Verksamhetsplan

Transkript

1 Verksamhetsplan

2 INNEHÅLL VD HAR ORDET 3 STORA FÖRÄNDRINGAR STÅR FÖR DÖRREN 5 Ny kollektivtrafiklag 5 Västra Götalandsregionen kan bli ensam ägare 6 Trängselskatt i Göteborg 6 Fördubblad kollektivtrafik 6 ETT INTERNT MÅLSTYRNINGSARBETE HAR BÖRJAT 8 PÅ VÄG MOT Ny pris- och sortimentsstrategi 13 Målbilder och kollektivtrafikprogram 14 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet 14 Målbild för kollektivtrafiken i Skaraborg Målbild för kollektivtrafiken i Sjuhärad Målbild för kollektivtrafiken i Fyrbodal Resandemål en konsekvens av ägarnas målbilder 16 Marginalkostnaden högre än marginalintäkten 16 MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER 18 MÅL 1 Resandemålet 18 Västtrafik planerar följande MÅL 2 Tillgänglighet till skola, arbete, service och fritidsaktiviteter 21 Affärsområde Göteborgs Regiontrafik 21 Affärsområde Göteborgs Stadstrafik 23 Affärsområde Fyrbodal 26 Affärsområde Sjuhärad 28 Affärsområde Skaraborg 29 Affärsområde Anropsstyrd trafik 31 Infrastruktur 31 MÅL 3 Målet en rundare region 33 Västtrafik planerar följande MÅL 4 Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning 35 Västtrafik planerar följande Kolla-projektet i Göteborg avslutat MÅL 5 Jämställdhetsmålet 38 Västtrafik planerar följande MÅL 6 Miljömålet 40 Kollektivtrafikens miljöpåverkan minskar successivt 41 Västtrafiks miljö- och klimatstrategi 43 Västtrafik planerar följande MÅL 7:1 Nöjdhetsmålet 44 Nöjdheten minskade under Nöjd med senaste resan minskade till 78 procent 44 Västtrafik planerar följande MÅL 7:2 Trafiksäkerhetsmålet 46 Trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder 46 Västtrafik planerar följande för att öka trafiksäkerheten 46 Öka tryggheten 48 Västtrafik planerar följande för att öka tryggheten 48 MÅL 8 Beställarnöjdhet 49 OFFENSIVA PLANER KRÄVER STARK EKONOMI 49 Förutsättningar för långtidsprognosen 49 Kommentarer till långtidsprognosen 52 Att utöka och förbättra trafiken kostar pengar 52 Riskanalys avseende långtidsprognosen 54 Investeringsbehov VÄSTTRAFIKS ORGANISATION 57 Planeringsprocess och beslutsgång 57 På väg mot ett processorienterat arbetssätt 58 Verksamhetsplanen är utarbetad av Jan Efraimsson, tel , jan.efraimsson@vasttrafik.se. Verksamhetsplanen finns som pdf för nedladdning på vasttrafik.se (sökväg Om Västtrafik, Dokumentarkiv). Foto: Allan Karlsson, Jeanette Larsson, Thomas Harrysson. Grafisk produktion: Appellera. Tryck: Typoprint Göteborg maj 2011.

3 VD HAR ORDET Det har aldrig hänt så mycket i kollektivtrafiken som nu och detta gäller i synnerhet för oss som bor i Västsverige. Den 1 januari 2012 träder den nya kollektivtrafiklagen i kraft. Från samma tidpunkt kommer Västtrafik, enligt ett inriktningsbeslut, att ha en ny ägare, Västra Götalandsregionen. Ett år senare införs trängselskatt i Göteborg. Förväntningarna är stora, mycket stora, på kollektivtrafikens förmåga att attrahera fler resenärer. Idag har vi kvalitetsproblem i trafiken och invånarnas och resenärernas nöjdhetskurvor pekar nedåt. Det krävs krafttag som aldrig förr för att lyfta kollektivtrafikens kvalitet och komma upp i nivå med resenärernas krav och förväntningar. Utmaningarna är stora men vi ska klara det genom att inta rätt fokus under de närmaste åren fokus där resurser sätts in på resenärernas planhalva. Hela, rena och driftsäkra fordon som kommer tid, störningsinformation innan och under resan, ett biljettsortiment som motsvarar resenärens behov och ett betalsystem som fungerar och som sänker tröskeln för alla som ska bryta och byta resevanor. Det finns idag en grundmurad politisk enighet kring kollektivtrafikens betydelse för samhällsutvecklingen. Enigheten finns på nationell nivå och den finns här hos oss, både regionalt och i kommunerna. Västtrafiks vd Lars Backström i samband med invigningen av den nya snabbfärjan i södra skärgården i maj Vi står i ett läge där kollektivtrafiken har en helt annan omfattning, roll, betydelse och status än den hade vid den senaste reformen i början av talet. Kollektivtrafiken betraktas idag som en väsentlig del av lösningen för att skapa goda kommunikationer, hög framkomlighet och bättre miljö i de stora städerna. Den ses som en viktig del för att minska olyckorna i trafiken. Den är självklar i diskussionerna om att skapa ett samhälle med konkurrenskraft och tillväxt som samtidigt är långsiktigt hållbart. Satsningar på kollektivtrafiken betraktas allmänt som sunda investeringar som alla får stor nytta av i framtiden. Skövde den 27 maj 2011 Lars Backström vd VERKSAMHETSPLAN

4 VÄSTTRAFIKS VISION Västtrafiks vision är: Västtrafik det naturliga valet när man reser. En viktig del i verksamheten är att skapa bilden av Västtrafik, att bygga upp och stärka varumärket Västtrafik. Bolagets image ska stämma överens med kärnvärdena: Enkelt, Mänskligt och Pålitligt. VÄSTTRAFIKS AFFÄRSIDÉ På uppdrag av ägarna organiserar och utvecklar Västtrafik kollektivtrafiken i Västra Götaland genom att ta reda på invånarnas resbehov och köpa den trafik som behövs. Verksam heten finansieras med biljettintäkter och ägarersättning.

5 STORA FÖRÄNDRINGAR STÅR FÖR DÖRREN Verksamhetsplanen kan bli den sista i sin nuvarande tappning. De mål som formulerats av Västtrafiks ägare och som hittills följts upp i verksamhetsplanerna kommer troligen inte att gälla efter 2011, samtidigt som nya mål ännu inte är form u lerade. Detta hänger samman med inriktningsbeslutet att överföra ägandet och ansvaret för kollektivtrafiken till Västra Götalandsregionen från januari Inte på många decennier har det hänt så mycket inom kollektivtrafiken som just nu. En ny kollektivtrafiklag, ägarfrågan, trängselskatter i Göteborg och fördubblingsprojektet är spännande utvecklingsfrågor som kommer att gagna resenärer och invånare. Ny kollektivtrafiklag Från januari 2012 gäller en ny lag för svensk kollektivtrafik och en tidsepok på trettio år närmar sig nu sitt slut. Med den nya lagen är det fritt fram för kommersiella aktörer att träda in på marknaden framtidens kollektivtrafik kommer att omfatta såväl kommersiell som samhällsköpt trafik. Den samhällsköpta trafiken kommer att dominera för lokalt och regionalt resande. Trafikhuvudmannen avskaffas som begrepp och istället kommer det att finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. I Västra Götaland blir regionen myndighet, och strategiska beslut som rör kollektivtrafikens utveckling kommer att tas av en politisk nämnd i Västra Götalandsregionen. Myndigheten ska enligt lagen ansvara för att ta fram ett trafikförsörjningsprogram som visar behovet av kollektivtrafik i länet. ÖVERGRIPANDE MÅL De sju mål som Västtrafiks ägare formulerat har varit vägledande för hela verksamheten, både när det gäller långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. 1. Västtrafiks marknadsandel och antalet kollektiva resor ska öka. 2. Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga för invånarna. 3. Västtrafik ska verka för att utveckla de långväga resmöjligheterna så att Västra Götaland blir rundare. 4. Västtrafik ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för personer med funktionshinder och arbeta för en samordning av allmän och särskild kollektivtrafik. 5. Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så att jämställdhet mellan könen främjas, det vill säga så att både kvinnors och mäns resandebehov tillgodoses. 6. Västtrafik ska erbjuda trafik med god miljöanpassning. 7. Invånarna ska vara mycket nöjda med Västtrafik. Kollektivtrafiken ska uppfattas som det bästa sättet att tillgodose resbehov och uppnå nollvision. 8. Utöver de sju övergripande målen har Västtrafik som mål att ägarna som också är beställare ska vara nöjda med Västtrafiks sätt att sköta verksamheten. Processen att utveckla kollektivtrafiken kommer i hög grad att bygga på öppenhet och samråd med kollektivtrafikens intressenter. Västra Götalandsregionen ska efter samråd besluta om vilken trafik som ska vara kommersiell och vilken trafik som ska upphandlas, den så kallade allmänna trafikplikten. Myndigheten kan också överlåta till ett aktiebolag att sluta avtal med trafikutövare för att driva trafik i områden eller linjer som ingår i den allmänna trafikplikten. Nuvarande trafikavtal mellan trafikhuvudman och trafikföretag har i regel en avtalslängd på cirka åtta år. Därmed upphandlas i genomsnitt procent av trafiken varje år. När lagen träder i kraft 2012 kommer således huvuddelen av dagens upphandlade trafik att fortsätta i flera år framåt. Kommersiella företag kommer att ha möjlighet att starta trafik som är parallell med den upphandlade trafiken. Men den största möjligheten för trafikföretagen uppstår när trafikavtal löper ut och myndigheten ska ta ställning till om ny trafik ska upphandlas eller drivas kommersiellt. Marknadstillträdet för kommersiella aktörer kommer sannolikt att ske successivt under många år efter att lagen trätt i kraft. STORA FÖRÄNDRINGAR STÅR FÖR DÖRREN VERKSAMHETSPLAN

6 Västra Götalandsregionen kan bli ensam ägare När Västtrafik bildades 1999 valde de kollektivtrafikansvariga kommunerna och Västra Götalandsregionen ett delat ägarskap av Västtrafik. Under senare år har ägarna fört en politisk dialog om förändringar i aktieägaravtalet. Den 28 maj 2010 tog ägarna ett gemensamt inriktningsbeslut att från januari 2012 överföra ansvaret för kollektivtrafiken till Västra Götalandsregionen. Regionala ägarrådet har i uppdrag att föreslå ett nytt avtal som ska gälla från januari Formellt beslut angående nytt avtal planeras ske våren Tidpunkten för när Västra Götalandsregionen tar över Västtrafik och när den nya kollektivtrafiklagen träder i kraft sammanfaller. Det praktiska arbetet med trafikavtal, planering, trafikinformation etc kommer att skötas av Västtrafik som aktiebolag. Trängselskatt i Göteborg I maj 2010 beslutade riksdagen att trängselskatt ska införas i Göteborg den 1 januari Det är en fantastisk möjlighet att få fler resenärer att ställa bilen och i stället resa med kollektivtrafiken. Att skapa kapacitet i kollektivtrafiken för att ta emot nya resenärer blir en utmaning. Kollektivtrafiken måste också bli mer attraktiv för att attrahera nya resenärer. Även kollektivtrafikens framkomlighet, restider och störningskänslighet måste förbättras. Så här vill vi köra när vi får trängselskatt 2013 oktober 2010 I en PM Så här vill vi köra när vi får trängselskatt 2013 beskrivs Västtrafiks idé om kollektivtrafiken Syftet med trängselskatten är att minska trängseln i centrala Göteborg och att förbättra miljön men också att medfinansiera det västsvenska paketet, VP, där bland annat Västlänken, Marieholmstunneln, en ny Göta älvbro och ett antal kollektivtrafikåtgärder ingår. Totalt planeras investeringar för 34 miljarder kronor, varav staten står för hälften och Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Landstinget Halland och trängselskatten står för hälften. Trängselskatten gäller för svenskregistrerade fordon som körs in i och ut ur centrala Göteborg vardagar mellan klockan 06:00 och Avgiften blir högst under pendlingstiderna morgon och eftermiddag. Det är vid dessa tider då kollektivtrafiken redan idag har som flest resenärer och alla kollektivtrafikfordon är i trafik. Behovet av nya tåg, spårvagnar och bussar kommer därför att öka som en följd av trängselskatten. Trängselskatten blir ett systemskifte med ett mer effektivt och miljöanpassat resande och kollektivtrafiken blir ett medel att utveckla Göteborg och Göteborgsområdet. Fördubblad kollektivtrafik Under 2008 presenterade en enad kollektivtrafikbransch sin ambition att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel i Sverige. I denna Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik ingår Svensk Kollektivtrafik, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Branschföreningen Tågoperatörerna, Svenska Taxiförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting. Det övergripande målet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas på sikt. Ett mål på vägen är att antalet resor med kollektivtrafik fördubblas till år VERKSAMHETSPLAN STORA FÖRÄNDRINGAR STÅR FÖR DÖRREN

7 Ett exempel på åtgärder för att nå målet är att branschen har enats om en ny avtalsprocess som bygger på utvecklade samarbetsformer och ökad affärsmässighet. Ledstjärnan är att bättre ta tillvara den samlade kompetensen hos trafikföretag, beställare och andra berörda parter. Även om parterna i fördubblingsprojektet inte är delaktiga i beslut och finansiering av kollektivtrafiken, är det av stor betydelse att diskutera ambitioner och samverkansformer och att ta fram rekommendationer för att utveckla en kollektivtrafik som gagnar både resenärer och samhälle. I Västra Götalandsregionen har samtliga fyra kommunalförbund utarbetat målbilder för kollektivtrafiken 2025 som står i samklang med fördubblingsprojektet. STORA FÖRÄNDRINGAR STÅR FÖR DÖRREN VERKSAMHETSPLAN

8 ETT INTERNT MÅLSTYRNINGS ARBETE HAR BÖRJAT 2010 tog Västtrafik de första stegen för att få en tydligare målstyrning av verksamheterna. Målstyrning är nödvändig för att veta i vilken utsträckning strategin för att nå de övergripande resandemålen fungerar och om insatserna ger önskade resultat. Målstyrning behövs också för att hela organisationen på ett strukturerat sätt ska dra åt samma håll och fokusera på samma sak. Alla enheter, avdelningar och medarbetare måste vara medvetna om sitt ansvar och sina roller, för att organisationen som helhet ska nå uppsatta mål. På alla nivåer omsätts därför målen till uppgifter eller aktiviteter som går att mäta. När det gäller de uppsatta målen inom Västtrafiks miljöarbete och arbetet för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, har vi på senare år sett tydliga och positiva förändringar i organisationen. Ambitionen att få miljö- och tillgänglighets aspekterna att bli integrerade delar av hela Västtrafiks arbete har börjat slå igenom miljöhänsyn och tillgänglighet är på god väg att bli hygienfaktorer i Västtrafik. Från resenärernas perspektiv Västtrafiks metod för målstyrning görs från resenärernas perspektiv. Det är på deras planhalva som resultaten mäts och jämförs med uppsatta mål. Utgångspunkten för mätningarna är de sju mål för verksamheten som Västtrafiks ägare har lagt fast. Bland målen har vi särskilt fokuserat på de övergripande resandemålen som bygger på ägarnas regionala målbilder och på den utvecklingspotential Västtrafik ser. De övergripande resandemålen är sedan nedbrutna och anpassade till Västtrafiks affärsområden. Där framgår det hur stor resandeökningen per affärsområde ska vara per år, för att Västtrafik som helhet ska uppnå fördubblingsmålet Affärsområdenas målbilder är kopplade till planerade investeringar i infrastruktur i Västsverige, eftersom målen är beroende av att enskilda satsningar på infrastrukturen genomförs. Mål och förutsättningar måste vara i balans. Västtrafiks mål för 2013 är att öka resandet till 257 miljoner delresor, öka kundnöjdheten till 70 procent samt nöjdheten med senaste resan till 85 procent. 8 VERKSAMHETSPLAN INTERN MÅLSTYRNING

9 Övergripande mål Utfall 2010 Mål 2013 Mål 2025 Fördubblat resande ,8 milj 257 milj 405 milj* jmf med 2006, delresor Andel nöjda med Västtrafik 54 % 70 % 77 % Andel nöjda med senaste resan 79 % 85 % 87 % * 405 milj ska jämföras med 202 miljoner 2006 eftersom fördubblingsmålet utgår från 2006 års siffror. Västtrafik ska således år för år kunna redovisa hur investeringar i infrastruktur tillsammans med förändringar i trafiken samvarierar med resandeökningar, nöjd kundmål och kundernas nöjdhet med den senaste resan. MÄTNING AV KUNDNÖJDHETEN Kundnöjdheten mäts årligen genom särskilda intervjuundersökningar. Resultat för 2010 års mätning: a. Mycket nöjd: 9 % b. Nöjd: 45 % c. Varken nöjd eller missnöjd: 34 % d. Ganska missnöjd: 10 % e. Mycket missnöjd: 2 % Grupperna a. och b. ger sammanlagt 54 procent nöjda kunder. Observera att de kunder som svarat varken eller inte räknas som nöjda kunder. Politiken kommer att få direkt återkoppling i form av siffror om resande och kundnöjdhet i förhållande till att investeringar blir genomförda. Vid eventuellt förändrade, uppskjutna eller uteblivna investeringar ska även sådana effekter kunna mätas. Detta blir ett nytt och levande samspel mellan politikerna som beställer kollektivtrafiken och resenärerna som använder den. Strategin för att nå målen Strategin är den metod som Västtrafik ska använda för att nå de övergripande resan demålen. Strategin är att: Sänka tröskeln till kollektivt resande. Låta våra resenärer hjälpa oss att prioritera. Erbjuda modern kollektivtrafik med kommersiellt driv. De tre punkterna i strategin går att omsätta i påståenden om hur resenärererna upplever oss vill vi att den andel av resenärerna som instämmer i följande påståenden ska vara: Andel resenärer som instämmer Utfall 2010 Mål 2013 Det är enkelt att åka med Västtrafik 66 % 70 % Västtrafik är lyhörda för synpunkter 28 % 55 % Jag kan lita på att jag kommer fram i tid 45 % 60 % om jag åker med Västtrafik Det går snabbt att åka med Västtrafik 52 % 60 % När vi frågar våra resenärer hur de upplever oss, måste frågorna vara formulerade så att de ger besked om hur väl strategin fungerar i verkligheten. Det är där vi ska göra skillnad. Mätningarna ska göras kontinuerligt. Det är främst genom intervjuer som vi ska fånga upp resenärernas upplevelser och koppla till resenärsperspektivet. RESENÄRENS UPPFATTNING Resenärens uppfattning om Västtrafik mäts i Kollektivtrafikbarometern. I undersökningen finns fem svarsalternativ till vidstående påståenden: a. tar helt avstånd b. tar delvis avstånd c. varken eller d. instämmer delvis e. instämmer helt Procentsatserna i tabellen kan upplevas låga. Cirka en tredjedel av intervju personerna svarar varken eller och dessa ingår inte i procentsatserna. Exempel på målstyrning Arbetet med målstyrning är fortfarande nytt för Västtrafiks organisation och enheterna/avdelningarna har kommit olika långt. Här är några exempel på inriktningar i organisationen: INTERN MÅLSTYRNING VERKSAMHETSPLAN

10 Trafikenheten fokuserar på tre områden: fördubblingsarbetet, kvalitet på resandet och den nya kollektivtrafiklagen med nya affärsmodeller. Här ser man införandet av trängselskatter 2013 som en stor utmaning, inte minst när det gäller att kunna erbjuda ett trafikutbud som klarar av att ta emot nya resenärer. Punklighet är en annan stor fråga som man arbetar med utifrån resenärernas krav på att de ska kunna lita på Västtrafik och komma fram i tid. Kundinformationscenter KIC ska bidra till att sänka tröskeln till kollektivt resande genom bättre, snabbare och enklare kontaktvägar. Den information som resenärerna behöver och önskar ska alltid finnas lätt tillgänglig. KIC ska också bidra till att Västtrafik får bättre kunskaper om kundernas synpunkter och önskemål genom ett nytt, snabbt system för ärendehantering. Försäljning och marknad arbetar med att utveckla modeller för sortiment och priser som gör det enklare att resa. Den nya webbplatsen som lanseras under 2011 ska bli ett modernt nav för kommunikation med kunderna. Där ska de lätt hitta all den information de behöver, de ska kunna planera och köpa sin resa, ladda sitt Västtrafikkort och de ska kunna kommunicera digitalt med Västtrafik via sociala medier. Enheten Långsiktig utveckling följer genom olika undersökningar bland annat upp hur terminaler och hållplatser fungerar. Enheten driver också det systematiska miljöarbetet och integreringen av miljöfrågor och tillgänglighetsfrågor i hela Västtrafiks verksamhet. Teknik och system förbereder bland annat den tekniska infrastrukturen för att klara det ökande resandet. Ett viktigt utvecklingsområde är realtidsinformation. I takt med att användningen av it-system ökar, ställs allt högre krav på dygnet runttillgänglighet till systemen. Viktiga är också olika åtgärder som förenklar betalsystemen för resenärerna. 10 VERKSAMHETSPLAN INTERN MÅLSTYRNING

11 MÅLSTYRNING VERKSAMHETSPLAN

12 VÅR OMVÄRLD FÖRÄNDRAS Många omvärldsfaktorer påverkar kollektivtrafiken och dess marknad i ett framtidsperspektiv: klimatförändringen, ökade priser på olja och energi, regionförstoring, strukturomvandling, urbanisering, it, ny teknik samt en åldrande befolkning är några exempel. 12 VERKSAMHETSPLAN KAPITEL 3: PÅ VÄG MOT 2025

13 PÅ VÄG MOT 2025 Ett fördubblat resande fram till 2025 är en stor utmaning. För att nå målet måste kollektivtrafikens attraktivitet höjas. Lyhördheten och förståelsen för resenärens behov måste öka. Resenärer och kunder måste vara nöjda med kollektivtrafiken och det ska vara så enkelt att resa med kollektivtrafiken så att alla kan resa. Ny pris- och sortimentsstrategi Västtrafik driver sedan hösten 2009 ett projekt för att formulera en ny prisoch sortimentsstrategi. Målet med framtida sortiment- och prismodeller är: sänkt tröskel till kollektivt resande, ökad acceptans hos befintliga och nya resenärer samt god kostnadstäckningsgrad. Under 2010 har två stora kundundersökningar med totalt över intervjuer genomförts. Dessa intervjuer ska ligga till grund för att utforma ett system som motsvarar resenärernas krav och behov. Undersökningarna visar att enkelhet och rättvisa i den ordningen enligt resenärerna står högst på önskelistan för biljetter, kort och betalsystem. En del resenärer vill betala ett fastpris, till exempel för en månad, andra önskar att betala för hela dagar och inte för enskilda resor. Kunderna vill också att sortimentet ska vara konsekvent och överblickbart och att priset ska vara lätt att förstå och förutse när man reser med kollektivtrafiken. Enligt resenärerna är resans geografiska längd en viktig faktor för resans pris och de anser också att zonernas utformning och storlek bör anpassas bättre till kundernas resandemönster. Loja litet ska löna sig och krångliga regler och tillägg undvikas. Det ska vara enkelt att resa, både i vardagen och vid enskilda tillfällen, anser resenärerna. Många kunder har regelbundna resmönster och vill inte använda knappar. Och önskemålet är att bara behöva visa biljett eller kort vid påstigning och inte vid avstigning. För att möta kundernas önskemål måste Västtrafik göra förändringar såväl på lång som på kort sikt och alla förändringar måste stämma in i helheten. Sortimentet behöver utformas efter olika resenärsgruppers behov. Samtidigt måste skillnaden mellan olika färdbevis minska, så att det blir lätt för resenären att växla mellan de olika varianterna. Prismodellerna måste minska i antal, anpassas till sortimentet och skapa incitament att resa mer. Västtrafik måste också, vid utvecklingen av det framtida zonsystemet, beakta de geografiska förutsättningarna och kundernas olika resmönster. Även regler och tillägg måste ses över. Resenärernas åsikter har inhämtats genom två omfattande kundundersökningar med sammanlagt intervjuer. PÅ VÄG MOT 2025 VERKSAMHETSPLAN

14 Målbilder och kollektivtrafikprogram Nedan beskrivs kortfattat de målbilder som kommunalförbunden i Västra Götalandsregionen har utarbetat. Västtrafik har tolkat dessa målbilder och utifrån dessa skapat årliga resandemål. För Västtrafik som helhet gäller i stort sett ett fördubblat kollektivtrafikresande från 2006 till 2025, men tillväxten i resandet blir olika stor för olika geografiska områden. Västtrafik har också gjort en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna, det vill säga behovet av ökad ägarersättning i framtiden. KomBort KomLångt KomFort KomOfta KomNära KomTill Delarna i trafiksystemet enligt K2020 bygger på fem huvudprinciper och linjenätet bygger på en nätstruktur med ett begränsat antal linjer. Knut- och bytespunkterna är viktiga länkar mellan det regionala och lokala systemet. Tågtrafiken har, utöver Göteborg Central och Västlänkens stationer också viktiga stationer i Gamlestaden och Mölndal, och har hög turtäthet. Bussarna in mot centrala Göteborg kör i separata busskörfält på alla infartsleder. K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgs området K2020 beskriver utvecklingen av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen fram till Det övergripande målet är att kollektivtrafiken ökar sin marknadsandel från 24 procent 2006 till 40 procent till år Det innebär en fördubbling av kollektivtrafikresandet samtidigt som biltrafiken antas ligga kvar på dagens nivå. Målet konkretiseras i ett kollektivtrafikprogram som alla samarbetsparter i K2020 ställt sig bakom och som bygger på resenärens krav: det ska vara enkelt för resenärerna att välja kollektivtrafiken och resan ska fungera från dörr till dörr. När trängselskatterna införs 2013 som ett led i K2020 förväntas en ökad efterfrågan på kollektivtrafik redan från start. För att kunna ta emot ett ökat resande krävs en väl fungerande kollektivtrafik och en ökad kapacitet i systemet. En förutsättning för att öka trafikeringen är nya linjer och fler tåg, spårvagnar och bussar. Men för att ge resenärerna en snabb och punktlig resa krävs förbättrad framkomlighet på infartslederna till Göteborg samt nya körvägar med busskörfält i centrala Göteborg. 14 VERKSAMHETSPLAN PÅ VÄG MOT 2025

15 Byteshållplatser och knutpunkter behöver också anpassas för att klara att ta emot fler resenärer och fordon. Västtrafik planerar för fler pendelparkeringar, motorvägshållplatser och resecentrum för att öka tillgängligheten och skapa bekväma byten. Med fler fordon behövs också nya fordonsdepåer för tåg, buss och spårvagn. K2020 SAMVERKANSPARTER Kollektivtrafikprogrammet K2020 har tagits fram i samverkan mellan GR, Göteborgs Stad, Västtrafik, Trafikverket och Västra Götalandsregionen. Förankring har skett med övriga 12 medlemskommuner i GR. Västtrafik kan inte på egen hand klara uppgiften att skapa ett attraktivt kollektivtrafiksystem med god framkomlighet Västtrafik styr inte över den fysiska miljön och tillskapandet av till exempel busskörfält. Detta ansvar ligger på väghållarna, det vill säga kommunerna och Trafikverket. Målbild för kollektivtrafiken i Skaraborg 2025 Med syftet att skapa samsyn kring kollektivtrafikens utveckling i Skaraborg presenterade Skaraborgs kommunalförbund hösten 2009 en målbild för kollektivtrafiken och 2010 fastställdes ett kollektivtrafikprogram för år Målbilden bygger på tre övergripande samhällsmål. Skaraborg ska utvecklas till: En mer attraktiv och konkurrenskraftig region för boende, näringsliv och besökare. En region med god tillgänglighet till arbete och studier, såväl inom som till och från regionen. En region med hållbar tillväxt. För respektive samhällsmål finns ett antal kollektivtrafikmål formulerade. I målbilden beskrivs bland annat att resandet ska öka med 50 procent för buss och tåg fram till 2025 som en del i att nå målet om en mer attraktiv och konkurrenskraftig region. Delmålet är att öka resandet 2 procent per år, enligt förslag till kollektivtrafikprogram Dessutom beskrivs behovet av bättre förbindelser inom Skaraborg och till regionala centra utanför Skaraborg som en del i en god tillgänglighet. Under år föreslår kollektivtrafikprogrammet att prioritera förbindelser till och från Göteborg, att 45 procent av alla fordonskilometer ska köras på fossilfritt bränsle och att biogas prioriteras. En viktig del för att nå målet om en region med hållbar tillväxt är att alla detalj- och översiktsplaner tydligt beaktar de åtgärder som stärker målbilden. Målbild för kollektivtrafiken i Sjuhärad 2025 Med syftet att skapa samsyn kring kollektivtrafikens utveckling i Sjuhärad har Sjuhärads kommunalförbund, i samarbete med Västra Götalandsregionen och Västtrafik, arbetat fram en målbild för kollektivtrafiken. I arbetet har även Trafikverket deltagit. Målbilden formulerar ett övergripande samhällsmål: Sjuhärad ska utvecklas till en mer attraktiv och konkurrenskraftig region för boende, näringsliv och besökare. Ett hållbart, attraktivt och jämlikt transportsystem ska bidra till denna utveckling med tågtrafiken som bas. Utifrån det övergripande samhällsmålet föreslås tre kollektivtrafikmål: Öka tillgängligheten. Skapa ett hållbart transportsystem. Öka kollektivtrafikens attraktivitet och marknadsandel. För respektive kollektivtrafikmål har ett antal strategier arbetats fram. Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg har initierats av Skaraborgs kommunalförbund och tagits fram i samverkan med Västra Götalandsregionen och Västtrafik. Målbild för kollektivtrafiken 2025 i Sjuhärad Remissutgåva Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Sjuhärad har initierats av Sjuhärads kommunalförbund och tagits fram i samverkan med Västra Götalandsregionen och Västtrafik. Det antogs i januari PÅ VÄG MOT 2025 VERKSAMHETSPLAN

16 Strategier för att öka tillgängligheten är bland annat att öka resmöjligheterna till och från Göteborg samt till och från Borås, men även att utveckla alternativa trafikformer för områden med särskilt lågt resandeunderlag. Genom att prioritera åtgärder med högst samhällsekonomisk nytta och genom att kollektivtrafiken ska ingå i ett tidigt skede i processen för fysisk planering och markanvändning ska ett hållbart transportsystem skapas. Framtida trafiksatsningar ska i första hand ske i sex prioriterade stråk som pekas ut i målbilden, samt i stadstrafiken i Borås som anses ha stor betydelse för hela Sjuhäradsområdet. Under 2011 går arbetet nu vidare med att ta fram ett kollektivtrafikprogram. Målbild för kollektivtrafiken i Fyrbodal 2025 I Fyrbodal pågår sedan 2010 arbetet med att ta fram en målbild för 2025 med tillhörande kollektivtrafikprogram. Arbetet syftar till att ta fram en långsiktig struktur och strategi för kollektivtrafiken, som ska leda till ett ökat resande i området. I nuläget planeras kollektivtrafiken i Fyrbodal öka med cirka 32 procent För att klara av denna kraftiga ökning behövs stora satsningar på både trafik och infrastruktur samt ett tydligt kundfokus. Målbild och kollektivtrafikprogram planeras slutföras under Resandemål en konsekvens av ägarnas målbilder De olika målbilderna förutsätter ett ökat resande i hela Västtrafikområdet, men resandeökningen för att nå målbilderna varierar i affärsområdena. Västtrafik har brutit ned resandemålen till årliga resandemål i K2020-området samt i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. I tabellerna på nästa sida visas förslag till årliga resandemål som bygger på de resandemål för 2025 som ägarna formulerat. För att nå resandemålet för 2014 respektive 2025 krävs en resandetillväxt för hela Västtrafik på 1,33 respektive 2,00. I takt med att järnvägen byggs ut ersätts en del busstrafik med tågtrafik och resandet lyfts över från ett affärsområde till ett annat. Ett exempel är när Norge-Vänerbanan år 2013 utvecklas med mer tågtrafik och busstrafiken mellan Tvåstad och Göteborg ersätts med tåg. Därmed ökar inte resandet i affärsområdet Fyrbodal fram till 2013 medan affärsområdet Regiontrafik ökar mycket. Marginalkostnaden högre än marginalintäkten Kollektivtrafiken har en ekonomisk täckningsgrad på strax över 50 procent. Det innebär att marginalkostnaden för att ta emot fler resenärer är högre än marginalintäkten. Ägarersättningen måste öka för att klara de framtida resandemålen. Långtidsprognosen för 2014 visar att ägarersättningen behöver öka till mnkr i löpande penningvärde. Västtrafik har gjort en uppskattning av ägarersättningen för Ägarersättningen behöver öka till 6500 mnkr, vid en antagen inflation motsvarande 2 procent per år. 16 VERKSAMHETSPLAN PÅ VÄG MOT 2025

17 Årliga resande mål, miljoner delresor/år Måltal Gbg Stadstr. Gbg Regiontr. Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg Regiontrafik 1 Västtrafik 2006 utfall 138,8 28,5 11,84 10,77 6,55 5,50 201, ,8 32,9 11,76 12,54 7,16 6,31 232, ,7 34,1 12,00 12,76 7,29 6,59 239, ,0 36,6 11,79 12,99 7,42 7,94 256, ,0 38,1 12,07 13,23 7,55 8,30 268,3 Faktor 14/06 1,36 1,34 1,02 1,23 1,15 1,51 1, ,7 39,8 12,36 13,47 7,69 8,67 276, ,5 41,5 12,66 13,71 7,83 9,06 285, ,5 43,4 12,96 13,96 7,97 9,47 294, ,7 45,3 13,27 14,21 8,11 9,89 303, ,1 47,3 13,59 14,46 8,26 10,39 313, ,9 49,4 13,92 14,72 8,41 11,01 325, ,0 51,7 14,25 14,99 8,56 11,67 338, ,5 54,1 14,59 15,26 8,71 12,49 351, ,8 56,5 14,94 15,53 8,87 13,36 368, ,7 59,2 15,30 15,81 9,03 14,30 385, ,3 61,9 15,67 16,10 9,19 16,44 404,6 Faktor 25/06 2,06 2,17 1,32 1,49 1,40 2,99 2,00 1 I affärsområde Regiontrafik ingår resor som sker med SJ:s biljetter. Resandemål 2014 och 2025 samt ägarersättning, miljoner delresor/år Basår Utfall Mål Tillväxt- Mål Tillväxt faktor 14/ faktor 25/06 Gbg Stadstrafik 138,8 159,0 189,0 1,21 285,3 2,06 Gbg Regiontrafik 28,5 32,2 38,1 1,19 61,9 2,17 Fyrbodal 11,84 11,2 12,07 1,09 15,7 1,32 Sjuhärad 10,77 11,5 13,23 1,17 16,1 1,49 Skaraborg 6,55 7,0 7,55 1,09 9,2 1,40 Region 1 5,50 7,93 3 8,3 1,05 16,4 2,99 Västtrafik totalt , ,00 Ägarersättning mnkr/år Löpande penningv ca Inkl resor med SJ:s biljetter. 2 Långtidsprognos , 4 Uppskattade värden.

18 MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER I detta avsnitt redovisas uppgifter för vart och ett av Västtrafiks övergripande mål. Här beskrivs bland annat måluppfyllelse, åtgärder som Västtrafik vidtagit de senaste åren samt åtgärder som planeras för den kommande treårsperioden. Mål 1: Västtrafiks marknadsandel och antalet kollektiva resor ska öka. Utmaningen för Västtrafik är att 2014 uppnå en res andeökning jämfört med 2010 på 20 procent. Som framgår av föregående kapitel är tillväxtfaktorn olika för Västtrafiks affärsområden. Det årliga resandet med Västtrafik har, sedan Västtrafik bildades, ökat från 176,7 miljoner resor till 226,8 miljoner, en total ökning på 28,3 procent. Under 2010 ökade resandet med 6,6 miljoner delresor. I Göteborgs Stadstrafik utförs flest resor, 159 miljoner under Den största procentuella resandeökningen sedan 1999 återfinns i Västtrafiks regionala tågtrafik, 99 procent. Under hösten 2010 genomfördes en kampanj som syftade till att locka bilister att prova kollektivtrafiken. Drygt personer ansökte om provåkarkort och av dessa fick provåkarkort. Flest kort delades ut i Göteborgsområdet och i Fyrbodal. Av dem som fick provåkarkort har 29 procent fortsatt att resa med Västtrafik. Det innebär nya resenärer som tillsammans genererar ungefär 3, 4 miljoner delresor per år! Kollektivtrafikens marknadsandel kommer i framtiden att mätas genom speciella intervjuundersökningar hos Svensk Kollektivtrafik. MÅLUPPFYLLELSE MÅL 1:Marknadsandelen och antalet kollektiva resor ökar i enlighet med målet. Västtrafik planerar följande Om Västtrafik ska vara det naturliga valet för de flesta resor måste kunderna vara fler och nöjdare än hittills. En strategi för fler och nöjdare kunder har formulerats och den vilar i huvudsak på tre ben: Sänkt tröskel till kollektivtrafiken bland annat genom att den kännetecknas av enkelhet, pålitlighet och mänsklighet. Ökad lyhördhet och forum för dialog med resenärerna. Modern trafik med kommersiellt driv, snabbare restider i moderna fordon och utveckling av nya produkter och tjänster introduceras Västtrafiks nya webbplats som på olika sätt ska underlätta för såväl sällan- som för vaneresenären att välja kollektivtrafiken. Ytterligare åtgärder för att nå res andemålet redovisas under Mål 2, med början på nästa uppslag. 18 VERKSAMHETSPLAN MÅL 1: VÄSTTRAFIKS MARKNADSANDEL SKA ÖKA

19 5,9 7,0 11,5 11,2 32,2 Resandeutveckling i olika geografiska områden (miljoner delresor/år). 159, Västtrafik totalt: 176,7 miljoner delresor Regiontrafik 5,7 * Skaraborg 6,6 6,9 Sjuhärad 11,0 Fyrbodal 11,0 11,5 Gbg Regiontrafik 24,731,4 221,7 miljoner delresor Gbg Stadstrafik 120,0 154, Västtrafik totalt: 226,8 miljoner delresor Regiontrafik 3,0 5,9 * 6,6 Skaraborg 7,0 11,0 Sjuhärad 11,5 11,5 Fyrbodal 11,2 24,7 Gbg Regiontrafik 32,2 120,0 Gbg Stadstrafik 159,0 0 3, ,6 * Exkl resor med SJ:s biljetter. 11,0 11,5 Resandeutveckling 24,7 i procent % 120, Regiontrafik 40 exkl 60 resor med 80 SJ:s biljetter Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal Gbg Regiontrafik Gbg Stadstrafik Västtrafik ,3% 221,1 miljoner delresor RESANDEUTVECKLING 176,7 miljoner delresor Miljoner delresor per år fördelat på Västtrafiks affärsområden. Under 2010 gjordes totalt 226,8 miljoner delresor i hela Västtrafik. TÅGRESOR Resandet i affärsområde Regiontrafik utgörs till stor del av tågresor och står för 221,1 miljoner delresor 2,5 procent av Västtrafiks resande. Tar man hänsyn till hur långt man reser mot svarar tågresandet med regiontågen 12 procent av Västtrafiks totala antal person kilometer. 176,7 miljoner delresor RESANDEUTVECKLING I PROCENT Sedan Västtrafik bildades 1999 har antalet resor ökat med 28,3 procent. Den största ökningen, 99 procent, finns i den regionala tågtrafiken. Därefter kommer resandeutvecklingen i Göteborgs Stadstrafik med en resandeökning på 32,5 procent och Göteborgs Regiontrafik med en resandeökning på 30,7 procent sedan Res andeökningen i Skaraborg är 5,6 procent och i Sjuhärad 3,8 procent sedan VERKSAMHETSPLAN

20 Procentuell förändring av trafikutbudet, inklusive särskild beställd uppdragstrafik (tidtabellskilometer/år). Invånarnas tillgänglighet till olika målpunkter har ökat med 34,7 procent sedan Västtrafik bildades Regiontrafik Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal Göteborgs Regiontrafik Göteborgs Stadstrafik Västtrafik 34,7% VERKSAMHETSPLAN KAPITEL 4: MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER. MÅL 2

21 Mål 2: Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga. En ökad tillgänglighet till skola, arbete, service och fritidsaktiviteter handlar om att utöka trafiken så att Västtrafik kan attrahera fler resenärer. Störst möjlighet att förbättra tillgängligheten är att utöka trafiken där det finns underlag för ett ökat resande. Samtidigt finns krav på att Västtrafik ska upprätthålla en tillfredställande trafikförsörjning även i områden med glest boende. Genom att anpassa linjenätet och öka kollektivtrafikens utbud har invånarnas tillgänglighet till olika mål i samhället ökat. Diagrammet till vänster visar att trafikutbudet i genomsnitt ökat med 34,7 procent Under 2010 ökade utbudet i samtliga affärsområden. I Sjuhärad ligger ökningen på 6 procent och det beror bland annat på ökningar i Borås Stadstrafik och på att linje 100 överförts till Sjuhärad från affärsområde Regiontrafik. Göteborgs Regiontrafik har ökat med 56,5 procent och Göteborgs Stadstrafik med 45,6 procent sedan VÄSTTRAFIKS AFFÄRSOMRÅDEN AO Skaraborg AO Fyrbodal AO Sjuhärad AO Göteborgs Regiontrafik* AO Göteborgs Stadstrafik AO Anropsstyrd trafik AO Region* Den regionala tågtrafiken, Affärsområde Regiontrafik, beskrivs under mål 3. *De två affärsområdena har 2011 slagits samman till AO Regiontrafik. MÅLUPPFYLLELSE MÅL 2: Västtrafiks bedömning är att tillgängligheten till skola, arbete, service och fritid har utvecklats i riktning mot målet. Affärsområde Göteborgs Regiontrafik För att nå målet i K2020 måste resandet tredubblas på flertalet linjer till och från Göteborg. För att klara resandemålet för år 2014 måste resandet med Göteborgs Regiontrafik öka med 18 procent jämfört med resandet år 2010 (faktor 1,18). De största satsningarna inom Göteborgs Regiontrafik görs på de regionala linjerna, men även lokaltrafiken i kranskommunerna påverkas eftersom dessa linjer matar till regiontrafiken. Lokala K2020-strategier har tagits fram för respektive kommun inom Göteborgs Regiontrafik och dessa kommer att fasas in i arbetet med de årliga trafikförsörjningsplanerna. Västtrafik planerar följande i Göteborgs Regiontrafik : Öka tågens punktlighet. Västtrafik kommer tillsammans med Trafikverket samt andra tågoperatörer att fortsätta driva frågan om tågens punktlighet och kvalitet även efter att Kraftsamling Väst avslutats år Starta pendeltågstrafik på sträckan Älvängen Göteborg. Västtrafik har sedan tidigare beställt fem nya pendeltåg av typ X61 till år 2012 för att trafikera den nya Alependeln. Västtrafik verkar för att köra kvartstrafik från trafikstarten i december 2012, men det slutliga avgörandet ligger hos Trafikverket. Kapacitetsförstärka Kungsbacka- och Alingsåspendlarna. Västtrafik har sedan tidigare beställt sex nya pendeltåg av typ X61 till år 2012 som förstärkning av de två pendeltågslinjerna. För att klara kapacitetsbehovet från år 2013 måste även en av de två optioner på elva tåg som finns inom ramen av befintligt avtal mellan Västtrafik och Alstom lösas ut. För detta krävs investeringsbeslut av Västra Götalandsregionen. Öka tågverkstadskapaciteten. I takt med att de nya X61-tågen börjar levereras uppstår behov av ökad verkstadskapacitet. Utredning pågår. GÖTEBORGS REGIONTRAFIK Göteborgs Regiontrafik omfattar kommunerna Orust, Tjörn, Stenungsund, Lilla Edet, Kungälv, Ale, Lerum, Alingsås, Vårgårda, Härryda och Öckerö. Förutsättningar för K2020 och införandet av trängselskatt redovisas på sidorna Dubbelt upp! Lokala K2020 Kommunernas planer, önskemål och förväntningar på kollektivtrafiken i Göteborgsregionen år 2025 Rapporten Dubbelt upp! Lokala K2020 visar i text och kartor hur resandet, turutbudet och trafikarbetet bör förändras till 2025 utifrån önskemål och förväntningar i fjorton kommuner i Göteborgsområdet. MÅL 2: VÄSTTRAFIK SKA BIDRA TILL ATT SKOLA, ARBETE, SERVICE... BLIR MER TILLGÄNGLIGA VERKSAMHETSPLAN

22 RYGGRADEN I GÖTEBORGS REGIONTRAFIK Tillsammans med pendeltågen och tyngre regionala linjer utgör det nya expressbusslinjenätet ryggraden i kollektivtrafiken från kranskommunerna till Göteborg. Förlänga perrongerna utefter pendeltågslinjerna. Trafikeringsförslaget för 2013 förutsätter att de nya tågen kan trippelkopplas. Plattformarna behöver då förlängas från 160 till 225 meter. Förlängningen kan enligt Trafikverket av ekonomiska skäl endast ske vid de större stationerna. Vid de mindre stationerna planeras en förlängning på cirka 15 meter. Resenärerna i det sista tågfordonet kan då endast utnyttja den främre dörren vid dessa stationer. Utöka turutbudet på pendeltågen. Pendeltågstrafikens utbud kommer successivt att utökas under treårsperioden. Högtrafikperioderna förlängs något och fler turer kommer att köras på kvällar och helger. Utveckla trafiken i områden med lågt resandeunderlag. Hitta lösningar för en trafik som passar olika resbehov och varierande resfrekvens med syfte att utveckla en såväl tillgänglig som miljö- och kostnadseffektiv kollektivtrafik. Arbetet görs bland annat utifrån Västtrafiks Modell för kollektivtrafik med lågfrekvent resande. Införa ett nytt expressbussnät med lansering inför Det framtida expressbussnätet omfattar omkring åtta linjer. Utöver dagens fem expressbusslinjer uppgraderas tre stadsbusslinjer i affärsområdet Göteborgs Stadstrafik till expressbusslinjer. Linjenätet innebär snabba resor mellan knutpunkter i Göteborgsområdet och hållplatser som tangerar Göteborgs city såsom Hagakyrkan, Avenyn och Lilla Bommen. Skapa en tvärlänk. En tvärgående linje mellan Angereds centrum Surte station Bohus station för snabbare regionala resor utan att passera Göte borgs centrum. Minska restidskvoten regionbuss/bil till 1,3. Minska restiderna genom till exempel färre hållplatsstopp, fler busskörfält och signal prioritet. Satsa i Torslandaområdet. Fortsätta förstärka busstrafiken under och efter ombyggnaden av väg 155 samt öka kapaciteten med fler dubbeldäckarbussar på snabblinjerna till och från Öckerö. Planera för Tuvesvik. Förbereda anpassningen av båttrafiken inför den planerade flytten av färjetrafiken från Hälleviksstrand till Tuvesvik Utöka busstrafiken Ale Göteborg. Successivt utöka busstrafiken mellan Ale och Göteborg fram till december 2012 då dubbelspåret mellan Tvåstad och Göteborg beräknas vara utbyggt. Upphandla ny trafik. Under perioden upphandlas ny trafik och ett stort antal bussar ersätts av nya moderna låggolvbussar. Kommersiell flygbussbusstrafik. Sträckan Göteborg Landvetter flygplats och Göteborg Göteborg City Airport kommer från och med 2012 att trafikeras på kommersiella villkor i enlighet med den kommande kollektivtrafiklagen. 22 VERKSAMHETSPLAN MÅL 2: VÄSTTRAFIK SKA BIDRA TILL ATT SKOLA, ARBETE, SERVICE... BLIR MER TILLGÄNGLIGA.

23 Affärsområde Göteborgs Stadstrafik Ett av de viktigare inriktningsdokumenten för Göteborgs Stadstrafik är K2020 med målet att fördubbla resandet med kollektivtrafiken fram till Då trängselskatt införs 2013 står vi inför en stor utmaning att marknadsföra ett attraktivt resutbud och öka resandet med kollektivtrafiken. För att klara det långsiktiga resandemålet till 2014 bör resandet öka med 19 procent jämfört med resandet 2010 (faktor 1,19). Satsningar på kollektivtrafiken har redan påbörjats och måste fortsätta under perioden En konsekvens är bland annat att trafiken i Göteborgsområdet kommer att få kraftiga kostnadsökningar utöver indexkostnader i den befintliga trafiken. GÖTEBORGS STADSTRAFIK Göteborgs Stadstrafik omfattar kommunerna Göteborg, Partille och Mölndal. Förutsättningar för K2020 och införandet av trängselskatt redovisas på sidorna Västtrafik planerar följande i Göteborgs Stadstrafik : Införa ett nytt expressbussnät med lansering inför Det framtida expressbussnätet omfattar omkring åtta linjer. Utöver dagens fem expressbusslinjer i affärsområdet Göteborgs Regiontrafik uppgraderas tre stadsbusslinjer till expressbusslinjer. Linjerna ska gå i stråk med gott resandeunderlag och vara tydliga och enkla att informera om. Linjenätet innebär snabba resor med hög turtäthet mellan knutpunkter i Göteborgsområdet och hållplatser som tangerar Göteborgs city såsom Haga kyrkan, Avenyn och Lilla Bommen. I samband med detta genomförs kompletterande förändringar för övriga stadsbusslinjer. Öka trafikutbudet på spårvagnslinjerna. I takt med att 25 nya spårvagnar levereras under 2011 och 2012 tätar vi utbudet. Detta innebär till exempel i snitt cirka en tur extra i timmen på varje linje i högtrafik. Förändra spårvagnslinje 13. Linjen blir en ordinarie linje med upp till femminuterstrafik i högtrafik och knyter ihop Hisingen, centrum och södra Göteborg. Linjen kommer att passera många större knutpunkter och möjliggöra direkta resor mellan Hisingen och Korsvägen, Sahlgrenska och Frölunda utan att passera Brunnsparken. Fortsätta att förnya spårvagnsparken. Beställa ytterligare spårvagnar, eventuellt med större passagerarkapacitet samt med bättre tillgänglighetsanpassning. De nya spårvagnarna kommer på sikt att ersätta de riktigt gamla vagnarna. Trafikera ny spårvägslänk mellan Torp och Östra sjukhuset. Förbättra förbindelserna mellan Östra sjukhuset och city via Korsvägen. MÅL 2: VÄSTTRAFIK SKA BIDRA TILL ATT SKOLA, ARBETE, SERVICE... BLIR MER TILLGÄNGLIGA VERKSAMHETSPLAN

24 24 VERKSAMHETSPLAN KAPITEL 4: MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER. MÅL 2.

25 Trafikera spårvägslänken i Stora Badhusgatan mellan Järntorget och Lilla Torget. Sannolikt blir dock inte länken färdigbyggd inom perioden. En försenad utbyggnad leder sannolikt till att spårvagnstrafiken inte kan utökas på det sätt som krävs för att uppnå våra resandemål. Öka kapaciteten på stombusslinjerna. Utöka turutbudet. Se över etableringen av ytterligare stombusslinjer. Då spårvägsutbyggnaden på norra älvstranden dröjer krävs en översyn och utökning av utbudet för att möta det ökade resandet. Även andra stråk kan vara aktuella för etablering av stombusslinjer. Höja stombusshållplatsernas standard. Slutföra arbetet med att ge hållplatserna utmed stombusslinjerna extra hög standard. Öka trafikutbudet successivt för att nå målbilden i K2020. Kontinuer ligt se över linjenätet och utöka turtätheten för att möta ett ökat res ande samt öka attraktiviteten på samtliga linjer. Ett exempel är övergång till tiominuterstrafik i stjärntrafiken kring Frölunda Torg. Garantera framkomligheten. I dialog med Göteborgs Stad och Trafikverket vara pådrivande för garanterad framkomlighet för spårvagn och buss och god vägstandard. Utveckla utbudet i Älvtrafiken. Lansera skytteltrafik med ny typ av färja för att möta det ökade resandet över älven. Utreda linjenätet i Mölndal. Utreda hur linjenätet i Mölndal ska utvecklas i linje med principerna i K2020 och med hänsyn tagen till nya expressbusslinjer samt befintliga och eventuellt förändrade stombusslinjer. Utveckla flexlinjerna i Göteborg. Integrera flexlinjerna och göra dessa mer tillgängliga i den allmänna kollektivtrafiken. Upphandla busstrafik i Öster och på Hisingen. Trafikavtalen för östra Göteborg går ut 2012 och avtalet för Hisingen har förlängts med ett optionsår till 2013 med möjlighet till ytterligare förlängning till Upphandla båttrafik i Södra Skärgården och Älvtrafiken. Trafikavtalet för båttrafiken går ut Medverka till etablering av strategiska buss- och spårvagnsdepåer. Genom dialog och samverkan med aktuella kommuner utreds möjligheten att erbjuda fasta depåer till trafikföretagen. Förbättra resenärsinformationen. Förbättra och utveckla resenärsinformationen vid trafikstörningar samt tekniska system som högtalare vid hållplatser och realtidsskyltar. Utveckla kvalitetsarbetet i Koll-Q. Alla busstrafikföretag och kommuner inkluderas i detta. Fortsätta att utveckla samarbetet med evenemangsstaden Göteborg. Utveckla kundvänliga, tillfälliga trafiklösningar tillsammans med involverade aktörer och möjlighet att inkludera kollektivtrafikresan i olika evenemangsbiljetter. BUSSKÖRFÄLT OCH FRAMKOMLIGHET Västtrafik verkar för busskörfält i Övre Husargatan, Sprängkullsgatan, Allén/ Parkgatan, Södra vägen, sträckan Polhemsplatsen Nils Ericsonterminalen, Björlandavägen samt Toltorps gatan. Även framkomligheten på Polhemsplatsen, Åkareplatsen och Kanaltorget samt stråket Mölndals Centrum Frölunda Torg Torslanda bör ses över. KOLL-Q I projektet Koll-Q samarbetar Västtrafik med Göteborgs Stad och trafikföretagen för att förbättra kvaliteten på trafiken i Göteborg med fokus på punktlighet, framkomlighet, trygghet och information. MÅL 2: VÄSTTRAFIK SKA BIDRA TILL ATT SKOLA, ARBETE, SERVICE... BLIR MER TILLGÄNGLIGA VERKSAMHETSPLAN