Verksamhetsplan

Transkript

1 Verksamhetsplan REMISSUTGÅVA KAPITEL X KORREKTUR

2 INNEHÅLL 1. VÄSTTRAFIK SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA 5 2. VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 7 3. PÅ VÄG MOT En framtidsbild K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet Målbild för kollektivtrafiken Skaraborg Målbilder 2025 för Sjuhärad och Fyrbodal 13 Resandemål en konsekvens av ägarnas målbilder MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER 16 Mål 1 Västtrafiks marknadsandel och antalet kollektiva resor ska öka. 16 Mål 2 Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga. 18 Mål 3 Västtrafik ska verka för att utveckla de långväga resmöjligheterna så att Västra Götaland blir rundare. 28 Mål 4 Västtrafik ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för personer med funktions - hinder och arbeta för en samordning av allmän och särskild kollektivtrafik. 31 Mål 5 Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så att jämställdhet mellan könen främjas, dvs. så att både kvinnor och mäns resbehov tillgodoses. 35 Mål 6 Västtrafik ska erbjuda trafik med god miljöanpassning. 38 Mål 7:1 Invånarna ska vara mycket nöjda med Västtrafik. 40 Mål 7:2 Kollektivtrafiken ska uppfattas som det bästa sättet att tillgodose resbehov och uppnå noll-visionen. 45 Mål 8 Beställarna ska vara nöjda med Västtrafik OFFENSIVA PLANER KRÄVER STARK EKONOMI 50 Förutsättningar för långtidsprognosen 50 Ekonomiska effekter av alternativa scenarier 52 Kommentarer till långtidsprognosen 53 Att utveckla och förbättra trafiken kostar pengar 54 Riskanalys avseende långtidsprognosen VÄSTTRAFIKS ORGANISATION 60 Planeringsprocess och beslutsgång 60 Västtrafik inför målstyrning 61 På väg mot ett processorienterat arbetssätt 61 Bilaga 1: Regionens mål för regionala resor 62 Bilaga 2: Förteckning över Västtrafiks strategiska dokument 63 Verksamhetsplanen är utarbetad av Jan Efraimsson, tel Foto: Thomas Harrysson, Allan Karlsson, Josefin Dahl, Sergio Joselovski, Jerker Andersson, Lillemor Bulukin mfl, Västtrafiks bildbank, Västra Götalands bildbank, Göteborgs Universitets bildbank.

3 MED BLICKEN FÄST VID HORISONTEN Det var inte länge sedan punkten Västtrafiks nya vd, Lars Backström presenterar sig fanns med på agendan för alla möten jag medverkade i. Då, hösten 2008, var jag helt ovetande om Ulf Lundin, utredningen om nytt aktieägaravtal och fördubblingsarbetet. Jag inser hur fort det första året passerade. Numera ses mitt namn vid punkter som införande av kontoladdningar, kontantstopp, målstyrning, och framtidsbild. Nu är jag Västtrafiks vd rätt och slätt. Hur känns det på en skala? Jag kan inte ge annat betyg än 10 av 10. Jag trivs och drivs av mina arbetsuppgifter i precis den utsträckningen. Och vilka arbetsuppgifter! Västtrafik ska ha fler och nöjdare resenärer. Dubbelt så många! Vi ska ut på en resa. En resa i gropig sjö med okända rev där både storm och stiltje uppstår. Men vilken resa! Sällan har väl kollektivtrafiken i allmänhet och Västtrafik i synnerhet haft ett sådant läge. Vi har en organisation som är taggad till tänderna, ett pris- och betalsystem som skapar möjligheter, drivkraftiga trafikföretag och en tydlig politisk vilja. Lars Backström. Albert Einstein sa redan på sin tid att vi måste hitta nya sätt att tänka för att lösa de problem som skapats av ett gammalt sätt att tänka. Alltså kan vi inte bara extrapolera oss in i framtiden och tro att det blir bra. Lek med tanken att vi år 2025 står framför den jättelika tårtan med texten Vi fördubblade resandet och pratar om vad som varit avgörande för att nå målet. Jag är övertygad om att ord som samverkan, gemensam process och tydliga mål dyker upp i det samtalet. Årets verksamhetsplan blickar delvis in i en värld vi inte riktigt vet hur den ser ut. Men vi kan skönja viktiga trender. Och vi måste göra antaganden om hur omvärlden förändras för att veta vad vi måste göra idag för att nå målen i morgon. Så för att klara resan fäster vi blicken vid horisonten och håller i relingen när det behövs! Skövde Lars Backström vd REMISSUTGÅVA

4

5 1. VÄSTTRAFIK SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA De pengar som samhället satsar på kollektivtrafiken ger en omfattande återbäring. Västtrafik vill öka förståelsen för att kollektivtrafiken ska ses som en investering och inte som en kostnad. För även om ägarnas ekonomiska situation ibland är ansträngd har samhället inte råd att avstå de nyttor som kollektivtrafiken genererar. Samhällsnyttan kan översättas till pengar Trafikens miljöeffekter är ett stort samhällsproblem såväl för invånarnas hälsa som för samhällets ekonomi. Miljökostnader mäts i flera dimensioner: global påverkan (växthuseffekten), regionala effekter (nedsmutsning och försurning) och lokala effekter (cancereffekter och andra hälsoeffekter). Om 70 procent av Västtrafiks resenärer började åka bil skulle användningen av fossil energi, som bensin och diesel, öka med 500 miljoner kilowattimmar. Det är lika mycket som den årliga energianvändningen för normalstora villor. Samhällets miljökostnad skulle bli 337 miljoner kronor högre beroende på ökade utsläpp av koldioxid, kväveoxider och kolväten. Minskar samhällskostnaden för trafikolyckor Kollektivtrafiken minskar också antalet trafikolyckor vilket leder till reducerade sjukvårdskostnader. Utan Västtrafik skulle, enligt vår bedömning, 30 procent av resenärerna gå eller cykla och 70 procent köra bil. Det skulle innebära att ytterligare cirka 1000 personer skadades eller dödades i trafiken varje år och att samhällskostnaden för trafikolyckor ökade med 2,1 miljarder kronor i Västra Götaland. Ökar framkomligheten Bra kollektivtrafik minskar också trängseln på gator och vägar, vilket ökar framkomligheten för såväl person- som godstransporter. När fler åker kollektivt minskar behovet av parkeringsplatser i städerna. En uppskattning för Göteborg visar att om inte kollektivtrafiken fanns skulle ytterligare parkeringsplatser behövas. Möjliggör högre utbildning Kollektivtrafiken ger invånarna en god tillgänglighet till högre utbildning, vilket ger ökad tillväxt i samhällsekonomin. I flera av kommunerna i Västra Götaland har invånarna en förhållandevis låg utbildningsnivå, vilket har en hämmande effekt på näringslivets kompetensförsörjning. Samtidigt är det svårt att fastställa det exakta värdet av ökad tillgänglighet till högre utbildning. ETT BETYDANDE BIDRAG En nationell utredning, genomförd av Svensk Kollektivtrafik, visar att kollektivtrafiken i Sverige genererar en samhällsnytta motsvarande 22 miljarder kronor per år. Intäkter Kostnader Täckningsgrad Trafiksäkerhet Trängsel Restid Jämställdhet Arbetsmarknad Utbildning Boende Näringsliv Stadsmiljö Varje år genererar kollektivtrafiken samhällsnytta för miljardbelopp. De osynliga samhällsvinsterna framgår inte i Västtrafiks resultaträkning. KAPITEL 1: VÄSTTRAFIK SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA REMISSUTGÅVA

6

7 2. VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL Vision Västtrafiks vision är: Västtrafik det naturliga valet när man reser. En viktig del i verksamheten är att skapa bilden av Västtrafik, att bygga upp och stärka varumärket Västtrafik. Bolagets image ska stämma överens med kärnvärdena: Enkelt, Mänskligt och Pålitligt. Affärsidé På uppdrag av ägarna organiserar och utvecklar Västtrafik kollektivtrafiken i Västra Götaland genom att ta reda på invånarnas resbehov och köpa den trafik som behövs. Verksamheten finansieras med biljettintäkter och ägarersättning. Övergripande mål Västtrafiks ägare har formulerat sju övergripande mål. Målen är vägledande för hela verksamheten; Västtrafik ska sträva mot dessa mål, både när det gäller långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. 1. Västtrafiks marknadsandel och antalet kollektiva resor ska öka. 2. Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga för invånarna. 3. Västtrafik ska verka för att utveckla de långväga resmöjligheterna så att Västra Götaland blir rundare. 4. Västtrafik ska öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för personer med funktionshinder och arbeta för en samordning av allmän och särskild kollektivtrafik. 5. Västtrafik ska utforma kollektivtrafiken så att jämställdhet mellan könen främjas, det vill säga så att både kvinnor och mäns resandebehov tillgodoses. 6. Västtrafik ska erbjuda trafik med god miljöanpassning. 7. Invånarna ska vara mycket nöjda med Västtrafik. Kollektivtrafiken ska uppfattas som det bästa sättet att tillgodose resbehov och uppnå nollvision. Utöver de sju övergripande målen har Västtrafik som mål att ägarna som också är beställare ska vara nöjda med Västtrafiks sätt att sköta verksamheten. Regionens mål för regionala resor Enligt aktieägaravtalet är Västra Götalandsregionen ansvarig för de regionala resorna. De regionala målen är beslutade i Regionutvecklingsnämnden och utgör ett underlag för Västtrafiks planeringsarbete. Regionen har utarbetat mål för kortväga och långväga regionala resor. De redovisas i bilaga 1. REGIONALA RESOR Med kortväga resor avses resor som går över en kommungräns. Långväga resor är dels de som går över minst två kommungränser och angör en av regionens utpekade målorter, dels resor över regiongränsen. KAPITEL 2: VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL REMISSUTGÅVA

8 3. PÅ VÄG MOT 2025 Ägarna till Västtrafik har formulerat mål för framtidens kollektivtrafik. För Västtrafik som helhet gäller i stort sett ett fördubblat kollektivtrafikresande från 2006 till Målen överensstämmer med kollektivtrafikbranschens fördubblingsmål för hela Sverige. Ett fördubblat resande fram till 2025 är en stor utmaning. Västtrafik kan inte klara att nå målet på egen hand. Det krävs samverkan mellan många olika intressenter i omgivningen. Västtrafik har antagit utmaningen och anpassar nu organisation och arbetssätt för att nå resandemålen. Som en introduktion till detta kapitel beskrivs kortfattat några viktiga punkter som Västtrafiks organisation måste arbeta med för att göra kollektivtrafiken tillräckligt attraktiv i framtiden. Västtrafik måste: enas kring ett gemensamt mål och vad som krävs för att nå målet. få en bild av hur Västtrafiks omvärld och marknad förändras i framtiden. vara en proaktiv kraft för ett fördubblat resande i syfte att nå en hållbar samhällsutveckling och tillväxt i Västra Götaland. öka kundnöjdheten och successivt stärka varumärket och tilltron till kollektivtrafiken. underlätta insteget till kollektivtrafiken så att alla kan resa. utnyttja drivkraften och kundskapen/kunskapen hos trafikföretagen. öka förståelsen för resenärers behov. arbeta aktivt för att trygga den framtida tillgången på förare. underlätta resande över gränser genom samarbete med andra trafikhuvudmän. Nedan ges en utblick mot 2025, en bedömning hur Västtrafiks omvärld förändras samt hur kollektivtrafiken bör utvecklas i framtiden. Vidare beskrivs kortfattat ett antal målbilder som ägarna utarbetat. Västtrafik har tolkat dessa målbilder och skapat årliga resandemål samt gjort en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna, det vill säga behovet av ökad ägarersättning i framtiden. Vår omvärld förändras Det finns många olika trender och samhällsförändringar som påverkar kollektivtrafiken och dess marknad i ett framtidsperspektiv och som ligger utanför Västtrafiks inflytande. Här följer några exempel. 8 VERKSAMHETSPLAN KAPITEL 3: PÅ VÄG MOT 2025

9 Klimatförändringar Temperaturen på jorden ökar på grund av mänsklig påverkan, vilket på sikt ger betydande klimatförändringar. En övergång till en kollektivtrafik baserad på förnybara drivmedel är ett måste. Olja och energi blir dyrare När tillgången på olja sjunker samtidigt som efterfrågan ökar kommer oljepriset troligtvis att öka, vilket leder till en ökad efterfrågan på kollektivtrafik. Regionförstoring och strukturomvandling Drivkrafterna bakom större regioner för arbete, studier etc. är starka och utvecklingen lär fortsätta. Fortsatt specialisering inom näringslivet leder till strukturomvandlingar med ökat behov av längre förbindelser. Urbanisering Befolkningen minskar på landsbygden och ökar i städerna. Detta ställer krav på kollektivtrafiken eftersom landsbygd och stad har helt olika behov av kollektivtrafiksystem. Kollektivtrafiken viktig för stadens utveckling Städer som satsar på en attraktiv miljö för invånarna har en gynnsam befolkningsutveckling. Där människor vill bo kommer också företag att lokalisera sig och därmed kommer orten in i en god utvecklingsspiral. Kollektivtrafiksystemet blir ett viktigt konkurrensmedel i stadens utveckling. Att åka kollektivt är ett sätt att påverka klimatförändringen. Hälsa och livskvalitet Både individen och samhället värderar hälsa allt högre och allt fler blir medvetna om vikten av ett hälsosammare liv. En ökad medvetenhet kan komma att öka intresset för kollektivtrafiken och förändra synen på bilresandet. Användning av IT och ny teknik Den snabba spridningen och användningen av ny teknik kan i hög grad påverka resmönstren. Kollektivtrafiken ger plats åt en attraktiv stadsmiljö. En åldrande befolkning Befolkningen blir allt äldre och andelen i arbetsför ålder minskar. Antalet äldre år 2025 i Västra Götaland blir cirka fler än idag. Kollektivtrafiken måste utvecklas för att tillgodose den äldre befolkningens behov. KAPITEL 3: PÅ VÄG MOT 2025 REMISSUTGÅVA

10 Ekonomi och finansiering När invånarnas medelålder ökar får samhället allt svårare att finansiera offentlig service. Det blir allt viktigare att kunna visa på vilket sätt kollektivtrafiken bidrar till ekonomisk utveckling, regional tillväxt och andra prioriterade samhällsmål. TILLVÄXTFAKTORER 2025 Västtrafiks sju affärsområden har olika resande mål och därmed olika tillväxtfaktorer. Göteborgs Stadstrafik 2,06 Göteborgs Regiontrafik 2,16 * Fyrbodal 1,32 ** Sjuhärad 1,49 ** Skaraborg 1,40 Regiontrafik 2,99 Anropsstyrd trafik integreras med linjetrafiken. * Regionalt resande in mot Göteborg = 3, lokalt resande inom en kommun = 1,5. ** Utredning pågår. TRAFIKVERKET Från den 1 april 2010 är bland annat Banverket och Vägverket sammanslagna till Trafikverket. LÅNGSIKTIGA MÅLDOKUMENT Många långsiktiga projekt på verkar innehållet i verksamhetsplanen : Västtrafiks målbild för tågtrafiken 2020, Västtrafiks regionbusstrategi K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsregionen Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Sjuhärad (under utarbetande) Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Fyrbodal (under utarbetande) Nationell och regional infrastrukturplan Se även Bilaga 2. En framtidsbild 2025 Ägarna till Västtrafik har formulerat mål för framtidens kollektivtrafik. För Västtrafik som helhet gäller i stort sett ett fördubblat kollektivtrafikresande från 2006 till 2025, även om tillväxten i resandet blir olika stor för olika geografiska områden. Om man ska klara att möta framtidens resenärer måste kollektivtrafikens attraktivitet höjas. Kollektivtrafiken måste bli snabb, pålitlig och lättillgänglig och få en status i samhället som motsvarar den som bilen har idag. Det ska vara inne att resa kollektivt av flera olika skäl, inte minst för miljön. Västtrafik kommer under perioden avveckla de fordon som körs på fossila bränslen till förmån för förnybar energi. Ett fördubblat resande innebär att Västtrafik måste öka trafikutbudet med cirka 80 procent. Västtrafik måste också öka kapaciteten när det gäller antalet tåg, spårvagnar, bussar, personbilar (taxi) och båtar. En utökad kollektivtrafik förutsätter en satsning på infrastrukturen: mer järnväg, Västlänken, mer spårväg i Göteborg, fler terminaler och bytespunkter, fler busskörfält med fri framkomlighet samt fler pendelparkeringsanläggningar. Västtrafik kan inte fördubbla resandet på egen hand. En förutsättning för att lyckas är samverkan mellan olika aktörer: kommuner, Västra Götalandsregionen, Trafikverket, staten, trafikföretagen med flera. I många fall krävs också en aktiv styrning från samhällets sida med förändrad parkeringspolicy och andra prioriteringar som gynnar kollektivtrafiken. Västtrafik måste också arbeta aktivt med att förbättra kollektivtrafikens attraktivitet när det gäller information, tillgänglighet till färdbevis och mobiliteten i stort erbjuda helhetslösningar på hur man bäst reser från dörr till dörr. Den anropsstyrda trafiken måste fullt ut integreras med linjetrafiken. Vidare krävs en prisstruktur som är enklare och som tillåter en högre grad av differentiering än idag. Om kollektivtrafiken utvecklas och blir mer attraktiv skapas en positiv image och en ökad tilltro hos allmänheten. Västtrafik som varumärke måste stärkas och ge förutsättningar för en mer positiv mediabild av kollektivtrafiken. 10 VERKSAMHETSPLAN KAPITEL 3: PÅ VÄG MOT 2025

11 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet K2020 beskriver utvecklingen av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen fram till Det övergripande målet är att kollektivtrafiken ökar sin marknadsandel från 24 procent (2006) till 40 procent till år Det innebär en fördubbling av kollektivtrafikresandet samtidigt som biltrafiken ligger kvar på dagens nivå. Målet konkretiseras i ett kollektivtrafikprogram som antogs av GR:s förbundsstyrelse våren 2009 och bygger på resenärens krav Ta mig från A till B, tryggt och snabbt utan att jag behöver vänta, och jag vill känna mig nöjd med resan. Linjenätet enligt K2020 bygger på en nätstruktur koncentrerad till ett begränsat antal linjer med hög turtäthet. Trafiksystemet bygger på fem huvudprinciper, de så kallade Kom-begreppen. Knut- och bytespunkterna är attraktiva och viktiga länkar mellan det regionala och lokala systemet med lösningar som ger enkla och snabba byten. Tågtrafiken har, utöver Göteborg Central och Västlänkens stationer, också viktiga stationer i Gamlestaden och Mölndal med anslutning till den lokala buss- och spårvägstrafiken. Tågtrafiken har hög turtäthet, vilket förutsätter ökad spårkapacitet och omfattande investeringar i järnvägsnätet. Bussarna in mot centrala Göteborg kör i separata busskörfält på alla infartsleder. För att nå en marknadsdel på 40 procent krävs också styrande åtgärder som påverkar resvanor och färdmedelsval som trängselskatt och förändrade beskattningsregler samt parkeringspolicy, transportplaner och resepolicy för privata och offentliga arbetsgivare. KomBort KomLångt KomFort KomOfta KomNära KomTill Delarna i trafiksystemet enligt K2020 har olika funktioner. K2020 SAMVERKANSPARTER Kollektivtrafikprogrammet K2020 har tagits fram i samverkan mellan GR, Göteborgs Stad, Västtrafik, Vägverket, Banverket och Västra Götalandsregionen. Förankring har skett med övriga 12 medlemskommuner i GR. Trängselskatt i Göteborg Trängselskatt kan ses som en styrande åtgärd för att genomföra K2020:s resandemål. Mycket talar för att trängselskatt införs 2013 vilket innebär att Västtrafik måste anpassa kollektivtrafikens kapacitet för att ta emot nya resenärer. En av de förväntade effekterna av trängselskatt är ökad efterfrågan på kollektivtrafik redan från start. Hur stor överflyttningen från bilresor till kollektivtrafikresor blir beror bland annat på trängselskattesystemets utformning, skattens storlek och vilka tider på dygnet den tas ut. Oavsett utformning kommer det att behövas utökad kapacitet på de flesta trafikslag inom kollektivtrafiken. För att öka trafikeringen räcker det inte med nya linjer och fordon. Det krävs också satsningar på infrastrukturen, till exempel i form av ökad kapacitet i järnvägssystemet, förlängda plattformar, separata busskörfält KAPITEL 3: PÅ VÄG MOT 2025 REMISSUTGÅVA

12 på infartslederna och pendelparkeringar. I centrala Göteborg krävs bland annat utbyggnad av hållplatser och bytespunkter samt nya körvägar med busskörfält. För att klara trafikering med fler fordon behövs också nya fordonsdepåer för tåg, buss och spårvagn. VÄSTLÄNKEN TÅGTUNNEL UNDER GÖTEBORG Göteborgs centralstation har begränsningar när det gäller kapacitet och tillgänglighet till Göteborgs målpunkter. När Västlänken är byggd kan tågtrafiken från hela Västra Götaland in mot Göteborg öka. Dessutom ökar Västlänken tillgängligheten till olika målpunkter i Göteborg. Nyckelinvesteringar i Göteborgsområdet K2020 har en hög ambitionsnivå när det gäller resandetillväxten. En förutsättning för att lyckas är ett stort antal investeringar i fordon och infrastruktur. I tabellen nedan visas exempel på nyckelinvesteringar i Göteborgsområdet. Listan är inte komplett, investeringarna berör ett antal andra intressenter och tidsangivelserna för trafikstart är ungefärliga. Listan ska ses som ett diskussionsunderlag för att kunna förverkliga målet i K2020. Trafikstart år Investering Trafik- och resandeeffekter 2012 Leverans av 11 pendeltåg X61 Är beställda under 2009, kapacitetshöjande under Fler tågdepåer, utökad verkstadskapacitet Krävs för att underhålla X61-tågen 2012 Prio. bussframkomlighet i Allén samt två hållplatser Komfortbuss startar, fler turer, snabbare trafik, bättre punktlighet 2012 Busskörfält i Södra vägen, inkl Korsvägen, Heden Komfortbuss startar, fler turer, snabbare trafik, bättre punktlighet 2012 Prio. bussframkomlighet i Övre Husargatan Komfortbuss, nytt stråk, fler turer, snabbare trafik, bättre punktlighet 2012 Anpassning av knutpunkt Linnéplatsen Komfortbuss startar, fler turer, snabbare trafik, bättre punktlighet 2012 Fler strategiska bussdepåer Krävs för utökad trafik samt för att säkra alternativa drivmedel 2012 Perrongförlängningar Kba-/Alingsås-pendlarna Kapacitetsökning med procent 2012 Busskörfält E6 Norr, Bäckebol Rödbo Komfortbuss startar, fler turer, snabbare trafik, bättre punktlighet 2012 Investering i 21 dubbeldäckarbussar på Grön express Ökad kapacitet dec 2012 Norge-Vänerbanan dubbelspår, stationer Alependeln och Tvåstadspendeln får 30-minuterstrafik dec 2012 Gamlestadstorg, etapp 1 Utökad trafik, knutpunkt lokal- och regionaltrafik 2013 Spårväg i Stora Badhusgatan, inkl Skeppsbron Högre hastighet, nya resrelationer, snabbare resor till/genom city 2013 Leverans av 25 spårvagnar Ökad kapacitet, ökad komfort 2013 Leverans av 11 pendeltåg X61 och 5 regiontåg Kapacitetsförstärkning/tätare trafik 2014 Gamlestadstorg, etapp 2 och 3 Utökad trafik, knutpunkt lokal och regionaltrafik 2014 Bussgata Swedenborgsplatsen Hj. Brantingsplatsen KomOftabuss, fler turer, snabbare trafik, bättre punktlighet 2014 Leverans av 11 pendeltåg X61 Kapacitetsförstärkning/tätare trafik 2015 Investering i stombussar, ev. 24 meter långa Ökad kapacitet 2016 Investering i nya spårvagnar, m (längre hållplatser) Ökad kapacitet 2016 Ny spårvagnshall För utökad spårvagnstrafik krävs fler spårvagnar, se punkten ovan 2017 Marieholmsbro och dubbelspår Kville Olskroken Punktligare Bohustågtrafik, station i Brunnsbo 2018 Bangårdsförbindelsen Ökad kapacitet på Drottningtorget 2018 Snabbspåret, spårvagn norr om Posthuset Snabbare trafik, mer attraktivt 2019 Ny Göta Älvbro Kapacitetsökning för spår- och busstrafik 2019 Spårväg till Norra Älvstranden Ökar attraktiviteten och ger ökad kapacitet 2020 Ny Boråsbana (etapp 1). Del av Götalandsbanan Ökad turtäthet. 30-minuterstrafik Borås Gbg Västlänken Västtrafiks målbild för tåg genomförs fullt ut 2022 Operalänken, ny spårväg Högre reshastighet, snabbare resor till och genom city 2022 Partiella fyrspår, pendeltågssträckor (järnväg) Kapacitetsökning, tätare trafik 2024 Ny Boråsbana (etapp 2 och 3). Del av Götalandsbanan Tätare tågtrafik, 15-minuterstrafik Borås Gbg 2024 Spårväg till Backa Ökad attraktivitet, ökad kapacitet, ökad framkomlighet i Brunnsp Ny spårvägslänk Lindholmen Masthuggst. Linnépl. Utökad spårvägstrafik, effektivare trafik, kortare restider 12 VERKSAMHETSPLAN KAPITEL 3: PÅ VÄG MOT 2025

13 Målbild för kollektivtrafiken Skaraborg 2025 Med syftet att skapa samsyn kring kollektivtrafikens utveckling i Skaraborg presenterade Skaraborgs Kommunalförbund hösten 2009 en målbild för kollektivtrafiken. Målbilden är ett vägledande dokument för det kollektivtrafikprogram som ska presentera de mer detaljerade förändringarna av kollektivtrafiken i Skaraborg fram till Målbilden bygger på tre övergripande samhällsmål. Skaraborg ska utvecklas till: en mer attraktiv och konkurrenskraftig region för boende, näringsliv och besökare. en region med god tillgänglighet till arbete och studier, såväl inom som till och från regionen. en region med hållbar tillväxt. För respektive samhällsmål finns ett antal kollektivtrafikmål formulerade. I målbilden beskrivs att resandet ska öka med 50 procent för buss och tåg fram till Dessutom beskrivs behovet av bättre förbindelser inom Skaraborg och till regionala centra utanför Skaraborg. Trafiksatsningar ska i första hand göras där det finns potential att utveckla kollektivtrafiken. I områden med särskilt lågt befolkningsunderlag ska alternativa trafikformer prövas. Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg har initierats av Skaraborgs kommunalförbund och tagits fram i samverkan med Västra Götalandsregionen och Västtrafik. Målbilden beskriver restidskvoter jämfört med bil på max 0,8 för tåg, 1,2 för expressbuss och 1,3 för regionbuss. Vidare ska kollektivtrafiken drivas av minst 90 procent förnybart bränsle En ambition är att det förnybara bränslet ska lokalproduceras i Skaraborg. Målbilder 2025 för Sjuhärad och Fyrbodal Under utarbetar de två kommunalförbunden i samverkan med Västra Götalandsregionen och Västtrafik målbilder för kollektivtrafiken i Sjuhärad och Fyrbodal. Resandemål en konsekvens av ägarnas målbilder Ägarnas målbilder förutsätter ett ökat resande i hela Västtrafikområdet. Ökningen för att nå målbilderna varierar i affärsområdena. Västtrafik har brutit ned resandemålen till årliga resandemål i K2020-området och Skaraborg samt i Sjuhärad och Fyrbodal, vars målbilder är under utarbetande. I tabellerna på nästa sida visas förslag till årliga resandemål För att nå resandemålet för 2013 respektive 2025 krävs en resandetillväxt för hela Västtrafik på 1,28 respektive 2,00. I takt med att järnvägen byggs ut ersätts en del busstrafik med tågtrafik och resandet lyfts över från ett affärsområde till ett annat. Ett exempel är när Norge-Vänerbanan år 2013 utvecklas med mer tågtrafik och busstrafiken mellan Tvåstad och Göteborg ersätts med tåg. Därmed ökar inte resandet i AO Fyrbodal fram till 2013 medan AO Region ökar mycket. Kollektivtrafiken har en ekonomisk täckningsgrad på strax över 50 procent. Det innebär att marginalkostnaden för att ta emot fler resenärer är högre än marginalintäkten. Ägarersättningen måste öka för att klara de framtida KAPITEL 3: PÅ VÄG MOT 2025 REMISSUTGÅVA

14 resandemålen. Långtidsprognosen för 2013 visar att ägarersättningen behöver öka till mnkr i löpande penningvärde. Västtrafik har gjort en uppskattning av ägarersättningen för Ägarersättningen behöver öka till mnkr, vid en antagen inflation motsvarande 2 procent per år. Motsvarande ägarersättning i 2008 års prisnivå bedöms uppgå till mnkr. Resandemål 2013 och 2025 samt ägarersättning, miljoner delresor/år Utfall Utfall Mål Tillväxt- Mål Tillväxtår 2006 år 2008 år 2013 faktor 13/06 år 2025 faktor 25/06 Gbg Stadstrafik 138,8 153,0 180,0 1,30 285,3 2,06 Gbg Regiontrafik 28,5 31,9 38,1 1,34 61,6 2,16 Fyrbodal 11,84 11,84 11,79 1,00 15,7 1,32 Sjuhärad 10,77 11,19 12,99 1,21 16,1 1,49 Skaraborg 6,55 7,13 7,42 1,13 9,2 1,40 Regiontrafik 1 5,50 6,62 7,94 1,44 16,4 2,99 Västtrafik totalt , ,00 Ägarersättning mnkr/år Löpande penningv ca Fast penningv ca Inkl resor med SJ:s biljetter. 2 Långtidsprognos Uppskattat värde. Årliga resande mål, miljoner delresor/år Gbg Stadstr. Gbg Regiontr. Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg Regiontrafik Västtrafik 2006 utfall 138,8 28,5 11,84 10,77 6,55 5,50 201, ,6 31,6 11,31 11,37 6,91 6,47 219, ,6 32,2 11,53 11,57 7,03 6,76 225, ,8 32,9 11,76 12,54 7,16 6,31 232, ,7 34,0 12,00 12,76 7,29 5,59 239, ,0 38,1 11,79 12,99 7,42 7,94 258,3 Faktor 13/06 1,30 1,34 1,00 1,21 1,13 1,44 1, ,0 40,4 12,07 13,23 7,55 8,30 270, ,7 41,8 12,36 13,47 7,69 8,67 278, ,5 43,3 12,66 13,71 7,83 9,06 287, ,5 44,8 12,96 13,96 7,97 9,47 295,7 ÅRLIGA RESANDE MÅL Ägarna har formulerat resandemål för Västtrafik har brutit ned målen till årliga resandemål för vart och ett av Västtrafiks affärsområden. I affärsområde Regiontrafik ingår resor som sker med SJ:s biljetter ,7 46,4 13,27 14,21 8,11 9,89 304, ,1 48,0 13,59 14,46 8,26 10,39 318, ,9 49,7 13,92 14,72 8,41 11,01 325, ,0 51,7 14,25 14,99 8,56 11,67 338, ,5 53,7 14,59 15,26 8,71 12,49 351, ,8 55,9 14,94 15,53 8,87 13,36 367, ,7 58,7 15,30 15,81 9,03 14,30 384, ,3 61,6 15,67 16,10 9,19 16,44 404,3 Faktor 25/06 2,06 2,16 1,32 1,49 1,40 2,99 2,00 14 VERKSAMHETSPLAN KAPITEL 3: PÅ VÄG MOT 2025

15 KAPITEL X KORREKTUR

16 4. MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER I detta avsnitt redovisas uppgifter för var och ett av Västtrafiks övergripande mål. Här beskrivs bland annat måluppfyllelse, åtgärder som Västtrafik vidtagit de senaste åren samt åtgärder som planeras för den kommande treårsperioden. Mål 1: Västtrafiks marknadsandel och antalet kollektiva resor ska öka. Utmaningen för Västtrafik är att under perioden uppnå en resandeökning på 28 procent. Som framgår av föregående kapitel är tillväxtfaktorn olika för Västtrafiks affärsområden. Åtgärderna för att nå reseandemålen redovisas under Mål 2, med början på sid 18. Det årliga resandet med Västtrafik har, sedan Västtrafik bildades, ökat från 176,7 miljoner resor till 221,7 miljoner, en total ökning på 25,4 procent. Det är den näst största ökningen bland de svenska trafikhuvudmännen. Till följd av lågkonjunkturen under 2009 minskade det allmänna res andet och därmed även ökningstakten i Västtrafik. Totalt i Västtrafik ökade resandet med 1,8 miljoner resor 2009 jämfört med 9,9 miljoner resor under I Göteborgs Stadstrafik utförs flest resor, 155 miljoner under Tack vare kollektivtrafiken kan invånarna i Västra Götalandsregionen bo kvar hemma och studera på annan ort. Den största procentuella resandeökningen sedan 1999, 89 procent, återfinns i Västtrafiks regionala tågtrafik. Därefter kommer resandeutvecklingen i Göteborgs Regiontrafik där resandet ökat med 29,4 procent och Göteborgs Stadstrafik med en resandeökning på 29,2 procent jämfört med Resandeökningen i Skaraborg uppgår till 5,9 procent jämfört med Det totala resandet i Sjuhärad är i stort sett oförändrat sedan Resandet i Fyrbodal har varierat under åren men har totalt under tioårsperioden minskat med 2,7 procent. Åtgärder för att öka resandet redovisas bland annat under mål 2. Kollektivtrafikens marknadsandel Lågkonjunktur kan medföra att det allmänna resandet i samhället minskar. Ibland minskar biltrafiken mer än kollektivtrafiken, vilket i sin tur ökar kollektivtrafikens marknadsandelar. Kollektivtrafikens marknadsandel ökade marginellt under 2009 till 15,8 procent för hela Västtrafik. Störst marknadsandel har Västtrafik i Göteborgsområdet med 23,2 procent. I de mindre affärsområdena varierar marknadsandelen mellan 5,6 och 7,9 procent. 16 VERKSAMHETSPLAN KAPITEL 4: MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER

17 1999 Regiontrafik Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal Gbg Regiontrafik Gbg Stadstrafik 5,6 7,0 11,0 11,2 31,9 221,7 miljoner delresor 155,0 Resandeutveckling i olika geografiska områden (miljoner delresor/år). 3,0 5,6 * 6,6 7,0 11,0 11,0 11,5 11,2 24,7 31,9 Västtrafik totalt 176,7 miljoner delresor 221,7 miljoner delresor 120,0 155, Regiontrafik 0 3,0 5,6 * Skaraborg 7,0 6,6 Sjuhärad 11,0 Västtrafik totalt 221,7 miljoner delresor Fyrbodal 11,2 11,5 Gbg Regiontrafik 24,731,9 221,7 miljoner delresor Gbg Stadstrafik 120,0 155,0 0 3, * Exkl 6,6 resor gjorda med SJ:s biljetter. 11,0 11,5 24,7 Resandeutveckling i procent % 120, Regiontrafik Skaraborg 80 Sjuhärad 70 Fyrbodal 60 Gbg Regiontrafik Gbg Stadstrafik Västtrafik 24,4% 1,2% 4,5% 6,8% 6,8% 18,8% 9,8% 12,3% 13,4% 25,4% Prog okt RESANDEUTVECKLING Miljoner delresor per år fördelat på Västtrafiks affärsområden. Under 2009 gjordes totalt 221,7 miljoner delresor i hela Västtrafik. TÅGRESOR Resandet i affärsområde Regiontrafik utgörs till stor del av tågresor. Affärsområdet står för 2,5 procent av Västtrafiks resande. Tar man hänsyn till hur långt man reser motsvarar tågresandet med regiontågen12 procent av Västtrafiks totala antalet person kilometer. RESANDEUTVECKLING I PROCENT Sedan Västtrafik bildades 1999 har antalet resor ökat med 25,4 procent. Den största ökningen, 89 procent, finns i den regionala tågtrafiken. % Kollektivtrafikens marknadsandel Kollektivtrafikens marknadsandel (%) Kollektivtrafik/(kollektivtrafik+bil). 15,1 15,7 15,8 Hela Västtrafik 22,1 23,0 23,2 Göteborgsområdet 8,0 8,0 7,9 5, ,9 5,6 5,2 5,5 5,6 Sjuhärad Fyrbodal Skaraborg KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL Kollektivtrafikens marknadsandel i Västtrafik är 15,8 procent och i Göteborgsområdet 23,2 procent. Vissa uppgifter rörande biltrafiken är inte uppdaterade för Detta görs våren 2010 innan verksamhetsplanen fastställs. REMISSUTGÅVA

18 Mål 2: Västtrafik ska bidra till att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter inom och utanför Västra Götaland blir mer tillgängliga. VÄSTTRAFIKS AFFÄRSOMRÅDEN AO Skaraborg AO Fyrbodal AO Sjuhärad AO Göteborgs Regiontrafik AO Göteborgs Stadstrafik AO Anropsstyrd trafik AO Region Den regionala tågtrafiken, AO Region, beskrivs under mål 3. En ökad tillgänglighet till skola, arbete, service och fritidsaktiviteter handlar om att utöka trafiken så att Västtrafik kan attrahera fler resenärer. Störst möjlighet att förbättra tillgängligheten är att utöka trafiken där det finns underlag för ett ökat resande. Samtidigt finns krav på att Västtrafik ska upprätthålla en tillfredställande trafikförsörjning även i områden med glest boende. När trafikutbudet ökar, ökar också tillgängligheten Genom att anpassa linjenätet och öka kollektivtrafikens utbud har vi ökat invånarnas tillgänglighet till olika mål i samhället. Diagrammet visar att trafikutbudet har ökat med 29,8 procent åren Trafikutbudet i Sjuhärad har inte ökat sedan 1999 medan övriga affärsområden inom Västtrafik har haft ökningar på mellan 17 och 47 procent. Eventuellt genomförs trafikökningar i Sjuhärad från Även i Borås stadstrafik planeras framtida ökningar av trafiken. TRAFIKUTBUDET ÖKAR Procentuell förändring av trafikutbudet, tidtabellskilometer/år (inklusive särskild beställd uppdragstrafik). Invånarnas tillgänglighet till olika målpunkter har ökat med 29,8 procent sedan Västtrafik bildades. % Procentuell förändring av trafikarbete, inkl särskild beställd uppdragstrafik (tidtabellkm/år) Procentuell förändring av trafikutbudet, inkl särskild beställd uppdragstrafik (tidtabellkm/år). Regiontrafik Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal 3,2% 6,1% Gbg Regiontrafik Gbg Stadstrafik Västtrafik 24,0% 19,4% 15,5% 10,4% 11,6% 12,1% 12,0% 29,8% Prog okt 18 VERKSAMHETSPLAN KAPITEL 4: MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER

19 Skaraborg Skaraborgs Kommunalförbund antog i september 2009 Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg. Arbetet fortsätter nu med att ta fram ett kollektivtrafikprogram 2025 för Skaraborg. Målbilden och kollektivtrafikprogrammet kommer tillsammans med andra styrande dokument utgöra grunden för kollektivtrafikens utveckling i Skaraborg de närmaste åren. För att klara det långsiktiga resandemålet till 2013 bör resandet öka med 13 procent jämfört med resandet 2006 (faktor 1,13). Västtrafik planerar att göra följande i Skaraborg : Utveckla regiontrafiken. Utveckla de stråk där det finns potential att öka resandet enligt Västtrafiks regionbusstrategi samt Skaraborgs målbild Fokus ligger på att nå de önskade restidskvoterna, skapa tydliga tidtabeller och öka antalet turer. Satsa på stråk med potential. Utveckla de fem stråk som pekas ut i målbilden 2025 och på anslutningar från kommunhuvudorter med hjälp av hög turtäthet, snabb trafik, bra bytespunkter samt utbyggnad av pendelparkeringar. Utveckla trafiken i områden med lågt resandeunderlag. Hitta lösningar för en trafik som passar olika resbehov och varierande resfrekvens med syfte att utveckla en såväl tillgänglig som miljö- och kostnadseffektiv kollektivtrafik. Arbetet görs bland annat utifrån Västtrafik Modell för kollektivtrafik med lågfrekevent resande. Förbättra anslutningarna mellan buss och tåg. Främst genom att öka turtätheten på busslinjer som ansluter till tåg. Utveckla bytesmöjligheterna. Skapa effektiva och säkra byten mellan stadstrafik och regiontrafik med hjälp av god tillgänglighet, bra utformning av terminaler och resecentra och hög turtäthet i stadstrafiken. Förbättra och utveckla stadstrafiken. Fokus på god tillgänglighet och tydliga linjesträckningar med täta, fasta turintervall. Stadstrafiken i Lidköping och Mariestad utvecklas utifrån 2009 års linjenätsöversyner. Fortsatt utveckling av stadstrafiken i Skövde och Falköping. Förbättra framkomligheten i tätorterna i dialog med kommunerna. Genomföra linjenätsöversyn i Skara inför kommande upphandling. Bygga ut pendelparkeringar. I samverkan med Trafikverket och kommunerna bygga pendelparkeringar och förbättra framkomligheten, primärt längs målbildens utpekade stråk och dess anslutningar. Tillgodose kollektivtrafikens behov. Verka för att kollektivtrafikens förutsättningar och behov tillgodoses i ett tidigt skede till exempel vid framtagande av kommunala översiktplaner. Medverka till hållbar turism. Samverka med respektive beställare så kollektivtrafiken tillgodoser en hållbar turism- och besöksnäring. Utveckla samarbetsformer. Vidareutveckla samarbetsformerna med trafikföretagen för att nå det gemensamma målet om ett ökat resande. Förbättra informationen till resenär. Öka tillgängligheten till relevant störningsinformation för resenärerna och påbörja införandet av realtidssystem bland annat i Skövde stadstrafik. Så här arbetar vi för att öka invånarnas tillgänglighet till olika mål i samhället AFFÄRSOMRÅDE SKARABORG Affärsområdet består av kommunerna Gullspång, Töreboda, Karlsborg, Mariestad, Götene, Skövde, Tibro, Hjo, Skara, Lidköping, Vara, Essunga, Falköping och Tidaholm. KAPITEL 4: MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER. MÅL 2. REMISSUTGÅVA

20 Fyrbodal Under 2010 kommer Kommunalförbundet i Fyrbodal i samverkan med Västra Götalandsregionen och Västtrafik utarbeta en målbild för kollektivtrafiken Mycket av planerna för framtiden utgår ifrån denna målbild som ska börja tillämpas under För att klara det långsiktiga resandemålet till 2013 bör resandet ligga kvar på ungefär samma nivå som 2006 (tillväxtfaktor 1,0). AFFÄRSOMRÅDE FYRBODAL Affärsområdet består av kommunerna Strömstad, Tanum, Dals Ed, Bengtsfors, Åmål, Mellerud, Färgelanda, Munkedal, Sotenäs, Lysekil, Uddevalla, Trollhättan och Grästorp. Genom att utveckla regionbusstrafiken kommer bland annat Lysekil få ett ökat utbud. Västtrafik planerar att göra följande i Fyrbodal : Utveckla regionbusstrafiken. Utveckla regionbussarna i enlighet med Västtrafiks regionbusstrategi Det innebär ett ökat utbud bland annat i stråken Uddevalla Trollhättan/Vänersborg, Ed Trollhättan, Bengtsfors Uddevalla, Kungshamn Munkedal Uddevalla och Lysekil Uddevalla. Samarbeta med Värmlandstrafik och utveckla den regionala busstrafiken i stråket Ed/Mellerud Åmål Karlstad. Utveckla trafiken i områden med lågt resandeunderlag. Hitta lösningar för en trafik som passar olika resbehov och varierande resfrekvens med syfte att utveckla en såväl tillgänglig som miljö- och kostnadseffektiv kollektivtrafik. Arbetet görs bland annat utifrån Västtrafik Modell för kollektivtrafik med lågfrekevent resande. Förändra expressbusstrafiken. Genomföra förändringar av expressbusstrafiken på sträckan Strömstad Torp Göteborg med hänsyn till den successiva utbyggnaden av E6 till motorväg genom Bohuslän. Vidareutveckla trafiken mellan norra Bohuslän/Dalsland och Östfold. Öka integreringenmellan olika trafikslag Samordna lokal linjetrafik med särskild skoltrafik och Anropsstyrd trafik. Utveckla stadstrafiken i Uddevalla. Förändra och utöka linjenätet, turtätheten och trafikeringsformerna. Utveckla stadstrafiken i Trollhättan/Vänersborg. Genomföra en utredning av stadstrafiken i Trollhättan och Vändersborg. Förändra och utöka linjenätet, turtätheten och trafikeringsformerna. Anpassa busstrafiken Vänersborg Trollhättan Göteborg inför starten av den utökade tågtrafiken Tillgänglighetsanpassa. Fullfölja tillgänglighetsanpassningen av trafiken för personer med funktionsnedsättningar Utveckla Närtrafiken ytterligare. 20 VERKSAMHETSPLAN KAPITEL 4: MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER. MÅL 2.

21 Sjuhärad Kommunalförbundet i Sjuhärad kommer i samverkan med Västra Götalandsregionen och Västtrafik utarbeta en målbild för kollektivtrafiken För att klara det långsiktiga resandemålet till 2013 bör resandet öka med 21 procent jämfört med resandet 2006 (faktor 1,21). Västtrafik planerar att göra följande i Sjuhärad : Utveckla regionbussarna enligt Västtrafiks regionbusstrategi Regionbusstrategin pekar bland annat på åtgärder i tre tunga stråk i Sjuhärad där det finns stor potential för att öka resandet. Stråken är Ulricehamn Borås Göteborg, Mark Borås samt Mark Göteborg. Dessa stråk kommer att få ett utökat trafikutbud. Utveckla trafiken i områden med lågt resandeunderlag. Hitta lösningar för en trafik som passar olika resbehov och varierande resfrekvens med syfte att utveckla en såväl tillgänglig som miljö- och kostnadseffektiv kollektivtrafik. Arbetet görs bland annat utifrån Västtrafik Modell för kollektivtrafik med lågfrekevent resande. Möta den kraftiga resandeutvecklingen mellan Borås och Göteborg. Linje 100 delas i december år 2010 upp i minst två nya linjer. Huvudstråket Borås Göteborg kommer att få en styv tidtabell med kvartstrafik i högtrafik. Sträckan trafikeras med så kallade dubbeldäckare. Förbättra restidskvoten mot bilen. Arbeta för att öka kollektivtrafikens marknadsandel genom att minska restidskvoten i förhållande till bilen exempelvis på linje 300. Det handlar främst om att inte stanna på hållplatser med lågt resande och att utreda alternativa körvägar. Knyta ihop Sjuhäradskommunerna. Fortsätta arbetet med att utveckla ett sammanhängande regionalt busstrafikssystem i syfte att knyta ihop Sjuhäradskommunerna med varandra. Utveckla det lokala utbudet. Ge lokaltrafiken i respektive kommun ett utbud som motsvarar respektive kommuns ambition, mål och ekonomi. Vidareutveckla ut den anropsstyrda trafiken. Ersätta viss linje trafik med låg kostnadstäckning eller svagt resandeunderlag med lämplig form av anropsstyrd trafik, exempelvis Närtrafik och Beställ & Res. Förbättra framkomligheten. Arbeta tillsammans med Borås Stad för att öka framkomligheten i Borås stadstrafik. Förbättra tillgängligheten. Utrusta regionbussar med automatiska hållplatsutrop. AFFÄRSOMRÅDE SJUHÄRAD Affärsområdet består av kommunerna Mark, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Ulricehamn, Svenljunga och Tranemo. Kinna resecentrum. KAPITEL 4: MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER. MÅL 2 REMISSUTGÅVA

22 Göteborgs Stadstrafik Ett av de viktigare inriktningsdokumenten för Göteborgs Stadstrafik är K2020 med målet att fördubbla resandet med kollektivtrafiken fram till Verksamhetsplanen utgår från att trängselskatter införs För att klara det långsiktiga resandemålet till 2013 bör resandet öka med 30 procent jämfört med resandet 2006 (faktor 1,30). Satsningar på kollektivtrafiken har redan påbörjats och de måste fortsätta under perioden En konsekvens är bland annat att trafiken i Göteborgsområdet kommer att få kraftiga kostnadsökningar utöver indexkostnader i den befintliga trafiken. GÖTEBORGS STADSTRAFIK Göteborgs Stadstrafik omfattar kommunerna Göteborg, Partille och Mölndal. SAMVERKAN Flera av åtgärderna måste ske i samverkan med Göteborgs Stad. Västtrafik planerar att göra följande i Göteborgs Stadstrafik : Öka trafikutbudet successivt för att nå målbilden i K2020. Under perioden kommer Västtrafik i dialog med väg- och banägare att vara pådrivande för ytterligare utbyggnad av separata busskörfält, spårvägsnät och andra framkomlighetsåtgärder. Förenkla byten för regionresenärer. Skapa möjlighet att vända viss regiontrafik med buss vid de halvcentrala portarna till Göteborg som Korsvägen, Hjalmar Brantingsplatsen, Linnéplatsen och Svingeln. Fortsätta att förnya spårvagnsparken. Beställa ytterligare spårvagnar, eventuellt med större passagerarkapacitet. Leverans av 25 italienska spårvagnar från Ansaldo Breda påbörjas preliminärt Färdigställa Kringens sista etapp i Stora Badhusgatan. Bygga en färjeterminal vid Stenpiren för god kontakt mellan olika trafikslag. Bygga ny spårväg. Bygga ut Munkebäckslänken med spårväg för att möjliggöra trafikering från Torp till Östra Sjukhuset. Öka kapaciteten på Norra Älvstranden. Utreda ett spårvägsalternativ då busstrafiken till Norra Älvstranden i det närmaste nått kapacitetstaket i högtrafik. Eventuellt även starta ytterligare en stombusslinje i området då en spårvägslösning tar minst fem år att realisera. Öka stombusshållplatsernas standard. Slutföra arbetet med att ge hållplatserna utmed stombusslinjerna extra hög standard i form av realtidsinformation, goda väderskydd, anpassad kantstenshöjd och hög tillgänglighet via säkra och trygga gångvägar. Öka kapaciteten i stadstrafiken. Utreda möjligheten att köra dubbelledade bussar på fler linjer än linje 16. Det innebär ombyggnad av flera hållplatser, huvudsakligen utmed stombusslinjerna. 22 VERKSAMHETSPLAN KAPITEL 4: MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER. MÅL 2.

23 Utveckla Flexlinjerna i Göteborg. Bygga ut kollektivtrafiken i Torslandaområdet. Utveckla trafiken till Amhult som blir centrum i stadsdelen Torslanda. Förbättra framkomligheten på väg 155. Bygga om sträckan Syrhåla Vädermotet med körfält reserverade för busstrafik i båda riktningar. Framkomligheten för kollektivtrafiken säkras under byggtiden med ett körfält som delas endast med godstrafik och samåkare. Upphandla busstrafik i Öster och på Hisingen. Trafikavtalen för östra Göteborg går ut 2011 och avtalen för Hisingen går ut Optionsår finns i båda avtalen. Utöka expressbusstrafiken. För att klara ett kraftigt ökat resande krävs att vissa gator i centrum prioriteras för ökad framkomlighet. Stora delar av expressbusstrafiken flyttas från området innanför Vallgraven till hållplatser vid exempelvis Hagakyrkan och Avenyn. Skapa bättre restidskvoter på expressbussar i väster. Expressbussarna i väster kommer att snabbas upp. Utökning av linje 80. Se över kollektivtrafikens framkomlighet på Polhemsplatsen, Åkareplatsen och Kanaltorget. Öka turtätheten i stjärntrafiken vid Frölunda Torg. Övergång till tiominuterstrafik i stjärntrafiken kring Frölunda Torg. Utöka turtätheten i Partille. Förbättra framkomligheten för expressbusstrafiken. Särskilt i stråket Korsvägen Mölndals Centrum Frölunda Torg Torslanda bland annat med busskörfält på Söder-, Väster- och Hisingsleden. Se över trafiken i Fässbergsdalen. Se över busstrafiken i Toltorpsdalen. Eventuellt ersätta sju busslinjer med en eller två stombusslinjer. Utveckla samarbetet med evenemangsstaden Göteborg. Utveckla kundvänliga, tillfälliga trafiklösningar tillsammans med involverade aktörer och möjlighet att inkludera kollektivtrafikresan i olika evenemangsbiljetter. Förbättra resenärsinformationen. Förbättra och utveckla resenärsinformationen vid trafikstörningar och tekniska system som hållplatshögtalare och realtidsskyltar. Utveckla kvalitetsarbetet i Koll-Q. Inkludera fler trafikföretag och kommuner i Koll-Q. KOLL-Q I projektet Koll-Q samarbetar Västtrafik med Göteborgs Stad och trafikföretagen för att förbättra kvaliteten på trafiken i Göteborg med fokus på punktlighet, framkomlighet, trygghet och information. KAPITEL 4: MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER. MÅL 2. REMISSUTGÅVA

24 Göteborgs Regiontrafik Målet i K2020 är att fördubbla resandet med kollektivtrafiken fram till år För att klara det långsiktiga resandemålet till 2013 bör resandet öka med 34 procent jämfört med resandet 2006 (faktor 1,34). För att nå målet i K2020 måste resandet inom affärsområde Göteborgs Regiontrafik tredubblas på flertalet linjer till och från Göteborg. Det förutsätter kraftiga satsningar på kollektivtrafiken, ökad ägarersättning och förbättrad framkomlighet in till centrala Göteborg. De största satsningarna inom Göteborgs Regiontrafik görs på de regionala linjerna men även lokaltrafiken i kranskommunerna påverkas eftersom dessa linjer matar till regiontrafiken. Verksamhetsplanen utgår ifrån att trängselskatt införs Lokala K2020-strategier har tagits fram för respektive kommun inom affärsområdet och de fasas in i arbetet med de årliga trafikförsörjningsplanerna. GÖTEBORGS REGIONTRAFIK Göteborgs Regiontrafik omfattar kommunerna Orust, Tjörn, Stenungsund, Lilla Edet, Kungälv, Ale, Lerum, Alingsås, Vårgårda, Härryda och Öckerö. Västtrafik planerar att göra följande : Öka tågens punktlighet. Fortsätta arbetet med tågens punktlighet och kvalitet även efter att Kraftsamling Väst avslutats år Starta pendeltågstrafik på sträckan Älvängen Göteborg med start i december Fem nya pendeltåg av typ X61 är beställda. Kapacitetsförstärka samtliga pendeltåglinjer. Västtrafik har beställt sex nya pendeltåg av typ X61 till år Därutöver löser Västtrafik ut optionen för ytterligare 11 plus eventuellt ytterligare 11 nya pendeltåg av typ X61 senast För detta krävs investeringsbeslut. Öka verkstadskapaciteten. Möta det ökade behovet av verkstadkapacitet. Senast år 2012 lösa frågan om lokalisering av nya tågverkstäder. Förlänga perronger. Detta för att lösa kapacitetsproblemen på Kungsbacka- och Alingsås pendlarna med hjälp av längre tåg. Trafikverket planerar detta till men diskussion pågår mellan Västtrafik och Trafikverket att tidigarelägga investeringen till Starta direkttåg. Se över möjligheten att trafikera med direkttåg mellan Kungsbacka och Göteborg för att avlasta Kungsbackapendeln och till viss del Öresundståget. Utveckla trafiken i områden med lågt resandeunderlag. Hitta lösningar för en trafik som passar olika resbehov och varierande resfrekvens med syfte att utveckla en såväl tillgänglig som miljö- och kostnadseffektiv kollektivtrafik. Arbetet görs bland annat utifrån Västtrafik Modell för kollektivtrafik med lågfrekevent resande. Förbättra flygbusstrafiken till Landvetter. I syfte att öka det kollektiva resandet till Landvetter Airport och Göteborg City Airport har 24 VERKSAMHETSPLAN KAPITEL 4: MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA ÅTGÄRDER. MÅL 2.