Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat. Grönkullaskolan

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolans namn (23) Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat Grönkullaskolan Läsåret 2013/14 SBG1000, v1.3, Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON TELEFAX barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se

2 2 (23) Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Skolverkets allmänna råd, systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

3 3 (23) Resultat och måluppfyllelse Grönkullaskolan är för läsåret 2013/14 en ny skola bestående av de tre tidigare skolorna: Miklagårdskolan (F-6), Skvadronskolan (F-6) och Rissneskolan (7-9). Det innebär att det kommer att finnas en begränsning i det jämförande materialet i och med att det inte finns en historik i skolan i denna form. De resultat som dock går att få fram och där analys med framgång kan göras pekar på fortsatt goda resultat på nationella prov i årskurserna 3 och 6 samt en höjning av det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9. Detta tillsammans med en ökad behörighet till gymnasiet. Sammantaget har den nya Grönkullaskolan fått en god start och lagt en grund för fortsatt positiv utveckling på kort såväl som lång sikt. LUS Ett LUS-schema är ett kvalitativt bedömningsinstrument som lärare kan använda för att bedöma elevens läsutveckling. Det utgår från lärares samlade bedömarkompetens. LUS är uppbyggt av kvalitativa steg (punkt 1-20) som en lärare kan se i elevers läsutveckling t.ex. vara en elev på nybörjarnivå som klarar läsriktningen eller har kommit lite längre och kan ljuda eller växla lässtrategier. Andra exempel på läsnivåer är t.ex. att eleven kan läsa flytande eller en mer avancerad nivå med bokslukande. Här nedan följer resultat för åk 1, 3 och 6. Först ett diagram med ett ingångsvärde från höstterminen där bedömning 1 görs som man sedan kan jämföra med ett utgångsvärde från maj/juni vilket åskådliggörs i bedömning 4. I vissa fall redovisas värden för bedömningspunkt 2. I dessa fall har inte läraren lyckats få till bedömningen så tidigt på läsåret att punkt 1 har varit aktuellt. Anledningen till detta kan vara tidsbrist kopplat till omorganisationen, ny lärare eller missförstånd kopplat till uppdraget. Detta kan i sin tur bero på otydlighet eller missförstånd. Bedömning 1 i åk 1 22 elever

4 4 (23) Bedömning 2 åk 1 59 elever Bedömning 4 i åk 1 58 elever Fördelningen bland eleverna är lite ojämn och visar tydligt skillnaden mellan de som redan erövrat läsningen och de som ännu inte gjort det i början av åk 1. 4 av de 22 eleverna har nått LUS-punkt 10 som bedöms adekvat för åk 1. De övriga ligger strax under eller en bit därifrån. I diagrammet för åpunkt 2 ses en liknande bild men där fler elever ligger på låga värden. Detta kan förklaras med att skolan har ett flertal nyanlända elever som ännu inte erövrat språket. I diagrammet för bedömningspunkt 4 ses en markant utveckling där nästan hela elevgruppen nått punkt 10 eller bättre. Några elever finns kvar på lägre nivåer och dessa får förstärkning främst i Sva för att kunna ges möjlighet att jobba ikapp. Grönkullaskolan har redan från början gjort en satsning på ökad kompetens i förskoleklass och årskurs 1 genom att utbildad lärare undervisar i par med förskollärare i förskoleklass såväl som årskurs 1. Detta ger vid sidan av kompetenshöjningen även en kontinuitet för eleverna då de inte byter lärare efter förskoleklass.

5 5 (23) Bedömning 1 i åk 3 61 elever Bedömning 2 i åk 3 76 elever Bedömning 4 i åk 3 79 elever Resultatet för årskurs 3 ser överlag bra ut då 63 av 79 eleverna nått kravnivån 15 för LUS kopplat till årskursen. 16 elever ligger dock på nivåerna 13 och 14. Dock ska man ha i bakhuvudet att LUS inte ska jämställas med läsförståelse, utan att det endast mäter den mekaniska avkodningsförmågan. Resultat på nationella proven i årskurs 3 visar på en andel av de elever som når kravnivån på % för de delprov som testar läsförmåga och läsförståelse. Då de resultaten är mycket goda känner vi oss trygga med våra elevers läsförmåga trotts att inte alla nått bedömningspunkt 15.

6 6 (23) Bedömning 1+2 i åk 5 31 elever Bedömning 4 i åk 5 23 elever Dessa data är ofullständiga pga de anledningar som ges i början av avsnittet. Resultaten för åk 5 visar att 18 av 23 elever nått kravnivån 18a för åk 5. Skolan arbetar intensivt med åtgärdsprogram och särskilt stöd med två av de eleverna som inte nått nivån.

7 7 (23) Elever som riskerar att inte nå kunskapskraven åk 1-5 I samband med utvecklingssamtalet får varje elev ett skriftligt omdöme i varje ämne, och det är sedan en del av den individuella utvecklingsplanen. Omdömena är inte betyg som går att jämföra med andra elevers, utan en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Lärarna ska löpande under grundskolan bedöma hur eleverna når de kunskapskrav som ska uppnås i varje ämne. I de skolår som saknar nationella kunskapskrav bedömer lärarna om eleverna är på rätt väg i sin kunskapsutveckling och ger en prognos. Lärarna är skyldiga att lämna en tydlig signal om det finns risk att eleven inte når de nationella kunskapskraven för det tredje, sjätte och nionde skolåret. Följande diagram visar antalet elever som skolan kommer att rikta en särskild uppmärksamhet kring utifrån att de riskerar att inte nå de kunskapskrav som förväntas Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk 1 Antal elever Vt 13 Vt 14 0 Ma Bild En NO SO Idh Mu Mo (36) Ämne Sv Sva Tk Total elevvolym 2014 för aktuell årskurs är 84 st.

8 8 (23) Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk Antal elever Vt 13 Vt 14 0 Ma Bild En NO SO Idh Mu Mo (38) Sv Sva Tk Ämne Total elevvolym 2014 för aktuell årskurs är 82 st. Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk 3 Antal elever Ma Bild En NO SO Idh Mu Mo (39) Sl Sv Sva Tk Vt 13 Vt 14 Ämne Total elevvolym 2014 för aktuell årskurs är 89 st.

9 9 (23) Antal elever Ma Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk 4 Bild Bio En Fy Ge Hkk Hi Idh Ke Ämne Mu Mo (17) Re Sh Sl Sv Sva Tk Vt 13 Vt 14 Total elevvolym 2014 för aktuell årskurs är 60 st. Antal elever Ma Antal elever som riskerar att inte nå målen åk 5 Bild Bio En Fy Ge Hkk Hi Idh Ke Ämne Mu Mo (29) Re Sh Sl Sv Sva Tk Vt 13 Vt 14 Total elevvolym 2014 för aktuell årskurs är 65 st. Måluppfyllelsen är god eller mycket god för Grönkullaskolan i de lägre årskurserna 2014 jämfört med föregående år. Dock (som tidigare nämnts) jämförs resultaten med de som var giltiga för Miklagårdskolan och Skvadronskolan för år Det ämne som främst sticker ut är idrott och hälsa årskusr 3. Detta beror på kravet på simkunskaper som är svårt att uppnå. Eleverna har denna undervisning i årskurs 2 och många av våra elever har dåliga förkunskaper i simning och bristande

10 10 (23) vattenvana. I övrigt når barnen i hög grad målen och detta trots att de i ett flertal fall endast har en kortare tid i sverige och kontakt med det svenska språket. För årskurserna 4 och 5 så är det fortafarande idrott och hälsa som är en utmaning och i årskurs 5 även engelska. Många av Grönkullaskolans elever har ett annat modersmål än svenska och i många fall kan engelska vara ett helt nytt språk för dem när de börjar årskurs 5. Skolan har även en utmaning i att arbeta intensivt med svenska som andraspråk på mellanstadiet för att få även de eleverna med kort tid i sverige att nå målen. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Grönkullaskolans resultat utvecklas åt rätt håll. Resultaten är bra, eller till och med mycket bra, i de yngre åldrarna. Från mellanstadiet och uppåt är de inte bra men på väg att bli. Det som behövs är ett fortsatt målmedvetet systematiskt arbete som genomsyrar hela skolverksamheten och som hela tiden går i rätt riktning. Det handlar om organisation, rutiner, processer, skolkultur etc. Grönkullaskolan är belägen i Rissne ett område som bl.a. präglas av en hög andel nyanlända barn. Många barn i Rissne är präglade av psykosocial oro sprungen ur hemförhållanden som i många aspekter kan vara utmanande. Denna oro bär barnen med sig till skolan och otrygga barn kan lättare hamna i konflikter. Vilket i sin tur kan späda på oron ytterligare. Sammantaget behövs tryggheten i skolan utvecklas ytterligare. Grönkullaskolan strävar efter att bli en plats där elever kan känna en naturlig grundtrygghet. Ur en trygg miljö kan bra skolresultat skapas. Grönkullaskolan kom under läsåret att satsa på elevhälsan. Det var viktigt att det fanns en systematik i arbetet kring särskilt stöd och en extra förstärkning av kurator. Genom att synliggöra elevernas behov ges möjlighet att mer strategiskt kunna arbeta med dem. Som tidigare nämnts har skolan gjort en satsning mot förskoleklass och årskurs 1 genom att utbildad lärare delat klass med förskollärare i både förskoleklass såväl som årskurs 1. Skolan har även arbetat med ett flertal projekt inom skapande skola. Dessa har ökat elevernas självkänsla och kreativitet. De har fått uppleva ett sätt att utrycka sig inom konsten på ett lustfyllt sätt. Fritidshemmen spelar en central roll som komplement till skolan genom att eleverna här får träna och utveckla färdigheter och kompetenser främst inom det sociala området.

11 11 (23) Ämnesprov årskurs 3 Ämnesprov i årskurs 3 vt-14 Ämne Delprov Antal elever Andel elever som klarat kravnivån Matematik A, muntlig kommunikation % Matematik B, skriftliga räknemetoder % Matematik C, bråk och uppdelning av tal % Matematik D, geometriska begrepp % Matematik E, taluppfattning % Matematik F, problemlösning % Matematik G, mätning, tid, area % Grönkullaskolans resultat p de nationella proven för årskurs 3 är goda på i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Värden på 100% eller i dess närhet präglar resultatbilden. Endast delprov E inom matematiken ligger på 90%. Det innebär att skolan redan gör ett bra arbete upp till årskurs 3 och utmaningen ligger i att fortsätta och hålla i detta samtidigt som förmågorna utvecklas ytterligare så att högre förväntningar generellt kan ställas.

12 12 (23) Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Inom matematiken har ämneskonferenser startat där lärarna under förstelärares ledning får diskutera och utbyta erfarenheter inom matematikämnet. Detta ser vi som ytterst värdefullt i det fortsatta utvecklingsarbetet av skolans resultat inom matematik. Inom svenska och svenska som andraspråk är resultaten bra och här gäller det för grönkullaskolan att fortsätta ge våra nyanlända barn en riktigt bra start på sin skolgång. Det innebär att den förstärkning som skolan har kring svenska som andraspråk i de lägre åldrarna fortsätter och att introgruppernas lärare fortsatt håller en hög kvalitet. Ämnesprov årskurs 6 Ämne Provbetyg, årskurs 6, antal elever Ej deltagit 1 F E D C B A Matematik Svenska* Engelska SO-ämne NO-ämne Totalt 43 elever genomförde samtliga delprov. *Varav 25 st Svenska som andraspråk. Resultaten visar att ett fåtal av Grönkullaskolans elever uppnår de högsta resultaten i de olika proven. Endast engelska har ett flertal elever som får betyget A på provsammanställningen. Vad beträffar andelen som inte når E så är den ganska jämnt fördelad över ämnena. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Grönkullaskolan tar varje läsår emot ett stort antal nyanlända elever. Detta påverkar skolans resultat genom att de dels inte i vissa fall deltar på nationella prov och i andra fall har svårt att tolka och förstå frågorna på provet. Genom att skolan får arbeta med eleverna en längre tid kommer dessa elever till viss del att komma ifatt och skillnaderna minskar. Många av dessa elever har goda förkunskaper med sig i andra ämnen men språket utgör till viss del ett hinder. 1 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov

13 13 (23) Ämnesprov årskurs 9 Ämne Provbetyg, årskurs 9, antal elever Ej deltagit 2 F E D C B A Matematik Svenska* Engelska SO-ämne NO-ämne *Varav 30 st Svenska som andraspråk Resultaten i årskurs 9 liknar till viss del de i årskurs 6, men med fler elever som når de högsta betygsstegen. Skillnaden mellan dem som lyckas i skolan och de som inte gör det är stora. Andelen elever som valde att inte göra nationellt prov i NO är också iögonfallande. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Eleverna i årskurs 9 under förra läsåret hann bara gå på Grönkullaskolan i ett år. Det innebar att deras kunskaper till största delen är frukten av vad andra skolor åstadkommit. Vi kom under året att arbeta intensivt med eleverna men många av dem svarade inte upp mot den undervisning som gavs utan valde att fokusera mer på det sociala umgänget. 2 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov

14 14 (23) Betyg årskurs 6 Betyg åk 6 VT % 80% 60% 40% 20% 0% Ma-tot Ma-pojkar Ma-flickor Bi-tot Bi-pojkar Bi-flickor Bio-tot Bio-pojkar Bio-flickor En-tot En-pojkar En-flickor A B C D E F Total elevvolym 52 st Betyg åk 6 VT % 80% A 60% 40% 20% 0% Fy-tot Fy-pojkar Fy-flickor Ge-tot Ge-pojkar Ge-flickor HK-tot Hk-pojkar Hk-flickor B C D E F Total elevvolym 52 st

15 15 (23) Betyg åk 6 VT % 80% A 60% 40% 20% 0% Hi-tot Hi-pojkar Hi-flickor Id-tot Id-pojkar Id-flickor Ke-tot Ke-pojkar Ke-flickor Mu-tot Mu-pojkar Mu-flickor B C D E F Total elevvolym 52 st Betyg åk 6 VT % 80% A 60% 40% 20% 0% Sv-tot Sv-pojkar Sv-flickor Sva-tot Sva-pojkar Sva-flickor Tk-tot Tk-pojkar Tk-flickor B C D E F Total elevvolym 52 st Betyg åk 6 VT % 80% A 60% B 40% 20% 0% Re-tot Re-pojkar Re-flickor Sh-tot Sh-pojkar Sh-flickor Sl-tot Sl-pojkar Sl-flickor C D E F Total elevvolym 52 st

16 16 (23) Eleverna i årskurs 6 nådde ett genomsnittligt meritvärde på 192,1 respektive 194,2 poäng för våra två klasser. Det innebär att de når det högsta genomsnittliga meritvärdet på skolan av samtliga klasser. Det bådar gott inför framtiden. Generellt brukar dessutom betyg tendera att sättas lägre i de lägre årskurserna än det annars görs i årskurs 9. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? De två områden som sticker ut som skolan måste fortsätta att arbeta med är idrott och hälsa. Där ligger det genomsnittliga värdet på 9,6 poäng. Simkunnigheten är här avgörande. En övervägande majoritet av de elever som får betyget F får det för att simkunnighet saknas. Det andra området är svenska som andraspråk. Här finns en utmaning att på ett effektivt sätt arbeta med de nyanlända elever som kommer till skolan så att de får, inte bara en bra start, utan även en bra fortsättning på sin svenska skolgång efter det att de lämnat introgrupp.

17 17 (23) Måluppfyllelse för elever åk 8 vt -14 jämfört med samma elevers resultat åk 7 vt-13 Årskurs Termin Ämne F E D C B A 7 Vt 13 Bild Vt 14 Bild Vt 13 Engelska Vt 14 Engelska Vt 13 Hem och konsumentkunskap Vt 14 Hem och konsumentkunskap Vt 13 Idrott och hälsa Vt 14 Idrott och hälsa Vt 13 Matematik Vt 14 Matematik Vt 13 Moderna språk Vt 14 Moderna språk Vt 14 Modersmål Vt 13 Musik Vt 14 Musik Vt 13 Biologi Vt 14 Biologi Vt 13 Fysik Vt 14 Fysik Vt 13 Kemi Vt 14 Kemi Vt 13 Geografi Vt 14 Geografi Vt 13 Historia Vt 14 Historia Vt 13 Religionskunskap Vt 14 Religionskunskap Vt 13 Samhällskunskap Vt 14 Samhällskunskap Vt 13 Slöjd Vt 14 Slöjd Vt 13 Svenska Vt 14 Svenska Vt 13 Svenska som andra språk Vt 14 Svenska som andra språk Vt 13 Teknik Vt 14 Teknik

18 18 (23) Måluppfyllelse för antalet elever i årskurs 9 vt -14 i jämförelse med när de gick i årskurs 8 vt-13 Årskurs Termin Ämne F E D C B A 8 Vt 13 Bild Vt 14 Bild Vt 13 Engelska Vt 14 Engelska Vt 13 Hem och konsumentkunskap Vt 14 Hem och konsumentkunskap Vt 13 Idrott och hälsa Vt 14 Idrott och hälsa Vt 13 Matematik Vt 14 Matematik Vt 13 Moderna språk Vt 14 Moderna språk Vt 14 Modersmål Vt 13 Musik Vt 14 Musik Vt 13 Biologi Vt 14 Biologi Vt 13 Fysik Vt 14 Fysik Vt 13 Kemi Vt 14 Kemi Vt 13 Geografi Vt 14 Geografi Vt 13 Historia Vt 14 Historia Vt 13 Religionskunskap Vt 14 Religionskunskap Vt 13 Samhällskunskap Vt 14 Samhällskunskap Vt 13 Slöjd Vt 14 Slöjd Vt 13 Svenska Vt 14 Svenska Vt 13 Svenska som andra språk Vt 14 Svenska som andra språk Vt 13 Teknik Vt 14 Teknik

19 19 (23) Slutbetyg årskurs 9 100% 80% 60% 40% 20% 0% Betyg åk 9 VT 2014 A B C D E F Elevvolym 42 st 100% 80% 60% 40% 20% 0% Betyg åk 9 VT 2014 A B C D E F Elevvolym 42 st

20 20 (23) 100% 80% 60% 40% 20% 0% Betyg åk 9 VT 2014 A B C D E F Elevvolym - 42 st 100% 80% 60% 40% 20% 0% Betyg åk 9 VT 2014 A B C D E F Elevvolym 42 st 100% 80% 60% 40% 20% 0% Betyg åk 9 VT 2014 A B C D E F Elevvolym 42 st

21 21 (23) Grönkullaskolan hade under läsåret två klasser i årskurs 9. Det genomsnittliga meritvärdet blev för dessa klasser 192,4 respektive 181,3. Det är en markant ökning mot vad Rissneskolan hade vid motsvarande period året innan. De ämnen som sticker ut på ett negativt sätt är återigen idrott och hälsa och svenska som andraspråk. Dock gäller detta inte i samma utsträckning för svenska som andraspråk som det gjorde i årskurs 6. Två andra ämnen där eleverna också presterar svagt är språkvalet och fysik. Anledningen till fysik har redan nämnts och språkval kan bero på ett flertal orsaker. Där en orsak kan var ett från skolan misslyckade i rekryteringen av dessa lärarkompetenser. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Skolans nior kom endast att gå ett år i den nya Grönkullaskolan och därför hade skolan endast en begränsad tid att påverka dessa elevers utbildning. Skolan satsade på den sociala biten samtidigt som en god undervisning självklart är i fokus. Skolan lyckades inte i den utsträckning som vi skulle önskat. Framförallt kom våren att bli tung med fokus på andra saker än studier. Förbättringsåtgärder från läsåret 2012/2013 Då Grönkullaskolan är en ny skolenhet saknas förbättringsområden från läsåret 2013/14. Sammanfattande analys Resultaten för skolans första år var överlag i linje med de förväntningar som fanns. I årskurs 9 blev det en ökning jämfört med Rissneskolans resultat året innan. Resultaten på nationella proven var överlag goda eller mycket goda i årskurs 3 och 6. I årskurs 9 var resultaten svagare och i linje med de betygsresultat som senare föll ut. Det genomsnittliga meritvärdet för åk 7 och 8 ligger relativt lågt och här har skolan en stor utmaning inför kommande läsår framförallt kopplat till den blivande årskurs 9. Då skolan var ny och omorganiserad kom mycket av fokus att ligga på att komma iordning och få allt att rulla. Mycket tid gick åt till att säkerställa och utveckla rutiner. Det innebar att tiden till medvetet pedagogiskt utvecklingsarbete minskade. Detta sköts på framtiden till nästa läsår. Då skolan har tre introgrupper med en genomströmning på över 50 elever per läsår är det viktigt att de får en god start med en välfungerande svenskundervisning. Skolan satsar extra genom att ha en resurs som arbetar extra med dessa barn när de lämnat introgrupp. Kommunen gjorde även detta år en extra satsning på svenska som andraspråk vilket har gynnat våra elever.

22 22 (23) Skolan hade under året 5 mindre grupper inom samverkanssystemet. Dessa grupper undervisades av lärare med extra kompetens inom autismspektrat. I varje grupp fanns ca fem barn och ett utvecklat samarbete med BUP och soc. Dessa grupper kommer till läsåret 14/15 att avvecklas och barnen kommer inkluderas så långt som möjligt i sina ordinarie klasser. Skolans läge i Rissne medför även att extra satsningar på trygghet och studiero är viktiga. Lärarens och fritidshemmens sociala arbete i vardagen är viktigt. Detta arbete pågår kontinuerligt och kommer intensifieras ytterligare kommande år. För att lyckas med sina studier måste eleverna känna sig trygga i skolan och i undervisningssituationen och fokus måste ligga på lärande. Skolan kom att arbeta målmedvetet med gemensam tid för sambedömning av nationella prov för att öka likvärdigheten i betygsättningen. Till viss del var förväntningarna lågt ställda på eleverna utifrån att Rissne delvis saknar en historia av goda skolresultat. Detta gäller dock främst de äldre åldrarna. Under kommande läsår kommer fokus att ligga mer på att skapa en skolkultur där goda resultat är norm. En kultur där man siktar mot A och inte E. Medarbetarna på Grönkullaskolan har en god kompetens och är skickliga på att kombinera det sociala uppdraget med kunskapsuppdraget. Genom att skolan är ny så behöver den utvecklas systematiskt inom alla områden: pedagogiskt såväl som administrativ, bland medarbetare såväl som skolledning och den fysiska skolmiljön såväl som den psykosociala. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Trygghet och studiero En trygg elev presterar enligt forskningen betydligt bättre än en otrygg i skolan. Känns naturligt är lätt att säga men svårt att genomföra. Grönkullaskolan behöver fortsätta att jobba målmedvetet för att få bort kränkningar, intolerans och otrygghet i vår skola. Först då kan fokus hamna på studier och goda skolresultat. Först då kan vi bli en bra skola på riktigt. Detta kräver målmedvetenhet, engagemang och kompetens från alla vuxna som arbetar i skolan. Systematiskt kvalitetsarbete Skolan behöver fortsätta att utveckla rutiner, planer och policies utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. Detta fortsatta utvecklingsarbete inrymmer alla medarbetare på skolan på alla nivåer och inom alla områden. Undervisningens kvalitet

23 23 (23) Skolans kärnverksamhet undervisningen behöver utvecklas utifrån resonemangen ovan. När praktiska frågor kräver mindre fokus och utrymme i det dagliga arbetet skapas förutsättningar för utveckling av pedagogiken. Detta sker inom områden som forskningsbaserad undervisning, kollegialt lärande såväl som formativ bedömning. Jörgen Smederöd Bilagor Bifoga följande dokument: Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolans ordningsregler

24 Handlingsplan för likabehandling och Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grönkullaskolan

25 INNEHÅLL 1 Grund för planen 2 Utformning av planen 2.1 Verksamhetsform som omfattas av planen 2.2 Vår vision 2.3 Ansvarig för planen 2.4 Elevernas delaktighet 2.5 Vårdnadshavarnas delaktighet 2.6 Personalens delaktighet 2.7 Förankring av planen 3 Utvärdering 3.1 Planerad utvärdering av årets plan 3.2 Utvärdering av förra årets likabehandlingsplan 4 Främjande insatser för lika möjligheter och rättigheter 5 Kartläggning 5.1 Kartläggning av förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 5.2 En översyn av verksamhetens organisation, regler, gruppindelningar mm 5.3 Skolans fysiska och virtuella utformning och möjligheter att stävja förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 6 Förebyggande åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 6.1 Samarbete med ungdomsmottagningen i Sundbyberg 6.2 Fältarna 6.3 Stjärnjouren

26 6.4 Internt arbete kring skolans värdegrunder 6.5 Utökat kuratorstöd 6.6 Förstärkt elevhälsa 7 Rutiner för akuta situationer 7.1 Policy värdegrund och förväntningar i Grönkullaskolan 7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 7.3 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 7.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Bilagor Bilaga 1 Utdrag ur lagar och förordningar Bilaga 2 Årsplan för likabehandlingsarbete Bilaga 3 Värdegrund och förväntningar Bilaga 4-6 Dokumentation angående kränkande behandling Bilaga 7 Konsekvenstrappan Bilaga 8 Grönkullaskolans ordningsregler Bilaga 9 - Sammanställning av Likabehandlingsenkäterna vt 2014

27 1 Grund för planen Varje skola ska upprätta en plan för likabehandling. I 3 kap. 16 Diskrimineringslagen (2008:567) framgår det att likabehandlingsplanen ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels för att förebygga och förhindra trakasserier. Enligt 6 kap. 8 Skollagen (2010:800) ska huvudmannen vidare se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen har utarbetats i enlighet med skolverkets rekommenderade mall för likabehandlingsplaner för skola. Mallen är utformad av DO. Se: Arbetet kring planen har skett enligt den av DO rekommenderade Husmodellen. Se: Planen gäller från augusti 2014 till och med augusti Utformning av planen Utformningen av planen baseras på erfarenhet och utvärdering av tidigare åtgärder och planer. 2.1 Verksamhetsform som omfattas av planen Grönkullaskolan är en relativt nystartad F-9 skola och är en sammanslagning av tre tidigare skolor; Skvadronskolan, Miklagårdsskolan och Rissneskolan. I dagsläget är Grönkullaskolan uppdelad och organiserad i tre hus. I det som var Skvadronskolan och det som var Miklaskolan finns F-3orna. I före detta Rissneskolan finns åk 4-9.

28 2.2 Vår vision Alla elever på Grönkullaskolan ska känna sig trygga. Personal, elever och vårdnadshavare ska samarbeta för att forma verksamheten på Grönkullaskolan. Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska förekomma. Alla elever och all personal ska ta ansvar för att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Skolmiljön ska präglas av hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt. 2.3 Ansvarig för planen Enligt Skollagen (2010:800) är rektorn på skolan ansvarig för att det varje år upprättas en plan. Planen och processen kring utarbetas av skolans Trygghetsteam i samråd med rektor. Trygghetsteamet består av: M-huset Seija Elo Rebecka Kantor Julia Makki Letu Tekle Gunilla Gustafsson S-huset Kaldah Meka Mona Halvarsson Erik Cabrera Natalia Samuelsson Heli Kytölä Gunilla Gustafsson

29 R-huset Sun Karpe My Landberg Nurcan Delen Evelina Elertsson Blanca Vasquez Daniel Berglin 2.4 Elevernas delaktighet Eleverna görs delaktiga i likabehandlingsplanen dels genom elevrådet, dels genom arbete på mentorstiderna. 2.5 Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna görs delaktiga på föräldramötena och genom föräldragruppen. 2.6 Personalens delaktighet Personalen görs delaktiga i utformningen av planerna genom sina representanter i Trygghetsteamet. Personalen konkretiserar likabehandlingsplanen i sina arbetslag och på APT. 2.7 Förankring av planen Personalen konkretiserar planen i mötena med eleverna. Planen förankras bland elever, vårdnadshavare och personal via klassråd, veckobrev, föräldramöten och personalmöten. Likabehandlingsplanen finns allmänt tillgänglig på skolwebben. Likabehandlingsarbetet fortgår under hela läsåret. Beslutande åtgärder följs upp och utvärderas på klassråd, i elevråd och i personalgruppen. I slutet av läsåret utvärderas de åtgärder som bestämdes för det gångna läsåret.

30 3 Utvärdering 3.1 Planerad utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas senast: Våren Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Årets plan kommer utvärderas med eleverna på mentorstiden. Personalen kommer utvärdera planen i sina arbetslag. Föräldrarna ges möjlighet att utvärdera planen på föräldramötena och via InfoMentor. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektorn ansvarar för att årets plan utvärderas. Ansvaret kan delegeras till likabehandlingsgruppen. 3.2 Utvärdering av förra årets likabehandlingsplan Hur har förra årets plan utvärderats? Förra årets likabehandlingsplan utvärderades genom enkäter. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Se bilaga 9.

31 4 Främjande insatser för lika möjligheter och rättigheter Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever. Insatser - Vi ger eleverna positiv förstärkning när de visar önskvärda förmågor och tillrättavisar negativa beteenden i de dagliga mötena med eleverna samt genom kommentarer i närvarorapporteringen. - Personalen strävar efter att vara goda förebilder och att följa skolans regler och värdegrund. - Pedagogerna gör gruppindelningar utefter elevernas behov. - Pedagogerna anpassar sin undervisning så att alla elever får det stöd de behöver. - I varje klass finns elevrådsrepresentanter som träffas kontinuerligt. - Skolan är indelad i två spår i syfte att göra skolan tryggare. Åk 4-9 har sin verksamhet i en byggnad medan F-3 är uppdelade på två hus för att ge dem en tryggare miljö. - Arbetslagen träffas veckovis i konferenser där likabehandling är en stående punkt. - Det finns fritidsverksamhet för de yngre barnen, år. - Skolmiljön är anpassad för elever med funktionshinder. - Vi uppmärksammar att både flickor och pojkar får komma till tals i undervisningen. - När en utflykt eller ett studiebesök planeras tas hänsyn till alla elevers behov och förutsättningar. - Mentorerna/pedagogerna har ett ansvar att noga kontrollera sina elevers frånvaro. Ogiltig frånvaro kan vara en indikator på t.ex. kränkande behandling. - Vi har olika teman där vi arbetar främjande. - Vi har personal som på olika sätt stärker elever i behov av socialt stöd. - Vår skolsköterska träffar alla elever i klass fyra och åtta på hälsosamtal där även trivsel är en central punkt.

32 - Alla oroväckande incidenter rapporteras till en person i likabehandlingsgruppen för att få en översikt av vad som händer på skolan och tidigt kunna upptäcka negativa mönster i elevgruppen. - Fall av kränkande behandling dokumenteras, med vidtagna åtgärder och uppföljning. - Vi har dessutom ett bemannat elevcafé som är öppet under skoldagen. - Personal med olika befattningar rastvaktar enligt schema. - I S- och M-huset finns en stående tid hos likabehandlingsgruppen där elev kan boka möte via sin lärare. Mål och uppföljning Målet med insatserna är att motverka kränkande behandling och diskriminering. Syftet är att se till att alla behandlas lika oavsett kön, könsuttryck eller könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Områden som berörs av insatserna: - Kränkande behandling - Kön - Könsidentitet eller könsuttryck - Etnisk tillhörighet - Religion eller annan trosuppfattning - Funktionsnedsättning - Sexuell läggning - Ålder Ansvar Skolans ledning och likabehandlingsgrupp ansvarar för arbetet som fortgår under hela läsåret.

33 5 Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som har identifierats ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 5.1 Kartläggning av förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Elever och lärare har fått fylla i ett trygghetsformulär angående trygghet på skolan, kränkande behandling och diskriminering. Eleverna har även fått fylla i en trygghetskarta för att identifiera otrygga platser på skolan. Kartorna har fyllts i med olika färger utifrån kön. Utifrån detta har områden som behöver arbetas med och vilka förebyggande åtgärder som behöver vidtas definierats. Arbetet sker dels i arbetslagen, dels i klasserna på mentorstid och i klassråd. Resultatet visar att många elever upplever otrygghet i idrottsplatsen, matsalen, omklädningsrummen, R-huset, klätterställningen och i M-huset. Se även bilaga En översyn av verksamhetens organisation, regler, gruppindelningar mm. Trygghetsteamet arbetar utifrån den så kallade Husmodellen som DO tagit fram för att identifiera och kartlägga hur verksamhetens organisation, regler mm ser ut i syfte att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten 5.3 Skolans fysiska och virtuella utformning och möjligheter att stävja förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Även här arbetar Trygghetsteamet enligt Husmodellen.

34 6 Förebyggande åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Utvärdering av åtgärderna kommer ske i slutet av läsåret. Rektorn och likabehandlingsgruppen ansvarar för arbetet och utvärderingen. 6.1 Samarbete med ungdomsmottagningen i Sundbyberg Skolan har utvidgat sitt samarbete med ungdomsmottagningen i Sundbyberg. Ungdomsmottagningen ska tillsammans med skolans kurator arbeta med barnen kring frågor som sexuell integritet och sexuella kränkningar. Tanken är bland annat att barnen ska få samtala kring ords betydelse och hur handlingar kan uppfattas. Syftet är att barnen ska utvidga sin förståelse för vad som kan uppfattas kränkande och som sexuella närmanden. Skolans 6or och 8or ska besöka ungdomsmottagningen för att prata om sex och samlevnadsfrågor. Syftet är att de ska få kunskaper i frågor kring den egna utvecklingen, men även få en förståelse för olika sexuella läggningar, könsuttryck och preferenser. Dessa insatser kommer ske under höst och vår. 6.2 Fältarna Skolan har tagit in Sundbybergs fältsekreterare för att de ska kunna presentera sig och vad de gör. Presentationen sker nu i början av höstterminen. Fältarna besöker även skolan och skolans fritidsverksamhet Klubben kontinuerligt. Syftet med detta är att barnen ska få en bild av Fältarna så att de vågar ta kontakt med dem även utanför skolverksamheten. Fältarna kan ses som ett utökat vuxenstöd för att minimera att barnen utsätts för kränkande behandling eller för annan fara. 6.3 Stjärnjouren Stjärnjouren kommer under höstterminen hålla i ett antal workshops för skolans 9or. Tanken är att de ska komplettera ungdomsmottagningens arbete i frågor kring sex och samlevnad.

35 Stjärnjouren kommer lyfta frågor som rör exempelvis, kulturella aspekter, könstillhörighet, åldersrelaterade frågor osv. 6.4 Internt arbete kring skolans värdegrunder I övrigt kommer skolan att även internt arbeta kring skolans värdegrunder, hur vi ska vara mot varandra och vi tillsammans ska bygga en skola där alla trivs. Ett konkret exempel är att en av skolans kuratorer tillsammans med mentorerna, kommer jobba med eleverna kring bland annat begreppen respekt och bemötande. Detta arbete kommer ske kontinuerligt under läsåret. 6.5 Utökat kuratorstöd Skolan har satsat på ett utökat kuratorstöd. Idag finns två heltidsanställda kuratorer för att se till att fylla alla elevers behov. Det utökade stödet har bland annat möjliggjort att kuratorerna i större utsträckning utöver samtal kan jobba ut mot klasserna. Det interna arbetet kring skolans värdegrunder är ett exempel. Kuratorerna har även större kapacitet att utveckla externa samarbeten med exempelvis socialtjänst och ungdomsmottagning. 6.6 Förstärkt elevhälsa Skolans elevhälsoteam ingår i Skolverkets satsning på att förstärka elevhälsan. Skolverket anordnar en seminarieserie med föreläsningar och diskussioner som löper över hösten och början av våren. Ett antal skolor i Stockholm ingår i denna satsning. Syftet är att få ny input i hur elevhälsan kan förbättra sitt arbete.

36 7 Rutiner för akuta situationer Rutiner för hur skolan ska agera när någon i personalen får reda på att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det bör också övervägas om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. 7.1 Policy värdegrund och förväntningar i Grönkullaskolan Alla elever ska få möjlighet att förvärva och utveckla de kunskaper och färdigheter de behöver för att kunna vara en aktiv del i att skapa en god framtid för sig själva och andra. Alla elever ska känna glädje i att komma till skolan och ha möjligheter att få vara med och forma skolan till en bra arbetsplats för alla. Alla elever ska få möjlighet att utvecklas och ta ansvar för sig själva och sina studier utifrån sina individuella förutsättningar. Alla elever ska lämna skolan som trygga, demokratiska och ansvarskännande individer. Vi förväntar oss att eleven: - Är en god kamrat. - Använder ett vårdat och vänligt språk. - Är ärlig, står för det den gör och talar sanning. - Tar ansvar för sitt skolarbete, sina läxor och miljön i skolan. - Följer de regler som gäller i skolan och för fritidsverksamheten. Vi förväntar oss att vårdnadshavaren: - Kommer på möten angående sitt barn och skolan. - Är engagerad i sitt barns utveckling och samarbetar med skolan för barnets bästa. - Ser till att sitt barn kommer i tid och har med rätt material, läxor etc. - Sjukanmäler sitt barn vid sjukdom. - Ansöker om ledighet i god tid Som vårdnadshavare och elev ska det kunna förväntas att skolan: - Följer läroplanen och skolans värdegrunder.

37 - Följer likabehandlingsplanen. - Arbetar för att lärandet ska vara stimulerande. - Arbetar med att utveckla barnens sociala kompetens. - Arbetar för att eleverna ska vara stolta över sin skola. - Tar kontakt med vårdnadshavare om något särskilt hänt med enskild elev. Vi vill att alla i Grönkullaskolan ska trivas och vara trygga. Därför vill vi att det ska finnas kamratskap och arbetsro på vår skola. Detta vill vi uppnå genom följande förhållningssätt: Alla vill bli lyssnade till och hälsade på. - Vi som arbetar i skolan hälsar på alla barn och vuxna vi möter och uppmuntrar och påminner barnen om att göra detsamma. Vi pratar om vikten av att lyssna till vad andra har att säga och låta dem tala till punkt. Det är också viktigt att få öva sig i att tala på ett sätt så att andra vill lyssna till det man har att säga. Att vara hjälpsam tycker vi bidrar till en god kamratskap. - Vi påminner och pratar om det så fort tillfälle ges. Barnen ska få träna och få stöd i att lösa olika typer av konflikter på ett konstruktivt sätt. - Fysiskt våld och kränkande ord markerar vi mot direkt. Rätten att säga nej. - Barnen behöver stödjas i och få träning att säga nej till sina kamrater då det är något de inte vill. Det är också viktigt att lära sig att acceptera ett nej. 7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling För att upptäcka ifall någon elev blir utsatt för kränkande behandling har vi följande tillvägagångssätt: - All personal är uppmärksam och lyhörd inför varje signal om att kränkningar förekommer. - Samtal med elever och vårdnadshavare. - Personal och rastvakter finns ute bland eleverna och håller uppsikt över de utrymmen där elever befinner sig.

38 - Eleverna ges tillfälle att enskilt eller i grupp ta upp stämningen i klassen och eventuella observationer som gjorts gällande kränkningar. - EHT tar varje vecka upp enskilda elevers situation, varvid även trivsel och atmosfär i klasserna diskuteras. 7.3 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Mentor/pedagog ansvarar i första hand för åtgärder vilka dokumenteras (bilaga 4-6). Ibland kan en mer ingående utredning krävas, t.ex. när fler elever är inblandade eller om kränkningarna har varit återkommande. Ärendet lyfts till likabehandlingsgruppen (bilaga 4-6) Vid allvarligare kränkningar behöver en bedömning göras av skolledningen om en anmälan till socialtjänst eller polis ska göras. Om personal är inblandad är det rektor som ansvarar för utredning och åtgärder. Rutiner: - Prata med den utsatta eleven. (Hör efter vad som hänt, försök få så konkret information som möjligt) Förmedla att ingen ska behöva bli kränkt i skolan, att vi har skyldighet att få stopp på kränkningar och att vi kommer att samtala med den/de som har uppträtt kränkande. - Om det bedöms nödvändigt samlar den berörda elevens mentor/pedagog in mer information, t.ex. från annan personal. - Vårdnadshavare till berörda elever kontaktas av deras mentorer eller annan pedagog. - Mentor/pedagog håller samtal med den/de som uppträtt kränkande. Dessa samtal sker alltid individuellt. - Arbetslag och rektor informeras. - Vid allvarligare kränkningar erbjuds samtalsstöd med elevhälsan både till den som blivit utsatt och till den som uppträtt kränkande. - Uppföljningssamtal hålls både med den som blivit utsatt och med den som uppträtt kränkande, först inom några dagar och sedan igen inom några veckor. - Dokumentation av varje fall av kränkande behandling. Rapporten lämnas till en representant för respektive hus i likabehandlingsgruppen. - Om kränkningarna inte upphör trots vidtagna åtgärder kontaktas rektorn. Vårdnadshavare kallas till skolan och en plan för fortsatta åtgärder upprättas. Åtgärderna dokumenteras och utvärderas.

39 - Om kränkningarna inte upphör trots skolans insatser, görs en anmälan till socialtjänst och polis av skolledningen (se konsekvenstrappan, bilaga 7) 7.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal - Rektor kallar berörda personer till samtal. Enskilda samtal förs med såväl den som blivit kränkt som den som har uppträtt kränkande. - Elevers vårdnadshavare informeras. - Både den som har uppträtt kränkande och den som har blivit utsatt för kränkning ska erbjudas samtalsstöd med elevhälsan/företagshälsovården och rektor. - Samtal med berörda personer följs upp inom de närmsta dagarna och sedan på nytt inom några veckor och pågår så länge det bedöms nödvändigt. - Alla incidenter och åtgärder dokumenteras.

40 BILAGA 1 - Utdrag ur lagar och förordningar

41

42

43

44 BILAGA 2 Årsplan för likabehandlingsarbete HT 2014 Utarbetning av årets planer. Arbete för att förstärka Elevhälsan. Arbete i klasser om skolans värdegrunder. Arbete kring mobbning. September - Besök av fältarna. Oktober - Stjärnjouren har workshops med 9orna. November - December - Ungdomsmottagningen arbetar med 7:orna. VT 2015 Arbete för att förstärka Elevhälsan. Internt arbete med skolans värdegrunder. Skolans 6:or och 8:or besöker ungdomsmottagningen.

45 BILAGA 3 Värdegrund och förväntningar

46

47 BILAGA Dokumentation angående kränkande behandling

48

49

50

51

52

53 BILAGA 7 - Konsekvenstrappan

54 BILAGA 8 Grönkullaskolans ordningsregler 1. Skolan Skolan ska vara en demokratisk arbetsplats där alla har rätt att känna sig trygga och trivas. Skolan ska vara en plats som är positivt laddad och som upplevs som lustfylld och utvecklande. 2. Ansvarsfördelning Rektor leder och har ansvar för elevernas utbildning och skolan som arbetsplats - för både elever och medarbetare. Lärarna leder och ansvarar för undervisningen, oavsett om den sker i eller utanför klassrummet. Fritidspersonalen leder och ansvarar för verksamheten på fritidshemmen och fritidsklubben. Eleverna har ett eget lärande- och studieansvar. De ansvarar dessutom för att vara en god kamrat, både i undervisningen och på rasten. Skolan förväntar sig att hemmet bidrar genom att engagera sig i sitt barns lärande och utveckling under den tid som det går hos oss på Grönkullaskolan. Alla som vistas och verkar i skolan är skyldiga att följa skolans ordningsregler. 3. Konsekvenstrappa Skolan tillämpar konsekvenstrappa. Det innebär att när man bryter mot det som står skrivet i detta skolgemensamma dokument får det konsekvenser. Dessa varierar från fall till fall utifrån varje enskild händelse Trappsteg 1: Tillsägelse av vuxen Trappsteg 2: Samtal hem till vårdnadshavare av mentor, lärare, fritids Trappsteg 3: Möte på skolan med vårdnadshavare, mentor dok/uppföljning Trappsteg 4: Möte på skolan med vårdnadshavare, EHT, Skolledning dok/uppföljning Trappsteg 5: Disciplinärt möte med Skolledning, EHT och mentor dok/uppföljning Vid allvarliga eller upprepade händelser inom kort tid kommer trappsteg att hoppas över. Hänsyn tas till elevens ålder och mognad. Allvarliga eller upprepade brott utifrån brottsbalken polisanmäls alltid. I likabehandlingsplanen fastslås hur skolan arbetar med kränkande behandling. 4. Matsalen Matsalen ska vara en rofylld och trevlig plats som ger möjlighet till vila och återhämtning. Därför sitter vi ner och äter lunch i lugn och ro. Vi betraktar våra gemensamma matsalar som restauranger och beter oss därefter. Vi äter lunch på den tid som är bestämd genom schemat.

55 Vi samtalar i normal samtalston och tillämpar gott bordsskick. Vi tar av oss ytterkläder så som jackor, kepsar eller mössor när vi äter i matsalen. Vi tar så mycket mat som vi tror att vi äter upp och vi tar hellre två gånger än kastar. 5. Undervisningen och klassrummet Läraren/den som leder undervisningen är ansvarig för undervisningen och leder därmed den pedagogiska verksamheten. Det innebär att läraren har sista ordet i hur undervisning ska organiseras. Eleverna hjälper till att ta fram de gemensamma spelregler som ska råda. Läraren avgör om någon bryter mot de överenskomna reglerna och vilken åtgärd som därmed ska vidtas i första läget. Följande regler gäller dock alltid våra gemensamma undervisningslokaler: Vi är rädda om våra gemensamma lokaler och vår utrustning. Vi klottrar inte och vi skräpar inte ner. Vi lämnar våra lokaler i gott skick. 6. Rasten och korridorer/elevutrymmen Grönkullaskolans elevråd arbetar varje år med att ta fram de regler som råder i skolan korridorer och elevutrymmen. Dessa fastslås i början av varje läsår i samråd med skolans personal. Följande regler gäller dock alltid våra raster på skolan: F-3 har alltid uterast och ska hålla sig inom skolans område i närheten av vuxna. 4-6 har uterast om inte annat meddelas och ska befinna sig på skolans område eller vid fotbollsplanen, Rissne IP. 7-9 väljer själv och får lov att lämna skolans område. 7. Komplement - De av läraren och eleverna gemensamt framtagna ordningsreglerna för Undervisningen. - De av elevrådet framtagna och av rektor godkända ordningsreglerna för Korridorer/elevutrymmen. Ordningsregler v Jörgen Smederöd Rektor

56 BILAGA 9 - Sammanställning av Likabehandlingsenkäterna vt 2014 Totalt har 421 elever gjort enkäten. Vi har delat upp svaren husvis. R-Huset: 171 elever gjorde enkäten 18 elever svarar att de blivit retade många gånger 49 elever har själva retat någon (främst klasskamrater) 1 elev har kanske retat (5a) 54 elever upplever sig ha blivit kränkt eller mobbade (främst genom elaka ord, våld, får inte vara med) 14 elever har kränkt någon, 1 elev har kanske kränkt (5a) 12 elever har mobbat någon, 1 elev har kanske mobbat (5a) Åk 4 A - På kartan är det en pojke som har satt kryss över hela; han känner sig i stort sätt otrygg överallt. 2 flickor har satt flera kryss både ute och inne i skolan. Andra kryss som har satts är i båda muttrarna C har ej satt kryss på kartan Åk 5 A - Otrygghet; Omklädningsrummen, toaletten mitt emot entrén på vänster sida, någon skriver alla toaletter C Matsalen, klubben, 5 kryss är markerade vid pitchen Åk 6 A Endast 3 elever har satt kryss på kartan, 2 i a-muttern och 1 på pitchen Intro 4-6 Inga kryss på kartan

57 Åk 6C-9 En elev har satt 7 kryss på kartan, en annan elev upplever korridoren vid biblioteket som otrygg, ett flertal kryss vid pitchen Åk 9 satte inga kryss på kartan S-Huset: 152 elever gjorde enkäten. 11 elever svarar att de blivit retade många gånger. 47 elever svarar att de blivit retade några gånger 21 elever svarar att det blir mobbade 5 elever svarar att de själva mobbar Mobbingen handlar framförallt om elaka ord men också om våld i några fall F-klass Av 34 elever svarar 1 flicka och 2 pojkar att de blivit retade många gånger. De svarar också att de blivit utsatta för mobbing. Både av klasskamrater och andra elever. Det handlar då om främst elaka ord, men 1 svarar även våld. År 1 Av 40 elever svarar 4 pojkar och 4 flickor att de blivit retade många gånger av klasskamrater och andra elever. Flickorna svarar också att de blir mobbade. Då handlar det om elaka ord. I ett fall våld. År 2 Av 24 flickor och 18 pojkar svarar 28 elever att de blivit retade några gånger. 16 elever säger att de själva retas. 11 elever svarar att de blir mobbade av klasskamrater och andra elever. 3 svarar att den själv har mobbat klasskamrater och andra elever. Sättet de blivit mobbade på är elaka ord, får inte vara med och våld. År 3 Av 17 flickor och 19 pojkar svarar 21 elever att det blivit retade några gånger. 1 pojke svarar att han blivit retad många gånger och att han blir mobbad (det handlar om elaka ord och våld).