Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat. Grönkullaskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat. Grönkullaskolan"

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolans namn (23) Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat Grönkullaskolan Läsåret 2013/14 SBG1000, v1.3, Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON TELEFAX barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se

2 2 (23) Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Skolverkets allmänna råd, systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

3 3 (23) Resultat och måluppfyllelse Grönkullaskolan är för läsåret 2013/14 en ny skola bestående av de tre tidigare skolorna: Miklagårdskolan (F-6), Skvadronskolan (F-6) och Rissneskolan (7-9). Det innebär att det kommer att finnas en begränsning i det jämförande materialet i och med att det inte finns en historik i skolan i denna form. De resultat som dock går att få fram och där analys med framgång kan göras pekar på fortsatt goda resultat på nationella prov i årskurserna 3 och 6 samt en höjning av det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9. Detta tillsammans med en ökad behörighet till gymnasiet. Sammantaget har den nya Grönkullaskolan fått en god start och lagt en grund för fortsatt positiv utveckling på kort såväl som lång sikt. LUS Ett LUS-schema är ett kvalitativt bedömningsinstrument som lärare kan använda för att bedöma elevens läsutveckling. Det utgår från lärares samlade bedömarkompetens. LUS är uppbyggt av kvalitativa steg (punkt 1-20) som en lärare kan se i elevers läsutveckling t.ex. vara en elev på nybörjarnivå som klarar läsriktningen eller har kommit lite längre och kan ljuda eller växla lässtrategier. Andra exempel på läsnivåer är t.ex. att eleven kan läsa flytande eller en mer avancerad nivå med bokslukande. Här nedan följer resultat för åk 1, 3 och 6. Först ett diagram med ett ingångsvärde från höstterminen där bedömning 1 görs som man sedan kan jämföra med ett utgångsvärde från maj/juni vilket åskådliggörs i bedömning 4. I vissa fall redovisas värden för bedömningspunkt 2. I dessa fall har inte läraren lyckats få till bedömningen så tidigt på läsåret att punkt 1 har varit aktuellt. Anledningen till detta kan vara tidsbrist kopplat till omorganisationen, ny lärare eller missförstånd kopplat till uppdraget. Detta kan i sin tur bero på otydlighet eller missförstånd. Bedömning 1 i åk 1 22 elever

4 4 (23) Bedömning 2 åk 1 59 elever Bedömning 4 i åk 1 58 elever Fördelningen bland eleverna är lite ojämn och visar tydligt skillnaden mellan de som redan erövrat läsningen och de som ännu inte gjort det i början av åk 1. 4 av de 22 eleverna har nått LUS-punkt 10 som bedöms adekvat för åk 1. De övriga ligger strax under eller en bit därifrån. I diagrammet för åpunkt 2 ses en liknande bild men där fler elever ligger på låga värden. Detta kan förklaras med att skolan har ett flertal nyanlända elever som ännu inte erövrat språket. I diagrammet för bedömningspunkt 4 ses en markant utveckling där nästan hela elevgruppen nått punkt 10 eller bättre. Några elever finns kvar på lägre nivåer och dessa får förstärkning främst i Sva för att kunna ges möjlighet att jobba ikapp. Grönkullaskolan har redan från början gjort en satsning på ökad kompetens i förskoleklass och årskurs 1 genom att utbildad lärare undervisar i par med förskollärare i förskoleklass såväl som årskurs 1. Detta ger vid sidan av kompetenshöjningen även en kontinuitet för eleverna då de inte byter lärare efter förskoleklass.

5 5 (23) Bedömning 1 i åk 3 61 elever Bedömning 2 i åk 3 76 elever Bedömning 4 i åk 3 79 elever Resultatet för årskurs 3 ser överlag bra ut då 63 av 79 eleverna nått kravnivån 15 för LUS kopplat till årskursen. 16 elever ligger dock på nivåerna 13 och 14. Dock ska man ha i bakhuvudet att LUS inte ska jämställas med läsförståelse, utan att det endast mäter den mekaniska avkodningsförmågan. Resultat på nationella proven i årskurs 3 visar på en andel av de elever som når kravnivån på % för de delprov som testar läsförmåga och läsförståelse. Då de resultaten är mycket goda känner vi oss trygga med våra elevers läsförmåga trotts att inte alla nått bedömningspunkt 15.

6 6 (23) Bedömning 1+2 i åk 5 31 elever Bedömning 4 i åk 5 23 elever Dessa data är ofullständiga pga de anledningar som ges i början av avsnittet. Resultaten för åk 5 visar att 18 av 23 elever nått kravnivån 18a för åk 5. Skolan arbetar intensivt med åtgärdsprogram och särskilt stöd med två av de eleverna som inte nått nivån.

7 7 (23) Elever som riskerar att inte nå kunskapskraven åk 1-5 I samband med utvecklingssamtalet får varje elev ett skriftligt omdöme i varje ämne, och det är sedan en del av den individuella utvecklingsplanen. Omdömena är inte betyg som går att jämföra med andra elevers, utan en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Lärarna ska löpande under grundskolan bedöma hur eleverna når de kunskapskrav som ska uppnås i varje ämne. I de skolår som saknar nationella kunskapskrav bedömer lärarna om eleverna är på rätt väg i sin kunskapsutveckling och ger en prognos. Lärarna är skyldiga att lämna en tydlig signal om det finns risk att eleven inte når de nationella kunskapskraven för det tredje, sjätte och nionde skolåret. Följande diagram visar antalet elever som skolan kommer att rikta en särskild uppmärksamhet kring utifrån att de riskerar att inte nå de kunskapskrav som förväntas Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk 1 Antal elever Vt 13 Vt 14 0 Ma Bild En NO SO Idh Mu Mo (36) Ämne Sv Sva Tk Total elevvolym 2014 för aktuell årskurs är 84 st.

8 8 (23) Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk Antal elever Vt 13 Vt 14 0 Ma Bild En NO SO Idh Mu Mo (38) Sv Sva Tk Ämne Total elevvolym 2014 för aktuell årskurs är 82 st. Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk 3 Antal elever Ma Bild En NO SO Idh Mu Mo (39) Sl Sv Sva Tk Vt 13 Vt 14 Ämne Total elevvolym 2014 för aktuell årskurs är 89 st.

9 9 (23) Antal elever Ma Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk 4 Bild Bio En Fy Ge Hkk Hi Idh Ke Ämne Mu Mo (17) Re Sh Sl Sv Sva Tk Vt 13 Vt 14 Total elevvolym 2014 för aktuell årskurs är 60 st. Antal elever Ma Antal elever som riskerar att inte nå målen åk 5 Bild Bio En Fy Ge Hkk Hi Idh Ke Ämne Mu Mo (29) Re Sh Sl Sv Sva Tk Vt 13 Vt 14 Total elevvolym 2014 för aktuell årskurs är 65 st. Måluppfyllelsen är god eller mycket god för Grönkullaskolan i de lägre årskurserna 2014 jämfört med föregående år. Dock (som tidigare nämnts) jämförs resultaten med de som var giltiga för Miklagårdskolan och Skvadronskolan för år Det ämne som främst sticker ut är idrott och hälsa årskusr 3. Detta beror på kravet på simkunskaper som är svårt att uppnå. Eleverna har denna undervisning i årskurs 2 och många av våra elever har dåliga förkunskaper i simning och bristande

10 10 (23) vattenvana. I övrigt når barnen i hög grad målen och detta trots att de i ett flertal fall endast har en kortare tid i sverige och kontakt med det svenska språket. För årskurserna 4 och 5 så är det fortafarande idrott och hälsa som är en utmaning och i årskurs 5 även engelska. Många av Grönkullaskolans elever har ett annat modersmål än svenska och i många fall kan engelska vara ett helt nytt språk för dem när de börjar årskurs 5. Skolan har även en utmaning i att arbeta intensivt med svenska som andraspråk på mellanstadiet för att få även de eleverna med kort tid i sverige att nå målen. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Grönkullaskolans resultat utvecklas åt rätt håll. Resultaten är bra, eller till och med mycket bra, i de yngre åldrarna. Från mellanstadiet och uppåt är de inte bra men på väg att bli. Det som behövs är ett fortsatt målmedvetet systematiskt arbete som genomsyrar hela skolverksamheten och som hela tiden går i rätt riktning. Det handlar om organisation, rutiner, processer, skolkultur etc. Grönkullaskolan är belägen i Rissne ett område som bl.a. präglas av en hög andel nyanlända barn. Många barn i Rissne är präglade av psykosocial oro sprungen ur hemförhållanden som i många aspekter kan vara utmanande. Denna oro bär barnen med sig till skolan och otrygga barn kan lättare hamna i konflikter. Vilket i sin tur kan späda på oron ytterligare. Sammantaget behövs tryggheten i skolan utvecklas ytterligare. Grönkullaskolan strävar efter att bli en plats där elever kan känna en naturlig grundtrygghet. Ur en trygg miljö kan bra skolresultat skapas. Grönkullaskolan kom under läsåret att satsa på elevhälsan. Det var viktigt att det fanns en systematik i arbetet kring särskilt stöd och en extra förstärkning av kurator. Genom att synliggöra elevernas behov ges möjlighet att mer strategiskt kunna arbeta med dem. Som tidigare nämnts har skolan gjort en satsning mot förskoleklass och årskurs 1 genom att utbildad lärare delat klass med förskollärare i både förskoleklass såväl som årskurs 1. Skolan har även arbetat med ett flertal projekt inom skapande skola. Dessa har ökat elevernas självkänsla och kreativitet. De har fått uppleva ett sätt att utrycka sig inom konsten på ett lustfyllt sätt. Fritidshemmen spelar en central roll som komplement till skolan genom att eleverna här får träna och utveckla färdigheter och kompetenser främst inom det sociala området.

11 11 (23) Ämnesprov årskurs 3 Ämnesprov i årskurs 3 vt-14 Ämne Delprov Antal elever Andel elever som klarat kravnivån Matematik A, muntlig kommunikation % Matematik B, skriftliga räknemetoder % Matematik C, bråk och uppdelning av tal % Matematik D, geometriska begrepp % Matematik E, taluppfattning % Matematik F, problemlösning % Matematik G, mätning, tid, area % Grönkullaskolans resultat p de nationella proven för årskurs 3 är goda på i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Värden på 100% eller i dess närhet präglar resultatbilden. Endast delprov E inom matematiken ligger på 90%. Det innebär att skolan redan gör ett bra arbete upp till årskurs 3 och utmaningen ligger i att fortsätta och hålla i detta samtidigt som förmågorna utvecklas ytterligare så att högre förväntningar generellt kan ställas.

12 12 (23) Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Inom matematiken har ämneskonferenser startat där lärarna under förstelärares ledning får diskutera och utbyta erfarenheter inom matematikämnet. Detta ser vi som ytterst värdefullt i det fortsatta utvecklingsarbetet av skolans resultat inom matematik. Inom svenska och svenska som andraspråk är resultaten bra och här gäller det för grönkullaskolan att fortsätta ge våra nyanlända barn en riktigt bra start på sin skolgång. Det innebär att den förstärkning som skolan har kring svenska som andraspråk i de lägre åldrarna fortsätter och att introgruppernas lärare fortsatt håller en hög kvalitet. Ämnesprov årskurs 6 Ämne Provbetyg, årskurs 6, antal elever Ej deltagit 1 F E D C B A Matematik Svenska* Engelska SO-ämne NO-ämne Totalt 43 elever genomförde samtliga delprov. *Varav 25 st Svenska som andraspråk. Resultaten visar att ett fåtal av Grönkullaskolans elever uppnår de högsta resultaten i de olika proven. Endast engelska har ett flertal elever som får betyget A på provsammanställningen. Vad beträffar andelen som inte når E så är den ganska jämnt fördelad över ämnena. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Grönkullaskolan tar varje läsår emot ett stort antal nyanlända elever. Detta påverkar skolans resultat genom att de dels inte i vissa fall deltar på nationella prov och i andra fall har svårt att tolka och förstå frågorna på provet. Genom att skolan får arbeta med eleverna en längre tid kommer dessa elever till viss del att komma ifatt och skillnaderna minskar. Många av dessa elever har goda förkunskaper med sig i andra ämnen men språket utgör till viss del ett hinder. 1 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov

13 13 (23) Ämnesprov årskurs 9 Ämne Provbetyg, årskurs 9, antal elever Ej deltagit 2 F E D C B A Matematik Svenska* Engelska SO-ämne NO-ämne *Varav 30 st Svenska som andraspråk Resultaten i årskurs 9 liknar till viss del de i årskurs 6, men med fler elever som når de högsta betygsstegen. Skillnaden mellan dem som lyckas i skolan och de som inte gör det är stora. Andelen elever som valde att inte göra nationellt prov i NO är också iögonfallande. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Eleverna i årskurs 9 under förra läsåret hann bara gå på Grönkullaskolan i ett år. Det innebar att deras kunskaper till största delen är frukten av vad andra skolor åstadkommit. Vi kom under året att arbeta intensivt med eleverna men många av dem svarade inte upp mot den undervisning som gavs utan valde att fokusera mer på det sociala umgänget. 2 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov

14 14 (23) Betyg årskurs 6 Betyg åk 6 VT % 80% 60% 40% 20% 0% Ma-tot Ma-pojkar Ma-flickor Bi-tot Bi-pojkar Bi-flickor Bio-tot Bio-pojkar Bio-flickor En-tot En-pojkar En-flickor A B C D E F Total elevvolym 52 st Betyg åk 6 VT % 80% A 60% 40% 20% 0% Fy-tot Fy-pojkar Fy-flickor Ge-tot Ge-pojkar Ge-flickor HK-tot Hk-pojkar Hk-flickor B C D E F Total elevvolym 52 st

15 15 (23) Betyg åk 6 VT % 80% A 60% 40% 20% 0% Hi-tot Hi-pojkar Hi-flickor Id-tot Id-pojkar Id-flickor Ke-tot Ke-pojkar Ke-flickor Mu-tot Mu-pojkar Mu-flickor B C D E F Total elevvolym 52 st Betyg åk 6 VT % 80% A 60% 40% 20% 0% Sv-tot Sv-pojkar Sv-flickor Sva-tot Sva-pojkar Sva-flickor Tk-tot Tk-pojkar Tk-flickor B C D E F Total elevvolym 52 st Betyg åk 6 VT % 80% A 60% B 40% 20% 0% Re-tot Re-pojkar Re-flickor Sh-tot Sh-pojkar Sh-flickor Sl-tot Sl-pojkar Sl-flickor C D E F Total elevvolym 52 st

16 16 (23) Eleverna i årskurs 6 nådde ett genomsnittligt meritvärde på 192,1 respektive 194,2 poäng för våra två klasser. Det innebär att de når det högsta genomsnittliga meritvärdet på skolan av samtliga klasser. Det bådar gott inför framtiden. Generellt brukar dessutom betyg tendera att sättas lägre i de lägre årskurserna än det annars görs i årskurs 9. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? De två områden som sticker ut som skolan måste fortsätta att arbeta med är idrott och hälsa. Där ligger det genomsnittliga värdet på 9,6 poäng. Simkunnigheten är här avgörande. En övervägande majoritet av de elever som får betyget F får det för att simkunnighet saknas. Det andra området är svenska som andraspråk. Här finns en utmaning att på ett effektivt sätt arbeta med de nyanlända elever som kommer till skolan så att de får, inte bara en bra start, utan även en bra fortsättning på sin svenska skolgång efter det att de lämnat introgrupp.

17 17 (23) Måluppfyllelse för elever åk 8 vt -14 jämfört med samma elevers resultat åk 7 vt-13 Årskurs Termin Ämne F E D C B A 7 Vt 13 Bild Vt 14 Bild Vt 13 Engelska Vt 14 Engelska Vt 13 Hem och konsumentkunskap Vt 14 Hem och konsumentkunskap Vt 13 Idrott och hälsa Vt 14 Idrott och hälsa Vt 13 Matematik Vt 14 Matematik Vt 13 Moderna språk Vt 14 Moderna språk Vt 14 Modersmål Vt 13 Musik Vt 14 Musik Vt 13 Biologi Vt 14 Biologi Vt 13 Fysik Vt 14 Fysik Vt 13 Kemi Vt 14 Kemi Vt 13 Geografi Vt 14 Geografi Vt 13 Historia Vt 14 Historia Vt 13 Religionskunskap Vt 14 Religionskunskap Vt 13 Samhällskunskap Vt 14 Samhällskunskap Vt 13 Slöjd Vt 14 Slöjd Vt 13 Svenska Vt 14 Svenska Vt 13 Svenska som andra språk Vt 14 Svenska som andra språk Vt 13 Teknik Vt 14 Teknik

18 18 (23) Måluppfyllelse för antalet elever i årskurs 9 vt -14 i jämförelse med när de gick i årskurs 8 vt-13 Årskurs Termin Ämne F E D C B A 8 Vt 13 Bild Vt 14 Bild Vt 13 Engelska Vt 14 Engelska Vt 13 Hem och konsumentkunskap Vt 14 Hem och konsumentkunskap Vt 13 Idrott och hälsa Vt 14 Idrott och hälsa Vt 13 Matematik Vt 14 Matematik Vt 13 Moderna språk Vt 14 Moderna språk Vt 14 Modersmål Vt 13 Musik Vt 14 Musik Vt 13 Biologi Vt 14 Biologi Vt 13 Fysik Vt 14 Fysik Vt 13 Kemi Vt 14 Kemi Vt 13 Geografi Vt 14 Geografi Vt 13 Historia Vt 14 Historia Vt 13 Religionskunskap Vt 14 Religionskunskap Vt 13 Samhällskunskap Vt 14 Samhällskunskap Vt 13 Slöjd Vt 14 Slöjd Vt 13 Svenska Vt 14 Svenska Vt 13 Svenska som andra språk Vt 14 Svenska som andra språk Vt 13 Teknik Vt 14 Teknik

19 19 (23) Slutbetyg årskurs 9 100% 80% 60% 40% 20% 0% Betyg åk 9 VT 2014 A B C D E F Elevvolym 42 st 100% 80% 60% 40% 20% 0% Betyg åk 9 VT 2014 A B C D E F Elevvolym 42 st

20 20 (23) 100% 80% 60% 40% 20% 0% Betyg åk 9 VT 2014 A B C D E F Elevvolym - 42 st 100% 80% 60% 40% 20% 0% Betyg åk 9 VT 2014 A B C D E F Elevvolym 42 st 100% 80% 60% 40% 20% 0% Betyg åk 9 VT 2014 A B C D E F Elevvolym 42 st

21 21 (23) Grönkullaskolan hade under läsåret två klasser i årskurs 9. Det genomsnittliga meritvärdet blev för dessa klasser 192,4 respektive 181,3. Det är en markant ökning mot vad Rissneskolan hade vid motsvarande period året innan. De ämnen som sticker ut på ett negativt sätt är återigen idrott och hälsa och svenska som andraspråk. Dock gäller detta inte i samma utsträckning för svenska som andraspråk som det gjorde i årskurs 6. Två andra ämnen där eleverna också presterar svagt är språkvalet och fysik. Anledningen till fysik har redan nämnts och språkval kan bero på ett flertal orsaker. Där en orsak kan var ett från skolan misslyckade i rekryteringen av dessa lärarkompetenser. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Skolans nior kom endast att gå ett år i den nya Grönkullaskolan och därför hade skolan endast en begränsad tid att påverka dessa elevers utbildning. Skolan satsade på den sociala biten samtidigt som en god undervisning självklart är i fokus. Skolan lyckades inte i den utsträckning som vi skulle önskat. Framförallt kom våren att bli tung med fokus på andra saker än studier. Förbättringsåtgärder från läsåret 2012/2013 Då Grönkullaskolan är en ny skolenhet saknas förbättringsområden från läsåret 2013/14. Sammanfattande analys Resultaten för skolans första år var överlag i linje med de förväntningar som fanns. I årskurs 9 blev det en ökning jämfört med Rissneskolans resultat året innan. Resultaten på nationella proven var överlag goda eller mycket goda i årskurs 3 och 6. I årskurs 9 var resultaten svagare och i linje med de betygsresultat som senare föll ut. Det genomsnittliga meritvärdet för åk 7 och 8 ligger relativt lågt och här har skolan en stor utmaning inför kommande läsår framförallt kopplat till den blivande årskurs 9. Då skolan var ny och omorganiserad kom mycket av fokus att ligga på att komma iordning och få allt att rulla. Mycket tid gick åt till att säkerställa och utveckla rutiner. Det innebar att tiden till medvetet pedagogiskt utvecklingsarbete minskade. Detta sköts på framtiden till nästa läsår. Då skolan har tre introgrupper med en genomströmning på över 50 elever per läsår är det viktigt att de får en god start med en välfungerande svenskundervisning. Skolan satsar extra genom att ha en resurs som arbetar extra med dessa barn när de lämnat introgrupp. Kommunen gjorde även detta år en extra satsning på svenska som andraspråk vilket har gynnat våra elever.

22 22 (23) Skolan hade under året 5 mindre grupper inom samverkanssystemet. Dessa grupper undervisades av lärare med extra kompetens inom autismspektrat. I varje grupp fanns ca fem barn och ett utvecklat samarbete med BUP och soc. Dessa grupper kommer till läsåret 14/15 att avvecklas och barnen kommer inkluderas så långt som möjligt i sina ordinarie klasser. Skolans läge i Rissne medför även att extra satsningar på trygghet och studiero är viktiga. Lärarens och fritidshemmens sociala arbete i vardagen är viktigt. Detta arbete pågår kontinuerligt och kommer intensifieras ytterligare kommande år. För att lyckas med sina studier måste eleverna känna sig trygga i skolan och i undervisningssituationen och fokus måste ligga på lärande. Skolan kom att arbeta målmedvetet med gemensam tid för sambedömning av nationella prov för att öka likvärdigheten i betygsättningen. Till viss del var förväntningarna lågt ställda på eleverna utifrån att Rissne delvis saknar en historia av goda skolresultat. Detta gäller dock främst de äldre åldrarna. Under kommande läsår kommer fokus att ligga mer på att skapa en skolkultur där goda resultat är norm. En kultur där man siktar mot A och inte E. Medarbetarna på Grönkullaskolan har en god kompetens och är skickliga på att kombinera det sociala uppdraget med kunskapsuppdraget. Genom att skolan är ny så behöver den utvecklas systematiskt inom alla områden: pedagogiskt såväl som administrativ, bland medarbetare såväl som skolledning och den fysiska skolmiljön såväl som den psykosociala. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Trygghet och studiero En trygg elev presterar enligt forskningen betydligt bättre än en otrygg i skolan. Känns naturligt är lätt att säga men svårt att genomföra. Grönkullaskolan behöver fortsätta att jobba målmedvetet för att få bort kränkningar, intolerans och otrygghet i vår skola. Först då kan fokus hamna på studier och goda skolresultat. Först då kan vi bli en bra skola på riktigt. Detta kräver målmedvetenhet, engagemang och kompetens från alla vuxna som arbetar i skolan. Systematiskt kvalitetsarbete Skolan behöver fortsätta att utveckla rutiner, planer och policies utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. Detta fortsatta utvecklingsarbete inrymmer alla medarbetare på skolan på alla nivåer och inom alla områden. Undervisningens kvalitet

23 23 (23) Skolans kärnverksamhet undervisningen behöver utvecklas utifrån resonemangen ovan. När praktiska frågor kräver mindre fokus och utrymme i det dagliga arbetet skapas förutsättningar för utveckling av pedagogiken. Detta sker inom områden som forskningsbaserad undervisning, kollegialt lärande såväl som formativ bedömning. Jörgen Smederöd Bilagor Bifoga följande dokument: Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolans ordningsregler

24 Handlingsplan för likabehandling och Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grönkullaskolan

25 INNEHÅLL 1 Grund för planen 2 Utformning av planen 2.1 Verksamhetsform som omfattas av planen 2.2 Vår vision 2.3 Ansvarig för planen 2.4 Elevernas delaktighet 2.5 Vårdnadshavarnas delaktighet 2.6 Personalens delaktighet 2.7 Förankring av planen 3 Utvärdering 3.1 Planerad utvärdering av årets plan 3.2 Utvärdering av förra årets likabehandlingsplan 4 Främjande insatser för lika möjligheter och rättigheter 5 Kartläggning 5.1 Kartläggning av förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 5.2 En översyn av verksamhetens organisation, regler, gruppindelningar mm 5.3 Skolans fysiska och virtuella utformning och möjligheter att stävja förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 6 Förebyggande åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 6.1 Samarbete med ungdomsmottagningen i Sundbyberg 6.2 Fältarna 6.3 Stjärnjouren

26 6.4 Internt arbete kring skolans värdegrunder 6.5 Utökat kuratorstöd 6.6 Förstärkt elevhälsa 7 Rutiner för akuta situationer 7.1 Policy värdegrund och förväntningar i Grönkullaskolan 7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 7.3 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 7.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Bilagor Bilaga 1 Utdrag ur lagar och förordningar Bilaga 2 Årsplan för likabehandlingsarbete Bilaga 3 Värdegrund och förväntningar Bilaga 4-6 Dokumentation angående kränkande behandling Bilaga 7 Konsekvenstrappan Bilaga 8 Grönkullaskolans ordningsregler Bilaga 9 - Sammanställning av Likabehandlingsenkäterna vt 2014

27 1 Grund för planen Varje skola ska upprätta en plan för likabehandling. I 3 kap. 16 Diskrimineringslagen (2008:567) framgår det att likabehandlingsplanen ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels för att förebygga och förhindra trakasserier. Enligt 6 kap. 8 Skollagen (2010:800) ska huvudmannen vidare se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen har utarbetats i enlighet med skolverkets rekommenderade mall för likabehandlingsplaner för skola. Mallen är utformad av DO. Se: Arbetet kring planen har skett enligt den av DO rekommenderade Husmodellen. Se: Planen gäller från augusti 2014 till och med augusti Utformning av planen Utformningen av planen baseras på erfarenhet och utvärdering av tidigare åtgärder och planer. 2.1 Verksamhetsform som omfattas av planen Grönkullaskolan är en relativt nystartad F-9 skola och är en sammanslagning av tre tidigare skolor; Skvadronskolan, Miklagårdsskolan och Rissneskolan. I dagsläget är Grönkullaskolan uppdelad och organiserad i tre hus. I det som var Skvadronskolan och det som var Miklaskolan finns F-3orna. I före detta Rissneskolan finns åk 4-9.

28 2.2 Vår vision Alla elever på Grönkullaskolan ska känna sig trygga. Personal, elever och vårdnadshavare ska samarbeta för att forma verksamheten på Grönkullaskolan. Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska förekomma. Alla elever och all personal ska ta ansvar för att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Skolmiljön ska präglas av hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt. 2.3 Ansvarig för planen Enligt Skollagen (2010:800) är rektorn på skolan ansvarig för att det varje år upprättas en plan. Planen och processen kring utarbetas av skolans Trygghetsteam i samråd med rektor. Trygghetsteamet består av: M-huset Seija Elo Rebecka Kantor Julia Makki Letu Tekle Gunilla Gustafsson S-huset Kaldah Meka Mona Halvarsson Erik Cabrera Natalia Samuelsson Heli Kytölä Gunilla Gustafsson

29 R-huset Sun Karpe My Landberg Nurcan Delen Evelina Elertsson Blanca Vasquez Daniel Berglin 2.4 Elevernas delaktighet Eleverna görs delaktiga i likabehandlingsplanen dels genom elevrådet, dels genom arbete på mentorstiderna. 2.5 Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna görs delaktiga på föräldramötena och genom föräldragruppen. 2.6 Personalens delaktighet Personalen görs delaktiga i utformningen av planerna genom sina representanter i Trygghetsteamet. Personalen konkretiserar likabehandlingsplanen i sina arbetslag och på APT. 2.7 Förankring av planen Personalen konkretiserar planen i mötena med eleverna. Planen förankras bland elever, vårdnadshavare och personal via klassråd, veckobrev, föräldramöten och personalmöten. Likabehandlingsplanen finns allmänt tillgänglig på skolwebben. Likabehandlingsarbetet fortgår under hela läsåret. Beslutande åtgärder följs upp och utvärderas på klassråd, i elevråd och i personalgruppen. I slutet av läsåret utvärderas de åtgärder som bestämdes för det gångna läsåret.

30 3 Utvärdering 3.1 Planerad utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas senast: Våren Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Årets plan kommer utvärderas med eleverna på mentorstiden. Personalen kommer utvärdera planen i sina arbetslag. Föräldrarna ges möjlighet att utvärdera planen på föräldramötena och via InfoMentor. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektorn ansvarar för att årets plan utvärderas. Ansvaret kan delegeras till likabehandlingsgruppen. 3.2 Utvärdering av förra årets likabehandlingsplan Hur har förra årets plan utvärderats? Förra årets likabehandlingsplan utvärderades genom enkäter. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Se bilaga 9.

31 4 Främjande insatser för lika möjligheter och rättigheter Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever. Insatser - Vi ger eleverna positiv förstärkning när de visar önskvärda förmågor och tillrättavisar negativa beteenden i de dagliga mötena med eleverna samt genom kommentarer i närvarorapporteringen. - Personalen strävar efter att vara goda förebilder och att följa skolans regler och värdegrund. - Pedagogerna gör gruppindelningar utefter elevernas behov. - Pedagogerna anpassar sin undervisning så att alla elever får det stöd de behöver. - I varje klass finns elevrådsrepresentanter som träffas kontinuerligt. - Skolan är indelad i två spår i syfte att göra skolan tryggare. Åk 4-9 har sin verksamhet i en byggnad medan F-3 är uppdelade på två hus för att ge dem en tryggare miljö. - Arbetslagen träffas veckovis i konferenser där likabehandling är en stående punkt. - Det finns fritidsverksamhet för de yngre barnen, år. - Skolmiljön är anpassad för elever med funktionshinder. - Vi uppmärksammar att både flickor och pojkar får komma till tals i undervisningen. - När en utflykt eller ett studiebesök planeras tas hänsyn till alla elevers behov och förutsättningar. - Mentorerna/pedagogerna har ett ansvar att noga kontrollera sina elevers frånvaro. Ogiltig frånvaro kan vara en indikator på t.ex. kränkande behandling. - Vi har olika teman där vi arbetar främjande. - Vi har personal som på olika sätt stärker elever i behov av socialt stöd. - Vår skolsköterska träffar alla elever i klass fyra och åtta på hälsosamtal där även trivsel är en central punkt.

32 - Alla oroväckande incidenter rapporteras till en person i likabehandlingsgruppen för att få en översikt av vad som händer på skolan och tidigt kunna upptäcka negativa mönster i elevgruppen. - Fall av kränkande behandling dokumenteras, med vidtagna åtgärder och uppföljning. - Vi har dessutom ett bemannat elevcafé som är öppet under skoldagen. - Personal med olika befattningar rastvaktar enligt schema. - I S- och M-huset finns en stående tid hos likabehandlingsgruppen där elev kan boka möte via sin lärare. Mål och uppföljning Målet med insatserna är att motverka kränkande behandling och diskriminering. Syftet är att se till att alla behandlas lika oavsett kön, könsuttryck eller könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Områden som berörs av insatserna: - Kränkande behandling - Kön - Könsidentitet eller könsuttryck - Etnisk tillhörighet - Religion eller annan trosuppfattning - Funktionsnedsättning - Sexuell läggning - Ålder Ansvar Skolans ledning och likabehandlingsgrupp ansvarar för arbetet som fortgår under hela läsåret.

33 5 Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som har identifierats ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 5.1 Kartläggning av förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Elever och lärare har fått fylla i ett trygghetsformulär angående trygghet på skolan, kränkande behandling och diskriminering. Eleverna har även fått fylla i en trygghetskarta för att identifiera otrygga platser på skolan. Kartorna har fyllts i med olika färger utifrån kön. Utifrån detta har områden som behöver arbetas med och vilka förebyggande åtgärder som behöver vidtas definierats. Arbetet sker dels i arbetslagen, dels i klasserna på mentorstid och i klassråd. Resultatet visar att många elever upplever otrygghet i idrottsplatsen, matsalen, omklädningsrummen, R-huset, klätterställningen och i M-huset. Se även bilaga En översyn av verksamhetens organisation, regler, gruppindelningar mm. Trygghetsteamet arbetar utifrån den så kallade Husmodellen som DO tagit fram för att identifiera och kartlägga hur verksamhetens organisation, regler mm ser ut i syfte att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten 5.3 Skolans fysiska och virtuella utformning och möjligheter att stävja förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Även här arbetar Trygghetsteamet enligt Husmodellen.

34 6 Förebyggande åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Utvärdering av åtgärderna kommer ske i slutet av läsåret. Rektorn och likabehandlingsgruppen ansvarar för arbetet och utvärderingen. 6.1 Samarbete med ungdomsmottagningen i Sundbyberg Skolan har utvidgat sitt samarbete med ungdomsmottagningen i Sundbyberg. Ungdomsmottagningen ska tillsammans med skolans kurator arbeta med barnen kring frågor som sexuell integritet och sexuella kränkningar. Tanken är bland annat att barnen ska få samtala kring ords betydelse och hur handlingar kan uppfattas. Syftet är att barnen ska utvidga sin förståelse för vad som kan uppfattas kränkande och som sexuella närmanden. Skolans 6or och 8or ska besöka ungdomsmottagningen för att prata om sex och samlevnadsfrågor. Syftet är att de ska få kunskaper i frågor kring den egna utvecklingen, men även få en förståelse för olika sexuella läggningar, könsuttryck och preferenser. Dessa insatser kommer ske under höst och vår. 6.2 Fältarna Skolan har tagit in Sundbybergs fältsekreterare för att de ska kunna presentera sig och vad de gör. Presentationen sker nu i början av höstterminen. Fältarna besöker även skolan och skolans fritidsverksamhet Klubben kontinuerligt. Syftet med detta är att barnen ska få en bild av Fältarna så att de vågar ta kontakt med dem även utanför skolverksamheten. Fältarna kan ses som ett utökat vuxenstöd för att minimera att barnen utsätts för kränkande behandling eller för annan fara. 6.3 Stjärnjouren Stjärnjouren kommer under höstterminen hålla i ett antal workshops för skolans 9or. Tanken är att de ska komplettera ungdomsmottagningens arbete i frågor kring sex och samlevnad.

35 Stjärnjouren kommer lyfta frågor som rör exempelvis, kulturella aspekter, könstillhörighet, åldersrelaterade frågor osv. 6.4 Internt arbete kring skolans värdegrunder I övrigt kommer skolan att även internt arbeta kring skolans värdegrunder, hur vi ska vara mot varandra och vi tillsammans ska bygga en skola där alla trivs. Ett konkret exempel är att en av skolans kuratorer tillsammans med mentorerna, kommer jobba med eleverna kring bland annat begreppen respekt och bemötande. Detta arbete kommer ske kontinuerligt under läsåret. 6.5 Utökat kuratorstöd Skolan har satsat på ett utökat kuratorstöd. Idag finns två heltidsanställda kuratorer för att se till att fylla alla elevers behov. Det utökade stödet har bland annat möjliggjort att kuratorerna i större utsträckning utöver samtal kan jobba ut mot klasserna. Det interna arbetet kring skolans värdegrunder är ett exempel. Kuratorerna har även större kapacitet att utveckla externa samarbeten med exempelvis socialtjänst och ungdomsmottagning. 6.6 Förstärkt elevhälsa Skolans elevhälsoteam ingår i Skolverkets satsning på att förstärka elevhälsan. Skolverket anordnar en seminarieserie med föreläsningar och diskussioner som löper över hösten och början av våren. Ett antal skolor i Stockholm ingår i denna satsning. Syftet är att få ny input i hur elevhälsan kan förbättra sitt arbete.

36 7 Rutiner för akuta situationer Rutiner för hur skolan ska agera när någon i personalen får reda på att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det bör också övervägas om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. 7.1 Policy värdegrund och förväntningar i Grönkullaskolan Alla elever ska få möjlighet att förvärva och utveckla de kunskaper och färdigheter de behöver för att kunna vara en aktiv del i att skapa en god framtid för sig själva och andra. Alla elever ska känna glädje i att komma till skolan och ha möjligheter att få vara med och forma skolan till en bra arbetsplats för alla. Alla elever ska få möjlighet att utvecklas och ta ansvar för sig själva och sina studier utifrån sina individuella förutsättningar. Alla elever ska lämna skolan som trygga, demokratiska och ansvarskännande individer. Vi förväntar oss att eleven: - Är en god kamrat. - Använder ett vårdat och vänligt språk. - Är ärlig, står för det den gör och talar sanning. - Tar ansvar för sitt skolarbete, sina läxor och miljön i skolan. - Följer de regler som gäller i skolan och för fritidsverksamheten. Vi förväntar oss att vårdnadshavaren: - Kommer på möten angående sitt barn och skolan. - Är engagerad i sitt barns utveckling och samarbetar med skolan för barnets bästa. - Ser till att sitt barn kommer i tid och har med rätt material, läxor etc. - Sjukanmäler sitt barn vid sjukdom. - Ansöker om ledighet i god tid Som vårdnadshavare och elev ska det kunna förväntas att skolan: - Följer läroplanen och skolans värdegrunder.

37 - Följer likabehandlingsplanen. - Arbetar för att lärandet ska vara stimulerande. - Arbetar med att utveckla barnens sociala kompetens. - Arbetar för att eleverna ska vara stolta över sin skola. - Tar kontakt med vårdnadshavare om något särskilt hänt med enskild elev. Vi vill att alla i Grönkullaskolan ska trivas och vara trygga. Därför vill vi att det ska finnas kamratskap och arbetsro på vår skola. Detta vill vi uppnå genom följande förhållningssätt: Alla vill bli lyssnade till och hälsade på. - Vi som arbetar i skolan hälsar på alla barn och vuxna vi möter och uppmuntrar och påminner barnen om att göra detsamma. Vi pratar om vikten av att lyssna till vad andra har att säga och låta dem tala till punkt. Det är också viktigt att få öva sig i att tala på ett sätt så att andra vill lyssna till det man har att säga. Att vara hjälpsam tycker vi bidrar till en god kamratskap. - Vi påminner och pratar om det så fort tillfälle ges. Barnen ska få träna och få stöd i att lösa olika typer av konflikter på ett konstruktivt sätt. - Fysiskt våld och kränkande ord markerar vi mot direkt. Rätten att säga nej. - Barnen behöver stödjas i och få träning att säga nej till sina kamrater då det är något de inte vill. Det är också viktigt att lära sig att acceptera ett nej. 7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling För att upptäcka ifall någon elev blir utsatt för kränkande behandling har vi följande tillvägagångssätt: - All personal är uppmärksam och lyhörd inför varje signal om att kränkningar förekommer. - Samtal med elever och vårdnadshavare. - Personal och rastvakter finns ute bland eleverna och håller uppsikt över de utrymmen där elever befinner sig.

38 - Eleverna ges tillfälle att enskilt eller i grupp ta upp stämningen i klassen och eventuella observationer som gjorts gällande kränkningar. - EHT tar varje vecka upp enskilda elevers situation, varvid även trivsel och atmosfär i klasserna diskuteras. 7.3 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Mentor/pedagog ansvarar i första hand för åtgärder vilka dokumenteras (bilaga 4-6). Ibland kan en mer ingående utredning krävas, t.ex. när fler elever är inblandade eller om kränkningarna har varit återkommande. Ärendet lyfts till likabehandlingsgruppen (bilaga 4-6) Vid allvarligare kränkningar behöver en bedömning göras av skolledningen om en anmälan till socialtjänst eller polis ska göras. Om personal är inblandad är det rektor som ansvarar för utredning och åtgärder. Rutiner: - Prata med den utsatta eleven. (Hör efter vad som hänt, försök få så konkret information som möjligt) Förmedla att ingen ska behöva bli kränkt i skolan, att vi har skyldighet att få stopp på kränkningar och att vi kommer att samtala med den/de som har uppträtt kränkande. - Om det bedöms nödvändigt samlar den berörda elevens mentor/pedagog in mer information, t.ex. från annan personal. - Vårdnadshavare till berörda elever kontaktas av deras mentorer eller annan pedagog. - Mentor/pedagog håller samtal med den/de som uppträtt kränkande. Dessa samtal sker alltid individuellt. - Arbetslag och rektor informeras. - Vid allvarligare kränkningar erbjuds samtalsstöd med elevhälsan både till den som blivit utsatt och till den som uppträtt kränkande. - Uppföljningssamtal hålls både med den som blivit utsatt och med den som uppträtt kränkande, först inom några dagar och sedan igen inom några veckor. - Dokumentation av varje fall av kränkande behandling. Rapporten lämnas till en representant för respektive hus i likabehandlingsgruppen. - Om kränkningarna inte upphör trots vidtagna åtgärder kontaktas rektorn. Vårdnadshavare kallas till skolan och en plan för fortsatta åtgärder upprättas. Åtgärderna dokumenteras och utvärderas.

39 - Om kränkningarna inte upphör trots skolans insatser, görs en anmälan till socialtjänst och polis av skolledningen (se konsekvenstrappan, bilaga 7) 7.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal - Rektor kallar berörda personer till samtal. Enskilda samtal förs med såväl den som blivit kränkt som den som har uppträtt kränkande. - Elevers vårdnadshavare informeras. - Både den som har uppträtt kränkande och den som har blivit utsatt för kränkning ska erbjudas samtalsstöd med elevhälsan/företagshälsovården och rektor. - Samtal med berörda personer följs upp inom de närmsta dagarna och sedan på nytt inom några veckor och pågår så länge det bedöms nödvändigt. - Alla incidenter och åtgärder dokumenteras.

40 BILAGA 1 - Utdrag ur lagar och förordningar

41

42

43

44 BILAGA 2 Årsplan för likabehandlingsarbete HT 2014 Utarbetning av årets planer. Arbete för att förstärka Elevhälsan. Arbete i klasser om skolans värdegrunder. Arbete kring mobbning. September - Besök av fältarna. Oktober - Stjärnjouren har workshops med 9orna. November - December - Ungdomsmottagningen arbetar med 7:orna. VT 2015 Arbete för att förstärka Elevhälsan. Internt arbete med skolans värdegrunder. Skolans 6:or och 8:or besöker ungdomsmottagningen.

45 BILAGA 3 Värdegrund och förväntningar

46

47 BILAGA Dokumentation angående kränkande behandling

48

49

50

51

52

53 BILAGA 7 - Konsekvenstrappan

54 BILAGA 8 Grönkullaskolans ordningsregler 1. Skolan Skolan ska vara en demokratisk arbetsplats där alla har rätt att känna sig trygga och trivas. Skolan ska vara en plats som är positivt laddad och som upplevs som lustfylld och utvecklande. 2. Ansvarsfördelning Rektor leder och har ansvar för elevernas utbildning och skolan som arbetsplats - för både elever och medarbetare. Lärarna leder och ansvarar för undervisningen, oavsett om den sker i eller utanför klassrummet. Fritidspersonalen leder och ansvarar för verksamheten på fritidshemmen och fritidsklubben. Eleverna har ett eget lärande- och studieansvar. De ansvarar dessutom för att vara en god kamrat, både i undervisningen och på rasten. Skolan förväntar sig att hemmet bidrar genom att engagera sig i sitt barns lärande och utveckling under den tid som det går hos oss på Grönkullaskolan. Alla som vistas och verkar i skolan är skyldiga att följa skolans ordningsregler. 3. Konsekvenstrappa Skolan tillämpar konsekvenstrappa. Det innebär att när man bryter mot det som står skrivet i detta skolgemensamma dokument får det konsekvenser. Dessa varierar från fall till fall utifrån varje enskild händelse Trappsteg 1: Tillsägelse av vuxen Trappsteg 2: Samtal hem till vårdnadshavare av mentor, lärare, fritids Trappsteg 3: Möte på skolan med vårdnadshavare, mentor dok/uppföljning Trappsteg 4: Möte på skolan med vårdnadshavare, EHT, Skolledning dok/uppföljning Trappsteg 5: Disciplinärt möte med Skolledning, EHT och mentor dok/uppföljning Vid allvarliga eller upprepade händelser inom kort tid kommer trappsteg att hoppas över. Hänsyn tas till elevens ålder och mognad. Allvarliga eller upprepade brott utifrån brottsbalken polisanmäls alltid. I likabehandlingsplanen fastslås hur skolan arbetar med kränkande behandling. 4. Matsalen Matsalen ska vara en rofylld och trevlig plats som ger möjlighet till vila och återhämtning. Därför sitter vi ner och äter lunch i lugn och ro. Vi betraktar våra gemensamma matsalar som restauranger och beter oss därefter. Vi äter lunch på den tid som är bestämd genom schemat.

55 Vi samtalar i normal samtalston och tillämpar gott bordsskick. Vi tar av oss ytterkläder så som jackor, kepsar eller mössor när vi äter i matsalen. Vi tar så mycket mat som vi tror att vi äter upp och vi tar hellre två gånger än kastar. 5. Undervisningen och klassrummet Läraren/den som leder undervisningen är ansvarig för undervisningen och leder därmed den pedagogiska verksamheten. Det innebär att läraren har sista ordet i hur undervisning ska organiseras. Eleverna hjälper till att ta fram de gemensamma spelregler som ska råda. Läraren avgör om någon bryter mot de överenskomna reglerna och vilken åtgärd som därmed ska vidtas i första läget. Följande regler gäller dock alltid våra gemensamma undervisningslokaler: Vi är rädda om våra gemensamma lokaler och vår utrustning. Vi klottrar inte och vi skräpar inte ner. Vi lämnar våra lokaler i gott skick. 6. Rasten och korridorer/elevutrymmen Grönkullaskolans elevråd arbetar varje år med att ta fram de regler som råder i skolan korridorer och elevutrymmen. Dessa fastslås i början av varje läsår i samråd med skolans personal. Följande regler gäller dock alltid våra raster på skolan: F-3 har alltid uterast och ska hålla sig inom skolans område i närheten av vuxna. 4-6 har uterast om inte annat meddelas och ska befinna sig på skolans område eller vid fotbollsplanen, Rissne IP. 7-9 väljer själv och får lov att lämna skolans område. 7. Komplement - De av läraren och eleverna gemensamt framtagna ordningsreglerna för Undervisningen. - De av elevrådet framtagna och av rektor godkända ordningsreglerna för Korridorer/elevutrymmen. Ordningsregler v Jörgen Smederöd Rektor

56 BILAGA 9 - Sammanställning av Likabehandlingsenkäterna vt 2014 Totalt har 421 elever gjort enkäten. Vi har delat upp svaren husvis. R-Huset: 171 elever gjorde enkäten 18 elever svarar att de blivit retade många gånger 49 elever har själva retat någon (främst klasskamrater) 1 elev har kanske retat (5a) 54 elever upplever sig ha blivit kränkt eller mobbade (främst genom elaka ord, våld, får inte vara med) 14 elever har kränkt någon, 1 elev har kanske kränkt (5a) 12 elever har mobbat någon, 1 elev har kanske mobbat (5a) Åk 4 A - På kartan är det en pojke som har satt kryss över hela; han känner sig i stort sätt otrygg överallt. 2 flickor har satt flera kryss både ute och inne i skolan. Andra kryss som har satts är i båda muttrarna C har ej satt kryss på kartan Åk 5 A - Otrygghet; Omklädningsrummen, toaletten mitt emot entrén på vänster sida, någon skriver alla toaletter C Matsalen, klubben, 5 kryss är markerade vid pitchen Åk 6 A Endast 3 elever har satt kryss på kartan, 2 i a-muttern och 1 på pitchen Intro 4-6 Inga kryss på kartan

57 Åk 6C-9 En elev har satt 7 kryss på kartan, en annan elev upplever korridoren vid biblioteket som otrygg, ett flertal kryss vid pitchen Åk 9 satte inga kryss på kartan S-Huset: 152 elever gjorde enkäten. 11 elever svarar att de blivit retade många gånger. 47 elever svarar att de blivit retade några gånger 21 elever svarar att det blir mobbade 5 elever svarar att de själva mobbar Mobbingen handlar framförallt om elaka ord men också om våld i några fall F-klass Av 34 elever svarar 1 flicka och 2 pojkar att de blivit retade många gånger. De svarar också att de blivit utsatta för mobbing. Både av klasskamrater och andra elever. Det handlar då om främst elaka ord, men 1 svarar även våld. År 1 Av 40 elever svarar 4 pojkar och 4 flickor att de blivit retade många gånger av klasskamrater och andra elever. Flickorna svarar också att de blir mobbade. Då handlar det om elaka ord. I ett fall våld. År 2 Av 24 flickor och 18 pojkar svarar 28 elever att de blivit retade några gånger. 16 elever säger att de själva retas. 11 elever svarar att de blir mobbade av klasskamrater och andra elever. 3 svarar att den själv har mobbat klasskamrater och andra elever. Sättet de blivit mobbade på är elaka ord, får inte vara med och våld. År 3 Av 17 flickor och 19 pojkar svarar 21 elever att det blivit retade några gånger. 1 pojke svarar att han blivit retad många gånger och att han blir mobbad (det handlar om elaka ord och våld).

Handlingsplan för likabehandling och kränkande behandling

Handlingsplan för likabehandling och kränkande behandling Alla elever på Grönkullaskolan ska känna sig trygga. Personal, elever och vårdnadshavare ska samarbeta för att forma verksamheten på Grönkullaskolan. Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Kyrkslättens skola - Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkslättens skola - Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkslättens skola - Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklassen till årskurs 6. Fritidshemmet Fladdermusen är organiserat

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola årskurs 1-6 och skolbarnomsorg Läsår: 2018 2019 Innehållsförteckning

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 Ansvarig för planen Johan Wingren - Rektor Vår vision Dackeskolans

Läs mer

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-6 samt förberedelseklass och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Marianne Henrikson

Läs mer

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 PRAKTISKA KIRUNA Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 1 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte... 3 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 3 3. Vision mot kränkande behandling... 3 4. Delaktighet...

Läs mer

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Innehållsförteckning Syfte Vision Lagstiftning Kiva Ansvarsfördelning Förebyggande arbete mot kränkningar, diskriminering och trakasserier Att utreda och åtgärda

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Rektor, all personal, elever samt vårdnadshavare

Läs mer

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson 1(7) Datum 2015-08-03 Handläggare Rektor Johan Johansson Barn- och utbildningsförvaltningen 0451-26 77 95 johan.johansson@hessleholm.se Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Furutorpskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2017 2018 Innehåll 1. Bakgrund och syfte... 2 2. Definitioner... 2 3. Mål... 2 4. Förebyggande aktiviteter...

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem Läsår: 2017/2018 1.Grunduppgifter 1.1 Verksamhetsformer som

Läs mer

Rossö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rossö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rossö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass - åk 6 samt fritidshemmet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola 1-3, fritidshem Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleklass, grundskola och fritidshem Läsår: 18/19 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat. Grönkullaskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat. Grönkullaskolan BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Grönkullaskolan 2015-09-01 1 (31) Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat Grönkullaskolan Läsåret 2014/15 SBG1000, v1.3, 2010-04-07 Sundbybergs stad, 172

Läs mer

Sofiaskolan

Sofiaskolan Sofiaskolan Roine Peimer Direktvalsnr: 021-39 13 85 Mail: roine.peimer@vasteras.se Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Sofiaskolan 2016-2017 För att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleklass, grundskola och fritidshem Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

Innehåll: Ansvariga för planen. Vår vision. Delaktighet. Förankring av planen. Utvärdering. Kartläggning och utvärdering av 2017/2018 års plan

Innehåll: Ansvariga för planen. Vår vision. Delaktighet. Förankring av planen. Utvärdering. Kartläggning och utvärdering av 2017/2018 års plan Innehåll: Ansvariga för planen Vår vision Delaktighet Förankring av planen Utvärdering Kartläggning och utvärdering av 2017/2018 års plan Kartläggning inför 2018/2019 års plan Resultat och analys Insatser

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stråtjära skola F - 6 och fritidshem Läsår: 2015 2016 Vår skola ska kännetecknas av en trygg, stimulerande och lustfylld skoloch lärandemiljö där alla känner

Läs mer

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola åk 1-3, fritidshem Läsår 2015/2016 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem) Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem) INLEDNING Alla skolor måste ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Denna plan

Läs mer

plan mot diskriminering och kränkande behandling

plan mot diskriminering och kränkande behandling Sidan 1 av 5 plan mot diskriminering och kränkande behandling TEGELBRUKSKOLAN, KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Planen är framtagen i samverkan med elever och personal. Elever och personal har analyserat utvärderingen

Läs mer

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola/Skolbarnomsorg Läsår: 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling BÅSTADS KOMMUN Västra Karups skola, förskoleklass och fritidshem. Beslutad 2013-11-27 Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling Läsåret 2013-2014 Västra Karups Skola,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-6 och fritidshemmet Läsår: 2014/2015 Planen gäller till 2015-11-30 Vetlanda

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera,

Läs mer

Stenhammarskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och likabehandlingsplan

Stenhammarskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och likabehandlingsplan dec 2016 Stenhammarskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och likabehandlingsplan Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola 7-9 Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola, fritidshem a för planen Rektor Vår vision Mo Skola ska genomsyras

Läs mer

Mo Gård Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo Gård Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Mo Gård Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolans individuella program Läsår: 2018/2019 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Likabehandlingsplan Revinge skola

Likabehandlingsplan Revinge skola Likabehandlingsplan Revinge skola Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritidshem Läsår 2016 / 2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass,

Läs mer

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017 Kvalitetsrapport grundskola Örsjö skola Läsår 2016/2017 Jämställdhet 3 Utbildningen i åk 1-6 ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 4 All verksamhet

Läs mer

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: skolenhet 1 (F-1 åk 2, fritidshemmet grundsärskolan) och skolenhet 2 (åk 3, fritidshemmet,

Läs mer

Sjötoftaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sjötoftaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sjötoftaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Grundskola Tunabergsskolan Ansvarig för planen Rektor: Lena Engebrand Nikou Planens giltighetstid: Augusti 2014 januari 2016

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Läroverket Upprättad Juni 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan

Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan Verksamheter som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola åk 1-6 och fritidsverksamhet. Ansvarig för planen: Gabriella Ceder, rektor, och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-15 Lillängets skola och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola och fritidshem Ansvariga för planen Skolans

Läs mer

Lärlingsgymnasiet i Sverige AB Skolenheten Ales plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lärlingsgymnasiet i Sverige AB Skolenheten Ales plan mot diskriminering och kränkande behandling Lärlingsgymnasiet i Sverige AB Skolenheten Ales plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: gymnasieskola Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Introduktionsprogrammen a för planen Bitr. rektor är ytterst ansvarig för planen.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Grundskola Ansvarig för planen Rektor: Grundskola Vattholmaskolan F-5 Rektor Katarina Östlund Planens giltighetstid: 160930

Läs mer

Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, grundsärskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg Läsår: 2015/16 Mörtviksskolans plan

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan en årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller för Södra Utmarkens Grundskola Förskoleklass Fritidshem 171001-180930

Läs mer

Innehållsförteckning. Vision. Främjande arbete. Kartläggning av verksamhet. Förebyggande arbete. Rutiner, åtgärder vid akut situation

Innehållsförteckning. Vision. Främjande arbete. Kartläggning av verksamhet. Förebyggande arbete. Rutiner, åtgärder vid akut situation Innehållsförteckning Vision Främjande arbete Kartläggning av verksamhet Förebyggande arbete Rutiner, åtgärder vid akut situation Hur gör vi planen känd? Utvärdering och uppföljning Vision En liten skola,

Läs mer

Duveholms gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Duveholms gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Duveholms gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk /2018

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk /2018 Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk 7-9 2017/2018 R e s p e k t, f ö r t r o e n d e, o m t a n k e 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola årskurs 1-5 och fritidshem Läsår

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola 2017-2018 Beredskapsplan för att främja alla elevers rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering

Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering Barn- och utbildningsförvaltningen Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering Centralskolan årskurs 4-9 Läsåret 2017 2018 Innehåll Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 5

Läs mer

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola 7-9 Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Stenbocksskolan Från jan till dec. Verksamhetsformer som omfattas av planen Åk 7-9 Ansvariga för planen Elevernas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Faktoriet Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15 Vår vision På vår skola vill vi skapa goda relationer

Läs mer

Finnvedens gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Finnvedens gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Finnvedens gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasiesärskolan Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan Vasaskolan Läsåret 18/19 Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan (Grundskola och särskilda undervisningsgrupper) 1 Innehåll Vad säger lagen? 3 Mål och syfte 3

Läs mer

Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Åsö grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åsö grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Åsö grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Pedagogisk omsorg Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Mycklingskolans Likabehandlingsplan Mycklingskolans Likabehandlingsplan 2014 2015 Inledning Verksamhetsformerna som omfattas av likabehandlingsplanen är: grundskola, förskoleklass och fritidshem Ansvariga för likabehandlingsplanen: Rektor

Läs mer

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleklass- åk 6, fritids a för planen Rektor Elisabeth Sterner/ bit

Läs mer

Centralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Centralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Årskurs 4-9 Läsår: 15/16 Innehåll Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 5 Kartläggning...

Läs mer

Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen (bestämmelserna) gäller för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem Läsår 2018/19 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

Töråsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Töråsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Töråsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: År F-5 och fritids Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen År F-5

Läs mer

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen

Läs mer

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen Rektor är ansvarig

Läs mer

Forsnässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskolan 4-9, Grundsärskolan

Forsnässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskolan 4-9, Grundsärskolan Forsnässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskolan 4-9, Grundsärskolan Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Likabehandlingsplan Nyköpings högstadium

Likabehandlingsplan Nyköpings högstadium Likabehandlingsplan Nyköpings högstadium 1. Varför finns likabehandlingsplanen? Enligt skollagen ska alla skolor ha en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Denna plan kallas

Läs mer

Östbyskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Maria Westberg Rektor

Östbyskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Maria Westberg Rektor Östbyskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Maria Westberg 20151031 Sidan 2 av 9 Grunduppgifter: Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och skola Ansvarig för planen:

Läs mer

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: HT 2014-VT 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Arbråskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbråskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Arbråskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 Läsår 2015/2016 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 a för planen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling Vedevågs skola Förskoleklass, grundskola och fritidshem 2018 Inledning Skolan har ansvar för att arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt

Läs mer

Stenkyrka skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stenkyrka skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Stenkyrka skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6 och fritidshem Ansvariga för planen All personal

Läs mer

Bottnarydsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Åk 4-6 2014/2015

Bottnarydsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Åk 4-6 2014/2015 Bottnarydsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Åk 4-6 2014/2015 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 3 Utvärdering...4 Främjande insatser... 5 Kartläggning... 6 Förebyggande åtgärder...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen är framtagen av kamratstödjarna Korsbackaskolan och reviderad av arbetslag, elevhälsoteam, kamratstödjarna och ledningsgruppen. Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskoleklassen, Domsjöskolan inklusive plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskoleklassen, Domsjöskolan inklusive plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskoleklassen, Domsjöskolan inklusive plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Målsättning, vision och kärnvärden

Målsättning, vision och kärnvärden Målsättning, vision och kärnvärden På Skanör Falsterbo Montessoriskola är visionen att utbilda morgondagens världsmedborgare. All personal på skolan arbetar aktivt för att förhindra varje form av diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Stråtjära skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stråtjära skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Stråtjära skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Stråtjära F-6 och fritidshem Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Åkersskolan och Åkersskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åkersskolan och Åkersskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Åkersskolan och Åkersskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Grundsärskola F-7 och fritidshem Läsår Vt-2015/Ht-2015 1/8

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018 Gemensam vision för alla kommunens förskolor All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara fri från trakasserier

Läs mer