Handlingsplan för likabehandling och kränkande behandling

Transkript

1 Alla elever på Grönkullaskolan ska känna sig trygga. Personal, elever och vårdnadshavare ska samarbeta för att forma verksamheten på Grönkullaskolan. Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska förekomma. Handlingsplan för likabehandling och kränkande behandling

2 Innehåll 1 Grund för planen 3 2 Utformning av planen Verksamhetsform som omfattas av planen Vår vision Ansvarig för planen Trygghetsteamet Elevernas delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet Personalens delaktighet Förankring av planen Utvärdering Planerad utvärdering av årets plan Utvärdering av förra årets likabehandlingsplan Främjande insatser för lika möjligheter och rättigheter 7 5 Kartläggning Kartläggning av förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling En översyn av verksamhetens organisation, regler, gruppindelningar mm Skolans fysiska och virtuella utformning och möjligheter att stävja förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förebyggande åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Samarbete med ungdomsmottagningen i Sundbyberg Fältarna Stjärnjouren Internt arbete kring skolans värdegrunder Utökat kuratorstöd Förstärkt elevhälsa... 11

3 7 Rutiner för akuta situationer Policy värdegrund och förväntningar i Grönkullaskolan Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal BILAGOR 15 Bilaga 1 - Utdrag ur lagar och förordningar Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2008:571) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Bilaga 2 Årsplan för likabehandlingsarbete Bilaga 3 Värdegrund och förväntningar Bilaga 4 - Dokumentation angående kränkande behandling Bilaga 5 - Dokumentation av samtal Bilaga 6 - Utredning vid händelser kring kränkande behandling Bilaga 7 - Konsekvenstrappan Bilaga 8 Grönkullaskolans ordningsregler Bilaga 9 - Sammanställning av Likabehandlingsenkäterna vt

4 1 Grund för planen Varje skola ska upprätta en plan för likabehandling. I 3 kap. 16 Diskrimineringslagen (2008:567) framgår det att likabehandlingsplanen ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels för att förebygga och förhindra trakasserier. Enligt 6 kap. 8 Skollagen (2010:800) ska huvudmannen vidare se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen har utarbetats i enlighet med skolverkets rekommenderade mall för likabehandlingsplaner för skola. Mallen är utformad av DO. Se: %20skolan.pdf Arbetet kring planen har skett enligt den av DO rekommenderade Husmodellen. Se: Planen gäller från augusti 2014 till och med augusti Utformning av planen Utformningen av planen baseras på erfarenhet och utvärdering av tidigare åtgärder och planer. 2.1 Verksamhetsform som omfattas av planen Grönkullaskolan är en relativt nystartad F-9 skola och är en sammanslagning av tre tidigare skolor; Skvadronskolan, Miklagårdsskolan och Rissneskolan. I dagsläget är Grönkullaskolan uppdelad och organiserad i tre hus. I det som var Skvadronskolan och det som var Miklagårdsskolan finns F-3orna. I före detta Rissneskolan finns åk Vår vision Alla elever på Grönkullaskolan ska känna sig trygga. Personal, elever och vårdnadshavare ska samarbeta för att forma verksamheten på Grönkullaskolan. Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska förekomma. Alla elever och all personal ska ta ansvar för att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och

5 kränkningar. Skolmiljön ska präglas av hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt. 2.3 Ansvarig för planen Enligt Skollagen (2010:800) är rektorn på skolan ansvarig för att det varje år upprättas en plan. Planen och processen kring utarbetas av skolans Trygghetsteam i samråd med rektor. 2.4 Trygghetsteamet Trygghetsteamet består av: M-huset S-huset R-huset Seija Elo Kaldah Meka Sun Karpe Rebecka Kantor Mona Halvarsson My Landberg Julia Makki Erik Cabrera Daniel Berglin Letu Tekle Natalia Samuelsson Nurcan Delen Gunilla Gustafsson Heli Kytölä Evelina Elertsson Gunilla Gustafsson Blanca Vasquez 2.5 Elevernas delaktighet Eleverna görs delaktiga i likabehandlingsplanen dels genom elevrådet, dels genom arbete på mentorstiderna. 2.6 Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna görs delaktiga på föräldramötena och genom föräldragruppen. 2.7 Personalens delaktighet Personalen görs delaktiga i utformningen av planerna genom sina representanter i Trygghetsteamet. Personalen konkretiserar likabehandlingsplanen i sina arbetslag och på APT. 2.8 Förankring av planen Personalen konkretiserar planen i mötena med eleverna. Planen förankras bland elever, vårdnadshavare och personal via klassråd, veckobrev, föräldramöten och personalmöten. Likabehandlingsplanen finns allmänt tillgänglig på skolwebben.

6 Likabehandlingsarbetet fortgår under hela läsåret. Beslutande åtgärder följs upp och utvärderas på klassråd, i elevråd och i personalgruppen. I slutet av läsåret utvärderas de åtgärder som bestämdes för det gångna läsåret.

7 3 Utvärdering 3.1 Planerad utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas senast: Våren Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Årets plan kommer utvärderas med eleverna på mentorstiden. Personalen kommer utvärdera planen i sina arbetslag. Föräldrarna ges möjlighet att utvärdera planen på föräldramötena och via InfoMentor. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektorn ansvarar för att årets plan utvärderas. Ansvaret kan delegeras till likabehandlingsgruppen. 3.2 Utvärdering av förra årets likabehandlingsplan Hur har förra årets plan utvärderats? Förra årets likabehandlingsplan utvärderades genom enkäter. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Se bilaga 9.

8 4 Främjande insatser för lika möjligheter och rättigheter Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever. Insatser - Vi ger eleverna positiv förstärkning när de visar önskvärda förmågor och tillrättavisar negativa beteenden i de dagliga mötena med eleverna samt genom kommentarer i närvarorapporteringen. - Personalen strävar efter att vara goda förebilder och att följa skolans regler och värdegrund. - Pedagogerna gör gruppindelningar utefter elevernas behov. - Pedagogerna anpassar sin undervisning så att alla elever får det stöd de behöver. - I varje klass finns elevrådsrepresentanter som träffas kontinuerligt. - Skolan är indelad i två spår i syfte att göra skolan tryggare. Åk 4-9 har sin verksamhet i en byggnad medan F-3 är uppdelade på två hus för att ge dem en tryggare miljö. - Arbetslagen träffas veckovis i konferenser där likabehandling är en stående punkt. - Det finns fritidsverksamhet för de yngre barnen, år. - Skolmiljön är anpassad för elever med funktionshinder. - Vi uppmärksammar att både flickor och pojkar får komma till tals i undervisningen. - När en utflykt eller ett studiebesök planeras tas hänsyn till alla elevers behov och förutsättningar. - Mentorerna/pedagogerna har ett ansvar att noga kontrollera sina elevers frånvaro. Ogiltig frånvaro kan vara en indikator på t.ex. kränkande behandling. - Vi har olika teman där vi arbetar främjande. - Vi har personal som på olika sätt stärker elever i behov av socialt stöd. - Vår skolsköterska träffar alla elever i klass fyra och åtta på hälsosamtal där även trivsel är en central punkt. - Alla oroväckande incidenter rapporteras till en person i likabehandlingsgruppen för att få en översikt av vad som händer på skolan och tidigt kunna upptäcka negativa mönster i elevgruppen.

9 - Fall av kränkande behandling dokumenteras, med vidtagna åtgärder och uppföljning. - Vi har dessutom ett bemannat elevcafé som är öppet under skoldagen. - Personal med olika befattningar rastvaktar enligt schema. - I S- och M-huset finns en stående tid hos likabehandlingsgruppen där elev kan boka möte via sin lärare. Mål och uppföljning Målet med insatserna är att motverka kränkande behandling och diskriminering. Syftet är att se till att alla behandlas lika oavsett kön, könsuttryck eller könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Områden som berörs av insatserna: - Kränkande behandling - Kön - Könsidentitet eller könsuttryck - Etnisk tillhörighet - Religion eller annan trosuppfattning - Funktionsnedsättning - Sexuell läggning - Ålder Ansvar Skolans ledning och likabehandlingsgrupp ansvarar för arbetet som fortgår under hela läsåret.

10 5 Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som har identifierats ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 5.1 Kartläggning av förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Elever och lärare har fått fylla i ett trygghetsformulär angående trygghet på skolan, kränkande behandling och diskriminering. Eleverna har även fått fylla i en trygghetskarta för att identifiera otrygga platser på skolan. Kartorna har fyllts i med olika färger utifrån kön. Utifrån detta har områden som behöver arbetas med och vilka förebyggande åtgärder som behöver vidtas definierats. Arbetet sker dels i arbetslagen, dels i klasserna på mentorstid och i klassråd. Resultatet visar att många elever upplever otrygghet i idrottsplatsen, matsalen, omklädningsrummen, R-huset, klätterställningen och i M-huset. Se även bilaga En översyn av verksamhetens organisation, regler, gruppindelningar mm. Trygghetsteamet arbetar utifrån den så kallade Husmodellen som DO tagit fram för att identifiera och kartlägga hur verksamhetens organisation, regler mm ser ut i syfte att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten 5.3 Skolans fysiska och virtuella utformning och möjligheter att stävja förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Även här arbetar Trygghetsteamet enligt Husmodellen.

11 6 Förebyggande åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Utvärdering av åtgärderna kommer ske i slutet av läsåret. Rektorn och likabehandlingsgruppen ansvarar för arbetet och utvärderingen. 6.1 Samarbete med ungdomsmottagningen i Sundbyberg Skolan har utvidgat sitt samarbete med ungdomsmottagningen i Sundbyberg. Ungdomsmottagningen ska tillsammans med skolans kurator arbeta med barnen kring frågor som sexuell integritet och sexuella kränkningar. Tanken är bland annat att barnen ska få samtala kring ords betydelse och hur handlingar kan uppfattas. Syftet är att barnen ska utvidga sin förståelse för vad som kan uppfattas kränkande och som sexuella närmanden. Skolans 6or och 8or ska besöka ungdomsmottagningen för att prata om sex och samlevnadsfrågor. Syftet är att de ska få kunskaper i frågor kring den egna utvecklingen, men även få en förståelse för olika sexuella läggningar, könsuttryck och preferenser. Dessa insatser kommer ske under höst och vår. 6.2 Fältarna Skolan har tagit in Sundbybergs fältsekreterare för att de ska kunna presentera sig och vad de gör. Presentationen sker nu i början av höstterminen. Fältarna besöker även skolan och skolans fritidsverksamhet Klubben kontinuerligt. Syftet med detta är att barnen ska få en bild av Fältarna så att de vågar ta kontakt med dem även utanför skolverksamheten. Fältarna kan ses som ett utökat vuxenstöd för att minimera att barnen utsätts för kränkande behandling eller för annan fara. 6.3 Stjärnjouren Stjärnjouren i Sundbyberg finns till för dig som är ung tjej. Du kan komma i kontakt med oss via mejl, chatt och telefon om du behöver prata med någon. Det kan handla om allt från att det är jobbigt i skolan till att du, eller någon av dina kompisar, utsatts för sexuellt våld av något slag. Vi har avgett tystnadslöfte och vid eventuella kontakter med myndigheter stödjer vi ditt beslut.

12 Stjärnjouren kommer under höstterminen hålla i ett antal workshops för skolans 9or. Tanken är att de ska komplettera ungdomsmottagningens arbete i frågor kring sex och samlevnad. Stjärnjouren kommer lyfta frågor som rör exempelvis, kulturella aspekter, könstillhörighet, åldersrelaterade frågor osv. 6.4 Internt arbete kring skolans värdegrunder I övrigt kommer skolan att även internt arbeta kring skolans värdegrunder, hur vi ska vara mot varandra och vi tillsammans ska bygga en skola där alla trivs. Ett konkret exempel är att en av skolans kuratorer tillsammans med mentorerna, kommer jobba med eleverna kring bland annat begreppen respekt och bemötande. Detta arbete kommer ske kontinuerligt under läsåret. 6.5 Utökat kuratorstöd Skolan har satsat på ett utökat kuratorstöd. Idag finns två heltidsanställda kuratorer för att se till att fylla alla elevers behov. Det utökade stödet har bland annat möjliggjort att kuratorerna i större utsträckning utöver samtal kan jobba ut mot klasserna. Det interna arbetet kring skolans värdegrunder är ett exempel. Kuratorerna har även större kapacitet att utveckla externa samarbeten med exempelvis socialtjänst och ungdomsmottagning. 6.6 Förstärkt elevhälsa Skolans elevhälsoteam ingår i Skolverkets satsning på att förstärka elevhälsan. Skolverket anordnar en seminarieserie med föreläsningar och diskussioner som löper över hösten och början av våren. Ett antal skolor i Stockholm ingår i denna satsning. Syftet är att få ny input i hur elevhälsan kan förbättra sitt arbete.

13 7 Rutiner för akuta situationer Rutiner för hur skolan ska agera när någon i personalen får reda på att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det bör också övervägas om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. 7.1 Policy värdegrund och förväntningar i Grönkullaskolan Alla elever ska få möjlighet att förvärva och utveckla de kunskaper och färdigheter de behöver för att kunna vara en aktiv del i att skapa en god framtid för sig själva och andra. Alla elever ska känna glädje i att komma till skolan och ha möjligheter att få vara med och forma skolan till en bra arbetsplats för alla. Alla elever ska få möjlighet att utvecklas och ta ansvar för sig själva och sina studier utifrån sina individuella förutsättningar. Alla elever ska lämna skolan som trygga, demokratiska och ansvarskännande individer. Vi förväntar oss att eleven: - Är en god kamrat. - Använder ett vårdat och vänligt språk. - Är ärlig, står för det den gör och talar sanning. - Tar ansvar för sitt skolarbete, sina läxor och miljön i skolan. - Följer de regler som gäller i skolan och för fritidsverksamheten. Vi förväntar oss att vårdnadshavaren: - Kommer på möten angående sitt barn och skolan. - Är engagerad i sitt barns utveckling och samarbetar med skolan för barnets bästa. - Ser till att sitt barn kommer i tid och har med rätt material, läxor etc. - Sjukanmäler sitt barn vid sjukdom. - Ansöker om ledighet i god tid Som vårdnadshavare och elev ska det kunna förväntas att skolan: - Följer läroplanen och skolans värdegrunder. - Följer likabehandlingsplanen. - Arbetar för att lärandet ska vara stimulerande. - Arbetar med att utveckla barnens sociala kompetens. - Arbetar för att eleverna ska vara stolta över sin skola.

14 - Tar kontakt med vårdnadshavare om något särskilt hänt med enskild elev. Vi vill att alla i Grönkullaskolan ska trivas och vara trygga. Därför vill vi att det ska finnas kamratskap och arbetsro på vår skola. Detta vill vi uppnå genom följande förhållningssätt: Alla vill bli lyssnade till och hälsade på. - Vi som arbetar i skolan hälsar på alla barn och vuxna vi möter och uppmuntrar och påminner barnen om att göra detsamma. Vi pratar om vikten av att lyssna till vad andra har att säga och låta dem tala till punkt. Det är också viktigt att få öva sig i att tala på ett sätt så att andra vill lyssna till det man har att säga. Att vara hjälpsam tycker vi bidrar till en god kamratskap. - Vi påminner och pratar om det så fort tillfälle ges. Barnen ska få träna och få stöd i att lösa olika typer av konflikter på ett konstruktivt sätt. - Fysiskt våld och kränkande ord markerar vi mot direkt. Rätten att säga nej. - Barnen behöver stödjas i och få träning att säga nej till sina kamrater då det är något de inte vill. Det är också viktigt att lära sig att acceptera ett nej. 7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling För att upptäcka ifall någon elev blir utsatt för kränkande behandling har vi följande tillvägagångssätt: - All personal är uppmärksam och lyhörd inför varje signal om att kränkningar förekommer. - Samtal med elever och vårdnadshavare. - Personal och rastvakter finns ute bland eleverna och håller uppsikt över de utrymmen där elever befinner sig. - Eleverna ges tillfälle att enskilt eller i grupp ta upp stämningen i klassen och eventuella observationer som gjorts gällande kränkningar. - EHT tar varje vecka upp enskilda elevers situation, varvid även trivsel och atmosfär i klasserna diskuteras. 7.3 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Mentor/pedagog ansvarar i första hand för åtgärder vilka dokumenteras (bilaga 4-6). Ibland kan en mer ingående utredning krävas, t.ex. när fler elever är inblandade eller om kränkningarna har varit återkommande. Ärendet lyfts till

15 likabehandlingsgruppen (bilaga 4-6). Vid allvarligare kränkningar behöver en bedömning göras av skolledningen om en anmälan till socialtjänst eller polis ska göras. Om personal är inblandad är det rektor som ansvarar för utredning och åtgärder. Rutiner: - Prata med den utsatta eleven. (Hör efter vad som hänt, försök få så konkret information som möjligt) Förmedla att ingen ska behöva bli kränkt i skolan, att vi har skyldighet att få stopp på kränkningar och att vi kommer att samtala med den/de som har uppträtt kränkande. - Om det bedöms nödvändigt samlar den berörda elevens mentor/pedagog in mer information, t.ex. från annan personal. - Vårdnadshavare till berörda elever kontaktas av deras mentorer eller annan pedagog. - Mentor/pedagog håller samtal med den/de som uppträtt kränkande. Dessa samtal sker alltid individuellt. - Arbetslag och rektor informeras. - Vid allvarligare kränkningar erbjuds samtalsstöd med elevhälsan både till den som blivit utsatt och till den som uppträtt kränkande. - Uppföljningssamtal hålls både med den som blivit utsatt och med den som uppträtt kränkande, först inom några dagar och sedan igen inom några veckor. - Dokumentation av varje fall av kränkande behandling. Rapporten lämnas till en representant för respektive hus i likabehandlingsgruppen. - Om kränkningarna inte upphör trots vidtagna åtgärder kontaktas rektorn. Vårdnadshavare kallas till skolan och en plan för fortsatta åtgärder upprättas. Åtgärderna dokumenteras och utvärderas. - Om kränkningarna inte upphör trots skolans insatser, görs en anmälan till socialtjänst och polis av skolledningen (se konsekvenstrappan, bilaga 7) 7.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal - Rektor kallar berörda personer till samtal. Enskilda samtal förs med såväl den som blivit kränkt som den som har uppträtt kränkande. - Elevers vårdnadshavare informeras. - Både den som har uppträtt kränkande och den som har blivit utsatt för kränkning ska erbjudas samtalsstöd med elevhälsan/företagshälsovården och rektor. - Samtal med berörda personer följs upp inom de närmsta dagarna och sedan på nytt inom några veckor och pågår så länge det bedöms nödvändigt. - Alla incidenter och åtgärder dokumenteras.

16 BILAGOR Bilaga 1 - Utdrag ur lagar och förordningar Den 1 januari 2009 förändrades lagstiftningen kring arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Barn och elevskyddslagen som funnits sedan 2006 upphörde att gälla och skollagen och den nya Diskrimineringslagen tog över frågorna. Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958). 4 I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse, 4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har

17 samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 6. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1 5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Lag (2014:958). 2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier Arbetslivet 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Lag (2014:958). Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 7 Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Målinriktat arbete 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk

18 tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Lag (2014:958). Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2014: Skollagen (2008:571) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

19 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Skolans värdegrund och uppdrag Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

20 Bilaga 2 Årsplan för likabehandlingsarbete HT 2014 Utarbetning av årets planer. Arbete för att förstärka Elevhälsan. Arbete i klasser om skolans värdegrunder. Arbete kring mobbning. September - Besök av fältarna. Oktober - Stjärnjouren har workshops med 9orna. November - December - Ungdomsmottagningen arbetar med 7:orna. VT 2015 Arbete för att förstärka Elevhälsan. Internt arbete med skolans värdegrunder. Skolans 6:or och 8:or besöker ungdomsmottagningen.

21 Bilaga 3 Värdegrund och förväntningar VÄRDEGRUND OCH FÖRVÄNTNINGAR I GRÖNKULLASKOLAN läsår 2014/15 Alla elever ska få möjlighet att förvärva och utveckla de kunskaper och färdigheter de behöver för att kunna vara en aktiv del i att skapa en god framtid för sig själva och andra. Alla elever ska känna glädje i att komma till skolan och ha möjligheter att få vara med och forma skolan till en bra arbetsplats för alla. Alla elever ska få möjlighet att utvecklas och ta ansvar för sig själva och sina studier utifrån sina individuella förutsättningar. Alla elever ska lämna skolan som trygga, demokratiska och ansvarskännande individer. Vi förväntar oss att du som elev: Är en god kamrat Använder ett vårdat och vänligt språk Är ärlig, står för det du gör och talar sanning Tar ansvar för ditt skolarbete, dina läxor och miljön i skolan. Följer de regler som gälle skolan och fritidsverksamheten Vi förväntar oss att du som förälder: Kommer på möten angående ditt barn och skolan Är engagerad i ditt barns utveckling och samarbetar med skolan för barnets bästa Ser till att ditt barn kommer i tid och har med rätt materia, läxor etc. Sjukanmäler ditt barn vid sjukdom Ansöker om ledighet i god tid Som vårdnadshavare och elev kan du förvänta dig att: Vi följer läroplan och vår värdegrund Vi följer vår likabehandlingsplan Vi arbetar för att lärandet ska vara stimulerande Vi arbetar med att utveckla barnens sociala kompetens Vi arbetar för att eleverna ska vara stolta över sin skola Vi tar kontakt med vårdnadshavare om något särskilt hänt med enskild elev

22 Vi vill att alla i Grönkullaskolan ska vara trygga. Därför vill vi att det ska finnas kamratskap och arbetsro på vår skola. Detta vill vi uppnå genom följande förhållningssätt: Alla vill vi bli lyssnade till och hälsade på Vi som arbetar i skolan hälsar på alla barn och vuxna vi möter och uppmuntrar och påminner barnen om detsamma. Vi pratar om vikten av att lyssna till vad andra har att säga och låta dem tala till punkt. Det är också viktigt att få öva sig i att tala på ett sätt så att andra vill lyssna till det man har att säga. Att vara hjälpsam tycker vi bidrar till en god kamratskap Vi kommer att prata och påminna om det i olika typer av situationer. Barnen ska få träna och få stöd i att lösa olika typer av konflikter på ett konstruktivt sätt. Fysiskt våld och kränkande ord kommer vi vuxna att markera mot så snart vi ser eller vi hör det. Vi vill ha en fin skola. Därför vill vi uppmuntra och ge träning i ett gemensamt ansvar för våra saker och vår miljö. Mobiltelefoner i skolan. Om mobilen måste vara med i skolan är den avstängd under skoltid/lektionstid. Rätten att säga nej. Barnen behöver stödjas i, och få träna att säga nej till sina kamrater då det är något de inte vill. Det är också viktigt att lära sig acceptera ett nej När ni läst igenom det här tillsammans, prata om vad ert barn tycker är god kamratskap och hur det ska vara för att han/hon ska känna trygghet och arbetsro. Om ni vill skriver ni några rader om det ni kommer fram till, era synpunkter är viktiga. Vi har tagit del av värdegrund och förväntningar på Grönkullaskolan Elev: Klass: Vårdnadshavare: Det underskrivna dokumentet förvaras i skolan.

23 Bilaga 4 - Dokumentation angående kränkande behandling Dokumentation av kränkande behandling Datum och tidpunkt för händelsen Anmälare: Vem upptäckte händelsen (om det inte är var anmälaren) Följande personer var inblandade i händelsen (namn och avd/klass) Typ av trakasserande/ kränkande händelse Relaterat till: [ ] Kön [ ] Etnisk tillhörighet [ ] Religion eller annan [ ] Funktionshinder trosuppfattning [ ] Sexuell läggning [ ] Annan kränkande behandling Annat, ange vad Vem utsattes? Var hände det? [ ] I lekrum/klassrum [ ] I korridor [ ] I idrottssal [ ] I omklädningsrum/dusch [ ] I uppehållsrum [ ] På gården [ ] På annan plats, var? Vad hände?

24 Har liknande händelser inträffat tidigare? [ ] Nej [ ] Ja, Åtgärder [ ] Konflikt löst efter samtal mellan barn/elever och personal. Ingen mer åtgärd behövs. [ ] Konflikt löst efter samtal mellan barn/elever och personal. Uppföljning inbokad. [ ] Vårdnadshavare kontaktade enbart för kännedom om händelsen. [ ] Haft möte med vårdnadshavare. [ ] Vårdnadshavare kontaktade och tid finns bokad för samtal. [ ] Samtal har erbjudits hos elevhälsan. [ ] Besök hos skolsköterskan (för omplåstring och dokumentation) [ ] Barnet/ eleven skickad till annan sjukvårdsinrättning. [ ] Arbetsskadeanmälan eller tillbudsanmälan ifylld. [ ] Annat Övriga upplysningar Uppföljning behövs av elevhälsoteam [ ] Ja, när [ ] Nej Uppföljning behövs av skolledning [ ] Ja, när [ ] Nej Uppföljningssamtal och datum [ Ärendet avslutat [ ] Ja [ ] Nej, ärendet inte avslutat, vad kommer att ske: Ansvarig personal: Förskolechef/rektors underskrift:

25 Bilaga 5 - Dokumentation av samtal Dokumentation av samtal Blanketten fylls vid samtal i samband med kränknings- eller mobbningsärenden i skolan. Flera blanketter kan behövas i ett ärende. Rutinen för ärendet finns i skolans handlingsplan för likabehandling. Blanketten kan även användas när en konflikt ska redas ut. Ifylld blankett lämnas till rektor och förvaras tillsammans med övriga dokument i ärendet. Deltagare i samtalet: Datum: Utsatt (namn och klass): Inblandade i händelsen: Vad har hänt?( Hur gick det till? Har det upprepats? Hur upptäcktes det?) Inställning hos den/de inblandade:

26 Förslag (elevens) till hur kränkningarna kan stoppas: Uppföljning (Hur, när och med vem? Åtgärder?) Vårdnadshavare kontaktade av: Datum: Namn på den som fyllt i blanketten:

27 Bilaga 6 - Utredning vid händelser kring kränkande behandling

28

29 Bilaga 7 - Konsekvenstrappan Grönkullaskolans konsekvenstrappa. Tillsägelse. Arbetslaget informeras. Samtal med berörda. Händelsen dokumenteras. Föräldrakontakt tas. Likabehandlingsgruppen kopplas in. Utredning påbörjas. Möte med vårdnadshavare och rektor Polisanmälan och anmälan till socialtjänsten

30 Bilaga 8 Grönkullaskolans ordningsregler 1. Skolan Skolan ska vara en demokratisk arbetsplats där alla har rätt att känna sig trygga och trivas. Skolan ska vara en plats som är positivt laddad och som upplevs som lustfylld och utvecklande. 2. Ansvarsfördelning Rektor leder och har ansvar för elevernas utbildning och skolan som arbetsplats - för både elever och medarbetare. Lärarna leder och ansvarar för undervisningen, oavsett om den sker i eller utanför klassrummet. Fritidspersonalen leder och ansvarar för verksamheten på fritidshemmen och fritidsklubben. Eleverna har ett eget lärande- och studieansvar. De ansvarar dessutom för att vara en god kamrat, både i undervisningen och på rasten. Skolan förväntar sig att hemmet bidrar genom att engagera sig i sitt barns lärande och utveckling under den tid som det går hos oss på Grönkullaskolan. Alla som vistas och verkar i skolan är skyldiga att följa skolans ordningsregler. 3. Konsekvenstrappa Skolan tillämpar konsekvenstrappa. Det innebär att när man bryter mot det som står skrivet i detta skolgemensamma dokument får det konsekvenser. Dessa varierar från fall till fall utifrån varje enskild händelse Trappsteg 1: Tillsägelse av vuxen Trappsteg 2: Samtal hem till vårdnadshavare av mentor, lärare, fritids Trappsteg 3: Möte på skolan med vårdnadshavare, mentor dok/uppföljning Trappsteg 4: Möte på skolan med vårdnadshavare, EHT, Skolledning dok/uppföljning Trappsteg 5: Disciplinärt möte med Skolledning, EHT och mentor dok/uppföljning Vid allvarliga eller upprepade händelser inom kort tid kommer trappsteg att hoppas över. Hänsyn tas till elevens ålder och mognad. Allvarliga eller upprepade brott utifrån brottsbalken polisanmäls alltid. I likabehandlingsplanen fastslås hur skolan arbetar med kränkande behandling. 4. Matsalen Matsalen ska vara en rofylld och trevlig plats som ger möjlighet till vila och återhämtning. Därför sitter vi ner och äter lunch i lugn och ro. Vi betraktar våra gemensamma matsalar som restauranger och beter oss därefter.

31 Vi äter lunch på den tid som är bestämd genom schemat. Vi samtalar i normal samtalston och tillämpar gott bordsskick. Vi tar av oss ytterkläder så som jackor, kepsar eller mössor när vi äter i matsalen. Vi tar så mycket mat som vi tror att vi äter upp och vi tar hellre två gånger än kastar. 5. Undervisningen och klassrummet Läraren/den som leder undervisningen är ansvarig för undervisningen och leder därmed den pedagogiska verksamheten. Det innebär att läraren har sista ordet i hur undervisning ska organiseras. Eleverna hjälper till att ta fram de gemensamma spelregler som ska råda. Läraren avgör om någon bryter mot de överenskomna reglerna och vilken åtgärd som därmed ska vidtas i första läget. Följande regler gäller dock alltid våra gemensamma undervisningslokaler: Vi är rädda om våra gemensamma lokaler och vår utrustning. Vi klottrar inte och vi skräpar inte ner. Vi lämnar våra lokaler i gott skick. 6. Rasten och korridorer/elevutrymmen Grönkullaskolans elevråd arbetar varje år med att ta fram de regler som råder i skolan korridorer och elevutrymmen. Dessa fastslås i början av varje läsår i samråd med skolans personal. Följande regler gäller dock alltid våra raster på skolan: F-3 har alltid uterast och ska hålla sig inom skolans område i närheten av vuxna. 4-6 har uterast om inte annat meddelas och ska befinna sig på skolans område eller vid fotbollsplanen, Rissne IP. 7-9 väljer själv och får lov att lämna skolans område. 7. Komplement De av läraren och eleverna gemensamt framtagna ordningsreglerna för Undervisningen. De av elevrådet framtagna och av rektor godkända ordningsreglerna för Korridorer/elevutrymmen. Ordningsregler v Jörgen Smederöd Rektor

32 Bilaga 9 - Sammanställning av Likabehandlingsenkäterna vt 2014 Totalt har 421 elever gjort enkäten. Vi har delat upp svaren husvis. R-Huset: 171 elever gjorde enkäten 18 elever svarar att de blivit retade många gånger 49 elever har själva retat någon (främst klasskamrater) 1 elev har kanske retat (5a) 54 elever upplever sig ha blivit kränkt eller mobbade (främst genom elaka ord, våld, får inte vara med) 14 elever har kränkt någon, 1 elev har kanske kränkt (5a) 12 elever har mobbat någon, 1 elev har kanske mobbat (5a) Åk 4 A - På kartan är det en pojke som har satt kryss över hela; han känner sig i stort sätt otrygg överallt. 2 flickor har satt flera kryss både ute och inne i skolan. Andra kryss som har satts är i båda muttrarna C har ej satt kryss på kartan Åk 5 A - Otrygghet; Omklädningsrummen, toaletten mitt emot entrén på vänster sida, någon skriver alla toaletter C Matsalen, klubben, 5 kryss är markerade vid pitchen Åk 6 A Endast 3 elever har satt kryss på kartan, 2 i a-muttern och 1 på pitchen Intro 4-6 Inga kryss på kartan Åk 6 C-9 En elev har satt 7 kryss på kartan, en annan elev upplever korridoren vid biblioteket som otrygg, ett flertal kryss vid pitchen Åk 9 satte inga kryss på kartan

33 S-Huset: 152 elever gjorde enkäten. 11 elever svarar att de blivit retade många gånger. 47 elever svarar att de blivit retade några gånger 21 elever svarar att det blir mobbade 5 elever svarar att de själva mobbar Mobbingen handlar framförallt om elaka ord men också om våld i några fall F-klass Av 34 elever svarar 1 flicka och 2 pojkar att de blivit retade många gånger. De svarar också att de blivit utsatta för mobbing. Både av klasskamrater och andra elever. Det handlar då om främst elaka ord, men 1 svarar även våld. År 1 Av 40 elever svarar 4 pojkar och 4 flickor att de blivit retade många gånger av klasskamrater och andra elever. Flickorna svarar också att de blir mobbade. Då handlar det om elaka ord. I ett fall våld. År 2 Av 24 flickor och 18 pojkar svarar 28 elever att de blivit retade några gånger. 16 elever säger att de själva retas. 11 elever svarar att de blir mobbade av klasskamrater och andra elever. 3 svarar att den själv har mobbat klasskamrater och andra elever. Sättet de blivit mobbade på är elaka ord, får inte vara med och våld. År 3 Av 17 flickor och 19 pojkar svarar 21 elever att det blivit retade några gånger. 1 pojke svarar att han blivit retad många gånger och att han blir mobbad (det handlar om elaka ord och våld). 1 svarar att den har retats. 3 svarar att de blivit mobbade och 2 att de har mobbat. Det handlar om att inte få vara med och elaka ord. M-Huset: 98 elever gjorde enkäten Om att bli retad 51 elever svarade att dem har blivit retade i skolan den här terminen 15 elever svarade att dem har blivit retad en gång 28 elever svarade att dem har blivit retad några gånger

34 15 elever svarade att dem har blivit retad många gånger 46 elever svarade att dem har blivit retad av klasskamrat 30 elever svarade att dem har blivit retad av annat barn 6 elever svarade att dem har blivit retad av både klasskamrat och annat barn 49 elever svarade att dem har retad någon den här terminen 29 elever svarade att dem har retat klasskamrat den här terminen 14 elever svarade att dem har retad annat barn den här terminen Om mobbning 50 elever har svarat att dem har blivit mobbade den här terminen 13 elever har svarat att dem har blivit mobbad av klasskamrat den här terminen 13 elever har svarat att dem har blivit mobbad en gång den här terminen 20 elever har svarat att dem har blivit mobbad några gånger den här terminen 9 elever har svarat att dem har blivit mobbad många gånger den här terminen 25 elever har svarat att dem har blivit mobbad av klasskamrat den här terminen 25 elever har svarat att dem har blivit mobbad av annat barn den här terminen 3 elever har svarat att dem har blivit mobbad av vuxna den här terminen 9 elever svarade att dem har mobbat någon den här terminen 8 elever svarade att dem har mobbat klasskamrat den här terminen 9 elever svarade att dem har mobbat annat barn den här terminen 1 elever svarade att dem har mobbat vuxen den här terminen 24 elever svarade att dem har blivit mobbad med elaka ord 26 elever svarade att dem har blivit mobbat genom att dem inte får vara med 20 elever svarade att dem har blivit mobbat med våld 11 elever svarade att dem har blivit mobbat genom saker som flyttas 11 elever svarade att dem har blivit mobbat av annat Många elever upplever otrygghet idrottsplasten, matsalen, omklädningsrummen, R-huset och klätterställningen i M-huset.