Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat. Grönkullaskolan

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Grönkullaskolan (31) Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat Grönkullaskolan Läsåret 2014/15 SBG1000, v1.3, Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON TELEFAX barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se

2 2 (31) Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Skolverkets allmänna råd, systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

3 3 (31) Resultat och måluppfyllelse Läsåret 2014/15 blev Grönkullaskolans andra verksamhetsår. Mycket kraft och fokus, kopplat till skolans fortsatta utveckling, kom att läggas på att få strukturer och processer att flyta bättre och smidigare för att bättre möta de förväntningar som elever och vårdnadshavare har på skolan. Den inre organisationen var ett av dessa utvecklingsområden och nytt för året var att skolan bland annat fick två biträdande rektorer i organisationen. Dessa kom att få särskilt ansvar för de yngre barnen i åk F-3. Grönkullaskolan kom under läsåret att växa med ett stort antal elever. De flesta var nyanlända som kom att ingå i våra dåvarande introgrupper men även ett flertal nyinflyttade till Rissne. Grönkullaskolan växte totalt från 586 elever till 659 under loppet av läsåret. I januari kom ett flertal elever som valde att byta skola till Grönkullaskolan. Flera av dessa nya elever kom till skolans enda åk 9. Klass 9A kom att växa från 21 till 30 elever under läsåret. Detta kom i slutändan att påverka gruppdynamiken såväl som studieresultaten. Denna klass var den sista från den tidigare Rissneskolan. Överlag uppstår utmaningar i en organisation där flera individer tillkommer och en del lämnar genom att den inte sätter sig helt från början utan att tid och kraft måste avsättas för att arbeta ihop gruppen/klassen. Framförallt påverkas klassernas dynamik och perioder av oroligheter kan uppstå då eleverna söker sina roller på nytt inom klassen och på skolan. Resultatmässigt kom Grönkullaskolan inte upp i samma måluppfyllelse som året innan sett till Nationella prov och meritvärde årskurs 9. Däremot lyckades vi med arbetet kring de sociala målen i läroplanen och det var en klass härliga elever som lämnade åk 9 våren 2015 Ytterligare redogörelse, diskussion och analys av skolans resultat följer under respektive avsnitt och i den avslutande analysen. Genomsnittliga meritvärden ht2014 och vt2015 Åk6 HT14 VT15 Totalt genomsnittligt 145,4 177,6 Flickor 156,9 185,3 Pojkar 136,5 158,4 Åk7 Totalt genomsnittligt 152,2 160,8 Flickor 166,6 170,1 Pojkar 131,3 144,2 Åk8 Totalt genomsnittligt 139,6 158,5 Flickor 139,8 158 Pojkar 139,6 158,7 Åk9 Totalt genomsnittligt 149,3 165,2

4 4 (31) Flickor 160,2 201 Pojkar 141,7 141,3 Tabellen ovan visar skolans genomsnittliga meritvärde per årskurs och uppdelat på pojkar/flickor som en jämförelse mellan 2014 och Anledningen till att genomsnittet skiljer sig är att antalet pojkar och flickor varierar. LUS Läsutvecklingsschemat (LUS) ska användas som ett verktyg för att synliggöra elevens läsutveckling. Schemat beskriver läsningens olika stadier samt erövrandet av de strategier som är nödvändiga för att bli en god läsare. Målnivån för årskurs 1 ska vara punkt 10 Använder och växlar mellan ändamålsenliga strategier för alltmer funktionell läsning av enkla texter. Målnivån för årskurs 3 är punkt 15 Läser flytande och obehindrat, t ex kapitelböcker, med god förståelse. Föredrar att läsa tyst. Målnivån för årskurs 5 är punkt 18 a Läser mycket, frivilligt och gärna. Läser med behållning bokserier och liknande utan bärande bilder, där handlingen okomplicerat förs framåt, dvs. klassiskt bokslukande. Ett LUS-schema är ett kvalitativt bedömningsinstrument som lärare kan använda för att bedöma elevens läsutveckling. Det utgår från lärares samlade bedömarkompetens. LUS är uppbyggt av kvalitativa steg (punkt 1-20) som utifrån vilken en lärare kan se elevens läsutveckling. Årskurs 1 Antal elever: 67.

5 5 (31) Antal elever: 20. Antalet elever: 59. I årskurs 1 är spridningen som väntat stor bland eleverna. Några kan inte läsa alls medan några redan kommit igång med läsningen. Här finns ofta en skillnad mellan de som gått förskoleklass och de som inte gjort det samt hur man i förskoleklass arbetat med läsinlärning. Nyanlända sexåringar har heller ingen anpassad studiegång utan deltar från start i förskoleklass. Det ställer höga krav på förskollärarna. I slutet av mätningen, vid mätningspunkt 4 har eleverna samlats i spannet 9-14 och utvecklingen från mätpunkt 1 och 2 är tydlig. Dessutom ses några nyanlända elever som slussats ut från dåvarande introgrupp som påbörjat sin läsutveckling. Dessa ses som värde 1, 3, 6 och 7.

6 6 (31) Årskurs 3 Antal elever: 79. Antal elever: 1. Antal elever: 22.

7 7 (31) Antal elever: 88. I årskurs 3 har en stark utveckling skett i läsningen för eleverna. Den stora massan har utvecklats från LUS-värde 13 till värde 15 över läsåret från mätpunkt 1 till mätpunkt 4. Några elever har erövrat avkodningsförmågan till den utsträckning att de blivit automatiserade läsare och ett flertal är nära och har nått punkt 17. Årskurs 6 Antal elever: 51. Antal elever: 54.

8 8 (31) I årskurs 6 är hälften av eleverna automatiserade läsare och den andra hälften nära på punkt 17. Dock har en väldigt liten utveckling skett från mätpunkt 1 till mätpunkt 4. De elever som ligger på LUS-värde är relativt nyanlända elever och slussats ut i klass via dåvarande introgrupp. Här behöver ytterligare analys göras på skolnivå kring varför eleverna inte utvecklats ytterligare under läsåret i sin läsning. Elever som riskerar att inte nå kunskapskraven åk 1-5 I samband med utvecklingssamtalet får varje elev ett skriftligt omdöme i varje ämne, och det är sedan en del av den individuella utvecklingsplanen. Omdömena är inte betyg som går att jämföra med andra elevers, utan en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Lärarna ska löpande under grundskolan bedöma hur eleverna når de kunskapskrav som ska uppnås i varje ämne. I de skolår som saknar nationella kunskapskrav bedömer lärarna om eleverna är på rätt väg i sin kunskapsutveckling och ger en prognos. Lärarna är skyldiga att lämna en tydlig signal om det finns risk att eleven inte når de nationella kunskapskraven för det tredje, sjätte och nionde skolåret. Följande diagram visar antalet elever som skolan kommer att rikta en särskild uppmärksamhet kring utifrån att de riskerar att inte nå de kunskapskrav som förväntas.

9 9 (31) Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk Antal elever Ma Bild En NO SO Idh Mu Mo (13) Sv Sva Tk Vt 13 Vt 14 Vt 15 Ämne Antal elever: 82. Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk Antal elever Vt 13 Vt Ma Bild En NO SO Idh Mu Mo (16) Sv Sva Tk Vt 15 Ämne Antal elever: 90.

10 10 (31) Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk 3 Antal elever Ma Bild En NO SO Idh Mu Mo (15) Sl Sv Sva Tk Vt 13 Vt 14 Vt 15 Ämne Antal elever: Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk 4 Antal elever Ma Bild Bio En Fy Ge Hkk Hi Idh Ke Mu Mo (17) Re Sh Sl Sv Sva Tk Ämne Vt 13 Vt 14 Vt 15 Antal elever: 73.

11 11 (31) Antal elever Ma Antal elever som riskerar att inte nå målen åk 5 Bild Bio En Fy Ge Hkk Hi Idh Ke Ämne Mu Mo (18) Re Sh Sl Sv Sva Tk Vt 13 Vt 14 Vt 15 Antal elever: 54. Generellt sett har måluppfyllelsen utvecklats positivt i årskurserna 1-5 sett till antalet elever som riskerar att inte nå de nationella målen i respektive ämne. De ämnen som dock främst sticker ut negativt är matematik, idrott & hälsa samt svenska som andra språk. Vad gäller matematiken är det främst i årskurserna 2 och 3 som ett flertal elever riskerar att inte nå målen. Den utmaningen är känd i organisationen och särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot den under kommande år. Vad gäller idrott & hälsa är det främst simningen som påverkar måluppfyllelsen negativt. I årskurserna 4 och 5 är det ett flertal elever som ännu inte lärt sig simma och därmed riskerar att inte nå målen i ämnet. Skolan kommer här att försöka utarbeta strategier för att som organisation kunna öka simkunnigheten bland eleverna. I årskurserna 2, 3 och 5 är det flera elever som riskerar att inte nå målen i svenska som andra språk. Det kan bero på ett flertal orsaker och är med stor sannolikhet kopplat till att eleverna är relativt nyanlända och utslussade i klass och behöver lite mer tid för att utveckla det svenska språket. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Grönkullaskolan är fortfarande en relativt ung skolenhet som så sakta börjar hitta sin form. Då skolan inte har så stor elevvolym i de olika årskurserna finns risk att resultaten kan komma att fluktuera.

12 12 (31) För att fortsätta Grönkullaskolans positiva utveckling behövs ett fortsatt målmedvetet systematiskt arbete som genomsyrar hela skolverksamheten och som hela tiden för skolans utveckling i rätt riktning. Här handlar det främst om organisation, rutiner, processer, skolkultur etc. Skolan behöver även utveckla den pedagogiska verksamheten. Grönkullaskolan ligger i Rissne ett område som bl.a. präglas av en hög andel nyanlända barn och en relativt stor ut- och inflyttning. En del av barnen i Rissne är präglade av psykosocial oro sprungen ur hemförhållanden som i många aspekter kan vara utmanande. Grönkullaskolan strävar efter att bli en plats där elever kan känna en naturlig grundtrygghet fri från kränkningar och mobbing. Ur en trygg miljö kan bra skolresultat skapas. Grönkullaskolan har under läsåret fortsatt att satsa på elevhälsan och elevhälsans arbete. Det är viktigt att det finns en systematik i arbetet kring särskilt stöd och gruppen har arbetat med skolverkets föreläsningsserie och en gemensam avsiktsförklaring. Genom att synliggöra elevernas behov ges möjlighet att mer strategiskt kunna arbeta med dem. Skolan har även detta år arbetat med ett flertal lyckade projekt inom skapande skola. Dessa har ökat elevernas självkänsla och kreativitet. De har fått uppleva ett sätt att utrycka sig inom konsten på ett lustfyllt sätt. Fritidshemmen spelar en central roll som komplement till skolan genom att eleverna här får träna och utveckla färdigheter och kompetenser främst inom det sociala området. Att kvalitetssäkra varje årskurs arbete skapas långsiktiga garantier för kvalitet. Det gäller alla klasser och alla elever.

13 13 (31) Ämnesprov årskurs 3 Ämne Ämnesprov i årskurs 3 vt-14 Delprov Antal elever Andel elever som klarat kravnivån Matematik A, muntlig kommunikation % Matematik B, skriftliga räknemetoder 85 98% Matematik C, bråk och uppdelning av tal 85 98% Matematik D, geometriska begrepp 85 96% Matematik E, taluppfattning 85 90% Matematik F, problemlösning 85 95% Matematik G, mätning, tid, area 85 99%

14 14 (31) Ämne Ämnesprov i årskurs 3 vt-15 Delprov Antal elever Andel elever som klarat kravnivån Matematik A, muntlig kommunikation 89 92% Matematik B, skriftliga räknemetoder 89 89% Matematik C, bråk och uppdelning av tal 89 85% Matematik D, geometriska begrepp 89 84% Matematik E, taluppfattning 89 84% Matematik F, problemlösning 89 84% Matematik G, mätning, tid, area 89 91% Svenska A, tala 48 98% Svenska B, läsa, berättande text 48 96% Svenska C, läsa, fakta text 48 94% Svenska D, läsa, elevens högläsning 48 94% Svenska E, läsa, elevens textsamtal 48 94% Svenska F, skriva, berättande text 48 94% Svenska G, skriva, stavning, interpunktion 48 92% Svenska H, skriva, faktatext 48 96% Svenska som andraspråk A, tala 41 85% Svenska som andraspråk B, läsa, berättande text 41 80% Svenska som andraspråk C, läsa, fakta text 41 73% Svenska som andraspråk D, läsa, elevens högläsning 41 83% Svenska som andraspråk E, läsa, elevens textsamtal 41 85% Svenska som andraspråk F, skriva, berättande text 41 88% Svenska som andraspråk G, skriva, stavning, interpunktion 41 88% Svenska som andraspråk H, skriva, faktatext 41 83% Resultaten på de nationella proven för årskurs tre är något sämre än förra året. Främst är det matematik och svenska som andra språk som sjunkit ca 10 procentenheter. Resultaten i svenska ligger dock på samma höga nivå som föregående år nära 100 procent. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Sett till vilka elever och vilka ämnen som inte lyckas fullt ut på proven så skulle det kunna innebära att språket är hindret för eleverna. Extra tydligt blir det i svenska som andra språks delprov C läsa, faktatext. Grönkullaskolan kom under året att ta emot ett flertal nyanlända och de kan språkligt ha svårt att förstå provens frågor och instruktioner. Här behöver vi se över organisationen och kompetensen kring

15 15 (31) arbetet med svenska som andraspråk. Kompetenshöjande insatser kan vara en väg att gå. Ämnesprov årskurs 6 Ämne Provbetyg, årskurs 6, 53 elever VT 14 Ej deltagit 1 F E D C B A Matematik Svenska Engelska Religion Kemi Ämne Provbetyg, årskurs 6, 56 elever VT 15 Ej deltagit 2 F E D C B A Matematik Svenska SVA* Engelska Historia Biologi De prov eleverna på skolan lyckats bäst med är, precis som 2014, svenska och engelska. I engelska har fem elever nått betyget A och i svenska har ingen elev skrivit ett F. Skolans elever i årskurs 6 har dock haft det betydligt svårare med proven i historia och matematik. En betydande andel av eleverna har på dessa prov skrivit F och endast en elev har presterat ett A. Även i svenska som andra språk är resultaten inte helt övertygande medan de i biologi får anses som goda. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Resultaten på proven i årskurs sex är relativt svåranalyserade. Varför eleverna presterat förhållandevis bra i biologi och dåligt i historia skulle kunna bero på flera orsaker. Den enskilda lärarens pedagogiska förmåga eller utformningen av provet. Historia är traditionellt ett textbaserat ämne och här skulle svårigheter kring språket kunna utgöra en förklaringsgrund. En viss betydelse skulle lärarens pedagogiska planering av ämnet kopplat till provet kunna utgöra. Eftersom båda ämnena ingår i block skulle tiden för respektive prov och den pedagogiska planeringen av ämnet 1 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov 2 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov

16 16 (31) och dess arbetsområden kunna utgöra en faktor. Där historia kanske arbetats igenom under hösten och biologin på våren nära tidpunkten för provet. Detta blir i så fall mer en fråga av pedagogisk planeringskaraktär. Antalet år i Sverige förklarar nog främst skillnaden i resultaten för svenska och svenska som andra språk. Varför Grönkullaskolans elever presterar överlag goda resultat i engelska. Detta gällde även föregående år. Anledningen till att detta ämne skiljer sig måste vi på skolan undersöka ytterligare. Ämnesprov årskurs 9 Ämne Provbetyg, årskurs 9, 42 elever VT 14 Ej deltagit 3 F E D C B A Matematik Svenska Engelska Religion Biologi Ämne Provbetyg, årskurs 9, 30 elever VT 15 Ej deltagit 4 F E D C B A Matematik Svenska SVA* Engelska Geografi Biologi Skolan presterade dåligt i matematik och svenska som andra språk. Endast 10 av eleverna klarade bättre än F i matematik 11 i svenska som andra språk. I svenska och engelska var resultaten, precis som i åk 6, relativt sett goda. Endast en elev fick betyget F och två fick betyget A. i geografi och biologi var resultaten jämnt fördelade och beståd i huvudsak av betygen E-C. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? De elever som gick ut årskurs 9 från Grönkullaskolan detta år hade av olika orsaker inte så goda förkunskaper när de nådde årskurs nio som föregående år. Detta gällde kunskapsmässigt redan när de började årskurs 7 på Rissneskolan. Framförallt 3 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov 4 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov

17 17 (31) handlar det om läsning och matematiska grundförmågor. Mycket jobb har lagts ner från ordinarie lärare och specialpedagoger för att de ska nå målen eller högsta möjliga måluppfyllelse. Utöver dessa elever anslöt nio nya under läsåret antingen från dåvarande introgrupp eller från andra skolor. Endast två av dessa elever presterade godkända resultat på de nationella proven under våren. Socialt kom dock flertalet att utvecklas mycket starkt och från att vara en inte helt välfungerande grupp kom klassen att bli en klass som vi från skolans sida kunde vara stolta över. Grönkullaskolan tar varje läsår emot ett stort antal nyanlända elever. Detta påverkar skolans resultat i alla årskurser genom att de dels inte i vissa fall deltar på nationella prov och i andra fall har svårt att tolka och förstå frågorna och instruktionerna på provet. Genom att skolan får arbeta med eleverna en längre tid kommer dessa elever till viss del att komma ifatt och skillnaderna minskar. Många av dessa elever har goda förkunskaper med sig i andra ämnen men språket utgör till viss del ett hinder. Dock är det viktigt att i tidiga åldrar fortsätta att utveckla och kvalitetssäkra elevernas kunskaper så att i princip alla elever i årskurs tre når målen och klarar de nationella proven i alla tre ämnena. Under mellanstadiet måste detta arbete fortsätta och framförallt matematikundervisningen och svenska som andraspråk behöver ses över så att eleverna i större utsträckning utvecklar sina förmågor.

18 18 (31) Betyg årskurs 6 Totalt vt-15 Flickor vt-15 Pojkar vt-15

19 19 (31) Totalt vt-14 Flickor vt-14

20 20 (31) Pojkar vt-14

21 21 (31) Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Grönkullaskolan har överlag goda resultat i årskurs 6. Dock skulle de kunna förbättras genom ett fortsatt målinriktat arbete kopplat till formativ bedömning och ett mer coachande förhållningssätt. Detta skulle framförallt ge ökade meritvärden bland de elever som redan i dag för betyg. I andra änden krävs framförallt ett språkutvecklande arbetssätt då många elever är nyanlända och ännu inte erövrat språket fullt ut. Tre ämnen som sticker ut negativt sett till antalet elever som fick betyget F är historia, matematik och idrott och hälsa. I det senare fallet handlar en hel del om simförmågan kopplat till styrdokumenten för idrott & hälsa. I historia kommer elevernas läsförmåga att spela en stor betydelse då ämnet traditionellt är läsintensivt. Beträffande matematiken så behöver ett fortsatt ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete genomföras och inget barn ska kunna gå från en tidigare årskurs utan att nå målen.

22 22 (31) Betyg årskurs 9 Totalt vt-15 Flickor vt-15

23 23 (31) Pojkar vt-15 Totalt vt-14

24 24 (31) Flickor vt-14 Pojkar vt-14

25 25 (31) Totalt vt -13 Flickor vt-13

26 26 (31) Pojkar vt-13 Resultaten i åk 9 för vårterminen 2015 är ojämna. Ett flertal elever får bra betyg med höga meritvärden medan ett flertal elever i andra änden knappt lyckas erövra några betyg alls. Antalet elever med fullständiga betyg blev endast 6 av 29. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Vid starten av läsåret 2015 gick endast 21 elever i klassen och antalet som varit med från starten i åk var endast 16. Det innebar att många elever tillkommit och några slutat under resans gång. Detta påverkade självklart gruppen som hela tiden startade om i de olika faserna. Flertalet av de elever som tillkom kom antingen via introgrupp eller från en misslyckad skolgång i andra skolor. Forskningen visar tydligt att skolbyten inför eller under åk 9 inte är positivt för den enskilda eleven. Elevernas fokus var i mångt och mycket på annat än studier men skolan lyckades genom en gemensam kraftsamling få eleverna mer målinriktade under våren.

27 27 (31) Fritidshemmet Fritidshemmet ska komplettera utbildingen i förskoleklass, grundskola och grundsärskolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap SL 14 kap 2 Vi erbjuder barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intresse. Personalen från fritids följer eleverna som en röd tråd genom hela dagen i klassrummen och fram tills fritids. Fritidspersonalen arbetar mycket i klassrummen med både praktiska och teoretiska undervisningar och ha ett varierat arbetssätt med bland annat temaarbeten (Komplettera skolan både tids- och innehållsmässigt). Fritidshem erbjuder barnen en utvecklande och trygg miljö med stimulerande aktiviteter med stor variation. Verktygen för att uppnå detta är de levande dokument som vi tillsammans utformar, utvärderar. Fritidshemmets aktivitetsplanering, Grönkullaskolan plan mot diskriminering och kränkande behandling samt verksamhetsplan. I fritidshemmet är leken grundläggande liksom ett informellt och situationsstyrt lärande som bygger på barnens nyfikenhet och lust att lära och utveckla barnens förmåga att ta eget ansvar och ha inflytande. Fritidshemmet samarbetar med föräldrarna och bidrar med ett pedagogiskt förhållningssätt samt att vara tydliga förebilder för våra elever. För oss och våra elever ingår arbetet med normer och värden hela tiden i det dagliga arbetet. Vikten av att som personal vara god förebild och visa eleverna vad som är ett förväntat och önskvärt beteende både mot kamrater och mot vuxna samt samarbeta med skolans övriga verksamhet. Förbättringsåtgärder från läsåret 2013/2014 Trygghet och studiero En trygg elev presterar enligt forskningen betydligt bättre än en otrygg i skolan. Känns naturligt är lätt att säga men svårt att genomföra. Grönkullaskolan behöver fortsätta att jobba målmedvetet för att få bort kränkningar, intolerans och otrygghet i vår skola. Först då kan fokus hamna på studier och goda skolresultat. Först då kan vi bli en bra skola på riktigt. Detta kräver målmedvetenhet, engagemang och kompetens från alla vuxna som arbetar i skolan. Systematiskt kvalitetsarbete

28 28 (31) Skolan behöver fortsätta att utveckla rutiner, planer och policys utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. Detta fortsatta utvecklingsarbete inrymmer alla medarbetare på skolan på alla nivåer och inom alla områden. Undervisningens kvalitet Skolans kärnverksamhet undervisningen behöver utvecklas utifrån resonemangen ovan. När praktiska frågor kräver mindre fokus och utrymme i det dagliga arbetet skapas förutsättningar för utveckling av pedagogiken. Detta sker inom områden som forskningsbaserad undervisning, kollegialt lärande såväl som formativ bedömning. Trygghet och studiero Grönkullaskolan har systematiskt och kontinuerligt arbetat med att öka elevernas trygghet och studiero under läsåret. Arbetet är långsiktigt och kommer självklart att fortsätta. Dock har skolan överlag blivit lugnare och fokus har flyttats mot klassrummet och kunskap. Systematiskt kvalitetsarbete Skolan behöver fortsätta att utveckla rutiner, planer och policys utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. Detta fortsatta utvecklingsarbete inrymmer alla medarbetare på skolan på alla nivåer och inom alla områden. Undervisningens kvalitet Skolans kärnverksamhet undervisningen behöver ytterligare utvecklas. Detta behöver främst ske inom områden som forskningsbaserad undervisning, kollegialt lärande såväl som formativ bedömning. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Grönkullaskolan behöver framförallt öka måluppfyllelsen och elevernas kunskapsutveckling framöver. Detta kommer att ske genom att utveckla följande områden: Mentorsrollen och mentorskapet. Genom att ytterligare utveckla denna funktion får alla elever en vuxen att vända sig till vid frågor eller funderingar. Mentorn leder även utvecklingssamtalet, ser till elevens intressen och kunskapsutveckling samt fungerar som länken till elevhälsan. Fritidshemmet. Genom att utveckla fritidshemmens verksamhet skaps ytterligare värden som kompletterar elevernas skolvardag. Eleverna får träna det sociala samspelet genom meningsfull lek och aktiviteter. Undervisningens kvalitet. Genom utveckling av undervisningen mot en mer formativ undervisning som fokuserar på elevernas utveckling av förmågor och färdigheter kommer kvaliteten att öka. Skolan kommer att upplevas

29 29 (31) som mer meningsfull och läraren som en allierad istället för dömande. Genom att förbättra arbetet med extra anpassningar kan eleverna lättare få sina behov tillfredsställda och erövra mer och högre kunskapskvaliteter. Skolundersökningen, elever årskurs 3,5 och 8 Årets resultat och utveckling över tid samt analys Goda resultat Frågor som skolan tycker är extra viktiga och vars resultat vi är stolta över: Höga förväntningar från lärarna i årskurs 3. Överlag goda resultat på frågan mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla årskurser men speciellt i årskurs 3. Utsatt för slag och trakasserier i årskurs 5 och 8 har minskat över hela linjen. En viktig indikator på att skolan blivit lugnare och tryggare. Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt årskurs 5 anser föräldrarna. Att vinna över föräldrarna är viktigt. De har en historia av att vara misstänksamma mot skolorna i Rissne och med lågt ställda förväntningar. Utvecklingsområden Flertalet frågor har ett sämre resultat för 2015 än Det är en annan elevgrupp men att vända trenden mot en positiv utveckling både inom normer och värden och kunskaper i alla årskurser känns viktigt. Elevinflytande på fritids är ett område där eleverna upplever att de inte får vara med och påverka i den utsträckning som de skulle vilja. Sammanfattande analys Resultaten för skolans andra år blev i stort som de förväntningar som fanns från skolan vid läsårets ingång. Vi visste tidigt att den elevgrupp som skulle gå ut årskurs hade vissa kunskapsluckor och flera av dem var inte automatiserade läsare. Även inom matematik fanns luckor som skapade svårigheter i den fortsatta utvecklingen av färdigheter och förmågor. Som grupp skulle de komma att ha det svårare att få betyg än den motsvarande elevgruppen för Ser man till resultaten på de nationella proven för de tre årskurserna 3,6 och 9 så ger det vid första anblick ett vikande resultat överlag jämfört med föregående år. Resultaten på nationella proven var överlag tillfredsställande och i linje med förväntningarna men något sämre i matematik och svenska som andra språk i årskurs 3. I årskurs 6 var resultaten sämre än läsåret innan och överlag inte helt tillfredställande. Dock stack engelskan ut positivt med förhållandevis goda resultat. I årskurs 9 var resultaten på de nationella proven i linje med de betygsresultat som senare föll ut. De genomsnittliga meritvärdena för åk 7 (160,8) och 8 (158,5) ligger relativt lågt sett till

30 30 (31) det snittet i Sundbyberg och här har skolan en stor utmaning inför kommande läsår framförallt kopplat till skolans blivande årskurs 9. I årskurs 9 hade Grönkullaskolan inte så höga meritvärden överlag i ämnena idrott och hälsa, fysik och matematik. Medan ämnen som musik, slöjd och svenska hade goda resultat sett till meritvärde. Förklaringen till de resultaten i idrott och hälsa är generellt kopplade till kravet på simkunnighet och skolans förmåga att organisera möjligheter för elever att lära sig simma i högre årskurser. Fysiken och matematiken är tätt sammankopplade med varandra kunskapsmässigt och här måste elever kunna erövra grunderna i tidigare ålder. Bristande förkunskaper är svårt att reparera under det sista året i grundskola. Därför är det viktigt att ha ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete kopplat till elevhälsan och de undervisande lärarna. Skolan genomförde även lovskola under våren med viss framgång framförallt i ämnet hem och konsumentkunskap. Detta arbete kommer att intensifieras under kommande läsår och innefatta ett flertal ämnen där resultaten behöver höjas. Skolan får i en del avseenden fortfarande anses vara ny och den omorganisation som skett har i mycket fokuserat på att komma iordning och få allt att rulla. Lokaler, medarbetare och vissa grundläggande rutiner och förhållningssätt. Mycket tid har under året gått till att säkerställa och utveckla rutiner och växa in i en ny ledningsorganisation med nya chefer på mellannivå. Det innebar att tiden till medvetet pedagogiskt utvecklingsarbete minskade. Detta sköts på framtiden till nästa läsår. Grönkullaskolan har tre introgrupper med en genomströmning på över 60 elever under läsåret. Detta medför att det är viktigt att de får en god start med en välfungerande svenska som andraspråksundervisning. Skolan satsar extra genom att ha en resurs som arbetar extra med dessa barn när de lämnat introgrupp i yngre åldrar och med ett språkutvecklande arbetssätt överlag. Sundbyberg har även under detta läsår gjort en extra satsning på svenska som andraspråk i form av kvällsundervisning, vilket har gynnat våra elever generellt. Resultaten i skolundersökningen är i många avseende sämre än föregående år. Framförallt är det en annan elevgrupp som tyckt till med i många avseenden högre krav på en välfungerande skola i Rissne. Detta gäller framförallt årskurs 8. Generellt är dock eleverna mer nöjda än föräldrarna. Eleverna är mer nöjda med de delar som är kopplade till kunskapsdelarna än de sociala. Undersökningen lider dock av en dålig reliabilitet då endast 17% av föräldrarna tog chansen att tycka till om skolan. Skolans läge i Rissne medför även att det förebyggande och främjande arbetet såväl som det operativa med trygghet och studiero blir extra viktigt. Lärarens och fritidshemmens sociala arbete i vardagen blir av stor betydelse. Detta arbete pågår kontinuerligt men förhoppningen är att ökat fokus ska kunna läggas på kunskapsuppdraget kommande år. För att lyckas med sina studier måste eleverna

31 31 (31) känna sig trygga i skolan och i undervisningssituationen och fokus måste ligga på lärande. Kriminaliteten i Rissne generellt har under läsårets gång minskat kraftigt. Det kan finnas fler förklaringsgrunder till detta och en välfungerande grundskola anser vi på Grönkullaskolan kunna vara en av dessa. Skolan arbetar aktivt med elevinflytande genom elevråd och elevens val. Även undervisningen ska präglas av en grad av inflytande som motsvarar elevgruppens mognadsgrad. Dock kvarstår en hel del arbete sett till elevernas vilja att ta ansvar för sin utbildning. Detta behöver fortsätta att arbetas med. Skolan hade under läsåret ett flertal elever med behov av särskilt stöd och arbetade målmedvetet med de insatser som anges i styrdokumenten. Skolan kom även att anställa ytterligare en kurator för att ytterligare kunna adressera behovet av arbete med den psykosociala hälsan. Skolan gjorde ett stort antal anmälningar till socialtjänsten. Till viss del var förväntningarna fortsatt lågt ställda på eleverna utifrån att Rissne delvis saknar en historia av goda skolresultat. Detta gäller dock främst de äldre åldrarna och årskurs 9 kom starkt att präglas av att vara en klass som i mycket skilde sig från den som startade sin resa i årskurs 7 i Rissneskolan. Den näst intill fördubblingen av elever till det sista året och i vissa fall sista terminen, kom att ställa höga krav på undervisande lärare och mentorer att kunna arbeta förtjänstfullt med gruppdynamiken. Ett arbete som i slutändan föll väl ut och de nior som lämnade skolan hade ojämna meritvärden. Där vissa elever endast hade ett fåtal meritpoäng men vissa nära 300 poäng. Genomsnittet för årskursen blev dock jämfört med andra skolor i Sundbyberg och riket inte så högt. Men årskursen fick med sig en stor portion social kompetens vidare till gymnasiet. Under kommande läsår kommer ytterligare fokus att ligga på att skapa en skolkultur där goda skolresultat är norm. En kultur där man siktar mot A och inte E. Medarbetarna på Grönkullaskolan har överlag hög en kompetens och är skickliga på att kombinera det sociala uppdraget med kunskapsuppdraget. Grönkullaskolan är med stor sannolikhet redo att ta klivet över 200 poäng i genomsnittligt meritvärde för årskurs nio redan till läsåret 2015/16! Jörgen Smederöd rektor Bilagor Bifoga följande dokument: Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolans ordningsregler

32 Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grönkullaskolan

33 INNEHÅLL 1 Grund för planen 2 Utformning av planen 2.1 Verksamhetsform som omfattas av planen 2.2 Vår vision 2.3 Ansvarig för planen 2.4 Elevernas delaktighet 2.5 Vårdnadshavarnas delaktighet 2.6 Personalens delaktighet 2.7 Förankring av planen 3 Utvärdering 3.1 Planerad utvärdering av årets plan 3.2 Utvärdering av förra årets likabehandlingsplan 4 Främjande insatser för lika möjligheter och rättigheter 5 Kartläggning 5.1 Kartläggning av förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 5.2 En översyn av verksamhetens organisation, regler, gruppindelningar mm 5.3 Skolans fysiska och virtuella utformning och möjligheter att stävja förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 6 Förebyggande åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 6.1 Samarbete med ungdomsmottagningen i Sundbyberg 6.2 Fältarna 6.3 Stjärnjouren

34 6.4 Internt arbete kring skolans värdegrunder 6.5 Utökat kuratorstöd 6.6 Förstärkt elevhälsa 7 Rutiner för akuta situationer 7.1 Policy värdegrund och förväntningar i Grönkullaskolan 7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 7.3 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 7.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Bilagor Bilaga 1 Utdrag ur lagar och förordningar Bilaga 2 Årsplan för likabehandlingsarbete Bilaga 3 Värdegrund och förväntningar Bilaga 4-6 Dokumentation angående kränkande behandling Bilaga 7 Konsekvenstrappan Bilaga 8 Grönkullaskolans ordningsregler Bilaga 9 - Sammanställning av Likabehandlingsenkäterna vt 2014

35 1 Grund för planen Varje skola ska upprätta en plan för likabehandling. I 3 kap. 16 Diskrimineringslagen (2008:567) framgår det att likabehandlingsplanen ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels för att förebygga och förhindra trakasserier. Enligt 6 kap. 8 Skollagen (2010:800) ska huvudmannen vidare se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen har utarbetats i enlighet med skolverkets rekommenderade mall för likabehandlingsplaner för skola. Mallen är utformad av DO. Se: Arbetet kring planen har skett enligt den av DO rekommenderade Husmodellen. Se: Planen gäller från augusti 2014 till och med augusti Utformning av planen Utformningen av planen baseras på erfarenhet och utvärdering av tidigare åtgärder och planer. 2.1 Verksamhetsform som omfattas av planen Grönkullaskolan är en relativt nystartad F-9 skola och är en sammanslagning av tre tidigare skolor; Skvadronskolan, Miklagårdsskolan och Rissneskolan. I dagsläget är Grönkullaskolan uppdelad och organiserad i tre hus. I det som var Skvadronskolan och det som var Miklaskolan finns F-3orna. I före detta Rissneskolan finns åk 4-9.

36 2.2 Vår vision Alla elever på Grönkullaskolan ska känna sig trygga. Personal, elever och vårdnadshavare ska samarbeta för att forma verksamheten på Grönkullaskolan. Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska förekomma. Alla elever och all personal ska ta ansvar för att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Skolmiljön ska präglas av hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt. 2.3 Ansvarig för planen Enligt Skollagen (2010:800) är rektorn på skolan ansvarig för att det varje år upprättas en plan. Planen och processen kring utarbetas av skolans Trygghetsteam i samråd med rektor. Trygghetsteamet består av: M-huset Seija Elo Rebecka Kantor Julia Makki Letu Tekle Gunilla Gustafsson S-huset Kaldah Meka Mona Halvarsson Erik Cabrera Natalia Samuelsson Heli Kytölä Gunilla Gustafsson

37 R-huset Sun Karpe My Landberg Nurcan Delen Evelina Elertsson Blanca Vasquez Daniel Berglin 2.4 Elevernas delaktighet Eleverna görs delaktiga i likabehandlingsplanen dels genom elevrådet, dels genom arbete på mentorstiderna. 2.5 Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna görs delaktiga på föräldramötena och genom föräldragruppen. 2.6 Personalens delaktighet Personalen görs delaktiga i utformningen av planerna genom sina representanter i Trygghetsteamet. Personalen konkretiserar likabehandlingsplanen i sina arbetslag och på APT. 2.7 Förankring av planen Personalen konkretiserar planen i mötena med eleverna. Planen förankras bland elever, vårdnadshavare och personal via klassråd, veckobrev, föräldramöten och personalmöten. Likabehandlingsplanen finns allmänt tillgänglig på skolwebben. Likabehandlingsarbetet fortgår under hela läsåret. Beslutande åtgärder följs upp och utvärderas på klassråd, i elevråd och i personalgruppen. I slutet av läsåret utvärderas de åtgärder som bestämdes för det gångna läsåret.

38 3 Utvärdering 3.1 Planerad utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas senast: Våren Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Årets plan kommer utvärderas med eleverna på mentorstiden. Personalen kommer utvärdera planen i sina arbetslag. Föräldrarna ges möjlighet att utvärdera planen på föräldramötena och via InfoMentor. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektorn ansvarar för att årets plan utvärderas. Ansvaret kan delegeras till likabehandlingsgruppen. 3.2 Utvärdering av förra årets likabehandlingsplan Hur har förra årets plan utvärderats? Förra årets likabehandlingsplan utvärderades genom enkäter. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Se bilaga 9.

39 4 Främjande insatser för lika möjligheter och rättigheter Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever. Insatser - Vi ger eleverna positiv förstärkning när de visar önskvärda förmågor och tillrättavisar negativa beteenden i de dagliga mötena med eleverna samt genom kommentarer i närvarorapporteringen. - Personalen strävar efter att vara goda förebilder och att följa skolans regler och värdegrund. - Pedagogerna gör gruppindelningar utefter elevernas behov. - Pedagogerna anpassar sin undervisning så att alla elever får det stöd de behöver. - I varje klass finns elevrådsrepresentanter som träffas kontinuerligt. - Skolan är indelad i två spår i syfte att göra skolan tryggare. Åk 4-9 har sin verksamhet i en byggnad medan F-3 är uppdelade på två hus för att ge dem en tryggare miljö. - Arbetslagen träffas veckovis i konferenser där likabehandling är en stående punkt. - Det finns fritidsverksamhet för de yngre barnen, år. - Skolmiljön är anpassad för elever med funktionshinder. - Vi uppmärksammar att både flickor och pojkar får komma till tals i undervisningen. - När en utflykt eller ett studiebesök planeras tas hänsyn till alla elevers behov och förutsättningar. - Mentorerna/pedagogerna har ett ansvar att noga kontrollera sina elevers frånvaro. Ogiltig frånvaro kan vara en indikator på t.ex. kränkande behandling. - Vi har olika teman där vi arbetar främjande. - Vi har personal som på olika sätt stärker elever i behov av socialt stöd. - Vår skolsköterska träffar alla elever i klass fyra och åtta på hälsosamtal där även trivsel är en central punkt.

40 - Alla oroväckande incidenter rapporteras till en person i likabehandlingsgruppen för att få en översikt av vad som händer på skolan och tidigt kunna upptäcka negativa mönster i elevgruppen. - Fall av kränkande behandling dokumenteras, med vidtagna åtgärder och uppföljning. - Vi har dessutom ett bemannat elevcafé som är öppet under skoldagen. - Personal med olika befattningar rastvaktar enligt schema. - I S- och M-huset finns en stående tid hos likabehandlingsgruppen där elev kan boka möte via sin lärare. Mål och uppföljning Målet med insatserna är att motverka kränkande behandling och diskriminering. Syftet är att se till att alla behandlas lika oavsett kön, könsuttryck eller könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Områden som berörs av insatserna: - Kränkande behandling - Kön - Könsidentitet eller könsuttryck - Etnisk tillhörighet - Religion eller annan trosuppfattning - Funktionsnedsättning - Sexuell läggning - Ålder Ansvar Skolans ledning och likabehandlingsgrupp ansvarar för arbetet som fortgår under hela läsåret.

41 5 Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som har identifierats ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 5.1 Kartläggning av förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Elever och lärare har fått fylla i ett trygghetsformulär angående trygghet på skolan, kränkande behandling och diskriminering. Eleverna har även fått fylla i en trygghetskarta för att identifiera otrygga platser på skolan. Kartorna har fyllts i med olika färger utifrån kön. Utifrån detta har områden som behöver arbetas med och vilka förebyggande åtgärder som behöver vidtas definierats. Arbetet sker dels i arbetslagen, dels i klasserna på mentorstid och i klassråd. Resultatet visar att många elever upplever otrygghet i idrottsplatsen, matsalen, omklädningsrummen, R-huset, klätterställningen och i M-huset. Se även bilaga En översyn av verksamhetens organisation, regler, gruppindelningar mm. Trygghetsteamet arbetar utifrån den så kallade Husmodellen som DO tagit fram för att identifiera och kartlägga hur verksamhetens organisation, regler mm ser ut i syfte att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten 5.3 Skolans fysiska och virtuella utformning och möjligheter att stävja förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Även här arbetar Trygghetsteamet enligt Husmodellen.

42 6 Förebyggande åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Utvärdering av åtgärderna kommer ske i slutet av läsåret. Rektorn och likabehandlingsgruppen ansvarar för arbetet och utvärderingen. 6.1 Samarbete med ungdomsmottagningen i Sundbyberg Skolan har utvidgat sitt samarbete med ungdomsmottagningen i Sundbyberg. Ungdomsmottagningen ska tillsammans med skolans kurator arbeta med barnen kring frågor som sexuell integritet och sexuella kränkningar. Tanken är bland annat att barnen ska få samtala kring ords betydelse och hur handlingar kan uppfattas. Syftet är att barnen ska utvidga sin förståelse för vad som kan uppfattas kränkande och som sexuella närmanden. Skolans 6or och 8or ska besöka ungdomsmottagningen för att prata om sex och samlevnadsfrågor. Syftet är att de ska få kunskaper i frågor kring den egna utvecklingen, men även få en förståelse för olika sexuella läggningar, könsuttryck och preferenser. Dessa insatser kommer ske under höst och vår. 6.2 Fältarna Skolan har tagit in Sundbybergs fältsekreterare för att de ska kunna presentera sig och vad de gör. Presentationen sker nu i början av höstterminen. Fältarna besöker även skolan och skolans fritidsverksamhet Klubben kontinuerligt. Syftet med detta är att barnen ska få en bild av Fältarna så att de vågar ta kontakt med dem även utanför skolverksamheten. Fältarna kan ses som ett utökat vuxenstöd för att minimera att barnen utsätts för kränkande behandling eller för annan fara. 6.3 Stjärnjouren Stjärnjouren kommer under höstterminen hålla i ett antal workshops för skolans 9or. Tanken är att de ska komplettera ungdomsmottagningens arbete i frågor kring sex och samlevnad.

43 Stjärnjouren kommer lyfta frågor som rör exempelvis, kulturella aspekter, könstillhörighet, åldersrelaterade frågor osv. 6.4 Internt arbete kring skolans värdegrunder I övrigt kommer skolan att även internt arbeta kring skolans värdegrunder, hur vi ska vara mot varandra och vi tillsammans ska bygga en skola där alla trivs. Ett konkret exempel är att en av skolans kuratorer tillsammans med mentorerna, kommer jobba med eleverna kring bland annat begreppen respekt och bemötande. Detta arbete kommer ske kontinuerligt under läsåret. 6.5 Utökat kuratorstöd Skolan har satsat på ett utökat kuratorstöd. Idag finns två heltidsanställda kuratorer för att se till att fylla alla elevers behov. Det utökade stödet har bland annat möjliggjort att kuratorerna i större utsträckning utöver samtal kan jobba ut mot klasserna. Det interna arbetet kring skolans värdegrunder är ett exempel. Kuratorerna har även större kapacitet att utveckla externa samarbeten med exempelvis socialtjänst och ungdomsmottagning. 6.6 Förstärkt elevhälsa Skolans elevhälsoteam ingår i Skolverkets satsning på att förstärka elevhälsan. Skolverket anordnar en seminarieserie med föreläsningar och diskussioner som löper över hösten och början av våren. Ett antal skolor i Stockholm ingår i denna satsning. Syftet är att få ny input i hur elevhälsan kan förbättra sitt arbete.

44 7 Rutiner för akuta situationer Rutiner för hur skolan ska agera när någon i personalen får reda på att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det bör också övervägas om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. 7.1 Policy värdegrund och förväntningar i Grönkullaskolan Alla elever ska få möjlighet att förvärva och utveckla de kunskaper och färdigheter de behöver för att kunna vara en aktiv del i att skapa en god framtid för sig själva och andra. Alla elever ska känna glädje i att komma till skolan och ha möjligheter att få vara med och forma skolan till en bra arbetsplats för alla. Alla elever ska få möjlighet att utvecklas och ta ansvar för sig själva och sina studier utifrån sina individuella förutsättningar. Alla elever ska lämna skolan som trygga, demokratiska och ansvarskännande individer. Vi förväntar oss att eleven: - Är en god kamrat. - Använder ett vårdat och vänligt språk. - Är ärlig, står för det den gör och talar sanning. - Tar ansvar för sitt skolarbete, sina läxor och miljön i skolan. - Följer de regler som gäller i skolan och för fritidsverksamheten. Vi förväntar oss att vårdnadshavaren: - Kommer på möten angående sitt barn och skolan. - Är engagerad i sitt barns utveckling och samarbetar med skolan för barnets bästa. - Ser till att sitt barn kommer i tid och har med rätt material, läxor etc. - Sjukanmäler sitt barn vid sjukdom. - Ansöker om ledighet i god tid Som vårdnadshavare och elev ska det kunna förväntas att skolan: - Följer läroplanen och skolans värdegrunder.

45 - Följer likabehandlingsplanen. - Arbetar för att lärandet ska vara stimulerande. - Arbetar med att utveckla barnens sociala kompetens. - Arbetar för att eleverna ska vara stolta över sin skola. - Tar kontakt med vårdnadshavare om något särskilt hänt med enskild elev. Vi vill att alla i Grönkullaskolan ska trivas och vara trygga. Därför vill vi att det ska finnas kamratskap och arbetsro på vår skola. Detta vill vi uppnå genom följande förhållningssätt: Alla vill bli lyssnade till och hälsade på. - Vi som arbetar i skolan hälsar på alla barn och vuxna vi möter och uppmuntrar och påminner barnen om att göra detsamma. Vi pratar om vikten av att lyssna till vad andra har att säga och låta dem tala till punkt. Det är också viktigt att få öva sig i att tala på ett sätt så att andra vill lyssna till det man har att säga. Att vara hjälpsam tycker vi bidrar till en god kamratskap. - Vi påminner och pratar om det så fort tillfälle ges. Barnen ska få träna och få stöd i att lösa olika typer av konflikter på ett konstruktivt sätt. - Fysiskt våld och kränkande ord markerar vi mot direkt. Rätten att säga nej. - Barnen behöver stödjas i och få träning att säga nej till sina kamrater då det är något de inte vill. Det är också viktigt att lära sig att acceptera ett nej. 7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling För att upptäcka ifall någon elev blir utsatt för kränkande behandling har vi följande tillvägagångssätt: - All personal är uppmärksam och lyhörd inför varje signal om att kränkningar förekommer. - Samtal med elever och vårdnadshavare. - Personal och rastvakter finns ute bland eleverna och håller uppsikt över de utrymmen där elever befinner sig.