Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat. Grönkullaskolan

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Grönkullaskolan (34) Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat Grönkullaskolan Läsåret 2015/2016 SBG1000, v1.3, Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON TELEFAX barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se

2 2 (34) Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Skolverkets allmänna råd, systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

3 3 (34) Resultat och måluppfyllelse Läsåret 2015/16 var Grönkullaskolans tredje verksamhetsår. Det innebar att de elever som påbörjat åk 1, 4 och 7 på Grönkullaskolan när den startade kom att bli den första årskullen att lämna ett stadie. Mycket kraft och arbete kom tidigt att läggas på att skapa förutsättningar för ett större antal sökande elever från Sundbyberg och en större inflyttning av nyanlända i spåren av krisen i främst Syrien. Det innebar bl.a. att skolan blev treparallellig i åk 7 och kom att organisera två förberedelseklasser på högstadiet. Skolan kom under läsåret att ta emot ca 60 nyanlända varav 16 i åk 9. Grönkullaskolan kom att under läsåret 15/16 att fortsätta växa med ett stort antal elever. De flesta var, som tidigare nämnts, nyanlända men även ett flertal nyinflyttade till Rissne, Stora Ursvik och Hallonbergen. Grönkullaskolan växte totalt från 661 elever till 683 under loppet av läsåret. Grönkullaskolan kom under läsåret att ha två klasser i åk 9 med 44 elever i augusti I juni 2016 hade elevantalet växt till 56 elever. Denna elevgrupp bestod av totalt 29 elever när Grönkullaskolan startade upp sin verksamhet hösten 2013 och dessa elever började årskurs 7. En ökning av elevantalet i en årskull med nästan 100% över tre läsår. Dessa elever har främst kommit genom skolans förberedelseklasser och integrerats i sina ordinarie klasser. Ett målmedvetet och ihärdigt arbete under tre år lyckades inte bara skapa socialt kompetenta elever utan även elever som kom att väl förberedda fortsätta mot högre studier på gymnasiet med överlag goda meritvärden. Resultatmässigt nådde Grönkullaskolan upp till ett genomsnittligt meritvärde för hela elevgruppen på drygt 170 meritpoäng. Tas de nyanlända eleverna bort från denna grupp i uträkningen, blir det genomsnittliga totala värdet 210 meritpoäng. Men då tas även några av de elever som lyckats bäst bort ur uträkningen. Grönkullaskolan kom att totalt få fyra elever som lyckades prestera över 300 meritpoäng, varav den elev som fick högst meritvärde, genom hårt och målmedvetet arbete lyckades prestera 332,5 meritpoäng av 340 möjliga. Ytterligare redogörelse, diskussion och analys av skolans resultat följer under respektive avsnitt och i den avslutande analysen.

4 4 (34) LUS Ett LUS-schema är ett kvalitativt bedömningsinstrument som lärare kan använda för att bedöma elevens läsutveckling. Det utgår från lärares samlade bedömarkompetens. LUS är uppbyggt av kvalitativa steg (punkt 1-20) som en lärare kan se i elevers läsutveckling t.ex. Läsutvecklingsschemat (LUS) ska användas som ett verktyg för att synliggöra elevens läsutveckling. Schemat beskriver läsningens olika stadier samt erövrandet av de strategier som är nödvändiga för att bli en god läsare. Målnivån för årskurs 1 ska vara punkt 10 Använder och växlar mellan ändamålsenliga strategier för alltmer funktionell läsning av enkla texter. Målnivån för årskurs 3 är punkt 15 Läser flytande och obehindrat, t ex kapitelböcker, med god förståelse. Föredrar att läsa tyst. Målnivån för årskurs 5 är punkt 18 a Läser mycket, frivilligt och gärna. Läser med behållning bokserier och liknande utan bärande bilder, där handlingen okomplicerat förs framåt, dvs. klassiskt bokslukande. Nedan följer resultat för åk 1-6. Lodrät axel visar antalet elever och vågrät axel visar vilken LUS punkt eleverna har nått upp till. Ingångsvärde: Bedömning 1, som redovisas i det övre diagrammet och är gjord i september på höstterminen Utgångsvärde: Bedömning 4 som redovisas i det nedre diagrammet är gjord i maj på vårterminen 2016 Antalet elever som har deltagit och blivit LUSade följer över varje diagram efter årskurs och bedömningspunkt.

5 5 (34) Årskurs 1 bedömning 1 87 elever Årskurs 1 bedömning 4 87 elever Årskurs 2 - bedömning 1 72 elever

6 6 (34) Årskurs 2 bedömning 4 74 elever (+2) Årskurs 3 - bedömning 1 67 elever Årskurs 3 bedömning 4 79 elever (+12) I årskurs 1 är spridningen som väntat stor bland eleverna. Men det är även i årskurs 1 som den största utvecklingen på ett läsår kan urskiljas. Några kan inte läsa alls medan några redan kommit igång med läsningen. Här finns ofta en skillnad mellan de som gått förskoleklass och de som inte gjort det samt hur man i förskoleklass arbetat med läsinlärning. Nyanlända sexåringar organiseras inte heller i förberedelseklass, utan deltar från start i ordinarie förskoleklass verksamhet. Det ställer höga krav på förskollärarna att arbeta språkutvecklande och hantera elever som har svårt att uttrycka känslor, tankar och vilja i ord. I slutet av mätningen, vid

7 7 (34) mätningspunkt 4 har eleverna samlats i spannet 9-14 och utvecklingen från mätpunkt 1 till 4 är markant och tydlig. Dessutom ses några nyanlända elever som slussats ut från förberedelseklass och som påbörjat sin läsutveckling på svenska. I årskurs 2 och 3 har en stark utveckling skett i läsningen för eleverna. Den stora massan har utvecklats från LUS-värde 13 till värde 15 över läsåret från mätpunkt 1 till mätpunkt 4. En elev har dessutom erövrat avkodningsförmågan i den utsträckningen att de blivit automatiserade läsare och ett flertal är nära och har nått punkt 17. Årskurs 2 är överlag starka läsare för sin ålder medan det i årskurs 3 finns ett flertal elever som behöver arbeta mer med läsningen för att få bättre flyt. Årskurs 4 - bedömning 1 65 elever Årskurs 4 bedömning 4 65 elever

8 8 (34) Årskurs 5 - bedömning 1 52 elever Årskurs 5 - bedömning 4 39 elever (-13 elever) Årskurs 6 - bedömning 1 44 elever

9 9 (34) Årskurs 6 - bedömning 4 44 elever I årskurserna 4 sker en utveckling på ca två steg från 15 till 17 för huvuddelen av elevgruppen. Många av eleverna är på god väg med sin läsning och ligger i linje att nå målnivån för årskurs 5. I årskurs 5 är drygt hälften av eleverna automatiserade läsare och den andra hälften nära. De ligger på punkt 17 men dock finns en relativt stor andel elever på punkt 15 här behövs extra insatser sättas in för att påskynda läsutvecklingen. Dock har en relativt liten utveckling skett från mätpunkt 1 till mätpunkt 4. De elever som ligger på LUS-värde är relativt nyanlända elever och slussats ut i klass via förberedelseklass. För årskurs 6 ses en fortsatt utveckling av eleverna mot punkt 18b och 18c. Den absoluta majoriteten når målet för LUS och en del ligger nära på punkt 17. Dock finns fortfarande några elever i spannet Dessa behövs det arbetas extra med på högstadiet. Framgångsfaktorer som påverkat läsutvecklingen på skolan är att lärare i förskoleklass och åk 1 under året har deltagit i Skolverkets Läslyft. Detta har gjort att lärarna fått inspiration och kunskap om nya och effektivare arbetsmetoder. De har provat olika arbetsmetoder med eleverna så som textsamtal där eleverna inspirerats till att läsa mer böcker. Grönkullaskollan har även ett välbesökt skolbibliotek där eleverna får ta del av boksamtal och låna böcker att läsa. Lärarna har sedan spridit sin kunskap till övriga kollegiet som också har tagit del av och provat metoderna. Grönkullaskolan arbetar även intensivt med språkutvecklande arbetssätt i samtliga skolämnen där läs och skrivmetodik är centralt.

10 10 (34) Andelen elever som inte nått kunskapskraven åk 1-5 I samband med utvecklingssamtalet får varje elev ett skriftligt omdöme i varje ämne, och det är sedan en del av den individuella utvecklingsplanen. Omdömena är inte betyg som går att jämföra med andra elevers, utan en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Lärarna ska löpande under grundskolan bedöma hur eleverna når de kunskapskrav som ska uppnås i varje ämne. I de skolår som saknar nationella kunskapskrav bedömer lärarna om eleverna är på rätt väg i sin kunskapsutveckling och ger en prognos. Lärarna är skyldiga att lämna en tydlig signal om det finns risk att eleven inte når de nationella kunskapskraven för det tredje, sjätte och nionde skolåret. Följande diagram visar antalet elever som skolan kommer att rikta en särskild uppmärksamhet kring utifrån att de riskerar att inte nå de kunskapskrav som förväntas. Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3

11 11 (34) Årskurs 4 Årskurs 5

12 Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Generellt sett har måluppfyllelsen utvecklats positivt i årskurserna 1-5 sett till antalet elever som riskerar att inte nå de nationella målen i respektive ämne. De ämnen som dock främst sticker ut negativt är matematik, idrott & hälsa samt svenska som andra språk. Vad gäller matematiken är det främst i årskurserna 2 och 3 som ett flertal elever riskerar att inte nå målen. Den utmaningen är känd i organisationen och särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot den under kommande år. Vad gäller idrott & hälsa är det främst simningen som påverkar måluppfyllelsen negativt. I årskurserna 4 och 5 är det ett flertal elever som ännu inte lärt sig simma och därmed riskerar att inte nå målen i ämnet. Skolan kommer här att försöka utarbeta strategier för att som organisation kunna öka simkunnigheten bland eleverna. I årskurserna 2, 3 och 5 är det flera elever som riskerar att inte nå målen i svenska som andra språk. Det kan bero på ett flertal orsaker och är med stor sannolikhet kopplat till att eleverna är relativt nyanlända och utslussade i klass och behöver lite mer tid för att utveckla det svenska språket. 12 (34)

13 13 (34) Ämnesprov årskurs 3 Ämne Ämnesprov i årskurs 3 vt-16 Delprov Antal elever Andel elever som klarat kravnivån av de som deltagit Matematik A, muntlig kommunikation 80 92% B, rumsuppfattning, Matematik geometriska objekt 81 93% C, de fyra räknesätten, Matematik taluppfattning 81 90% Matematik D, tid, volym 81 72% E, algebra, taluppfattning, Matematik samband 81 84% F1, naturliga tal, skriftliga Matematik räknemetoder 81 71% F2, naturliga tal, skriftliga Matematik räknemetoder 81 66% G1, bråk, huvudräkning, Matematik likheter 81 84% G2, bråk, huvudräkning, Matematik likheter 81 91% Svenska A, tala 46 96% Svenska B, läsa, berättande text 46 89% Svenska C, läsa, fakta text 46 89% Svenska D, läsa, elevens högläsning 46 87% Svenska E, läsa, elevens textsamtal 45 93% Svenska F, skriva, berättande text 45 85% G, skriva, stavning, 45 74% Svenska interpunktion Svenska H, skriva, faktatext 45 89% Svenska som andraspråk A, tala % Svenska som andraspråk B, läsa, berättande text 34 87% Svenska som andraspråk C, läsa, fakta text 34 96% Svenska som andraspråk D, läsa, elevens högläsning 34 90% Svenska som andraspråk E, läsa, elevens textsamtal 34 92% Svenska som andraspråk F, skriva, berättande text 34 82% G, skriva, stavning, 34 76% Svenska som andraspråk interpunktion Svenska som andraspråk H, skriva, faktatext 34 84%

14 14 (34) Resultaten på de nationella proven i årskurs 3 är generellt sämre än året innan. Resultaten i matematik är ojämna mellan de olika provdelarna där eleverna lyckats relativt väl med delarna A, B och C med resultat runt dryga 90% medan övriga delprov varierar mellan 66% och 84%. Rseultaten på delproven i svenska och svenska som andraspråk varierar generellt mellan 84% och 100% med undantag för delprov G skriva, stavning och interpunktion. Här har endast 74-76% av eleverna lyckats nå kravnivån. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Varje årskurs som genomför nationella prov är en ny årskurs och därmed har de lite olika resor bakom sig fram till årskurs 3 när proven ska genomföras. De årskurs 3 som skrev proven våren 2016 var elever med lite olika förutsättningar och även skilda resultat. Eleverna i hus Skvadron har haft en god kontinuitet sett till lärare och presterade generellt goda resultat medan eleverna i hus Midgård haft många olika lärare och bristande kontinuitet. Detta påverkar även gruppens utveckling och tenderar att hämma fokus på kunskapsutveckling. Ett annat utvecklingsområde är att internt få bättre underlag av överlämnande lärare i våra system så att arbetet kan fortgå mer effektivt. Infomentor är även ett viktigt redskap för kommunikation och att få med sig föräldrarna.

15 15 (34) Ämnesprov årskurs 6 Ämne Provbetyg, årskurs 6, 56 elever VT 15 Ej deltagit 1 F E D C B A Matematik Svenska Engelska Historia Biologi Ämne Provbetyg, årskurs 6, 47 elever VT 16 Ej deltagit 2 F E D C B A Matematik Svenska Sva Engelska SO-ämne NO-ämne Resultaten för de nationella proven i årskurs 6 visar på fortsatt goda resultat i engelska. Detta är en trend som fortsätter från föregående år och som också kan ses i årskurs 9. Resultaten i svenska och svenska som andraspråk ligger i linje med föregående år och kan betecknas som ok. Det finns utrymme för förbättringar och då inte bara i att alla elever ska nå lägsta kravnivån utan att även fler elever ska nå de högsta betygen. I matematik är det fler elever som inte lyckas även om resultaten blivit något bättre än året innan. Grönkullaskolan valde att inte genomföra nationella prov i NO- och SO-ämnen. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Även eleverna i årskurs 6 har haft många lärarbyten och det har påverkat kvaliteten i undervisningen negativt. Detta gäller främst matematik men även svenska och svenska som andraspråk. I engelska däremot har kontinuiteten funnits och arbetet har kunnat fortgå med en tydligare röd tråd. 1 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov 2 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov

16 16 (34) Ämnesprov årskurs 9 Ämne Provbetyg, årskurs 9, 30 elever VT 15 Ej deltagi F E D C B A t 3 Matematik Svenska Sva Engelska Religion Biologi Ämne Provbetyg, årskurs 9, antal elever VT 16 Ej deltagi F E D C B A t 4 Matematik Svenska Sva Engelska Samhällskunskap Kemi Grönkullaskolan kom under läsåret att få ett stort antal nyanlända elever till årskurs 9. Där skolan gjort bedömningen att det inte skulle gynna eleven att genomföra de nationella proven har eleverna inte gjort detta. Dessa syns som ej deltagit i tabellen ovan. Trenden i engelska syns tydligt i tabellen ovan där endast 2 elever av 33 inte når lägsta kravnivån och majoriteten av eleverna presterar betyget C eller bättre. Även i samhällskunskap, kemi och svenska som andraspråk har skolan generellt sett goda resultat. I svenska får de anses som utmärkta där samtliga elever deltog och samtliga elever nådde den lägsta kravnivån. I matematik blir resultaten svagare med flera som inte når lägsta kravnivån och ingen elev får betyget A. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? De elever som lämnade årskurs 9 under våren 2015 hade även de en lite skakig skolresa med flera lärarbyten under främst mellanstadietiden. Detta kom framförallt att påverka resultatet i matematik då ett flertal elever uttryckte att de hade svårt att följa matematikundervisningen och saknade stora delar av grunderna i ämnet. Som 3 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov 4 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov

17 visades i inledningen av denna rapport så har ett stort antal elever bytts ut och ett stort antal tillkommit under högstadiet i denna grupp. Det har påverkat möjligheterna för skolan att strategiskt arbeta med eleverna kunskapsutveckling. Mycket av framgångarna för elevgruppen har legat i att skapa goda relationer mellan eleverna och mellan eleverna och de undervisande lärarna. Under högstadiet kom skolan att arbeta intensivt med eleverna målfokus och framförallt under årskurs 9 kom ett flertal av eleverna att ha utvecklat ett stort mått av målmedvetenhet i sina studier. 17 (34)

18 18 (34) Betyg årskurs 6 Tot. VT 16 Pojkar VT 16

19 19 (34) Flickor VT 16 Grönkullaskolan har överlag goda resultat i årskurs 6. Dock skulle de kunna förbättras genom ett fortsatt målinriktat arbete kopplat till formativ bedömning och ett mer coachande förhållningssätt. Detta skulle framförallt ge ökade meritvärden bland de elever som redan i dag för betyg. I andra änden krävs framförallt ett språkutvecklande arbetssätt då många elever är nyanlända och ännu inte erövrat språket fullt ut. Tre ämnen som sticker ut negativt sett till antalet elever som fick betyget F är historia, samhällskunskap, matematik och idrott och hälsa. Utöver dessa tre så har även svenska som andraspråk en större andel elever som får F i betyg. Ämnet Hem & konsumentkunskap slussas eleverna ut i relativt tidigt vilket medför att även det är ett ämne eleverna har en stor andel betyget F i. I ämnet Idrott & hälsa är det simförmågan det hänger på kopplat till styrdokumenten för idrott & hälsa. I historia och samhällskunskap kommer elevernas läsförmåga att spela en stor betydelse då ämnet traditionellt är läsintensivt. Beträffande matematiken så behöver ett fortsatt ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete genomföras och inget barn ska kunna gå från en tidigare årskurs utan att nå målen.

20 20 (34) Betyg årskurs 9 Tot 2014 Tot 2015 Tot 2016

21 21 (34) Pojkar 2014 Pojkar 2015

22 22 (34) Pojkar 2016 Flickor 2014

23 23 (34) Flickor 2015 Flickor 2016

24 Måluppfyllelsen i årskurs 9 är ojämnt fördelat mellan elever som endast får få meritpoäng och elever som får över 250 poäng. Fördelningen mellan pojkar och flickor är till pojkarnas fördel och här handlar det mycket om studiekultur och synen på skolarbetet. De ämnen där eleverna har flest andel F är NO- och SOämnena samt matematik. NO och SO är ämnen där språket sätter begränsningar och matematiken är främst kopplat till en svag förförståelse. 24 (34)

25 25 (34) Fritidshemmet Fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklass, grundskola och grundsärskolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap SL 14 kap 2 Fritidshemmet kompletterar skolan på två sätt. Tidsmässigt genom att ta emot elever under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under loven. Men även innehållsmässigt genom att ge eleverna delvis andra erfarenheter och kunskaper än de normalt får i skolan. Därmed stödjer fritidshemmet elevernas fortsatta utveckling och lärande. Utbildningen ska ta till vara elevernas lust att lära genom möjligheter till varierade aktiviteter och stöd för sin utveckling genom en helhetssyn på eleven utifrån elevens behov. Verksamheten utformas utifrån Skollagen, läroplanen, skolverkets allmänna råd. Alla elever är lika värdefulla och det ska vara roligt, lustfyllt och meningsfullt att vara på fritidshemmet. Fritidshemmet ska utmana lärandet hos varje elev utifrån ålder, mognad, behov och intressen samt utgöra en social arena där alla barn ska kunna känna tillhörighet. Miljön ska präglas av trygghet och ett demokratiskt förhållningssätt och vara så utformad att både skapande, rörelse, lek, rekreation och vila får utrymme. Vi har ett gemensamt engagemang, ett ömsesidigt ansvar och en strävan mot gemensamma mål. Ha gemensamma regler och ramar, samtal och dialog och skapa en trygg tillvaro för var och en. Med tydliga normer och ett öppet förhållningssätt kan vi vuxna vara goda förebilder. Vi måste ge barnen tid och stöd i den fria leken och olika sätt att hantera och lösa konflikter. I en tillåtande miljö där vi vuxna lyssnar till barnens tankar och idéer kan vi med handling visa att dessa blir förverkligade. Att få barnen att alltid tänka på sitt beteende gentemot både barn och vuxna, att bry sig om varandra är viktiga målsättningar för oss.

26 26 (34) Förbättringsåtgärder från läsåret 2014/2015 Grönkullaskolan behöver framförallt öka måluppfyllelsen och elevernas kunskapsutveckling framöver. Detta kommer att ske genom att utveckla följande områden: Mentorsrollen och mentorskapet. Genom att ytterligare utveckla denna funktion får alla elever en vuxen att vända sig till vid frågor eller funderingar. Mentorn leder även utvecklingssamtalet, ser till elevens intressen och kunskapsutveckling samt fungerar som länken till elevhälsan. Fritidshemmet. Genom att utveckla fritidshemmens verksamhet skaps ytterligare värden som kompletterar elevernas skolvardag. Eleverna får träna det sociala samspelet genom meningsfull lek och aktiviteter. Undervisningens kvalitet. Genom utveckling av undervisningen mot en mer formativ undervisning som fokuserar på elevernas utveckling av förmågor och färdigheter kommer kvaliteten att öka. Skolan kommer att upplevas som mer meningsfull och läraren som en allierad istället för dömande. Genom att förbättra arbetet med extra anpassningar kan eleverna lättare få sina behov tillfredsställda och erövra mer och högre kunskapskvaliteter. Genom ett målmedvetet arbete kopplat till utvecklingsområdena ovan har skolan nått överlag bättre resultat. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Pedagogisk dokumentation. Användandet av stadens system i form av Infomentor behöver användas mer frekvent och utifrån strategisk plan. Det gäller både pedagogisk planering i kunskapsrum och bedömning kopplat till det samt som ett kommunikativt redskap med hemmet. Undervisningens kvalitet analys av den egna undervisningens formering och resultat (förväntade resultat). Enskilt och tillsammans med team och elevhälsa. Fortsatt fokus på Arbetsro i klassrummet. Spridning av goda exempel och kompetensutveckling genom bl.a. kollegialt lärande. Ett generöst och öppet klimat där man vill och får ta del av andras lyckanden och misslyckanden.

27 27 (34) Skolundersökningen, elever årskurs 3,5 och 8 Årets resultat och utveckling över tid samt analys Nedan visas en sammanfattning av skolans resultat i jämförelse med föregående år och kommunen. Vårdnadshavare Kommunen Normer och värden 3,3 3,3 3,3 Kunskaper 3,5 3,6 3,5 Skola och hem 3,2 3,4 3,2 Fritidshemmet 3,1 3,4 3,3 Goda resultat Frågor som skolan tycker är extra viktiga och vars resultat vi är stolta över:

28 28 (34)

29 Utvecklingsområden Frågor som vi tycker att vi bör utveckla: 29 (34)

30 30 (34) Åtgärdsplan utifrån undersökningens resultat Beakta föregående års handlingsplan med insatser och aktiviteter Flertalet frågor har ett sämre resultat för 2015 än Det är en annan elevgrupp men att vända trenden mot en positiv utveckling både inom normer och värden och kunskaper i alla årskurser känns viktigt. Elevinflytande på fritids är ett område där eleverna upplever att de inte får vara med och påverka i den utsträckning som de skulle vilja. Sammanfattning (med insatser för nästa läsår) Skolundersökningens resultat var överlag något bättre för Grönkullaskolan detta år jämfört med året innan. Detta gäller för samtliga årskurser. Dock är fortfarande föräldrarna mer kritiskt inställda till skolan. Goda resultat finns både inom normer och värden såväl som kunskapsuppdraget i yngre åldrar och på mellanstadiet. På högstadiet är elevgruppen mer kritiskt inställd. Resultatet för Nöjd kund index NKI på mellanstadiet är 67 vilket är bland de bästa resultaten i staden. Även fritidshemmet har goda resultat.

31 31 (34) Sammanfattande analys Resultaten för Grönkullaskolans tredje verksamhetsår kom att utvecklas i linje med de förväntningar som fanns. Vi visste tidigt att den elevgrupp som skulle gå ut årskurs 9 vt 2016 hade potential att prestera riktigt bra studieresultat. Det som vi inte var förberedda på var den stora tillströmning av nyanlända som skulle komma att ske i främst den årskursen kopplat till inbördeskriget i Syrien och situationen i Afghanistan. Många av de nyanlända som kom till skolan var ensamkommande flyktingar, främst pojkar, i årskurs 9. I ämnet matematik fanns luckor i elevgruppen som kom att påverka resultaten på nationellt prov och senare i betygsutfallet. Som elevgrupp skulle de komma att få betydligt högre betyg än den motsvarande elevgruppen för Ser man till resultaten på de nationella proven för de tre årskurserna 3,6 och 9 så ger det vid första anblick ett vikande resultat överlag jämfört med föregående år. Resultaten på nationella proven visar dock inte en enhetlig bild utan det finns ämnen, delprov och årskurser som sticker ut. I årskurs tre är resultaten överlag sämre än föregående år men skiljer sig också mycket mellan enskilda klasser där de två årskurstreorna i hus Skvadron presterat betydligt bättre resultat än de två klasserna i hus Midgård. Här är det främst vikten av kontinuitet av lärare som spelar in och blir en viktig parameter att beakta extra framöver. Resultaten i matematik var sämre generellt än de i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. I årskurs 6 var resultaten i linje med läsåret innan men överlag inte helt tillfredställande. Dock stack engelskan ut positivt med goda resultat. I årskurs 9 presterade våra elever goda resultat på nationella proven i ämnena kemi, samhällskunskap, engelska och svenska som andraspråk. I svenska presterade eleverna mycket goda resultat där samtliga elever nåde kravnivån. I matematik var resultaten lite svagare och detta främst kopplat till bristande förkunskaper. Resultaten för eleverna i årskurs 9 kom att bli relativt ojämna sett till enskilda individer. Där ett flertal elever kom att endast hinna med att erövra ett fåtal meritpoäng i ett fåtal ämnen (oftast de där de tidigast slussades ut eller hade förkunskaper) medan det i andra änden fanns flera elever i spannet meritpoäng. Detta medförde att snittet inte förbättrades i någon större utsträckning från föregående år men tas de nyanlända bort så ökar snittet till 210 meritpoäng. Sett till enskilda ämnen så lyckades elevgruppen överlag väl i praktisk-estetiska ämnen förutom idrott & hälsa. I idrott & hälsa är det fortfarande kravet på simkunnighet som gör att meritvärdet för ämnet blir lägre. Ämnen där eleverna i presterat lika bra betyg är främst matematik och NO-blocket inklusive teknik. Även SO-ämnena visade sig vara svåra för elevgruppen då den bestod av många nyanlända elever. Fysiken och matematiken är tätt sammankopplade med varandra kunskapsmässigt och här måste elever kunna erövra grunderna i tidigare ålder. Bristande förkunskaper är svårt att reparera och på skolnivå är det viktigt att följa upp tätt och aldrig låta elevgrupper komma efter. Därför är det viktigt att ha ett

32 32 (34) välfungerande systematiskt kvalitetsarbete kopplat till elevhälsan och de undervisande lärarna. Grönkullaskolan anordnade lovskola på höstlovet i form av simskola med viss framgång. Skolan genomförde även lovskola under våren med viss framgång framförallt i ämnet hem och konsumentkunskap. Detta arbete kommer att intensifieras under kommande läsår och innefatta ett flertal ämnen där resultaten behöver höjas. Skolan får i en del avseenden fortfarande anses vara ny och den omorganisation som skett har i mycket fokuserat på att komma iordning och få rutiner att fungera. Lokaler, medarbetare och vissa grundläggande rutiner och förhållningssätt. Mycket tid har under året gått till att säkerställa och utveckla rutiner och växa in i en ny ledningsorganisation med nya chefer på mellannivå. Trots att skolan i många avseende dras med de utmaningar som nya organisationer ofta gör så har fokus så sakta börjat att vändas mot kärnverksamheten och undervisningens kvalitet. Detta är ett arbete som kommer att intensifieras till nästa läsår. Grönkullaskolan hade under läsåret tre förberedelseklasser med en genomströmning på över 60 elever under läsåret. Detta medför att det är viktigt att de får en god start med en välfungerande svenska som andraspråksundervisning. Skolan satsar extra genom att ha en resurs som arbetar extra med dessa barn när de lämnat förberedelseklass i yngre åldrar och med ett språkutvecklande arbetssätt överlag. Sundbyberg har även under detta läsår gjort en extra satsning på svenska som andraspråk i form av kvällsundervisning, vilket har gynnat våra elever generellt. Resultaten i skolundersökningen är i många avseende bättre än föregående år. Framförallt är det en annan elevgrupp som tyckt till med i många avseenden höga krav på en välfungerande skola i Rissne. Detta gäller framförallt årskurs 8. Generellt är dock eleverna mer nöjda än föräldrarna. Eleverna är mer nöjda med de delar som är kopplade till kunskapsdelarna än de sociala. Skolans läge i Rissne medför även att det förebyggande och främjande arbetet såväl som det operativa med trygghet och studiero blir extra viktigt. Lärarens och fritidshemmens sociala arbete i vardagen blir av stor betydelse. Detta arbete pågår kontinuerligt men förhoppningen är att ökat fokus ska kunna läggas på kunskapsuppdraget kommande år. För att lyckas med sina studier måste eleverna känna sig trygga i skolan och i undervisningssituationen och fokus måste ligga på lärande. Kriminaliteten i Rissne, kopplat till Grönkullaskolan, kom generellt att fortsätta minska under läsåret. Det kan finnas fler förklaringsgrunder till detta och en välfungerande grundskola anser vi på Grönkullaskolan kunna vara en av dessa. Rekryteringen till kriminella nätverk sker generellt genom individer med trasslig eller misslyckad skolgång. Här ser vi det som extra viktigt att ingen elev tappar tron på skolan som institution och språngbräda ut i det fortsatta livet.

33 33 (34) Skolan arbetar aktivt med elevinflytande genom elevråd och elevens val. Även undervisningen ska präglas av en grad av inflytande som motsvarar elevgruppens mognadsgrad. Skolan kom under läsåret att börja arbeta med eleverna självbild och mål. För att på så sätt börja få eleverna att själva äga sin egen utveckling. Trots att framsteg skedde, främst i åk 9, så kvarstår en del arbete sett till elevernas vilja att ta ansvar för sin utbildning. Detta behöver fortsätta att arbetas med under kommande läsår. Skolan hade under läsåret ett flertal elever med behov av särskilt stöd och arbetade målmedvetet med de insatser som anges i styrdokumenten. Skolan kom även att anställa ytterligare en kurator för att ytterligare kunna adressera behovet av arbete med den psykosociala hälsan. Skolan gjorde ett stort antal anmälningar till socialtjänsten. Grönkullaskolan ser samarbete med socialtjänst såväl som polis som viktiga pelare för en framgångsrik verksamhet. Rissne som stadsdel saknar till viss del en historia av goda studieresultat. Detta gäller dock främst de äldre åldrarna. Till detta läsår kände hela skolan att vi hade höga förväntningar på den elevgrupp som skulle lämna årskurs 9 och att det här fanns möjligheter till mycket goda studieresultat. Den näst intill fördubblingen av elever till det sista året och i vissa fall sista terminen, kom att ställa höga krav på undervisande lärare och mentorer att kunna arbeta förtjänstfullt med gruppdynamiken. Ett arbete som i slutändan föll väl ut och även om de nior som lämnade skolan hade ojämna meritvärden, där vissa elever endast hade ett fåtal meritpoäng men vissa över 300 poäng, så kom båda klasserna att bestå av välfungerande individer med stor social kompetens som skolan kommer att känna stor stolthet över. Genomsnittet för årskursen blev dock jämfört med andra skolor i Sundbyberg och riket inte så högt. Under kommande läsår kommer ytterligare fokus att ligga på att skapa en skolkultur där goda skolresultat är norm. En kultur där man siktar mot A och inte E. Medarbetarna på Grönkullaskolan har överlag en hög kompetens och är skickliga på att kombinera det sociala uppdraget med kunskapsuppdraget. Grönkullaskolan har till detta läsår passerat 200-strecket sett till meritvärde och den fortsatta utmaningen kommer att ligga i att både förbättra och behålla dessa resultat.

34 34 (34) Jörgen Smederöd Bilagor Bifoga följande dokument: Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolans ordningsregler

35 Handlingsplan för likabehandling Läsåret 15/16

36 Innehåll 1 Grund för planen Definitioner av begreppen diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Skyldigheter i skolan när det gäller diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Syfte och målsättningar Utformning av planen Grönkullaskolans verksamhetsform Grönkullaskolans vision Arbetet med och ansvaret för planen Trygghetsteamet Elevernas delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet Skolpersonalens delaktighet Förankring av planen Utvärdering Utvärdering och delaktighet i utvärderingen av fjolårets plan Resultatet av utvärderingen av fjolårets plan Analys av utvärderingen av förra årets plan Årets plan ska utvärderas senast Hur årets plan ska utvärderas Främja lika rättigheter och möjligheter F Interna samarbeten Arbete i elevgrupperna Temadag Vänskap Åk Samarbete med ungdomsmottagningen i Sundbyberg Fältarna Origo Arbete kring droger och droganvändning Internt arbete kring sex och samlevnad Grubbelklubben Kartläggning Kartläggningsmetoder

37 5.2 Områden som berörs i kartläggningen: Hur eleverna har involverats i kartläggningen F-3: R-huset åk 4-9: Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultat och analys F Resultat och analys Åk Översyn av den egna organisationen Förebyggande åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Åtgärder som gäller för samtliga hus Bygga broar mellan husen Kompetensutveckling i Trygghetsteamet och övrig personal Rastverksamheten Åtgärder F Stående tid hos likabehandlingsgruppen där elev kan boka möte via sin lärare Bemanning i kapprummet Skolvärdar på otrygga platser Åtgärder Åk Rastvärdsrunda och rastansvar Husvikarie Fasta tider på klubben Haspar på toaletterna Mellanstadiet och högstadiet har olika muttrar Rutiner för att upptäcka kränkningar Rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp Policy värdegrund och förväntningar i Grönkullaskolan Skolans ordningsregler Rutiner för att utreda och åtgärda ansvarighet för utredning och åtgärder Att dokumentera Rutiner om en elev kränks av vuxen Rutiner när kränkningarna skett på nätet Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rutiner för uppföljning

38 BILAGA 1 - Lagar och regler som styr likabehandlings-arbetet BILAGA 2 Kartläggningen, resultat, analys och planerade insatser BILAGA 3 - Grönkullaskolans ordningsregler BILAGOR Blanketter

39 1 Grund för planen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Skolan eller förskolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling. (DO: Varje skola ska upprätta en plan för likabehandling. I 3 kap. 16 Diskrimineringslagen (2008:567) stadgas att likabehandlingsplanen ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels för att förebygga och förhindra trakasserier. Av 6 kap. 8 Skollagen (2010:800) framgår att huvudmannen vidare ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Utformningen av planerna har skett utifrån Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling: pubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d2798 och Diskrimineringsombudsmannens (DO) hjälpverktyg som är framtaget i ett samarbete mellan DO och Barn- och elevombudet (BEO) vid Skolinspektionen och Skolverket: Planerna har sammanförts till en plan i enlighet med DO:s föreslagna mall. Planen gäller för Grönkullaskolan från augusti 2015 till och med augusti

40 1.1 Definitioner av begreppen diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Den stora skillnaden mellan diskriminering och trakasserier är att elever aldrig kan diskriminera varandra. Det krävs ett professionellt maktförhållande där den ene har mer makt än den andre och i den rollen behandlar någon annan sämre. T.ex. lärare elev. Trakasserier skiljer sig från kränkningar eftersom det krävs att handlingarna har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det krävs inte för att det ska vara en kränkning. 1.2 Skyldigheter i skolan när det gäller diskriminering, trakasserier och kränkande behandling I enlighet med 3 kap. 15 diskrimineringslagen ska huvudmannen vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Av 6 kap. 7 skollagen framgår att huvudmannen även ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 6

41 Skolans ansvar för detta kan sammanfattas i följande punkter: FÖRBUD mot diskriminering och kränkande behandling. - Det är förbjudet för huvudmannen och personalen att diskriminera ett barn eller en elev. - Det är även förbjudet att utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. - Huvudmannen kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränkts. Krav på AKTIVA ÅTGÄRDER. - Huvudmannen har även en skyldighet att vidta aktiva åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. - Det innebär att huvudmannen ska bedriva ett aktivt målinriktat arbete för att såväl främja lika rättigheter och möjligheter, som att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. - Om skolan saknar en plan för likabehandling eller om planen inte lever upp till skollagens och diskrimineringslagens krav, kan huvudmannen bli skyldig att betala skadestånd eller vite. Krav på att UTREDA OCH ÅTGÄRDA kränkningar. - Huvudmannen har även en skyldighet att skyndsamt utreda om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten och i förekommande fall vidta åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. TILLSYN: - Skolinspektionen och Barn- och elevombudet har tillsammans ansvaret för tillsynen över att bestämmelserna i 6 kapitlet i skollagen följs. - I vissa fall, om bestämmelserna i 6 kap. skollagen inte har följts, kan Barn- och elevombudet föra skadeståndstalan för ett enskilt barn. - Diskrimineringsombudsmannen ska se till att bestämmelserna i diskrimineringslagen följs. ( pubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d2798) 7

42 Om en elev upplever att hen inte får den hjälp som hen har rätt till, kan eleven anmäla detta till exempelvis Skolinspektionen. Nedan visas vilka möjligheter som finns när det gäller kränkningar: När det gäller trakasserier och diskriminering är det Diskrimineringsombudsmannen som hen ska vända sig till: 8

43 1.3 Syfte och målsättningar Syfte Syftet med planen är således att dels främja elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling av eleverna. Målsättningar Målsättningen är alltid att öka tryggheten för våra elever samt att stärka var och en av dem genom hälsofrämjande insatser som exempelvis jämställdhetsarbete. Utifrån förra läsårets kartläggning ser vi ett behov av att särskilt lyfta fram följande målsättningar för det kommande läsåret: - Öka tryggheten för de yngre eleverna. - Öka elevernas och vårdnadshavarnas upplevelse av att skolans personal arbetar mot förekomsten av kränkningar och ingriper när det händer något. - Tydliggöra vårt jämställdhetsarbete och öka känslan av jämställdhet på skolan. Hur vi ska uppnå målen För att uppnå dessa mål har vi kommit fram till vissa främjande insatser och förebyggande åtgärder. Se kapitel 4 och 6. 9

44 2 Utformning av planen 2.1 Grönkullaskolans verksamhetsform Grönkullaskolan är en relativt nystartad F-9 skola och är en sammanslagning av tre tidigare skolor; Skvadronskolan, Miklagårdsskolan och Rissneskolan. I dagsläget är Grönkullaskolan uppdelad och organiserad i fyra hus. I det som var Skvadronskolan och det som var Miklagårdsskolan finns F-3orna. I före detta Rissneskolan finns åk 4-9. Skolan har sammantaget ca 675 elever. Hus Mikla Hus Skvadron GRÖNKULLA SKOLAN Hus Midgård Hus Rissne 2.2 Grönkullaskolans vision Alla elever på Grönkullaskolan ska känna sig trygga. Personal, elever och vårdnadshavare ska samarbeta för att forma verksamheten på Grönkullaskolan. Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska förekomma. Alla elever och all personal ska ta ansvar för att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Skolmiljön ska präglas av hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt. 2.3 Arbetet med och ansvaret för planen Enligt Skollagen (2010:800) är rektorn på skolan ansvarig för att det varje år upprättas en plan. Planen och processen kring planen utarbetas av skolans Trygghetsteam i samråd med rektor. 10

45 Arbetsprocessen med planen kan i stort beskrivas så här: Utvärdering av förra läsåret: 1. Vad har vi kvar? Finns det påbörjade processer som ska fortgå och åtgärder eller främjande insatser som inte blev av? 2. Förra årets kartläggning, vad var bra och vad kan förbättras till årets kartläggning? 3. Hur fungerade förra årets åtgärder och insatser? 4. Hur fungerade det utredande och upptäckande arbetet? Årets arbete: 1. Ny kartläggning av elevernas trygghet på skolan. 2. Analys av kartläggningen och planering av åtgärder för att motverka den otrygghet som eleverna gett uttryck för. 3. Översyn av rutiner för att upptäcka, åtgärda och utreda kränkningar. 4. Främjande insatser. Planera årets främjande insatser. 2.4 Trygghetsteamet Trygghetsteamet på skolan arbetar för att förebygga kränkningar och främja lika rättigheter och möjligheter. I teamets arbetsuppgifter ligger förutom att skapa den här planen, att stödja övrig personal i frågor kring det förebyggande och främjande arbetet. Trygghetsteamet är uppdelat i tre team och består av: Hus Rissne Hus Mikla- & Midgård Hus Skvadron Micke Segersten, elevstödjare Seija Elo, förskollärare Kaldah Meka, bitr. rektor Sun Karpe, kurator Rebecka Kantor, lärare Mona Halvarsson, spec.ped. My Landberg, lärare Gunilla Gustafsson, kurator Heli Kytölä, lärare Annica Lehto, speciallärare Julia Makki, lärare Gunilla Gustafsson, kurator Daniel Berglin, fritidsledare Letu Tekle, fritidspedagog Erik Cabrera, lärare Hellen Grundström, fritidsled. Natalia Samuelsson, lärare Evelina Elertson, lärare Nurcan Delen, lärare 2.5 Elevernas delaktighet Eleverna görs delaktiga i planarbetet dels genom elevrådet, dels genom arbete på mentorstiderna. Trygghetsteamet kartlägger tryggheten på skolan tillsammans med eleverna. Kartläggningen analysera och resulterar i adekvata insatser. Insatserna utvärderas och ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet. 11

46 2.6 Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna gör sina röster hörda framför allt genom mentorerna, men även direkt till ledning och elevhälsa. Vårdnadshavarna görs delaktiga på föräldramötena och genom föräldragruppen. Skolan för kontinuerligt dialoger med föräldraföreningen för att inhämta deras åsikter om tryggheten på skolan. Vårdnadshavarna medverkar i olika undersökningar (av Sundbybergs stad och även Skolinspektionen). Resultaten av dessa och vårdnadshavarnas övriga tankar och åsikter ligger till grund för arbetet kring elevernas trygghet i skolan. 2.7 Skolpersonalens delaktighet Personalen görs delaktiga i utformningen av planerna genom sina representanter i Trygghetsteamet. Representanterna för fram övrig personals åsikter och tankar som framkommit på såväl arbetslagsmöten som i andra forum. 2.8 Förankring av planen Personalen konkretiserar planen i möten med eleverna. Planen konkretiseras även genom arbete i klasserna och aktiva samtal kring tryggheten på skolan. Trygghetsteamet presenterar resultatet av kartläggningarna för arbetslagen. Mentorer och klasslärare presenterar sedan resultatet av kartläggningen för eleverna och berättar om de insatser som är tänkta för att öka tryggheten på skolan. Planen förankras bland elever, vårdnadshavare och personal via klassråd, veckobrev, Infomentor, föräldramöten och personalmöten. Likabehandlingsarbetet fortgår under hela läsåret. Beslutande åtgärder följs upp och utvärderas på klassråd, i elevråd och i personalgruppen. Konkret så förankras planen genom aktivt arbete och de insatser som är knutna till planen. Likabehandlingsplanen finns allmänt tillgänglig på skolwebben. 12

47 3 Utvärdering Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen. 3.1 Utvärdering och delaktighet i utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen av förra årets plan har gjorts utifrån elevernas åsikter i kartläggningen. Eleverna i utvalda årskurser har även deltagit i Skolinspektionens Skolenkät (åk 5 och 9). Resultaten av elevernas tankar kring bl.a. tryggheten tas med i utvärderingen av skolans likabehandlingsarbete. Vårdnadshavarna har deltagit i Sundbybergs stads skolundersökning. Resultaten av elevernas tankar kring bl.a. tryggheten tas med i utvärderingen av skolans likabehandlingsarbete. Personalens utvärdering av förra årets insatser för att öka tryggheten på skolan har gjorts genom representanterna i Trygghetsteamet. 13

48 3.2 Resultatet av utvärderingen av fjolårets plan Tryggheten i skolan: - Jag känner mig trygg i skolan (Skolinspektionens Skolenkät VT 2015): 47 % i åk 5 svarade ja. Motsvarande för åk 9 var 48 %. - På påståendet om det fanns elever som man var rädd för i skolan (Skolinspektionens Skolenkät VT 2015): 57 % av eleverna i åk 5 att det inte stämmer alls, men 17 % svarade att det stämmer ganska bra. Motsvarande för åk 9 var 33 % stämmer inte alls, 33 % stämmer ganska dåligt. - Det framgår tydligt att kränkningar inte är accepterat i skolan (Skolinspektionens Skolenkät VT 2015): 36 % av föräldrarna till grundskoleeleverna svarade att det stämmer helt att, 42 % att det stämmer ganska bra. - Jag känner till skolans arbete med att motverka mobbing, kränkande behandling och diskriminering, likabehandling (Sundbybergs stads skolundersökning): 38 % av grundskoleföräldrarna tyckte i att. 32 % tyckte att det stämde helt. - Mitt barn känner sig tryggt i skolan (Sundbybergs stads skolundersökning): 53 % av grundskoleföräldrarna tyckte att det stämde helt. - Mitt barn lär sig att det är viktigt att bemöta andra bra (Sundbybergs stads undersökning): 64 % av grundskoleföräldrarna tyckte att det stämde helt. Personalen arbetar mot och ingriper vid kränkningar: - De vuxna ingriper och förhindrar kränkningar/ personalen motverkar aktivt att något barn far illa (Skolinspektionens Skolenkät VT 2015): I åk 5 tyckte 36 % att det stämde. 29 % av de i åk 9. - Eleverna vet vem de kan prata med om någon varit elak mot någon annan (Skolinspektionens Skolenkät VT 2015): 55 % av de i åk 5, för åk 9 var siffran 48 % - Det stämmer helt att du vet vem du ska vända sig till om du får reda på att en elev blivit kränkt (Skolinspektionens Skolenkät VT 2015): 46,5 % av föräldrarna till elever i grundskolan svarade ja. - Skolan arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling (Skolinspektionens Skolenkät VT 2015): 24 % av dem i åk 9 svarade att det stämmer helt. 36 % av grundskoleföräldrarna tyckte att det stämde helt. - Personalen motverkar aktivt att något barn for illa: 48 % av föräldrarna till grundskoleeleverna svarade ja. 14

49 Skolan är indelad i två spår i syfte att göra skolan tryggare. Åk 4-9 har sin verksamhet i en byggnad medan F-3 är uppdelade på två hus för att ge dem en tryggare miljö. - Av årets kartläggning verkar denna indelning i två spår inte ha gett önskad verkan. Det var tydligt att de yngre barnen var rädda för de äldre i såväl, bibliotek, matsal, klubben, som i korridorer och muttrar. - Personalrepresentanter från M och S erfar att de yngre barnen är rädda när de ska gå till R-huset. De äldre barnen är högljudda och retas med de yngre. Vi uppmärksammar att både flickor och pojkar får komma till tals i undervisningen. - Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar (Skolinspektionens Skolenkät VT 2015): 38 % av eleverna i åk 9 svarade att det stämmer helt. Motsvarande för föräldrar till barn i grundskolan var 56 %. - Personalen ger flickor och pojkar samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen (Sundbybergs stads skolundersökning): 67 % av grundskoleföräldrarana svarade ja. Personal med olika befattningar rastvaktar enligt schema. - Upplevelsen hos de vuxna i R-huset är att systemet fungerar dåligt. Önskemål finns om att vara två tillsammans och även att det är svårt att säga till de barn som inte är ens egna. - I årets kartläggning åk 4-9 så framgår också att eleverna känner sig otrygga mellan lektionerna. Det är framför allt i pitchen och i muttrarna som otryggheten finns. 3.3 Analys av utvärderingen av förra årets plan Tryggheten i skolan: - De yngre eleverna känner en större otrygghet i skolan än de äldre. I vårens kartläggning framgår också att det framför allt är de yngre eleverna som känner otrygghet och att deras otrygghet till viss del är relaterad till de äldre eleverna. Detta är något vi måste arbeta med. - Trygghetskänslan måste öka generellt bland eleverna. Personalen arbetar mot och ingriper vid kränkningar: - Vi behöver tydliggöra oss för såväl elever som vårdnadshavare. Målet måste vara att alla känner till hur vi arbetar för elevernas trygghet och vart de kan vända sig om de behöver. Vi uppmärksammar att både flickor och pojkar får komma till tals i undervisningen: - Även arbetet med jämställdhet måste förbättras. 15

50 3.4 Årets plan ska utvärderas senast Årets plan ska utvärderas senast augusti Rektorn ansvarar för att årets plan utvärderas. Ansvaret kan delegeras till Trygghetsteamet. 3.5 Hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas i samband med kartläggningen. Eleverna kommer få utvärderingar där de får kommentera hur de tycker att det blivit utifrån de mål och insatser som gjorts. Det är viktigt att eleverna känner att det de uttrycker i kartläggningen ger effekt. 16

51 4 Främja lika rättigheter och möjligheter Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Det ska finnas åtgärder för diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionsnedsättning. DO och BEO rekommenderar att även beakta diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck samt ålder inom ramen för det främjande arbetet. I skollagen ställs inte några direkta krav på att skolan ska bedriva ett främjande arbete för att stävja kränkande behandling. DO och BEO rekommenderar att kränkande behandling beaktas även i det främjande arbetet. Det förordas även i Skolverkets allmänna råd. 17

52 4.1 F Interna samarbeten F-3 har ett mycket tätt samarbete mellan fritids och skola i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter. De har även ett tätt samarbete med hemmen. När det gäller yngre elever kan de inte alltid själva överföra information mellan skola, hem och fritids. Det är därför viktigt att vi ser till att relevant information inte stannar någonstans. Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning: Målet är att skapa ett nätverk kring eleverna så att elevernas olika behov kommer fram. Vi vill skapa en miljö där alla kan delta utifrån sina individuella behov. Trygghetsteamet ansvarar för uppföljning. Insatsen är fortlöpande Arbete i elevgrupperna Lärarna och annan skolpersonal har arbete i elevgrupperna kring skolans värdegrunder. Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Ålder 18

53 Mål och uppföljning: Syftet är att eleverna ska bli goda kamrater och skapa en hög acceptansnivå i grupperna. Trygghetsteamet ansvarar för uppföljning. Insatsen är fortlöpande Temadag Vänskap Trygghetsteamet har för avsikt att ordna med temadag (vänskap). Ev. bjuder skolan in teatergrupp för forumteater. Samtal och diskussioner med eleverna kring vänskap och hur vi behandlar varandra och vår arbetsmiljö. Samtal om att vi är olika och tänker och tycker olika. Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Ålder Mål och uppföljning: Målet är att eleverna ska bli goda kamrater och skapa en hög acceptansnivå i grupperna. Trygghetsteamet ansvarar för uppföljning. Insatsen är fortlöpande. 4.2 Åk Samarbete med ungdomsmottagningen i Sundbyberg Skolans 6or och 8or ska besöka ungdomsmottagningen för att prata om sex- och samlevnadsfrågor. Personal från ungdomsmottagningen kommer medverka vi sex- och samlevnadsdagen på skolan. Om Ungdomsmottagningen: Här kan du få hjälp med frågor/funderingar som rör till exempel kropps- och pubertetsutveckling, underlivsbesvär, flytningar, menstruation, förhud, testiklar, utlösning, sexualitet, graviditet, könssjukdomar, kondomer och andra preventivmedel. Du kan även få hjälp med dagen-efter-piller, att göra ett graviditetstest, testa dig för könssjukdomar, och/eller göra en undersökning. Du kan även prata om din hemsituation, relationer, nedstämdhet, oro, övergrepp, sexualitet mm. Om du har varit med om något jobbigt i livet eller kanske är mitt 19

54 uppe i något oroande och svårhanterligt, då kan vi hjälpa till att sortera bland tankar och känslor, och ge tips och råd om hur du kan få en bättre tillvaro. ( Områden som berörs av insatsen: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning: Syftet är bland annat att eleverna ska få kunskaper i frågor kring vad sex och samlevnad är och den egna utvecklingen. Målet är även att eleverna ska få en förståelse för olika sexuella läggningar, könsuttryck och preferenser. Vi vill medverka till att skapa en positiv grogrund för eleverna när det gäller dem själva och deras utveckling. Vi vill även öka acceptansen hos eleverna och förståelsen för andra. Även sex och samlevnad i relation till aspekter som etnisk tillhörighet, religiösa aspekter och ålder kommer att diskuteras. Insatsen ska vara klar under VT -16 Kurator ansvarar för uppföljningen Fältarna Fältarna kommer medverka vid föräldramötena för att presentera sitt projekt Effekt för att stävja användandet av droger. Under hösten kommer Fältarna även ha ett jämställdhetsprojekt med årskurs 7. Fältarskola kommer hålla fältarkurs med årskurs 6. De kommer även gå runt och presentera sig i alla åk 6 9 klasser. Fältarna var med och umgicks under sex-och samlevnadsdagen förra läsåret. Förhoppningsvis kommer de medverka även detta år. Fältarna besöker även skolan och skolans fritidsverksamhet Klubben kontinuerligt. 20

55 Om Fältarna: Vi som är fältsekreterare i Sundbybergs stad arbetar uppsökande och förebyggande för dig mellan år. Detta gör vi både dag- och kvällstid genom att röra oss i de miljöer där ungdomar rör sig i. Genom att lyssna och skapa goda relationer vill vi öka ungdomars välmående och känsla av trygghet. Kontakten med oss bygger på frivillighet, förtroende och respekt för alla ungdomars integritet. För att på bästa sätt hjälpa ungdomar och tidigt kunna stötta de som behöver det samarbetar vi med föräldrar, skola, polis och socialtjänst. ( Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning. Syftet är att barnen ska få en bild av Fältarna så att de vågar ta kontakt med dem även utanför skolverksamheten. Fältarna kan ses som ett utökat vuxenstöd för att minimera att barnen utsätts för kränkande behandling eller för annan fara. Syftet är även att skapa en bro mellan Fältare och skola så att vi kan få ett samlat grepp om eleverna. Exempelvis kan Fältarna ta kontakt med oss angående elever de träffat ute. Vad gäller jämställdhetsprojektet så ser vi ett behov hos våra elever att prata om jämställdhet, både ur ett genusperspektiv, men även ur ett intersektionellt perspektiv d.v.s. i relation till andra områden som samspelar medoch påverkar jämställdheten. Frågor kring kultur och religion behöver diskuteras ihop med jämställdheten. Syftet är att eleverna ska bli medvetna om hur kön och genus påverkar, både i omvärlden och i närmiljön. Målet är att eleverna ska bli medvetna om hur de själva agerar, hur andra agerar och hur man kan bygga ett mer jämställt samhälle både i sin närhet men även i samhället. Kurator ansvarar för utvärderingen. Insatserna ska vara klara under VT

56 4.2.3 Origo Origo kommer ha en föreläsning för högstadiet under hösten. Föreläsningen har fokus på hedersrelaterat liv, förtryck och våld. De kommer berätta om tjejer, killar, HBTQ ungdomar, tvångsäktenskap, ryktesspridningar, kyskhetsnormer och grupptryck mm. De berör även att det inte råder jämställdhet här i det svenska samhället alla gånger. Eleverna får även information om hur Origo som består av en verksamhetsledare, kuratorer, barnmorska samt en polis på kan stötta ungdomar i deras livssituation. Om Origo Origo är ett resurscentrum. Det är ett samarbetscentrum där flera myndigheter arbetar tillsammans under ett och samma tak. Hela idén med Origo är, att sätta dig som är ung i fokus och göra det bästa för dig. Origos uppgift är att, tillsammans med dig, försöka lösa dina problem. På Origo finns både kunskap och spetskompetens. Och alla som jobbar här på centret känner till hederskulturen och det hedersrelaterade förtrycket. De vet vad som gäller och du kan tala fritt. Origo finns också som ett stöd för vuxna som möter ungdomar i sitt arbete eller i andra sammanhang. De kan kontakta Origo för att få tips och råd. De som jobbar på Origo har tystnadsplikt. På Origo finns kompetensen samlad. Här finns allt på ett och samma ställe: Socialtjänst, polis och landsting. Du väljer själv vem du vill prata med. Om du inte vill/kan komma till oss kan vi tipsa dig om andra du kan kontakta. Vi som arbetar på Origo vill hjälpa dig, som är ung, att komma vidare med ditt liv. ( Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Mål och uppföljning. Vi ser ett behov hos våra elever att prata om jämställdhet, både ur ett genusperspektiv, men även intersektionellt. Frågor kring kultur och religion behöver diskuteras ihop med jämställdheten. Syftet är att stärka eleverna i att våga och kunna vara dem de är, oavsett i vilken familj de växer upp. Målet är att dels att elever som lever under hedersrelaterat våld och förtryck ska kunna identifiera sin egen situation och söka stöd. Målet är även att alla elever ska få en insyn i hur det kan vara att växa upp under sådana omständigheter och att det kan ge en ökad förståelse för varandra. Kurator ansvarar för uppföljning. Insatsen ska ske under HT

57 4.2.4 Arbete kring droger och droganvändning Till våren ska vi arbeta med eleverna kring droger och droganvändning. Tanken är att vi ska arbeta med externa professionella. I dagsläget står vi och väger mellan ett par olika organisationer. Områden som berörs av insatsen: Hälsofrämjande insats. Mål och uppföljning. Målet är att inga elever på Grönkullaskolan ska använda droger. Med det här arbetet hoppas vi att fler unga avstår från att använda droger och att fler unga vågar söka stöd i att t.ex. sluta röka. Kurator ansvarar för uppföljning. Insatsen beräknas vara klar under VT Internt arbete kring sex och samlevnad Vi tänker ha en sex- och samlevnadsdag som förra läsåret. Förhoppningen är att kunna engagera fler externa professionella. Vi hoppas även kunna ha mer av en workshop i år. Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning: Målet är att öka elevernas förståelse kring sex och samlevnad. Sex är inte enbart samlag utan mycket mera. Vi vill prata om relationer, att vara kär, hur man uttrycker detta och mycket mer. Så klart vill vi även prata kring sex och kroppen. Vi vill bidra till elever med sunda uppfattningar om sig själva och andra. Alla ska känna att de duger och alla har rätt att veta vad som händer med dem själva. Vad händer när man får mens? Vi vill stärka elevernas självkänsla. Kurator ansvarar för uppföljning. Insatsen ska ske under VT

58 4.2.6 Grubbelklubben Grubbelklubben kommer till skolan varannan vecka. Då får eleverna i åk 4-9 möjligheten att diskutera olika livsfrågor. Om grubbelklubben: Grubbelklubben beskriver sitt arbete i Ängsskolan i sin församlingstidning: Förra veckan pratade vi om hur det känns att bli kallad för kränkande saker och idag avhandlas könsroller och om det är ett problem att olika saker förväntas av killar och tjejer. Frågan finns uppskriven på ett stort papper tillsammans med olika svarsalternativ. I en strid ström kommer elever fram och kryssar i sitt svar och berättar hur de har tänkt, och vi som jobbar med Grubbelklubben frågar, lyssnar och utmanar. Vissa sätter sitt kryss och går vidare, andra stannar kvar en längre stund för att fundera och prata. En del lärare kommer också fram, diskuterar med sina elever och bjuder på sig själva och sin tid. Vi pratar om stora och viktiga frågor, som Vilka egenskaper är viktigast hos en partner? Vad är meningen med livet? Är det ok att ungdomar röker och dricker alkohol? Vad är bästa knepet för att må bättre om man är deppig? Målet är inte att komma fram till några färdiga svar, utan att lyfta viktiga frågor och fundera kring dem tillsammans. (Svenska kyrkan, Sundbyberg: Församlingstidningen Nr 3, augusti 2013) Områden som berörs av insatsen: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning: Syftet är att ge eleverna ett öppet forum för att diskutera livsfrågor. Målet är att det ska stärka dem som personer. Förhoppningen är att de ska våga vara dem de är oavsett om det gäller utseende, val av intressen eller något annat. Kurator ansvarar för uppföljning. Insatsen är pågående. 24

59 5 Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. DO rekommenderar att beakta även diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck samt ålder vid kartläggningen. Olika diskrimineringsgrunder stärker ofta varandra Kartläggningsmetoder Arbetet med kartläggningen har skett enligt den av DO rekommenderade Husmodellen Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder 5.3 Hur eleverna har involverats i kartläggningen F-3: Kartläggning enligt Husmodellen, eleverna har fått titta på bilder över skolgården och över skolans lokaler. De har sedan fått placera ledsna gubbar på de platser där de känner sig otrygga. Trygghetsteamet har haft hand om karläggningen i samtliga klasser. Kartläggningen sammanställdes i en karta över skolan och resultaten sammanställdes i ett Excelark slutet. Trygghetsteamet följer upp och analyserar. 25

60 5.3.2 R-huset åk 4-9: Trygghetsteamet har varit och besökt alla klasser. Eleverna har fått varsin HUS-modell där skolans lokaler varit utsatta. Även olika former av undervisning som exempelvis sex- och samlevnad och studiebesök har varit utsatta i modellen. Eleverna har sedan enskilt fått skriva ner i vilka utrymmen, i vilka situationer och med vilka de känner sig otrygga och varför. Trygghetsteamet har sedan sammanställt det som eleverna skrivit. Utifrån resultatet har Trygghetsteamet diskuterat med ledningen om nödvändiga insatser för att minska otryggheten. 5.4 Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom representanter i Trygghetsteamet. Trygghetsteamet består av representanter från samtliga stadier och från olika delar av verksamheten, samtliga hus, fritids, klubbverksamhet, elevrådsansvariga, elevhälsan m.fl. 5.5 Resultat och analys F-3 Vi i trygghetsteamet genomförde och utarbetade kartläggningen vilken sedan presenterades för övrig personal på skolan för diskussion. Diskussionen ledde till trygghetsskapande förbättringar och åtgärder, som t.ex. bestämda platser för rastvakterna. Vi åtgärdade också att fler personal fanns i korridorer. Resultat på kartläggningen visade att vissa platser är mer otrygga än andra, exempelvis toaletter, korridorer och slänten på skolgården. Till nästa kartläggning måste vi få med omklädningsrum, duschar och vår delvis nya omgjorda skolgård. 5.6 Resultat och analys Åk Medverkande: 197 elever - 94 stycken kände sig helt trygga överallt. Det genomgående när vi analyserade kartläggningen var de yngres rädsla för de äldre. Det gällde på de flesta platserna och över lag. De områden som kändes mest otrygga var i muttrarna på nedre plan och i Pitchen. Även toaletterna kändes otrygga. För att se det fullständiga resultatet, se bilaga 3. 26

61 5.7 Översyn av den egna organisationen Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av trakasserier och kränkande behandling utan även en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår. Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till diskriminering. Individnivå Skolans ordningsregler gäller var och en oavsett kön, ålder, religiös trosuppfattning, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller funktionshinder om inte annat har avtalats med den individuella eleven. Regler kan ändå bidra till en indirekt diskriminering. Vi har därför granskat skolans ordningsregler för att säkerställa att dessa inte kan leda till att någon diskrimineras. Gruppnivå Klassregler: I klasserna har/kommer egna regler att tas fram för den specifika gruppen. Tanken är att det är eleverna själva som ska ta fram dessa. Det är då viktigt att se till att allas röster blir hörda, exempelvis är det viktigt att se till att både killar och tjejer kommer till tals. Placeringar i klassrummen: Lärarna bestämmer hur eleverna ska sitta i klassrummen. Speciallärare/specialpedagoger kan vara med och bidra till att placeringarna blir bra utifrån ett läroperspektiv. Verksamhetsnivå Klassindelning: Vid utformningen av de nya klasserna bidrog både gamla och nya mentorer, speciallärare, kurator, psykolog och ledning. Syftet var att få en jämn fördelning av elever med extra behov, nyanlända elever och att få klasser med ungefär jämna meritvärden. Syftet var även att få en jämn könsfördelning. I forskning har det visat sig att det gynnar grupper att inte dela in klasser efter styrkor i ämnen eller andra behov utan istället ha en normalfördelning av eleverna i alla klasser. Att flera professioner deltog i klassindelningarna bidrog förhoppningsvis att fördelningarna blev så jämna som möjligt. Indelning i muttrarna: Efter förra läsårets kartläggning fann vi ett behov av att separera mellanstadiet från högstadiet vad gäller lokaler. De yngre kände sig inte trygga med att dela mutter med de äldre eleverna. 27

62 6 Förebyggande åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Utifrån resultatet i kartläggningen formuleras konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar nämligen till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. 6.1 Åtgärder som gäller för samtliga hus Bygga broar mellan husen Av kartläggningarna har det framgått att det finns en rädsla hos de yngre att vistas i Hus Rissne. De yngre är rädda för de äldre. De tycker att de låter mycket osv. Vi planerar därför ett tätare samarbete mellan elevråden. De ska träffas alla tillsammans ett par gånger per år och även få göra något roligt ihop för att stärka banden mellan dem. För att förbättra samarbetet ska de vuxna som ansvarar för elevråden i respektive hus ingå i Trygghetsteamet så att en levande dialog finns. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Ålder Mål och uppföljning: Syftet är att ett ökat samarbete mellan de yngre och äldre ska leda till en ökad trygghetskänsla hos de yngre. Förhoppningen är även att de äldre ska få en ökad förståelse för de yngres otrygghetskänslor så att de kan ta hänsyn till detta. Kurator ansvarar för uppföljningen. Fortlöpande åtgärd Kompetensutveckling i Trygghetsteamet och övrig personal Det är viktigt att eleverna känner att de kan vända sig till oss vuxna och att det ska kännas som att man får stöd. Vi ser därför ett behov av kompetensutveckling hos hela personalstyrkan vad gäller konflikthantering. Tanken är att Trygghetsteamets medlemmar ska utbildas i konflikthantering. De ska sedan kunna överföra den kunskapen till övrig personal och fungera som stöd för dem. 28

63 I nuläget är tanken att Trygghetsteamet ska besöka Medlingscentrum för att få kunskaper i den form av medling som de arbetar med. Efter undersökning har vi sett att de skolor som känner sig mest nöjda med konflikthanteringen på sin skola är de som använder sig av olika medlingsstrategier. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Syftet är att den förbättrade kunskapen hos personalen ska leda till att kränkningarna minskar. Målet är även att en bra konflikthantering kan ge eleverna verktyg att själva lösa konflikter på ett sunt sätt. Kurator ansvarar. Åtgärden ska vara klar under HT Rastverksamheten För att göra det tryggare på rasterna har vi bestämt att alla rastvärdar ska bära band. Eleverna ser då tydligt vilka de kan vända sig till. Personalens närvaro på rasterna preventerar också att någon elev utsätts för kränkningar. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning: Syftet är att öka tryggheten på rasterna. Förhoppningsvis minskar kränkningarna och det ökar också möjligheterna att upptäcka kränkningar. Kurator ansvarar. Fortlöpande åtgärd. 29

64 6.2 Åtgärder F Stående tid hos likabehandlingsgruppen där elev kan boka möte via sin lärare. Trygghetsteamen har mottagning för eleverna en tid/veckan. Då kan eleverna komma dit och samtala med trygghetsteamet. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Målet är att skapa ett forum för eleverna som de vet att de kan vända sig till om de behöver. Syftet är att eleverna ska få det stöd som de behöver. Det kan vara fråga om kränkningar men även annat. Ansvarig för uppföljning är Trygghetsteamen i Mikla/Midgård och Skvadron. Fortlöpande åtgärd Bemanning i kapprummet Elevernas kapprum vi ser till att det är bemannat innan och efter rast och vid alla övergångar mellan lektioner. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Syftet är att öka tryggheten för eleverna och att kunna motverka och upptäcka fler kränkningar. Ansvarig för uppföljning är Trygghetsteamet i Mikla och Midgård. Fortlöpande åtgärd Skolvärdar på otrygga platser Skolgården ängen (vid kullen). Vi ser till att rastvakten håller extra uppsikt när det befinner sig elever där. Skolgården bakom förrådet. Rastvakten som ansvarar för skolgården håller extra uppsikt. 30

65 Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Kön Funktionsnedsättning Mål och uppföljning: Syftet är att öka tryggheten för eleverna. Målet är att upptäcka fler och att minska antalet kränkningar. Målet är även att alla ska kunna delta på lika villkor. Ansvarig för uppföljningen är Trygghetsteamet i Mikla och Midgård. Fortlöpande åtgärd. 6.3 Åtgärder Åk Rastvärdsrunda och rastansvar Rastvärdsrundan har lagts utifrån de delar av skolan som eleverna angett att de känner sig otrygga på. Förutom den runda som rastvärdarna ska gå, kommer Micke vara ansvarig för rasterna ute. Han ska strukturera upp användandet av Pitchen och fotbollsplanen, två områden som upplevdes som otrygga i kartläggningen. Hellen kommer ansvara som husresurs inomhus. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning: Syftet är att öka tryggheten. Vi vill att fler kränkningar upptäcks och att minska det totala antalet kränkningar. Målet är även att alla ska kunna delta på lika villkor. Ingen ska känna att den inte får delta på grund av exempelvis funktionsnedsättning eller kön. Kurator ansvarar för uppföljning. Fortlöpande åtgärd. 31

66 6.3.2 Husvikarie I hus Rissne har vi en husvikarie istället för att ta in extern vikarie. Tanken är att en husvikarie är välkänd för barnen och därför lättare kan hoppa in i en klass när det behövs. Husvikarien kommer ju känna eleverna. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning: Syftet är att en välkänd vikarie är en trygghet för eleverna. Det kommer minska antalet kränkningar och också kan en vikarie som känner eleverna snappa upp kränkningar. En välkänd vikarie kan också på ett bättre sätt tillgodose elevernas behov. Kurator följer upp. Fortlöpande åtgärd Fasta tider på klubben I år kommer strikt fasta tider hållas. Mellanstadiet kommer ha egna tider och högstadiet egna. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Ålder Mål och uppföljning: Syftet är att de yngre ska våga vistas på klubben i högre utsträckning. Målet är att öka tryggheten på klubben. Kurator ansvarar för utvärderingen. Fortlöpande åtgärd. 32

67 6.3.4 Haspar på toaletterna Tanken är att toaletterna inte ska gå att dyrka upp utifrån. Elever har känt otrygghet när de är på toaletterna. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Kön Ålder Mål och uppföljning: Målet är att eleverna ska känna en ökad trygghet. Kurator följer upp. Fortlöpande åtgärd Mellanstadiet och högstadiet har olika muttrar I kartläggningen uttryckte många yngre att de upplevde rädsla för de äldre. De äldre ockuperade rastutrymmen i båda muttrarna. I år har högstadiet en mutter och mellanstadiet en. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Ålder Mål och uppföljning: Målet är att öka tryggheten hos de yngre eleverna. Syftet är även att minska antalet kränkningar. 33

68 7 Rutiner för att upptäcka kränkningar För att upptäcka ifall någon elev blir utsatt för kränkande behandling har alla på skolan följande tillvägagångssätt: - All personal arbetar för att skapa förtroende och goda relationer med eleverna så att de ska våga/vilja anförtro oss om det händer dem något. - All personal är uppmärksam och lyhörd inför varje signal om att kränkningar förekommer. - Skolan har då och då Fältarna på besök. De tjänar som extra vuxenstöd. De har också redan skapat förtroende genom den egna verksamheten. Vi för dialoger med Fältarna angående enskilda elever. - Kontinuerliga samtal med elever och vårdnadshavare. - Vårdnadshavare och elever ska veta vem/vilka de kan vända sig till om det är något som de vill ta upp. Vi arbetar för goda relationer till vårdnadshavarna och för att de ska känna att de kan kontakta oss när de vill. - Alla på skolan finns ute bland eleverna och håller uppsikt över de utrymmen där elever befinner sig. Genom kartläggningen vet vi var elever oftare känner sig rädda/kränkta så vi kan lägga rastvärdrundor särskilt till dessa platser. - Eleverna ges tillfälle att enskilt eller i grupp ta upp stämningen i klassen och eventuella observationer som gjorts gällande kränkningar, både under mentorstid och i arrangerade grupper. - EHT tar varje vecka upp enskilda elevers situation, varvid även trivsel och atmosfär i klasserna diskuteras. - All personal på skolan arbetar för att inte normalisera språkbruk och beteenden som kan upplevas kränkande. I den dagliga verksamheten tar vi diskussioner med eleverna när vi hör dem använda nedsättande ord eller om vi ser skojbråk som exempelvis att rycka mössan av någon annan, som kan upplevas kränkande. - Skolan är medvetna om att frånvaro kan vara en indikator på att en elev är utsatt för kränkningar. Frånvaron följs därför kontinuerligt upp och klasslärare/mentorer pratar med elever som har en hög eller ökande frånvaro. - All personal är medveten om sin skyldighet att agera när de uppfattar eller en elev berättar om kränkningar. Alla vuxna har en skyldighet att ta elevers utsagor på allvar och reagera. Det är också de vuxnas skyldighet att inte ignorera tecken på att kränkningar förekommer. - Trygghetsteamet utarbetar rutiner kring hur man ska agera när man upptäcker att kränkningar förekommer. Trygghetsteamet ser till att personalen får veta dessa. 34

69 8 Rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp Planen ska innehålla rutiner för hur skolan ska agera när någon i personalen får reda på att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det saknar betydelse vem i personalgruppen som får kännedom och på vilket sätt det sker. Utredningsskyldigheten gäller inte bara när den drabbade eleven eller elevens föräldrar informerar skolan. Skolan måste även agera när informationen kommer från andra elever eller när anmälan sker anonymt eller om någon från skolans personal blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för en elev. 8.1 Policy värdegrund och förväntningar i Grönkullaskolan Alla elever ska få möjlighet att förvärva och utveckla de kunskaper och färdigheter de behöver för att kunna vara en aktiv del i att skapa en god framtid för sig själva och andra. Alla elever ska känna glädje i att komma till skolan och ha möjligheter att få vara med och forma skolan till en bra arbetsplats för alla. Alla elever ska få möjlighet att utvecklas och ta ansvar för sig själva och sina studier utifrån sina individuella förutsättningar. Alla elever ska lämna skolan som trygga, demokratiska och ansvarskännande individer. Vi förväntar oss att eleven: - Är en god kamrat. - Använder ett vårdat och vänligt språk. - Är ärlig, står för det den gör och talar sanning. - Tar ansvar för sitt skolarbete, sina läxor och miljön i skolan. - Följer de regler som gäller i skolan och för fritidsverksamheten. 35

70 Vi förväntar oss att vårdnadshavaren: - Kommer på möten angående sitt barn och skolan. - Är engagerad i sitt barns utveckling och samarbetar med skolan för barnets bästa. - Ser till att sitt barn kommer i tid och har med rätt material, läxor etc. - Sjukanmäler sitt barn vid sjukdom. - Ansöker om ledighet i god tid Som vårdnadshavare och elev ska det kunna förväntas att skolan: - Följer läroplanen och skolans värdegrund. - Följer likabehandlingsplanen. - Arbetar för att lärandet ska vara stimulerande. - Arbetar med att utveckla barnens sociala kompetens. - Arbetar för att eleverna ska vara stolta över sin skola. Tar kontakt med vårdnadshavare om något särskilt hänt med enskild elev. Vi vill att alla i Grönkullaskolan ska trivas och vara trygga. Därför vill vi att det ska finnas kamratskap och arbetsro på vår skola. Detta vill vi uppnå genom följande förhållningssätt: Alla vill bli lyssnade till och hälsade på. - Vi som arbetar i skolan hälsar på alla barn och vuxna vi möter och uppmuntrar och påminner barnen om att göra detsamma. Vi pratar om vikten av att lyssna till vad andra har att säga och låta dem tala till punkt. Det är också viktigt att få öva sig i att tala på ett sätt så att andra vill lyssna till det man har att säga. Att vara hjälpsam tycker vi bidrar till en god kamratskap. - Vi påminner och pratar om det så fort tillfälle ges. Barnen ska få träna och få stöd i att lösa olika typer av konflikter på ett konstruktivt sätt. - Fysiskt våld och kränkande ord markerar vi mot direkt. Rätten att säga nej. - Barnen behöver stödjas i och få träning att säga nej till sina kamrater då det är något de inte vill. Det är också viktigt att lära sig att acceptera ett nej. 36

71 8.2 Skolans ordningsregler I skolan har vi vissa ordningsregler som alla i skolan har skyldighet att följa, både stora och små. Här nedan presenterars ett utdrag. Reglerna i sin helhet finns i bilaga 3. Ordningsreglerna har skickats hem till varje elev för påskrift och finns anslagna på en stor tavla utanför rektorsexpeditionen i R-huset och i våra andra hus. De av läraren/arbetslaget och eleverna gemensamt framtagna ordningsreglerna för Undervisningen finns uppsatta i alla klassrum. Skolan ska vara en demokratisk arbetsplats där alla har rätt att känna sig trygga och trivas. Skolan ska vara en plats som är positivt laddad och som upplevs som lustfylld och utvecklande. Skolan ska inte vara en spegling av samhället utan vara så som samhället borde vara. Följande förhållningssätt gäller alltid på skolan: Ta hänsyn till varandra och behandla varandra med respekt i ord och handling. Ha en vänlig samtalston och ett vårdat språk. 8.3 Rutiner för att utreda och åtgärda ansvarighet för utredning och åtgärder Det är viktigt att den enskilda elevens upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller dem som kan ha utfört kränkningarna. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. På Grönkullaskolan använder vi oss av en konsekvenstrappa. Beroende på händelse och händelsens allvar så blir det olika konsekvenser. 37

72 Rutinen för när en händelse inträffat är följande: Händelse 1. Ta ett initialt samtal. 2. Om det inte rör sig om något som kan lösas på plats, exempelvis glömda skolmaterial, kontakta mentor. Mentorerna är alltid primärt ansvariga för att klarlägga vad som hänt. Alltid har inte mentor möjlighet att ingripa direkt. Är det akut: a. Den som upptäckt händelsen tar hand om det initiala. b. Om den som upptäckte händelsen inte har möjlighet, kontakta rektor, kurator eller annan vuxen som har tid. 3. Samtal med berörda elever. Samtal med vittnen till händelsen. 4. A) Om händelsen känns så allvarlig att VH ska kontaktas, hantera händelsen som en kränkning. Då ska Dokumentation av kränkningar (blankett 3) göras. Konsekvenser enligt konsekvenstrappan. B) Annars, om händelsen är sådan att den ska dokumenteras (se 8.4 nedan om vad som ska dokumenteras), dokumentera i Incidentrapport (blankett 2). Konsekvenser enligt Konsekvenstrappan. C) En händelse som inte behöver dokumenteras kan ändå vara så allvarlig att det måste vidtas konsekvenser. Konsekvenser enligt Konsekvenstrappan. Händelse eller Incident: 1. Tillsägelse av vuxen. KONSEKVENSTRAPPAN: Kränkningar, hoppa över ettan och gå direkt till 2: 2. Samtal hem till VH av mentor, lärare, fritids. Kom fram till åtgärd. Dokumentera (blankett 1). Följ upp. 3. Möte på skolan m VH, mentor. Kom fram till åtgärd. Dokumentera samtal (blankett 1). Följ upp. 38

73 4. Möte på skolan med VH, EHT, skolledning. Kom fram till åtgärd. Dokumentera samtal (blankett 1). Följ upp. 5. Disciplinärt möte med skolledning, EHT och mentor. Dokumentera samtal (blankett 1). Följ upp. 8.4 Att dokumentera Incidenter som ger skyldighet att dokumentera är i enlighet med Skollag (2010:800) kap. 5 24: Utvisning ur undervisningslokalen (Kap. 5 7) Kvarsittning (Kap. 5 8) Tillfällig omplacering Kap. 5 ( 12) Tillfällig placering vid annan skolenhet (Kap. 5 13) Avstängning i vissa obligatoriska skolformer (Kap ) Omhändertagande av föremål (Kap ) För att förenkla dokumentationen har blanketterna fått nummer och färg: Blankett 1 för Dokumentation av samtal, både samtal i kränkningsärenden och andra ärenden, är grön. Blankett 2 för Förseelse mot skolans ordningsregler är turkos. Blankett 3 för Dokumentation av kränkningar är gul. Blankett 4 för rektor att fylla i är vit. 8.5 Rutiner om en elev kränks av vuxen Om en elev upplever att hen har kränkts av en vuxen ska rektor ansvara för utredningen. Det ska inte ligga på kollegor att bedöma varandra. 8.6 Rutiner när kränkningarna skett på nätet Om kränkningarna har skett på nätet som exempelvis Facebook, Instagram, K.i.K. eller Ask ska skolan direkt kontakta vårdnadshavarna och informera om detta. Det är sedan vårdnadshavarnas ansvar att ta tag i detta. Skolan assisterar så klart om vårdnadshavare vill ha tag i varandra eller dylikt. 39

74 8.7 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till I första hand är det klassläraren/mentorn som elever, vårdnadshavare och annan skolpersonal ska kontakta om det är någonting. De har huvudansvaret för sina elever. Elevhälsan och skolledningen ska också vara sådana som elever och vårdnadshavare spontant ska kunna kontakta: Jörgen Smederöd, rektor Anders Andersson, ansvarig för elevhälsan Maria Celander, skolsköterska Gunilla Gustafsson., kurator Sun Karpe, kurator Rutiner för uppföljning Alla kränkningsärenden ska följas upp. Mentorer och klasslärare har ansvar att följa upp kränkningar av deras elever. 40

75 BILAGA 1 - Lagar och regler som styr likabehandlingsarbetet. Skollag (2010:800) Aktiva åtgärder Målinriktat arbete Kap. 6, 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling Kap. 6, 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling Kap. 6, 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling Kap. 6, 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Kap. 6, 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. 41

76 Diskrimineringslag (2008:567) Utbildning Målinriktat arbete Kap. 3, 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (2010:800), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Lag (2014:958). Att förebygga och förhindra trakasserier Kap. 3, 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Lag (2014:958). Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2014:958). 42

77 BILAGA 2 Kartläggningen, resultat, analys och planerade insatser. Var/med vem? Varför? (elevernas kommentarer) Den blå gungan - På den blå gungan brukar många bli retade pga. sin vikt. - För att det är så mycket bråk. - För att all vill gunga men alla kan inte gunga samtidigt. Caféet/Klubben - För att det är gapigt. - Stora barn som är lite läskiga. Toaletterna - För att toaletten är smutsig. - Jag är inte trygg i skolans toalett för att när man går in och stänger dörren kommer några personer och öppnar dörren. - För att många brukar vara utanför Vid skåpen - Vid skåpen kan det ofta bli bråk och ord som bög och lebb förekommer som skälls ord är det fel att vara bög eller lebb? Nej! Men ändå så använder de flesta det som skälls ord och som om det är något dåligt till och med jag säger det ibland bara för att man Åtgärder? Fler rastvärdar ute som eleverna kan vända sig till om de behöver. Rastvärdsrunda till utsatta platser. Fasta tider för respektive stadie. När de yngre är där ska de äldre inte tillåtas komma dit. Städning fler gånger per dag. Rastvärdsrundan går förbi toaletterna. Haspar på toaletterna. Hellen kommer ha ett större ansvar inomhus. Fler rastvärdar. Rastvärdsrundan förbi skåpen. - Vid skåpen, det står på ett öppet ställe och några brukar banka på de, osv. så man är lite otrygg om man vill lämna sina värdesaker där. Musik. - Om någon har ful röst och alla skrattar åt en. - För att någon kan inte sjunga. Skolsköterskan. - Om man väger sig men man väger för mycket. Matsal - Om man äter och det kommer på kläderna. - Vi äter mat och alla pratar högt. - För att flera inte står i kören utan puttar dem andra. Prata med musiklärarna om det. Pratat med skolsköterskan om detta. Mikla och Midgård äter hos sig. Färre elever. Ev. matprao för att alla ska ta ansvar. 43

78 - De ger mig för lite mat. - Matsalskön: De äldre trängs och puttas eller tafsar. Biblioteket - Jag kan bli retad ibland. - För att alla kommer in och stör. - Andra som kastar böcker på en. Raster - Många springer. - Det är många som slåss. I C-muttern - Därför folk/elever där viskar en massa jävla skit om en där inne. - Det är otryggt/obehagligt. - 8orna brukar vara otrevliga mot oss. - Det är trångt och jag känner mig osäker när jag öppnar mitt skåp. - Folk där kollar konstigt på en och dömer en och det är jobbigt. - Det finns många människor som dömer där. - Högstadieeleverna är oftast där. - Ibland när andra klasser har lektion där och man går förbi brukar dom stå och glo. - Det är för att de puttas att jag aldrig är där. - Många svordomar och stora barn. - De äldre är kaxiga. I A-muttern - Högstadieeleverna är oftast där. - Ibland när andra klasser har lektion där och man går förbi brukar dom stå och glo. - För att det är äldre personer och de är ganska taskiga. - Det finns många kaxiga (taskiga) barn som retas (4-9). - Det finns många äldre där och de flesta är kaxiga och retas. - Jag har hört att andra känner sig otrygga i A-muttern för att det finns många kaxiga där. Grupprum i både c och A muttern - För att de äldre älskar och retas. - För att det finns ofta många människor, ibland blickar de på oss och så känns det konstigt. - Jag känner att det är lite läskigt i grupprummet för att det finns ibland många elever som är taskiga 44 Prata med Sara. Ta upp på mentorstiderna om hur man ska vara i biblioteket. Lägga om rastvärdsschemat så att vi har dubbla värdar ute när eleverna har rast. Kommer ha mellanstadiet och högstadiet i olika muttrar. Strukturerat upp rastvärdsrundorna till områden där eleverna känner sig mer otrygga. Hellen kommer vara mer runt inomhus och ha koll. Kommer ha mellanstadiet och högstadiet i olika muttrar. Strukturera upp rastvärdsrundorna till områden där eleverna känner sig mer otrygga. Hellen kommer vara mer runt inomhus och ha koll. Kommer ha mellanstadiet och högstadiet i olika muttrar. Strukturerat upp rastvärdsrundorna till områden där eleverna

79 Bänkarna utanför C och A muttern. där. - För att vi går genom den vägen mycket och då finns det många som sitter där. (mest är det taskiga elever som sitter där). - För att där sitter några elever och när vi går förbi kollar de på oss på ett konstigt sätt. - För att det brukar sitta några större elever där och när jag går där känner jag mig otrygg. I Pitchen - För att många retas för jag är dålig på fotboll. - För att när jag spelar målvakt och räddat bollar kommer en kille och sparkar mig och jag blir rädd när jag räddat hans bollar och han är ***. - Det finns killar som sparkar andra när de har bollen. - Det äldre hotas med att de ska slå en. - De äldre(8 och 9) tar över. - Jag känner mig rädd av dem stora. - De äldre hotar att skuta bollen på en. - Jag får inte vara med och spela fotboll. Korridorer - Där brukar alla gå förbi och 8orna brukar knuffa och putta. Men jag bryr mig inte om de men det kan leda till bråk. - Folk puttar och knuffar för att de inte gillar en. - För att många ofta är där. - För att det finns vissa som kollar snett. - Många går förbi där. De kränker, trampar, knuffas: II - För att det är många som skriker och puttas så man måste trängas fram. - Många äldre är galna och springer där: III - Många äldre som sparrar boll. - Det är trångt. känner sig mer otrygga. Hellen kommer vara mer runt inomhus och ha koll. Kommer ha mellanstadiet och högstadiet i olika muttrar. Strukturerat upp rastvärdsrundorna till områden där eleverna känner sig mer otrygga. Hellen kommer vara mer runt inomhus och ha koll. Ha mer uppstyrda rastaktiviteter. Micke kommer ansvara för rasterna och kommer röra sig mer i utemiljön. Strukturerat upp rastvärdsrundorna till områden där eleverna känner sig mer otrygga. Hellen kommer vara mer runt inomhus och ha koll. Rastvärdsrundan går genom korridoren. 45

80 - För att många springer på mig. - Det finns många som ger bitch blickar till en person. - Det brukas finnas folk som glor konstigt. - För att många springer och när de springer kan någon råka springa in i den och ramla. Expeditionen - För att alla 9or sitter där. Pratat med de som sitter vid expeditionen om att elever inte ska sitta där. Omklädningsrummet - För killarna knackar mycket på dörren och ibland låser de dörren och vi får inte komma in eller de retar mina kompisar. Kameror? Lägga om så att rastvärdarna går förbi där. Klara uppdelningar i resp. omklädningsrum! 46

81 BILAGA 3 - Grönkullaskolans ordningsregler. 1. Skolan Skolan ska vara en demokratisk arbetsplats där alla har rätt att känna sig trygga och trivas. Skolan ska vara en plats som är positivt laddad och som upplevs som lustfylld och utvecklande. Skolan ska inte vara en spegling av samhället utan vara så som samhället borde vara. Följande förhållningssätt gäller alltid på skolan: ta hänsyn till varandra och behandla varandra med respekt i ord och handling ha en vänlig samtalston och ett vårdat språk 2. Ansvarsfördelning Rektor leder och har ansvar för elevernas utbildning och skolan som arbetsplats - för både elever och medarbetare. Lärarna leder och ansvarar för undervisningen, oavsett om den sker i eller utanför klassrummet. Fritidspersonalen leder och ansvarar för verksamheten på fritidshemmen och fritidsklubben. Eleverna har ett eget lärande- och studieansvar. De ansvarar dessutom för att vara goda kamrater, både i undervisningen och på rasten. Skolan förväntar sig att hemmet bidrar genom att engagera sig i sitt barns lärande och utveckling då barnet går på Grönkullaskolan. Alla som vistas och verkar i skolan är skyldiga att följa skolans ordningsregler. 3. Arbetssätt Dialog På skolan använder vi samtal och möten med dialog som metod för att lösa konflikter och korrigera oönskade beteenden. Konsekvenstrappa Skolan tillämpar konsekvenstrappa. Det innebär att när man bryter mot det som står skrivet i detta skolgemensamma dokument får det konsekvenser. Dessa varierar från fall till fall utifrån varje enskild händelse Trappsteg 1: Tillsägelse av vuxen Trappsteg 2: Samtal hem till vårdnadshavare av mentor, lärare, fritids Trappsteg 3: Möte på skolan med vårdnadshavare, mentor dok/uppföljning Trappsteg 4: Möte på skolan med vårdnadshavare, EHT, Skolledning dok/uppföljning 47

82 Trappsteg 5: Disciplinärt möte med Skolledning, EHT och mentor dok/uppföljning Vid allvarliga eller upprepade händelser inom kort tid kommer trappsteg att hoppas över. Hänsyn tas till elevens ålder och mognad. Allvarliga eller upprepade brott utifrån brottsbalken polisanmäls alltid. I likabehandlingsplanen fastslås hur skolan arbetar med kränkande behandling. 4. Matsalen Matsalen ska vara en rofylld och trevlig plats som ger möjlighet till vila och återhämtning. Därför sitter vi ner och äter lunch i lugn och ro. Vi betraktar våra gemensamma matsalar som restauranger och anpassar oss därefter. Vi äter lunch på den tid som är bestämd i matsalsschemat. Vi samtalar i normal samtalston och tillämpar gott bordsskick. Vi tar av oss ytterkläder så som jackor, kepsar eller mössor när vi äter i matsalen. Vi tar så mycket mat som vi tror att vi äter upp och vi tar hellre två gånger än kastar. 5. Undervisningen och klassrummet Läraren/den som leder undervisningen är ansvarig för undervisningen och leder därmed den pedagogiska verksamheten. Det innebär att läraren har sista ordet i hur undervisning ska organiseras. Eleverna hjälper till att ta fram de gemensamma spelregler som ska råda. Läraren avgör om någon bryter mot de överenskomna reglerna och vilken åtgärd som därmed ska vidtas i första läget. Följande regler gäller dock alltid våra gemensamma undervisningslokaler: Vi är rädda om våra gemensamma lokaler och vår utrustning. Vi klottrar inte och vi skräpar inte ner. Vi lämnar våra lokaler i gott skick. 6. Rasten och korridorer/elevutrymmen Följande regler gäller alltid våra raster på skolan: F-3 har alltid uterast och ska hålla sig inom skolans område i närheten av vuxna. 4-6 har vid längre rast uterast om inte annat meddelas. Eleverna ska då befinna sig på skolans område eller vid fotbollsplanen, Rissne IP. 7-9 väljer själv och får lov att lämna skolans område men ska självklart vara i tid till nästa lektion. I korridorer och gemensamma utrymmen gäller följande: 48

83 Med hänsyn till andra så springer vi inte. Använder en vanlig samtalston och skriker inte Vi kastar skräp i papperskorgar 7. Komplement till dessa regler - De av läraren/arbetslaget och eleverna gemensamt framtagna ordningsreglerna för Undervisningen. Dessa finns uppsatta i alla klassrum. 49

84 BILAGOR Blanketter Blanketter: För utskrift, gå in på S:mappen. 50

85 Blankett 1 DOKUMENTATION AV SAMTAL Ansvarig för samtalet: Datum: Deltagare i samtalet: Vårdnadshavare kontaktade? Av vem och när? Bakgrund till samtalet: Vilken/vilka är händelsen/händelserna som föranleder samtalet? Vad vet vi hittills? Vilka är inblandade? Var skedde det? Vittnen? Mötet: Syftet med mötet. Vad vill vi uppnå med mötet? Vad säger deltagarna om den aktuella händelsen? (samtliga deltagares perspektiv) Vad ska vi göra? Elevernas förslag. De vuxnas förslag. Överenskommelse. Uppföljning av överenskommelsen. När? Hur? Vem ansvarar? Underskrift samtalsledare: Underskrift deltagare i samtalet: 51

86 Blankett 2 INCIDENTRAPPORT Datum för rapportering: Vem rapporterar händelsen/ informationen? Ditt namn: Skriv kortfattat vad som har hänt/beskriv händelsen. När hände det? Var hände det? Namn på berörda/ inblandade? Åtgärd? Är mentor informerad? Skriv namn på mentorn. När ska åtgärderna utvärderas? Av vem/ vilka? 52

87 Blankett 3 DOKUMENTATION AV KRÄNKANDE BEHANDLING Datum och tidpunkt för incidenten: Anmälare: Vem upptäckte incidenten (om det inte är anmälaren): Följande personer var inblandade i incidenten (namn och klass/avd.): Vem utsattes: Typ av trakasserande/kränkande händelse. Relaterat till: Kön Religion eller annan Sexuell läggning Etnisk tillhörighet Funktionshinder Annan kränkande behandling Var hände det? Beskriv vad som hände: Har liknande incidenter inträffat tidigare: Ja Nej 53

88 Vad har gjorts i ärendet? Vårdnadshavare kontaktade enbart för kännedom om incidenten. Haft möte med vårdnadshavare. Vårdnadshavare kontaktade och tid finns bokad för samtal. Besök hos skolsyster (för omplåstring och dokumentation). Barnet/eleven skickad till annan sjukvårdsinrättning. Arbetsskadeanmälan eller tillbudsanmälan ifylld. Annat ange vad: Åtgärder. Hur ska trakasserierna/kränkningarna upphöra? Övriga upplysningar: Uppföljning behövs: Datum för uppföljning: Ärendet avslutat: Ange vidare åtgärder: Ja Nej Ja Nej Ansvarig personal: Förskolechef/rektors underskrift: 54

89 Blankett 4 Utredning vid händelser kring kränkande behandling eller diskriminering Personuppgifter som lämnas i samband med ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen (PuL). Mer information finns på Sundbybergs stads webbplats Ansvarig utredare Datum Ansvariga för utredningen (alltid förskolechef/rektor vid kränkning/trakasserier från personal mot barn/elev) Ansvarig rektor informerad Efternamn Förnamn Datum Anmälare vem har uppmärksammat kränkningarna/trakasserierna Efternamn Förnamn Tjänst Vem är den/de drabbade om annan än anmälaren Efternamn Förnamn Förskola & avdelning/skola & klass Barn/elev(er), person(er) som uppgetts ha deltagit i kränkningen/trakasserierna Efternamn Förnamn Efternamn Förnamn Beskrivning av vad som hänt Hur uppfattar den som anmäler situationen? Skäl och omständigheter framförs Hur upplever den som anmälaren anser ha blivit kränkt/trakasserad situationen (om annan än anmälaren)? Skäl och omständigheter framförs Hänvisar anmälaren till skrivna beslut, regler, policydokument eller liknande? Om ja, vilka? Hänvisar anmälaren till uttalanden, muntliga instruktioner eller liknande? Om ja, vilka? Barn/elever har kallats till samtal enligt följende Efternamn Förnamn Datum för samtal Datum för uppföljningssamtal Kontakt med berörda barns/elevers vårdnadshavare (bör ske så snart som möjligt) Ja, ange när och hur samt namn på kontaktad vårdnadshavare Nej, ange varför 55