Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2012:45. ISBN (hft.) ISBN (pdf)

Transkript

1

2

3 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2012:45 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä Oy, Esbo 2013

4

5

6

7

8 Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömning) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömning är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömning anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömning bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade.

9 Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 (952/2011) i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning om studerandes rättigheter och skyldigheter. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/2006). Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning.

10 Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet och anordnandet av den förberedande utbildningen för fristående examina i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. Vid utbildningen som förbereder för fristående examen bör man beakta bestämmelserna i 11, 13, 13a och 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Kraven på yrkesskicklighet i mätteknik och kalibrering av mätinstrument har ökat i takt med att mätinstrumenten har utvecklats och i takt med att kraven i fråga om toleranser och mätosäkerhet har blivit strängare och definierats mer exakt på grund av kvalitetsledningssystemen. Företagens produktionsstruktur med produktion och komponenttillverkning i flera olika företag leder till att det blir allt svårare att uppnå kraven på kompatibilitet och enhetlighet vad gäller måtten. Kompetensen i mätning och kalibrering av mätinstrument är av stor betydelse för produkternas kvalitet, för ekonomin och för säkerheten. Att kunna påvisa sin förmåga att mäta hör till de viktigaste kraven som ställs på bland annat ackrediterade provnings- och kalibreringslaboratorier. De som avlägger yrkesexamen för mätare och kalibrerare får behörighet för olika branscher, instrument och instrumentgrupper. Det är inte bara mätare och kalibrerare av mätinstrument som behöver den behörighet som yrkesexamen för mätare och kalibrerare ger. Även personer som ansvarar för mätinstrument, de som arbetar i laboratorier, kontrollanter och mätare samt verkstadsmekaniker och montörer behöver den.

11 Mätarna kan utföra de mätuppgifter som de blir tilldelade och förstår kraven på mätningarna. De förbereder mätningarna, mäter och analyserar mätresultaten och skriver de nödvändiga mätrapporterna utifrån dem. Verkstadsmekaniker reglerar tillverkningsprocessen utifrån mätresultaten och kontrollerar och godkänner den färdiga produkten. De som arbetar i laboratorier tar och behandlar prov, väljer lämpliga mätinstrument, mäter och analyserar proven och rapportera resultaten. De mätare och kontrollanter som har specialiserat sig på mätning av stora objekt planerar, beräknar och analyserar mätningarna, bestämmer var mätinstrumenten ska placeras med beaktande av förhållandena och ansvarar för mätosäkerheten. Kalibrerarna kan kalibrera mätinstrument, både enskilda instrument och grupper av instrument. Utöver att utföra den egentliga kalibreringen av mätinstrument gör de mätosäkerhetsberäkningar och skriver kalibreringsintyg eller kalibreringsrapporter. De som kalibrerar processmätinstrument sörjer för de periodiska kalibreringarna och underhållen av instrumenten. De instrumentansvariga ansvarar för att instrumenten kalibreras, bestämmer kalibreringsintervallen och sörjer för spårbarheten samt underhåller och programmerar mätinstrumenten och gör små reparationer. Kärnan i kraven på mätarens yrkesskicklighet utgörs av baskunskaper om de storheter som mäts och användnings- och mätprinciperna för mätinstrumenten, begreppen och terminologin. Förutom den egentliga mätningen ska de kunna planera mätningarna, placera mätinstrumenten, utföra beräkningarna samt analysera och rapportera mätresultaten. Dessutom ska de kunna underhålla mätinstrument och mätsystem. I samtliga mätningar är bestämmandet av mätosäkerheten ett viktigt kompetensområde. I kraven på kalibrerarens yrkesskicklighet ligger tyngdpunkten på bearbetande av mätresultaten och utförande av statistiska analyser. De viktigaste kompetensområdena är hantering av mätinstrument och baskunskaper om de storheter som mäts, om genomförande av mätningars spårbarhet samt bedömning och beräkning av mätosäkerhet, i vilket ingår kartläggning av osäkerhetsfaktorer och förfarandet vid beräkning av dem. I kraven på yrkesskicklighet ingår förutom den egentliga kalibreringen av mätinstrument även rapportering av kalibreringsresultat och skrivande av kalibreringsintyg, jämförelsemätningar och kvalitetskontroll i kalibreringsuppgiften. Yrkesexamen för mätare och kalibrerare består av fem kompetensområden: A B C D E Verkstadsmätningar Kalibrering av verkstadsmätinstrument Mätningar och kalibreringar i processer Kalibreringar av kontrollanordningar för tunga fordon Utsläppsmätningar.

12 Kompetensområdet verkstadsmätningar inom yrkesexamen för mätare och kalibrerare innehåller två obligatoriska examensdelar och tre valfria delar. För att få hela examen avlagd ska två obligatoriska examensdelar och en valfri examensdel avläggas. 3.1 Utarbetande av mätplaner 3.2 Mätning med handmätdon 3.3 Mätning med mätinstrument 3.4 Mätning med en 3D-koordinatmätmaskin 3.5 Mätning med optiska mätinstrument Kompetensområdet kalibrering av verkstadsmätinstrument inom yrkesexamen för mätare och kalibrerare innehåller två obligatoriska examensdelar och fyra valfria delar. För att få hela examen avlagd ska två obligatoriska examensdelar och en valfri examensdel avläggas. 3.6 Planering av kalibreringssystem 3.2 Mätning med handmätdon 3.7 Kalibrering av handmätdon 3.8 Kalibrering av mätinstrument 3.9 Kalibrering av en 3D-koordinatmätmaskin 3.10 Kalibrering av optiska mätinstrument Kompetensområdet mätningar och kalibreringar i processer inom yrkesexamen för mätare och kalibrerare innehåller en obligatorisk examensdel och åtta valfria delar. För att få hela examen avlagd ska den obligatoriska examensdelen och tre valfria examensdelar avläggas Mätning av storheter i en process 3.12 Kalibrering av temperaturmätare 3.13 Kalibrering av tryckmätare 3.14 Kalibrering av ph-mätare

13 3.15 Kalibrering av konduktivitetsmätare 3.16 Kalibrering av icke-automatiska vågar 3.17 Kalibrering av automatiska vågar 3.18 Kalibrering av övriga mätinstrument Kompetensområdet kalibreringar av kontrollanordningar för tunga fordon inom yrkesexamen för mätare och kalibrerare innehåller en obligatorisk examensdel och tre valfria delar. För att få hela examen avlagd ska den obligatoriska examensdelen och två valfria examensdelar avläggas Kalibrering av kontrollanordningar för tunga fordon 3.13 Kalibrering av tryckmätare 3.18 Kalibrering av övriga mätinstrument 3.20 Kalibrering av en bromsdynamometer Kompetensområdet utsläppsmätningar inom yrkesexamen för mätare och kalibrerare innehåller två obligatoriska examensdelar. För att få hela examen avlagd ska man avlägga de två obligatoriska examensdelarna Mätning av storheter vid utsläppsmätningar 3.22 Utsläppsmätningar Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna visas på basis av den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av yrkesexamen för mätare och kalibrerare i autentisk verksamhet vid examenstillfällen som ordnas enligt principen om personlig tillämpning. Vid dessa tillfällen påvisar examinanderna heltäckande den yrkeskompetens som krävs i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanderna sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och arbetsmiljöer. De visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter samt att förbättra och börja använda nya arbetssätt. Examinandernas yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. Examinanderna ska ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinan-

14 derna har påvisat, och gör detta med avseende på examens krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier. I en god bedömningsprocess ingår också respons till examinanderna. Responsen kan ges till exempel efter att bedömningsförslaget har getts. Examinanderna kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer i en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med att examinanderna avlägger en examensdel eller efter att alla examensdelar är avlagda. Bedömningen i yrkesexamen för mätare och kalibrerare görs separat för varje examensdel genom att jämföra examinandernas yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i den aktuella examensdelen. Ett trepartsorgan ger examenskommissionen ett skriftligt förslag till hur examensdelen ska bedömas efter att examensprestationerna är slutförda enligt examensgrunderna och på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Trepartsorganet består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare och lärare. kan på basis av ritningar utarbeta mätplaner för produktionsdetaljer och/ eller hopmonterade objekt för att kontrollera mätobjektens överensstämmelse med kraven. De standarder som nämns i kraven på yrkesskicklighet är exempel, så det bör alltid kontrolleras att de fortfarande gäller. De grundläggande antagandena vid tolkning av ritningar (SFS-EN ISO 8015) Förståelse av generella toleranser (SFS-EN ,-2) känner till den rätta referenstemperaturen ritningens fullständighet principen om oberoende som ett av antagandena. kan ta reda på eventuella generella toleransers inverkan på mått former.

15 Förståelse av måttoleranser i ritningar (ISO och 2, SFS- EN ISO och 2, SFS-EN ISO 2692) Förståelse av vinkeltoleranser i ritningar Förståelse av form- och lägetoleranserna i ritningar (SFS- EN ISO 1101, SFS-EN ISO 2692 och SFS-EN ISO och 2, SFS-EN ISO 5459) Förståelse av ytkraven i ritningar (SFS-EN ISO 1302, ISO 12085, ISO 4287, ISO och ISO ) Förståelse av kraven på beläggning, material och hårdhet i ritningar kan för märkningarna på ritningen ta reda på betydelsen enveloppkravet principen om inbördes oberoende reciprocitetskravet och skillnaderna mellan dem. tar för märkningarna på ritningen reda på betydelsen deras skillnader de generella kraven. tar för märkningarna på ritningen reda på betydelsen referenselementen och deras ordning inverkan av max. materialkrav inverkan av min. materialkrav enveloppkravet inverkan av olika passningsalternativ och de generella kraven. tar på basis av märkningarna på ritningen reda på arbetsmånen för detaljen den tolererade ytjämnhetsstorheten (storheterna) och dess storlek det använda mätintervallet ytbearbetningsmetoden och beskaffenheten hos den aktuella ytan. tar på basis av märkningarna på ritningen reda på ytbehandlingen av detaljen eventuell härdning annan värmebehandlingmätmetoderna som ska användas. Val av mätinstrument för mätning av längd kan välja rätt mätinstrument enligt toleranskravet för mätobjektet och mätosäkerheten enligt objektets storlek

16 Val av mätinstrument för mätning av vinklar Val av mätinstrument för mätning av form- och lägetoleranser Val av metoder och instrument för mätning av ytjämnhet enligt objektets styvhet och form eller kan söka den tjänst som behövs. kan välja rätt mätinstrument enligt toleranskravet på mätobjektet och mätosäkerheten enligt objektets storlek och struktur eller kan söka den tjänst som behövs. kan välja rätt mätinstrument enligt toleranskravet på mätobjektet och mätosäkerheten enligt objektets storlek eller kan söka den tjänst som behövs. kan välja rätt mätinstrument och metod enligt toleranskravet på mätobjektet och mätosäkerheten enligt objektets storlek och form eller kan söka den tjänst som behövs. Beaktande av felkällor som är typiska för bearbetningsmetoderna (svarvning, fräsning, slipning, borrning, hyvling, gnistbearbetning, formsprutning, plåtbearbetning) kan välja de rätta mätpunkterna och då beakta inverkan av ett svagt arbetsstycke referenselementets placering inverkan av ytjämnhet och storlek inverkan av fastspänningskrafter inverkan av vanliga geometriska fel. Tillämpning av felspecifikation förstår felspecifikationen med 180 vridning för konicitet för vinkelräthet för fel i mittpunkten. Beaktande av temperaturskillnader förstår betydelsen av skillnader i temperaturen hos maskinen, mätinstrumentet och detaljen

17 Beaktande av fastspänningskrafter betydelsen av detaljens temperaturgradienter betydelsen av skillnaden i längdutvidgningskoefficienten hos maskinen och mätobjektet. förstår betydelsen av utlösning av spänningar betydelsen av de formförändringar som fastspänningskrafterna orsakar. Beaktande av mätosäkerheten vid "upphandling" av underleverantörer Beaktande av mätosäkerhetens betydelse vid leverans av produkter kan fastställa acceptansgränser och identifiera problemsituationer. kan fastställa acceptansgränser och identifiera problemsituationer. Beaktande av arbetsplatsens säkerhetsanvisningar Hantering av mätobjekt kan välja den skyddsutrustning som behövs på arbetsplatsen och förhindra att utomstående kommer in i det utrymme som behövs vid mätning med t.ex. röntgenstrålning eller laserljus. kan undvika alltför tunga lyft använda lyftutrustning säkert undvika felaktiga arbetsställningar använda säkra rengöringsmedel och sörja för att ventilationen är tillräcklig. Utarbetande av en mätplan gör upp en mätplan som överensstämmer med de givna normerna som är systematisk med tanke på mätningen som är tydlig och lätt att läsa som språkmässigt är tydlig och relativt felfri.

18 Val av mätinstrument och metoder väljer mätinstrument och metoder under beaktande av mättoleranser form- och lägetoleranser ytjämnhet mätosäkerhet. påvisar sin yrkesskicklighet genom att göra upp mätplaner för produktionsdetaljer och/eller sammanfogade objekt enligt ritningar. Arbetet görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna bedöma om yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Ritningarna ska vara tillräckligt mångsidiga i fråga om toleransmärkningarna. Till de delar som examinanden inte kan visa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen i samband med att mätplaner utarbetas kompletteras påvisandet med intervjuer, separata uppgifter och andra tillförlitliga metoder. kan utföra verkstadsmätningar med handmätdon och förstår kraven i ritningar vid val av mätdon för varje enskilt objekt. ska vid mätningar kunna använda en mikrometer för invändig mätning, en mikrometer för utvändig mätning, skjutmått, bandmått och mätklocka samt minst fyra andra mätdon som nämns i denna examensdel. Val av mätdon väljer mätdon med hänsyn till tolerans- och mätosäkerhetskravet på mätobjektet tar hänsyn till inverkan av mätobjektets material identifierar inverkan av mätobjektets ytjämnhet och svaghet.

19 Dagliga kontroller Val av mätobjekt Förhållandenas inverkan på mätningar väljer lämpliga mätnormaler med hänsyn till material och form planerar rätt position för kontrollen av mätdonet. förstår hur objektet ska mätas i tillräckligt många punkter och riktningar. kan bedöma och vid behov mäta miljöförhållanden. Hantering av mätdon Förvaring av mätdon förstår vikten av noggrann hantering. identifierar lämpliga lagringsförhållanden förstår betydelsen av renhet identifierar specialkraven på mätdon vid lagring. Daglig kontroll av mätdon Mätning med bandmått och rullmåttband eller cirkometer Mätning med avståndslaser Mätning med raklinjal och egglinjal eller avvägningsstång Mätning med skjutmått Mätning med mikrometer gör den dagliga kontrollen kontrollerar att den periodiska kalibreringen fortfarande gäller. får korrekta resultat beaktar de fel som är typiska för mätdonet. får korrekta resultat beaktar de fel som är typiska för mätdonet. får korrekta resultat kan på basis av ljusspalten uppskatta felet. får korrekta resultat kan välja skjutmått utifrån mätobjekt kan avläsa olika nonieskalor beaktar de fel som är typiska för mätdonet kan också använda specialskjutmått vid behov. får korrekta resultat kan välja mikrometer utifrån mätobjekt

20 Mätning med mätklocka Mätning med vinkelmätare Mätning med passbitar Mätning med tolkar Mätning av ytkvalitet Mätning med längdmätgivare Mätning på en planskiva kan avläsa olika mättrummor kan mäta med bygel-, djup-, tvåpunkts-, trepunkts-, stick-, gäng- och tallriksmikrometer känner till de fel som är typiska för mikrometern i fråga. får korrekta resultat väljer en lämplig fot för mätklockan väljer lämplig hjälputrustning (v-spår, parallellbitar etc.) tar hänsyn till vändglappets inverkan kan välja mätklocka utifrån mätobjekt kan avläsa olika skalor kan mäta kast och formfel med vippindikator och mätklocka kan mäta med ett mätdon för invändig mätning och kan ställa in det med tillgängliga redskap. får korrekta resultat kan använda vinkelhake kan använda vattenpass kan avläsa skalan på en vinkeltransportör (1 5 ) kan mäta med en sinuslinjal och trigonometriskt beräkna de behövliga måtten. kan sätta ihop en passbitsstapel av behövlig storlek kan sammanhäfta passbitar. kan använda hak-, hål-, tolerans-, djup-, kilspårs-, kon-, gäng- och radietolkar samt gängkammar. kan jämföra och bedöma kvaliteten på en yta med hjälp av ytjämnhetstolkar. får korrekta resultat kan använda en elektrisk givare för längdmätning beaktar de fel som är typiska för mätdonet. kan göra längdmätningar och referensmätningar på en planskiva kan använda höjdmätare på stativ kan mäta geometriska toleranser, såsom parallellitet, planhet och vinkelräthet, på en planskiva får korrekta resultat.

21 Mätning med plan- och parallellitetsglas kan häfta samman planglas vid kontroll av sammanhäftningen kan mäta planhet kan mäta parallellitet. Skattning av mätosäkerhet Val av rätt mätosäkerhet kan skatta mätosäkerheten med hjälp av erfarenhet, litteratur, tabeller, jämförelse- eller testmätningar och kalibreringsresultat kan bedöma hur olika mätosäkerhetsfaktorer inverkar på mätresultaten förstår standardosäkerhetens och den utvidgade osäkerhetens (k-värdets och standardavvikelsens) betydelse. kan bestämma den erforderliga mätosäkerheten med avseende på mätkraven i produktionen. Upprättande av mätprotokoll Bedömning av mätresultatens osäkerhet Bedömning av mätresultatet kan upprätta ett förståeligt protokoll över mätresultaten. uppger en realistisk mätosäkerhet förstår de realistiska mätosäkerhetskomponenterna identifierar inverkan på mätresultatet av formfel, ytjämnhet och andra egenskaper hos detaljen identifierar de fel som beror på mätdonet, mätoperatören och miljön tar hänsyn till de slumpmässiga felen vid mätningen förstår renhetens och temperaturens inverkan på mätningen. avgör om mätobjektet är godkänt, underkänt eller korrigerbart.

22 Yrkesskickligheten påvisas med åtta mätdon, av vilka fem är obligatoriska: mikrometer för invändig mätning, mikrometer för utvändig mätning, skjutmått, bandmått och mätklocka. Mätobjekten ska vara tillräckligt varierande i fråga om storlek och noggrannhet. gör upp en mätplan för de detaljer som ska mätas, mäter dem, skattar mätosäkerheten och upprättar mätprotokoll utifrån mätningarna. Mätningarna görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna bedöma om yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Till de delar som examinanden inte kan visa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom mätningar kan påvisandet kompletteras med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. kan utföra mätningar av produktionsdetaljer och/eller sammanfogade objekt med mätinstrument för att kontrollera deras överensstämmelse med kraven. ska kunna använda minst tre av de mätinstrument som nämns i denna examensdel. kan utarbeta en mätplan, utföra mätningar och upprätta mätprotokoll. Val av mätinstrument eller mätredskap Fastspänning och positionering av detaljen Bedömning och kontroll av mätkraftens inverkan motiverar sitt val av mätinstrument eller mätredskap säkerställer att instrumentets mätosäkerhet står i rätt relation till den tolerans som ska mätas kan använda maskinen kan sköta de dagliga kontrollerna. gör upp planen så att detaljen inte rör sig under mätningen fastspänningen inte orsakar fel fastspänningen möjliggör de önskade mätningarna. bedömer mätkraftens inverkan väljer rätt mätkraft.

23 Förhållandenas inverkan på mätningar kan bedöma och vid behov mäta miljöförhållanden. Hantering av maskiner eller instrument Användning av mätprogram behärskar och har kunskap om maskinens drift- och reglerutrustning förstår terminologin och bruksanvisningarna inom området får korrekta mätresultat. behärskar programvarans instruktionsuppsättning kan välja de rätta parametrarna och filtren. Mätning med dessa mätinstrument: längdmätmaskin höjdmätare ytjämnhetsmätare rundhetsmätmaskin konturprojektor eller profilprojektor verktygsmikroskop förinställningsapparat rundbord, vinkelskala momentmätare hårdhetsmätare kugghjulsmätare ultraljudstjockleksmätare lasermikrometer balanseringsmaskin Mätning med längdmätmaskin kan hantera mätaren och mäta med den utföra den dagliga servicen på den och förvara den rätt (kan bl.a. kontrollera ett eventuellt luftfilter) rengöra ledarytorna noggrant och med rätta metoder innehållet i den periodiska kalibreringen beställa service och som representant för företaget samarbeta med kalibreraren utarbeta en mätplan bedöma om mätresultatet är korrekt skatta mätosäkerheten. kontrollerar mäthuvuden och hjälputrustning (planhet, diameter, läge, kondition) kontrollerar mätmaskinens avvägning och nollställning spänner fast detaljen korrekt (orörlighet, utan undanböjning, förhindrar inte mätningen) behärskar detaljens temperatur vid hantering av den (handskar, väntetid) och beaktar den egna inverkan på temperaturen (skydd) väljer rätt mätkraft

24 Mätning med höjdmätare Mätning med ytjämnhetsmätare Mätning med rundhetsmaskin söker den rätta mätpunkten och mäthöjden behärskar de vanligaste mätningarna (mätning av ytter- och innerdiameter, användning av referensmått, sökning av vändpunkt i sidled och höjdled osv.) kan beräkna mätresultatet och då beakta eventuella fel i referensen. väljer rätt mätpunkt på hjälpplanet och rengör planet placerar och spänner eventuellt fast detaljen rätt kontrollerar mätarens rörelseutrymme (ofta med luftkudde runt detaljen) kontrollerar spetsens diameter behärskar vid behov hjälputrustningen och tilläggsspetsarna väljer och använder rätt mätprogram hittar vändpunkterna för detaljen behärskar de vanligaste mätningarna (ytter- och innerdiameter, hålindelning, rakhet och vinkelräthet osv.) behärskar mätarens rakhet och vinkelräthet (huvudriktning och sidoriktningar) behärskar mätkraften och låsningen behärskar temperaturen vid hantering av detaljen kan beräkna mätresultatet och då beakta felen i referensen. rengör detaljen (luft etc.) kontrollerar mätpunkten och söker rätt mätpunkt (okulär besiktning) planerar mätprocessen (mätgånger, punkter, acceptanskriterier) ställer ytjämnhetsmätaren rätt i relation till detaljen och ytan (riktning, eventuell fastsättning) kontrollerar konditionen hos ytjämnhetsmätarens spets och anliggningsytan kan göra en jämförelsemätning mot en ytjämnhetsnormal väljer och ställer in ytjämnhetsparametrarna och mätintervallet gör mätningen (undviker avfasningar, repor och avrundningar). kan spänna fast detaljen (orörlighet, utan undanböjning) kan välja rätt mätkraft

25 Mätning med konturprojektor eller profilprojektor Mätning med verktygsmikroskop Mätning med en förinställningsapparat kan välja rätt mätpunkt och mäthöjd kan rengöra detaljen (luft etc.) kan centrera och rikta upp detaljen kan kontrollera rundhetsparametrarna och inställningarna (MZ, LS, UPR etc.) kan mäta (undviker avfasningar, repor och avrundningar). kan kontrollera konditionen och funktionen hos en profilprojektor samt hjälputrustningen och mätglasdelarna kan kontrollera och välja lämpligt förstoringsvärde (t.ex. 5x, 10x och 20x) kan nollställa vinkelskalan kan kontrollera profilbildens skärpa i mätpunkterna kan mäta med samma fokuseringsläge under hela mätningen kan använda mätknivar kan vid behov rita profilens form på ett papper kan använda mallar (gängor etc). kan kontrollera konditionen och funktionen hos ett verktygsmikroskop samt hjälputrustningen och mätglaset (även den mekaniska spetsen) kan kontrollera och välja lämplig förstoring (t.ex. 5x, 10x och 20x) kan nollställa vinkelskalan kan spänna fast och rikta in detaljen kan kontrollera profilbildens skärpa i mätpunkterna kan mäta med samma fokuseringsläge under hela mätningen kan använda mätknivar kan använda rätt belysning och ta hänsyn till dess inverkan kan dokumentera och beräkna mätresultaten för hand eller med ett program (kan använda ett mätprogram) kan vid behov rita profilens form på ett papper. kan nollställa och kontrollera konditionen och funktionen hos en förinställningsapparat och hjälputrustning kan kontrollera och välja lämplig förstoring kan spänna fast och rikta genom att svänga verktyget kan mäta verktyget

26 Mätning med ultraljudstjockleksmätare Mätning på rundbord och med vinkelskala kan välja rätt nollpunkt för verktygsmaskinen i fråga behärskar en eventuell överföring av mått till verktygsmaskinen kan dokumentera och beräkna mätresultaten för hand eller med ett program (kan använda ett mätprogram). förstår att ultraljud är en mekanisk vågrörelse förstår mätteknikerna (pulsekoteknik, mätning av ljudets gångtid, dämpning av eko, multipelekon) och mätsätten (botteneko och från eko till eko) förstår de faktorer som påverkar mätresultatet, såsom materialet som mäts, mätförhållandena och platsen, ytans kvalitet och renhet, temperaturen och objektets form behärskar mätosäkerheten kan välja rätt utrustning för mätobjektet eller behovet kan göra de grundläggande inställningarna av mätaren kan utföra nollkompensering, ihoppassning av sökaren och mätanordningen med varandra samt kompensering för förloppssträckan kan ställa in anordningen enligt det material som ska mätas förstår mätarens begränsade regler- och användningsmöjligheter jämfört med ultraljudsapparater (hastighets-, nollkalibrering och förstärkning) är förtrogen med standarden SFS-EN 14127;(oförstörande provning, tjockleksmätning med ultraljud). kan nollställa och kontrollera konditionen och funktionen hos ett rundbord och hjälputrustning kan spänna fast och positionera detaljen så att kast inte uppstår kan vid mätning av vattenpass positionera horisontellt placerar mätobjektet (vattenpasset) alltid vinkelrätt mot rotationsaxeln kan vid mätning med vinkelskala centrera och placera objektet i rätt läge kan beakta spelet (t.ex. från kalibreringen av en mekanisk klinometer) förstår och kan omvandla grader, minuter, sekunder och sekunddelar kan omvandla vinkelavläsningar till längdmått.

27 Mätning av moment med momentmätverktyg Mätning med hårdhetsmätare Mätning med kugghjulsmätare förstår skillnaden mellan mätinstrument och verktyg känner och förstår vridmomentet som storhet känner till klassificeringarna för momentverktygen, ISO 6789:2004 känner till behovet av vridmoment för skruvar (tabeller) förstår syftet med axiell spänning och hur man beskriver den med vridmomentet förstår svagheterna i mätningen av vridmoment vid bestämning av axialspänning förstår friktionens betydelse vid åtdragning av skruvar (skruvhuvud, bricka, gänga) förstår de olika skalorna (Nm, knm, mnm, kgm, kpm, lb ft, oz in, oz ft) kan ställa in verktyget för mätning och känner till utlösningsmekanismen förstår skillnaden mellan mekanisk utlösning och elektrisk mätning (även med visande mätare). förstår skillnaderna mellan de olika metoderna för hårdhetsmätning och deras lämplighet förstår betydelsen av mätspetsarnas kondition förstår betydelsen av mätpunktens ytjämnhet och form förstår betydelsen av att fastspänningen är stadig får korrekta resultat med mätinstrumentet kan skatta mätosäkerheten. kan bygga och kalibrera den spetskombination som ska användas vid mätningen kan rengöra detaljen (lösningsmedel e.d.) kan spänna fast detaljen (orörlighet, säkerhet e.d.) kan identifiera referensytorna på detaljen kan göra upp ett mätprogram som krävs för detaljen och som stämmer överens med standarden kan välja mätpunkter och mätlängder kan upptäcka mätavvikelser (vibrationer, temperaturförändringar kan tolka mätresultat kan skilja på avvikelser som beror på mätningen och avvikelser i detaljen kan kontrollera maskinens noggrannhet med masterbitar.

28 Mätning med lasermikrometer eller gardinlaser Mätning med balanseringsmaskin förstår den mätprincip enligt vilken mätobjektet inte vidrörs vid mätning med lasermikrometer kan grunderna i lasersäkerhet förstår betydelsen av att mätobjektet är rent (skärvätskor, smuts) kan positionera detaljen förstår vilken betydelse en felaktig position har för mätresultatet kan vid mätningar utnyttja lasermikrometerns olika segment kan ställa in referensvärde för referensmätningarna förstår referensvärdets förhållande till toleransgränserna kan ändra lasermikrometerns parameterinställningar kan göra inställningarna för kontinuerlig mätning förstår betydelsen av lasermikrometerns gränssnitt (I/O, RS232, Footswitch). kan kontrollera konditionen hos hjälputrustningen och maskinen kan bedöma om detaljen är mätbar och vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att den ska bli mätbar kan spänna fast detaljen förstår balanseringsmaskinens funktionsprincip och hur arbetsstyckets längd inverkar på balanseringen kan på lämpligt sätt beakta frågor som rör temperaturen kan vid behov utföra lämpliga åtgärder för att uppnå balanseringskraven (avlägsna material eller sätta på extra vikt). Skattning av mätosäkerhet kan skatta mätosäkerheten med hjälp av erfarenhet, litteratur, tabeller, jämförelse- eller testmätningar och kalibreringsresultat kan bedöma hur olika mätosäkerhetsfaktorer inverkar på mätresultaten förstår standardosäkerhetens och den utvidgade osäkerhetens (k-värdets och standardavvikelsens) betydelse.

29 Val av rätt mätosäkerhet kan bestämma den erforderliga mätosäkerheten med avseende på mätkraven i produktionen. Upprättande av mätprotokoll Skattning av mätresultatens osäkerhet Bedömning av mätresultatet kan upprätta ett förståeligt protokoll över mätresultaten. uppger en realistisk mätosäkerhet förstår de realistiska mätosäkerhetskomponenterna identifierar den inverkan på mätresultatet som formfel, ytjämnhet och andra egenskaper hos detaljen har identifierar de fel som beror på mätdonet, mätaren och miljön tar hänsyn till de slumpmässiga felen vid mätningen förstår renhetens och temperaturens inverkan på mätningen. avgör om mätobjektet är godkänt, underkänt eller korrigerbart. Yrkesskickligheten påvisas genom mätning med tre av de mätinstrument som nämns i denna examensdel. Med examenskommissionen kan man komma överens om användning av även andra mätdon än dem som nämns i denna föreskrift. gör upp en mätplan för ett mätobjekt, utför mätningarna, skattar mätosäkerheten och upprättar mätprotokoll utifrån mätningarna. Mätobjekten ska vara lämpliga för mätinstrumentet. Mätningarna görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna bedöma om yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Till de delar som examinanden inte kan påvisa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom mätningar, kompletteras påvisandet med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.

30 kan göra mätningar med en taktil eller optisk koordinatmätmaskin, som kan vara av NC-typ eller manuell. kan utarbeta en mätplan, utföra mätningarna och upprätta mätprotokoll utifrån mätningarna. Förberedelse av arbetsstycket och undersökning av ritningen Fastspänning och positionering av arbetsstycket Uppriktning av detaljen via ett program Mätning av element kan planera ett korrekt rengöringsätt för arbetsstycket, beakta avlägsnande av magnetism och se till att det inte finns grad på monteringsytorna läsa ritningar beakta hur antalet detaljer inverkar på programmet samt på positioneringen och fastspänningen av arbetsstycket. gör upp planen så att detaljen inte rör sig eller vippar under mätningen fastspänningen inte orsakar fel fastspänningen möjliggör de önskade mätningarna kostnaderna för fastspänningen blir så låga som möjligt. väljer referenselementen på ett ändamålsenligt sätt beaktar de geometriska toleranserna vid val av uppriktningen kan bedöma uppriktningens tillförlitlighet med hänsyn till bl.a. referenselementens formfel. planerar mätpunkterna för elementen på lämpligt sätt tar tillräckligt med punkter och beaktar elementet i fråga vet vilka element som ska mätas och vilka anslut-

31 Val av referenselement för de geometriska toleranserna Bedömning av mätobjektets inverkan nings- eller skärningselement som kan bildas med hjälp av dessa väljer preliminärt lämpliga mätspetsar eller spetskombinationer och de positioner för mäthuvudet med vilka detaljen kan mätas utan sammanstötning med den eller fixturen väljer de element som ska mätas på basis av ritningen. väljer de rätta referenselementen för varje geometrisk tolerans gör valet utifrån ritningen. kan beakta materialets egenskaper, bl.a. värmeutvidgningskoefficienten, och mätningen av temperaturen detaljens eventuella böjning eventuella formfel ytjämnhet när det gäller optiska maskiner dessutom ytkvalitet, material, färg, materialets styvhet (plast) och fukt. Testning av programmet Mätning av element Vridning av mäthuvudet Hantering av maskinen kan göra en testkörning på ett kontrollerat sätt begränsa hastigheter vid behov. kan använda lämpliga säkerhetsavstånd vrida och flytta mätspetsen på ett förnuftigt sätt när det gäller en optisk maskin använda sökare av lämplig storlek när det gäller en optisk maskin använda rätt förstoringsförhållande samt belysningssätt och belysningsstyrka förstår belysningsstyrkans, belysningsriktningens och belysningstypens (underifrån/ovanifrån) inverkan vid mätning av kanternas position. kan beakta eventuella sammanstötningar använda tillräckliga säkerhetsavstånd. behärskar maskinens omkopplare och fjärrdriftsenhet behärskar maskinens programvara.

32 Fastspänning av detaljen Mätning av element Uppriktning av detaljen med olika metoder (skapande av koordinatsystemet) Programmering och användning av mätprogram Upprättande av mätprotokoll Programkörning med NC-maskin kan spänna fast detaljen så att den inte rör sig under mätningen fastspänningen inte orsakar fel fastspänningen möjliggör de önskade mätningarna. kan mäta olika geometriska element kan bestämma geometriska toleranser får korrekta resultat. kan välja lämpliga uppriktningsalternativ och - metoder kan göra uppriktningen med dem förstår skillnaden mellan maskinens koordinatsystem och detaljens koordinatsystem. behärskar instruktionsuppsättningen vid programmering (CNC-maskin) behärskar programvarans instruktionsuppsättning (manuell maskin). kan programmera och får de önskade resultaten i mätprotokollet kan upprätta ett mätprotokoll över mätningar med en manuell maskin. kan köra igenom programmet på ett säkert sätt och göra korrigeringar och ändringar i programmet. Skattning av mätosäkerhet kan skatta mätosäkerheten med hjälp av erfarenhet, litteratur, tabeller, jämförelse- eller testmätningar och kalibreringsresultat kan bedöma hur olika mätosäkerhetsfaktorer inverkar på mätresultaten förstår standardosäkerhetens och den utvidgade

33 Val av rätt mätosäkerhet osäkerhetens (k-värdets och standardavvikelsens) betydelse. kan bestämma den erforderliga mätosäkerheten med avseende på mätkraven i produktionen. Förståelse av elementuppgifterna i maskinens program Förståelse av mätprotokoll Tolkning av geometriska toleranser i mätprotokoll Beaktande av mätosäkerhet kan ta reda på vad de uppgifter som programvaran rapporterar betyder. vet vad märkningarna i mätprotokoll betyder. kan tolka geometriska toleranser kan förklara begreppen toleransområde och referenselement, var det toleranssatta elementet befinner sig och hur toleransöverskridningarna visas förstår kalibreringsfelens inverkan vid mätningar (inverkan av fel i spetsens diameter och position) förstår när det gäller en optisk maskin hur fel upplösning inverkar kan med optiska maskiner kalibrera förstoringar och ljussystem. förstår kalibreringsfelens inverkan vid mätningar (inverkan av fel i spetsens diameter och position) förstår när det gäller en optisk maskin hur fel upplösning inverkar uppger en realistisk mätosäkerhet i resultaten. Kalibrering av spetsar med en taktil mätmaskin och kalibrering av en kamera med en optisk mätmaskin Rengöring av maskinen kan samla ihop spetsarna och rengöra dem samt kalibreringsnormalen kalibrera spetsarna bedöma på basis av kalibreringsresultatet om kalibreringen lyckades beakta temperaturstabiliseringen. rengör ledarytorna noggrant och med rätta metoder

34 Periodisk kalibrering utför underhållet av mätbordet enligt instruktionerna kan kontrollera luftfiltren. vet vad som ingår i den periodiska kalibreringen kan beställa den och känner till kalibreringsintervallet kan som representant för företaget samarbeta med kalibreraren. Yrkesskickligheten påvisas genom mätningar med en taktil 3D-mätmaskin eller en optisk mätmaskin. Mätmaskinen kan vara av NC-typ eller manuell. gör upp en mätplan för mätobjekten, utför mätningarna, skattar mätosäkerheten och upprättar mätprotokoll utifrån mätningarna. gör mätningarna i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna bedöma om yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Mätobjekten ska vara tillräckligt varierande i fråga om egenskaperna hos den maskin som används. Med en taktil maskin mäts minst två objekt, av vilka det ena är av axeltyp och det andra av lådtyp eller skivtyp. Mätningen görs från minst två riktningar. Med en optisk mätmaskin mäts också två olika mätobjekt. Vid mätning med en optisk och en taktil maskin ska det i mätobjekten finnas geometriska toleranser och normala geometriska element. Till de delar som examinanden inte kan påvisa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom mätningar, kompletteras påvisandet med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. kan göra mätningar av produktionsdetaljer och/eller sammanfogade objekt med optiska mätinstrument för att kontrollera deras överensstämmelse med kraven. kan göra upp en mätplan för ett mätobjekt och en mätplats, utföra mätningarna och upprätta mätprotokoll utifrån mätningarna. kan göra mätningar med två mätinstrument, av vilka det ena ska vara ett avvägningsinstrument, en planlaser, en uppriktningslaser eller en siktkikare.

35 Val av mätinstrument Koordinatsystem och uppriktning Vinkelmätning Bestämning av mätobjektet Kunskap om geometriska toleranser kan läsa ritningar och är förtrogen med toleransmärkningarna kan välja rätt mätinstrument för mätuppgiften känner till de mätosäkerheter som kan nås med instrumenten kan välja rätt hjälputrustning för mätningen. förstår skapandet av ett koordinatsystem väljer utgångselementen på ett ändamålsenligt sätt kan beakta referenselementens inverkan på mätningen. planerar instrumentets positioner ändamålsenligt tar hänsyn till de olika noggrannhetskraven på objektet (mätosäkerheternas prioritering) planerar koordinatsystemet och uppriktningen enligt objektet. behärskar vinkeltalet med olika enheter (grader, decimaler, minuter och sekunder, gon, radianer)kan göra vinkelomvandlingar. beaktar objektets storlek och form mäter objektets temperatur vid behov tar hänsyn till materialets inverkan (t.ex. magnetiskt, reflekterande) planerar punkternas platser och antal på objektet med beaktande av toleransbestämningen planerar vid behov siktmärkenas platser väljer de viktiga element som ska mätas på basis av ritningen. väljer de rätta referenselementen för varje geometrisk tolerans gör valet utifrån ritningen.

36 Bedömning av mätförhållanden kan bestämma gränsvärden för acceptabla förhållanden mäter temperatur, tryck och fuktighet kan beakta förhållandenas inverkan på mätningar beaktar luftströmningar och vibration beaktar inverkan av renhet, belysning och reflektion. Hantering av instrument Användning av mätprogram Mätning kan hantera instrumentets drift- och regleranordningar använder instrumentet omsorgsfullt. kan utföra de dagliga kontrollerna av mätinstrumenten kan utföra testmätningar och korrigeringar om det behövs kan med optiska maskiner kalibrera förstoringar och ljussystem. kan använda ett mätprogram i tillräcklig omfattning förstår felmöjligheterna i programmen kontrollerar verifieringen av programmet kan mata in planeringsdata i instrumentet eller exportera data till detkan exportera mätresultaten för vidarebearbetning. kan sätta ihop anordningen så att den är färdig att användas mäter ett tillräckligt antal punkter använder ändamålsenliga instrumentstationer kan förflytta sig till objektets koordinatsystem, till en linje eller rikta anordningen enligt objektet mäter tillräckligt många gånger för att uppnå tillräcklig tillförlitlighet eliminerar efter behov de felkällor som orsakas av de rådande förhållandena beaktar mätresultatens inverkan på mätobjektets funktion (prioritering av mätosäkerheter) bedömer om mätförhållandena är tillräckligt goda för mätningen får korrekta mätresultat förstår terminologin och bruksanvisningarna

37 Underhåll och förvaring av instrumentet inom området. kan förvara och transportera mätinstrument på rätt sätt behandlar, skyddar och vid behov rengör optiska linser tillräckligt försiktigt och på rätt sätt hanterar instrumenten så att de inte skadas. Mätning med dessa mätinstrument: avvägningsinstrument siktkikare planlaser laseruppriktningsanordning takymeter teodolit autokollimator laserinterferometer laserföljare (laser tracker) laserskanner laser tracer kamerasystem. Mätning med takymeter kan utföra den dagliga kalibreringen av instrumentet och kontrollerna utarbeta en mätplan hantera instrumentet och mäta med det bedöma om mätresultatet är korrekt skatta mätosäkerheten utföra den dagliga servicen på det och förvara det rätt. monterar och horisonterar instrumentet kontrollerar instrumentets kondition och gör testmätningarna bestämmer kollimationsfelet, horisontalaxelns lutningsfel och indexfelet samt prismakonstanten kan vid behov exportera data från planen till apparatens programvara kan positionera takymetern rätt med avseende på detaljen och ytan kan använda hjälputrustning (bl.a. siktmärken, prismor, ryttare) kan rikta eller flytta sig till detaljens eller objektets koordinatsystem beaktar förhållandena (temperatur, lufttryck, luftströmningar, vibrationer osv.) kan utföra mätningen och välja antalet punkter som ska mätas kan exportera resultaten för vidarebearbetning.

38 Mätning med en teodolit Mätning med ett avvägningsinstrument Mätning med en siktkikare monterar och horisonterar instrumentet kontrollerar instrumentets kondition och gör testmätningar bestämmer kollimationsfelet, horisontalaxelns lutningsfel och indexfelet kan positionera teodoliten rätt med avseende på detaljen och ytan riktar teodoliten enligt en linje eller detaljen behärskar vinkeltalet med olika enheter (grader, decimaler, minuter och sekunder, gon, radianer) beaktar förhållandena (temperatur, luftströmningar, vibrationer och belysning) kan utföra mätningen och välja antalet punkter som ska mätas kan använda hjälputrustning (avvägningsstänger, siktmärken, ryttare osv.) kan exportera resultaten för vidarebearbetning. monterar och horisonterar instrumentet kontrollerar instrumentets kondition och gör den dagliga kontrollen av det bestämmer instrumentfelet och justerar instrumentet vid behov kan positionera avvägningsinstrumentet rätt med avseende på detaljen och ytan beaktar förhållandena (temperatur, luftströmningar, vibrationer och belysning) kan utföra mätningen och välja antalet punkter som ska mätas kan använda hjälputrustning (avvägningsstänger, siktmärken, ryttare osv. bestämmer slutningsfelet för avvägningen. monterar och horisonterar siktkikaren beaktar att underlaget ska vara tillräckligt stadigt riktar instrumentet efter mätobjektet riktar kikaren mot siktmärket och avläser rätt avvikelserna från skalan beaktar siktmärkets korrekta position beaktar förhållandena (temperatur, luftströmningar, vibrationer och belysning) kan använda ett pentaprisma vid behov.