YRKESEXAMEN FÖR MÄTARE OCH KALIBRERARE 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "YRKESEXAMEN FÖR MÄTARE OCH KALIBRERARE 2012"

Transkript

1 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MÄTARE OCH KALIBRERARE 2012 Föreskrift 45/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:45

2 Föreskrifter och anvisningar 2012:45 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MÄTARE OCH KALIBRERARE 2012 Föreskrift 45/011/2012

3 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2012:45 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä Oy, Esbo 2013

4 Innehåll 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examina Grunderna för fristående examina Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Uppbyggnaden av yrkesexamen för mätare och kalibrerare Kunnande som ska visas i yrkesexamen för mätare och kalibrerare Examensdelar och uppbyggnaden av yrkesexamen för mätare och kalibrerare Krav på yrkesskicklighet och grunder för bedömningen i yrkesexamen för mätare och kalibrerare Utarbetande av mätplaner Mätning med handmätdon Mätning med mätinstrument Mätning med en 3D-koordinatmätmaskin Mätning med optiska mätinstrument Planering av kalibreringssystem Kalibrering av handmätdon Kalibrering av mätinstrument Kalibrering av en 3D-koordinatmätmaskin Kalibrering av optiska mätinstrument Mätning av storheter i en process Kalibrering av temperaturmätare Kalibrering av tryckmätare Kalibrering av ph-mätare Kalibrering av konduktivitetsmätare Kalibrering av icke-automatiska vågar Kalibrering av automatiska vågar Kalibrering av övriga mätinstrument Kalibrering av kontrollanordningar för tunga fordon Kalibrering av en bromsdynamometer Mätning av storheter vid utsläppsmätningar Utsläppsmätningar

5

6

7 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examina Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examina I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömning) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömning är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömning anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömning bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

8 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 (952/2011) i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning om studerandes rättigheter och skyldigheter. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

9 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet och anordnandet av den förberedande utbildningen för fristående examina i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. Vid utbildningen som förbereder för fristående examen bör man beakta bestämmelserna i 11, 13, 13a och 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för mätare och kalibrerare 2.2 Kunnande som ska visas i yrkesexamen för mätare och kalibrerare Kraven på yrkesskicklighet i mätteknik och kalibrering av mätinstrument har ökat i takt med att mätinstrumenten har utvecklats och i takt med att kraven i fråga om toleranser och mätosäkerhet har blivit strängare och definierats mer exakt på grund av kvalitetsledningssystemen. Företagens produktionsstruktur med produktion och komponenttillverkning i flera olika företag leder till att det blir allt svårare att uppnå kraven på kompatibilitet och enhetlighet vad gäller måtten. Kompetensen i mätning och kalibrering av mätinstrument är av stor betydelse för produkternas kvalitet, för ekonomin och för säkerheten. Att kunna påvisa sin förmåga att mäta hör till de viktigaste kraven som ställs på bland annat ackrediterade provnings- och kalibreringslaboratorier. De som avlägger yrkesexamen för mätare och kalibrerare får behörighet för olika branscher, instrument och instrumentgrupper. Det är inte bara mätare och kalibrerare av mätinstrument som behöver den behörighet som yrkesexamen för mätare och kalibrerare ger. Även personer som ansvarar för mätinstrument, de som arbetar i laboratorier, kontrollanter och mätare samt verkstadsmekaniker och montörer behöver den. 9

10 Mätarna kan utföra de mätuppgifter som de blir tilldelade och förstår kraven på mätningarna. De förbereder mätningarna, mäter och analyserar mätresultaten och skriver de nödvändiga mätrapporterna utifrån dem. Verkstadsmekaniker reglerar tillverkningsprocessen utifrån mätresultaten och kontrollerar och godkänner den färdiga produkten. De som arbetar i laboratorier tar och behandlar prov, väljer lämpliga mätinstrument, mäter och analyserar proven och rapportera resultaten. De mätare och kontrollanter som har specialiserat sig på mätning av stora objekt planerar, beräknar och analyserar mätningarna, bestämmer var mätinstrumenten ska placeras med beaktande av förhållandena och ansvarar för mätosäkerheten. Kalibrerarna kan kalibrera mätinstrument, både enskilda instrument och grupper av instrument. Utöver att utföra den egentliga kalibreringen av mätinstrument gör de mätosäkerhetsberäkningar och skriver kalibreringsintyg eller kalibreringsrapporter. De som kalibrerar processmätinstrument sörjer för de periodiska kalibreringarna och underhållen av instrumenten. De instrumentansvariga ansvarar för att instrumenten kalibreras, bestämmer kalibreringsintervallen och sörjer för spårbarheten samt underhåller och programmerar mätinstrumenten och gör små reparationer. Kärnan i kraven på mätarens yrkesskicklighet utgörs av baskunskaper om de storheter som mäts och användnings- och mätprinciperna för mätinstrumenten, begreppen och terminologin. Förutom den egentliga mätningen ska de kunna planera mätningarna, placera mätinstrumenten, utföra beräkningarna samt analysera och rapportera mätresultaten. Dessutom ska de kunna underhålla mätinstrument och mätsystem. I samtliga mätningar är bestämmandet av mätosäkerheten ett viktigt kompetensområde. I kraven på kalibrerarens yrkesskicklighet ligger tyngdpunkten på bearbetande av mätresultaten och utförande av statistiska analyser. De viktigaste kompetensområdena är hantering av mätinstrument och baskunskaper om de storheter som mäts, om genomförande av mätningars spårbarhet samt bedömning och beräkning av mätosäkerhet, i vilket ingår kartläggning av osäkerhetsfaktorer och förfarandet vid beräkning av dem. I kraven på yrkesskicklighet ingår förutom den egentliga kalibreringen av mätinstrument även rapportering av kalibreringsresultat och skrivande av kalibreringsintyg, jämförelsemätningar och kvalitetskontroll i kalibreringsuppgiften. 2.1 Examensdelar och uppbyggnaden av yrkesexamen för mätare och kalibrerare Yrkesexamen för mätare och kalibrerare består av fem kompetensområden: A B C D E Verkstadsmätningar Kalibrering av verkstadsmätinstrument Mätningar och kalibreringar i processer Kalibreringar av kontrollanordningar för tunga fordon Utsläppsmätningar. 10

11 A. Verkstadsmätningar Kompetensområdet verkstadsmätningar inom yrkesexamen för mätare och kalibrerare innehåller två obligatoriska examensdelar och tre valfria delar. För att få hela examen avlagd ska två obligatoriska examensdelar och en valfri examensdel avläggas. Obligatoriska examensdelar: 3.1 Utarbetande av mätplaner 3.2 Mätning med handmätdon Valfria examensdelar: 3.3 Mätning med mätinstrument 3.4 Mätning med en 3D-koordinatmätmaskin 3.5 Mätning med optiska mätinstrument B. Kalibrering av verkstadsmätinstrument Kompetensområdet kalibrering av verkstadsmätinstrument inom yrkesexamen för mätare och kalibrerare innehåller två obligatoriska examensdelar och fyra valfria delar. För att få hela examen avlagd ska två obligatoriska examensdelar och en valfri examensdel avläggas. Obligatoriska examensdelar: 3.6 Planering av kalibreringssystem 3.2 Mätning med handmätdon Valfria examensdelar: 3.7 Kalibrering av handmätdon 3.8 Kalibrering av mätinstrument 3.9 Kalibrering av en 3D-koordinatmätmaskin 3.10 Kalibrering av optiska mätinstrument C. Mätningar och kalibreringar i processer Kompetensområdet mätningar och kalibreringar i processer inom yrkesexamen för mätare och kalibrerare innehåller en obligatorisk examensdel och åtta valfria delar. För att få hela examen avlagd ska den obligatoriska examensdelen och tre valfria examensdelar avläggas. Obligatorisk examensdel: 3.11 Mätning av storheter i en process Valfria examensdelar: 3.12 Kalibrering av temperaturmätare 3.13 Kalibrering av tryckmätare 3.14 Kalibrering av ph-mätare 11

12 3.15 Kalibrering av konduktivitetsmätare 3.16 Kalibrering av icke-automatiska vågar 3.17 Kalibrering av automatiska vågar 3.18 Kalibrering av övriga mätinstrument D. Kalibreringar av kontrollanordningar för tunga fordon Kompetensområdet kalibreringar av kontrollanordningar för tunga fordon inom yrkesexamen för mätare och kalibrerare innehåller en obligatorisk examensdel och tre valfria delar. För att få hela examen avlagd ska den obligatoriska examensdelen och två valfria examensdelar avläggas. Obligatorisk examensdel: 3.19 Kalibrering av kontrollanordningar för tunga fordon Valfria examensdelar: 3.13 Kalibrering av tryckmätare 3.18 Kalibrering av övriga mätinstrument 3.20 Kalibrering av en bromsdynamometer E. Utsläppsmätningar Kompetensområdet utsläppsmätningar inom yrkesexamen för mätare och kalibrerare innehåller två obligatoriska examensdelar. För att få hela examen avlagd ska man avlägga de två obligatoriska examensdelarna. Obligatoriska examensdelar: 3.21 Mätning av storheter vid utsläppsmätningar 3.22 Utsläppsmätningar 3 Krav på yrkesskicklighet och grunder för bedömningen i yrkesexamen för mätare och kalibrerare Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna visas på basis av den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av yrkesexamen för mätare och kalibrerare i autentisk verksamhet vid examenstillfällen som ordnas enligt principen om personlig tillämpning. Vid dessa tillfällen påvisar examinanderna heltäckande den yrkeskompetens som krävs i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanderna sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och arbetsmiljöer. De visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter samt att förbättra och börja använda nya arbetssätt. Examinandernas yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. Examinanderna ska ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinan- 12

13 derna har påvisat, och gör detta med avseende på examens krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier. I en god bedömningsprocess ingår också respons till examinanderna. Responsen kan ges till exempel efter att bedömningsförslaget har getts. Examinanderna kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer i en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med att examinanderna avlägger en examensdel eller efter att alla examensdelar är avlagda. Bedömningen i yrkesexamen för mätare och kalibrerare görs separat för varje examensdel genom att jämföra examinandernas yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i den aktuella examensdelen. Ett trepartsorgan ger examenskommissionen ett skriftligt förslag till hur examensdelen ska bedömas efter att examensprestationerna är slutförda enligt examensgrunderna och på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Trepartsorganet består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare och lärare. 3.1 Utarbetande av mätplaner Krav på yrkesskicklighet kan på basis av ritningar utarbeta mätplaner för produktionsdetaljer och/ eller hopmonterade objekt för att kontrollera mätobjektens överensstämmelse med kraven. De standarder som nämns i kraven på yrkesskicklighet är exempel, så det bör alltid kontrolleras att de fortfarande gäller. Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet känner till ritningsbeteckningarna i ISO-standarderna. De grundläggande antagandena vid tolkning av ritningar (SFS-EN ISO 8015) Förståelse av generella toleranser (SFS-EN ,-2) känner till den rätta referenstemperaturen ritningens fullständighet principen om oberoende som ett av antagandena. kan ta reda på eventuella generella toleransers inverkan på mått former. 13

14 Förståelse av måttoleranser i ritningar (ISO och 2, SFS- EN ISO och 2, SFS-EN ISO 2692) Förståelse av vinkeltoleranser i ritningar Förståelse av form- och lägetoleranserna i ritningar (SFS- EN ISO 1101, SFS-EN ISO 2692 och SFS-EN ISO och 2, SFS-EN ISO 5459) Förståelse av ytkraven i ritningar (SFS-EN ISO 1302, ISO 12085, ISO 4287, ISO och ISO ) Förståelse av kraven på beläggning, material och hårdhet i ritningar kan för märkningarna på ritningen ta reda på betydelsen enveloppkravet principen om inbördes oberoende reciprocitetskravet och skillnaderna mellan dem. tar för märkningarna på ritningen reda på betydelsen deras skillnader de generella kraven. tar för märkningarna på ritningen reda på betydelsen referenselementen och deras ordning inverkan av max. materialkrav inverkan av min. materialkrav enveloppkravet inverkan av olika passningsalternativ och de generella kraven. tar på basis av märkningarna på ritningen reda på arbetsmånen för detaljen den tolererade ytjämnhetsstorheten (storheterna) och dess storlek det använda mätintervallet ytbearbetningsmetoden och beskaffenheten hos den aktuella ytan. tar på basis av märkningarna på ritningen reda på ytbehandlingen av detaljen eventuell härdning annan värmebehandling mätmetoderna som ska användas är förtrogen med de vanligaste mätinstrument som behövs vid mätningar. Val av mätinstrument för mätning av längd kan välja rätt mätinstrument enligt toleranskravet för mätobjektet och mätosäkerheten enligt objektets storlek 14

15 Val av mätinstrument för mätning av vinklar Val av mätinstrument för mätning av form- och lägetoleranser Val av metoder och instrument för mätning av ytjämnhet enligt objektets styvhet och form eller kan söka den tjänst som behövs. kan välja rätt mätinstrument enligt toleranskravet på mätobjektet och mätosäkerheten enligt objektets storlek och struktur eller kan söka den tjänst som behövs. kan välja rätt mätinstrument enligt toleranskravet på mätobjektet och mätosäkerheten enligt objektets storlek eller kan söka den tjänst som behövs. kan välja rätt mätinstrument och metod enligt toleranskravet på mätobjektet och mätosäkerheten enligt objektets storlek och form eller kan söka den tjänst som behövs. känner till de vanligaste tillverkningsmetodernas inverkan på mätningar. Beaktande av felkällor som är typiska för bearbetningsmetoderna (svarvning, fräsning, slipning, borrning, hyvling, gnistbearbetning, formsprutning, plåtbearbetning) kan välja de rätta mätpunkterna och då beakta inverkan av ett svagt arbetsstycke referenselementets placering inverkan av ytjämnhet och storlek inverkan av fastspänningskrafter inverkan av vanliga geometriska fel. känner till möjligheterna till mätning av detaljer i verktygsmaskiner. Tillämpning av felspecifikation förstår felspecifikationen med 180 vridning för konicitet för vinkelräthet för fel i mittpunkten. Beaktande av temperaturskillnader förstår betydelsen av skillnader i temperaturen hos maskinen, mätinstrumentet och detaljen 15

16 Beaktande av fastspänningskrafter 16 betydelsen av detaljens temperaturgradienter betydelsen av skillnaden i längdutvidgningskoefficienten hos maskinen och mätobjektet. förstår betydelsen av utlösning av spänningar betydelsen av de formförändringar som fastspänningskrafterna orsakar. känner till acceptanskriterierna i förfarandet enligt ISO-standarden ISO Beaktande av mätosäkerheten vid "upphandling" av underleverantörer Beaktande av mätosäkerhetens betydelse vid leverans av produkter kan fastställa acceptansgränser och identifiera problemsituationer. kan fastställa acceptansgränser och identifiera problemsituationer. känner till kraven på arbetarskydd vid mätningar. Beaktande av arbetsplatsens säkerhetsanvisningar Hantering av mätobjekt kan välja den skyddsutrustning som behövs på arbetsplatsen och förhindra att utomstående kommer in i det utrymme som behövs vid mätning med t.ex. röntgenstrålning eller laserljus. kan undvika alltför tunga lyft använda lyftutrustning säkert undvika felaktiga arbetsställningar använda säkra rengöringsmedel och sörja för att ventilationen är tillräcklig. Examinanderna kan utarbeta mätplaner för produktionsdetaljer och hopmonterade objekt. Utarbetande av en mätplan gör upp en mätplan som överensstämmer med de givna normerna som är systematisk med tanke på mätningen som är tydlig och lätt att läsa som språkmässigt är tydlig och relativt felfri.

17 Val av mätinstrument och metoder väljer mätinstrument och metoder under beaktande av mättoleranser form- och lägetoleranser ytjämnhet mätosäkerhet. Sätten att påvisa yrkesskicklighet påvisar sin yrkesskicklighet genom att göra upp mätplaner för produktionsdetaljer och/eller sammanfogade objekt enligt ritningar. Arbetet görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna bedöma om yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Ritningarna ska vara tillräckligt mångsidiga i fråga om toleransmärkningarna. Till de delar som examinanden inte kan visa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen i samband med att mätplaner utarbetas kompletteras påvisandet med intervjuer, separata uppgifter och andra tillförlitliga metoder. 3.2 Mätning med handmätdon Krav på yrkesskicklighet kan utföra verkstadsmätningar med handmätdon och förstår kraven i ritningar vid val av mätdon för varje enskilt objekt. ska vid mätningar kunna använda en mikrometer för invändig mätning, en mikrometer för utvändig mätning, skjutmått, bandmått och mätklocka samt minst fyra andra mätdon som nämns i denna examensdel. Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet kan utarbeta en mätplan för mätning med handmätdon. Val av mätdon väljer mätdon med hänsyn till tolerans- och mätosäkerhetskravet på mätobjektet tar hänsyn till inverkan av mätobjektets material identifierar inverkan av mätobjektets ytjämnhet och svaghet. 17

18 Dagliga kontroller Val av mätobjekt Förhållandenas inverkan på mätningar kan hantera handmätdon på rätt sätt. Hantering av mätdon Förvaring av mätdon kan mäta med handmätdon. väljer lämpliga mätnormaler med hänsyn till material och form planerar rätt position för kontrollen av mätdonet. förstår hur objektet ska mätas i tillräckligt många punkter och riktningar. kan bedöma och vid behov mäta miljöförhållanden. förstår vikten av noggrann hantering. identifierar lämpliga lagringsförhållanden förstår betydelsen av renhet identifierar specialkraven på mätdon vid lagring. Daglig kontroll av mätdon Mätning med bandmått och rullmåttband eller cirkometer Mätning med avståndslaser Mätning med raklinjal och egglinjal eller avvägningsstång Mätning med skjutmått Mätning med mikrometer gör den dagliga kontrollen kontrollerar att den periodiska kalibreringen fortfarande gäller. får korrekta resultat beaktar de fel som är typiska för mätdonet. får korrekta resultat beaktar de fel som är typiska för mätdonet. får korrekta resultat kan på basis av ljusspalten uppskatta felet. får korrekta resultat kan välja skjutmått utifrån mätobjekt kan avläsa olika nonieskalor beaktar de fel som är typiska för mätdonet kan också använda specialskjutmått vid behov. får korrekta resultat kan välja mikrometer utifrån mätobjekt 18

19 Mätning med mätklocka Mätning med vinkelmätare Mätning med passbitar Mätning med tolkar Mätning av ytkvalitet Mätning med längdmätgivare Mätning på en planskiva kan avläsa olika mättrummor kan mäta med bygel-, djup-, tvåpunkts-, trepunkts-, stick-, gäng- och tallriksmikrometer känner till de fel som är typiska för mikrometern i fråga. får korrekta resultat väljer en lämplig fot för mätklockan väljer lämplig hjälputrustning (v-spår, parallellbitar etc.) tar hänsyn till vändglappets inverkan kan välja mätklocka utifrån mätobjekt kan avläsa olika skalor kan mäta kast och formfel med vippindikator och mätklocka kan mäta med ett mätdon för invändig mätning och kan ställa in det med tillgängliga redskap. får korrekta resultat kan använda vinkelhake kan använda vattenpass kan avläsa skalan på en vinkeltransportör (1 5 ) kan mäta med en sinuslinjal och trigonometriskt beräkna de behövliga måtten. kan sätta ihop en passbitsstapel av behövlig storlek kan sammanhäfta passbitar. kan använda hak-, hål-, tolerans-, djup-, kilspårs-, kon-, gäng- och radietolkar samt gängkammar. kan jämföra och bedöma kvaliteten på en yta med hjälp av ytjämnhetstolkar. får korrekta resultat kan använda en elektrisk givare för längdmätning beaktar de fel som är typiska för mätdonet. kan göra längdmätningar och referensmätningar på en planskiva kan använda höjdmätare på stativ kan mäta geometriska toleranser, såsom parallellitet, planhet och vinkelräthet, på en planskiva får korrekta resultat. 19

20 Mätning med plan- och parallellitetsglas kan häfta samman planglas vid kontroll av sammanhäftningen kan mäta planhet kan mäta parallellitet. kan bestämma mätosäkerheten vid mätningar med handmätdon. Skattning av mätosäkerhet Val av rätt mätosäkerhet kan dokumentera och bedöma mätresultat. kan skatta mätosäkerheten med hjälp av erfarenhet, litteratur, tabeller, jämförelse- eller testmätningar och kalibreringsresultat kan bedöma hur olika mätosäkerhetsfaktorer inverkar på mätresultaten förstår standardosäkerhetens och den utvidgade osäkerhetens (k-värdets och standardavvikelsens) betydelse. kan bestämma den erforderliga mätosäkerheten med avseende på mätkraven i produktionen. Upprättande av mätprotokoll Bedömning av mätresultatens osäkerhet Bedömning av mätresultatet kan upprätta ett förståeligt protokoll över mätresultaten. uppger en realistisk mätosäkerhet förstår de realistiska mätosäkerhetskomponenterna identifierar inverkan på mätresultatet av formfel, ytjämnhet och andra egenskaper hos detaljen identifierar de fel som beror på mätdonet, mätoperatören och miljön tar hänsyn till de slumpmässiga felen vid mätningen förstår renhetens och temperaturens inverkan på mätningen. avgör om mätobjektet är godkänt, underkänt eller korrigerbart. 20

21 Sätten att påvisa yrkesskicklighet Yrkesskickligheten påvisas med åtta mätdon, av vilka fem är obligatoriska: mikrometer för invändig mätning, mikrometer för utvändig mätning, skjutmått, bandmått och mätklocka. Mätobjekten ska vara tillräckligt varierande i fråga om storlek och noggrannhet. gör upp en mätplan för de detaljer som ska mätas, mäter dem, skattar mätosäkerheten och upprättar mätprotokoll utifrån mätningarna. Mätningarna görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna bedöma om yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Till de delar som examinanden inte kan visa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom mätningar kan påvisandet kompletteras med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. 3.3 Mätning med mätinstrument Krav på yrkesskicklighet kan utföra mätningar av produktionsdetaljer och/eller sammanfogade objekt med mätinstrument för att kontrollera deras överensstämmelse med kraven. ska kunna använda minst tre av de mätinstrument som nämns i denna examensdel. kan utarbeta en mätplan, utföra mätningar och upprätta mätprotokoll. Bedömning (krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet kan utarbeta en mätplan för mätning med ett mätinstrument. Val av mätinstrument eller mätredskap Fastspänning och positionering av detaljen Bedömning och kontroll av mätkraftens inverkan motiverar sitt val av mätinstrument eller mätredskap säkerställer att instrumentets mätosäkerhet står i rätt relation till den tolerans som ska mätas kan använda maskinen kan sköta de dagliga kontrollerna. gör upp planen så att detaljen inte rör sig under mätningen fastspänningen inte orsakar fel fastspänningen möjliggör de önskade mätningarna. bedömer mätkraftens inverkan väljer rätt mätkraft. 21

YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011

YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011 Föreskrift 14/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:23 Föreskrifter och anvisningar 2011:23 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011

SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011 FÖRESKRIFT 2/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:3 Föreskrifter och anvisningar 2011:3 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011 FÖRESKRIFT 15/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013

SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013 Föreskrift 41/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:45 Föreskrifter och anvisningar 2013:45 Grunder för fristående

Läs mer

FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 4/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING 2008 FÖRESKRIFT 4/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) NAMNET PÅ EXAMEN Yrkesexamen i idrott (SV) Liikunnan ammattitutkinto (FI) DEN YRKESSKICKLIGHET SOM PÅVISATS I EXAMEN Uppbyggnaden av examen Denna examen består av samtliga

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011 Föreskrift 21/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:25 Föreskrifter och anvisningar 2011:25 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011 Utkast Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011 Föreskrift 21/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:25 Föreskrifter och anvisningar 2011:25 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2012

YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2012 Föreskrift 53/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:52 Föreskrifter och anvisningar 2012:52 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014

YRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014 Föreskrift 31/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:26 Föreskrifter och anvisningar 2014:26 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 2014 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 2014 Föreskrift 7/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:4 Föreskrifter och anvisningar 2014:4 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN INOM SKEPPSBYGGNADSBRANSCHEN 2013

SPECIALYRKESEXAMEN INOM SKEPPSBYGGNADSBRANSCHEN 2013 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM SKEPPSBYGGNADSBRANSCHEN 2013 Föreskrift 13/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:22 Föreskrifter och anvisningar 2013:22 Grunder för fristående

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2014 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2014 Föreskrift 8/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:5 Föreskrifter och anvisningar 2014:5 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR HOTELLRECEPTIONIST 2011

YRKESEXAMEN FÖR HOTELLRECEPTIONIST 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HOTELLRECEPTIONIST 2011 Föreskrift 13/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:21 Föreskrifter och anvisningar 2011:21 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

YRKESEXAMEN I GRÖNINREDNING 2012 Föreskrift 13/011/2012

YRKESEXAMEN I GRÖNINREDNING 2012 Föreskrift 13/011/2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I GRÖNINREDNING 2012 Föreskrift 13/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:8 Föreskrifter och anvisningar 2012:8 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I

Läs mer

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 FÖRESKRIFT 19/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Utbildningsstyrelsen och författarna. Föreskrifter och anvisningar 2011:41. ISBN 978-952-13-5015-3 (hft.) ISBN 978-952-13-5016-0 (pdf)

Utbildningsstyrelsen och författarna. Föreskrifter och anvisningar 2011:41. ISBN 978-952-13-5015-3 (hft.) ISBN 978-952-13-5016-0 (pdf) Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2011:41 ISBN 978-952-13-5015-3 (hft.) ISBN 978-952-13-5016-0 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi

Läs mer

Din väg till examen. En beskrivning av hur en fristående examen avläggs

Din väg till examen. En beskrivning av hur en fristående examen avläggs Din väg till examen En beskrivning av hur en fristående examen avläggs Uppdaterad i november 2014/CHN Din väg till examen - En beskrivning av hur en fristående examen avläggs har utarbetats 2011 vid Yrkesakademin

Läs mer

Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE 2000 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN 1 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2000 2 Utbildningsstyrelsen 2001 Edita

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2010 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2010 FÖRESKRIFT 44/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:7 Föreskrifter och anvisningar 2010:7 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

Kalibrering. info@kalibrera.se www.kalibrera.se. Hur kan man få lägre kalibreringskostnader? Vad är spårbarhet? Vad är mätosäkerhet?

Kalibrering. info@kalibrera.se www.kalibrera.se. Hur kan man få lägre kalibreringskostnader? Vad är spårbarhet? Vad är mätosäkerhet? Kalibrering Tvinnargatan 25 SE-507 30 Brämhult SWEDEN Tfn: 033-22 56 30 Fax: 033-13 88 71 info@kalibrera.se www.kalibrera.se Vi är ackrediterade för kalibrering av 1678 ISO/IEC 17025 Längd - Massa - Temperatur

Läs mer

FÖRESKRIFT 10/011/2008. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 10/011/2008. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 10/011/2008 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KONDITOR 2008 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KONDITOR 2008 FÖRESKRIFT 10/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR GUIDE 2011

YRKESEXAMEN FÖR GUIDE 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR GUIDE 2011 Föreskrift 12/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:22 Föreskrifter och anvisningar 2011:22 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR GUIDE

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MASSÖR 2012

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MASSÖR 2012 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MASSÖR 2012 Föreskrift 47/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:49 Föreskrifter och anvisningar 2012:49 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR RÄTTSTOLK 2013

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR RÄTTSTOLK 2013 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR RÄTTSTOLK 2013 Föreskrift 14/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:23 Föreskrifter och anvisningar 2013:23 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 36/011/2008. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 36/011/2008. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 36/011/2008 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM SNICKERIBRANSCHEN 2008 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM SNICKERIBRANSCHEN 2008 FÖRESKRIFT 36/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 18 /011/2008. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 18 /011/2008. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 18 /011/2008 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR LANTBRUKSMASKINMONTÖR 2008 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR LANTBRUKSMASKINMONTÖR 2008 FÖRESKRIFT 18/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04:2 2014-09-10 Utgåva 6

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04:2 2014-09-10 Utgåva 6 Krav på kalibrering och spårbarhet för ackrediterade organ Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning 1 Introduktion 3 2 Definitioner

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR FLORIST 2013

YRKESEXAMEN FÖR FLORIST 2013 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FLORIST 2013 Föreskrift 10/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:19 Föreskrifter och anvisningar 2013:19 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR

Läs mer

FÖRESKRIFT 40/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 40/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 40/011/2009 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM LASTHANTERING 2009 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM LASTHANTERING 2009 FÖRESKRIFT 40/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR MASSÖR 2011

YRKESEXAMEN FÖR MASSÖR 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MASSÖR 2011 Föreskrift 30/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:40 Föreskrifter och anvisningar 2011:40 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR

Läs mer

YRKESEXAMEN I EKONOMI- FÖRVALTNING 2012

YRKESEXAMEN I EKONOMI- FÖRVALTNING 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I EKONOMI- FÖRVALTNING 2012 Föreskrift 10/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:5 Föreskrifter och anvisningar 2012:5 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden 1 (14) inför kursen Injustering av luftflöden 1. I vilken skrift kan man läsa om de mätmetoder som normalt skall användas vid mätningar i ventilationsinstallationer? 2. Ange vad de tre ingående parametrarna

Läs mer

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K BILAGA 3 GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN (godkänd i direktionen 30.9.2005) B I L A G O R 4 BEDÖMNING AV

Läs mer

Quality. Telatek Quality (TE-Coating Oy) specialiserar sig på kvalitetssäkring och projektledning. Telatek Quality ingår i Telatek Group.

Quality. Telatek Quality (TE-Coating Oy) specialiserar sig på kvalitetssäkring och projektledning. Telatek Quality ingår i Telatek Group. Quality Telatek Quality (TE-Coating Oy) specialiserar sig på kvalitetssäkring och projektledning. Telatek Quality ingår i Telatek Group. Telatek grundades 1977, då man började producera service- och underhållstjänster

Läs mer

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 49/011/2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 FÖRESKRIFT 49/11/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

FÖRESKRIFT 3/011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 3/011/2002. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 3/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR BILMEKANIKER 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR BILMEKANIKER 2002 FÖRESKRIFT 3/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Grunder för yrkesinriktad grundexamen

Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grundexamen inom fastighetsservice 2014 Kompetensområdet för fastighetsskötsel, fastighetsskötare Kompetensområdet för lokalvård,lokalvårdare föreskrift 50/011/2014

Läs mer

FÖRESKRIFT 2/011/2008

FÖRESKRIFT 2/011/2008 FÖRESKRIFT 2/011/2008 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR PLANERINGSASSISTENT 2008 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR PLANERINGSASSISTENT 2008 FÖRESKRIFT 2/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

För att skapa frågeformulär krävs det att personen har rättigheter som AIPAL-användarens ansvariga användare.

För att skapa frågeformulär krävs det att personen har rättigheter som AIPAL-användarens ansvariga användare. BRUKSANVISNING FÖR AIPAL 3.2.2015 1 ( 7 ) Till examensarrangörens ansvariga användare av AIPAL ATT SKAPA FRÅGEFORMULÄR BEGREPP I denna anvisning informeras om hur examensarrangörerna tar nationella responsfrågor

Läs mer

FÖRESKRIFT 43/011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 43/011/2002. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 43/011/2002 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PLASTTEKNIK 2002 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PLASTTEKNIK 2002 FÖRESKRIFT 43/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN INOM ELNÄTSBRANSCHEN 2011

SPECIALYRKESEXAMEN INOM ELNÄTSBRANSCHEN 2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM ELNÄTSBRANSCHEN 2011 FÖRESKRIFT 5/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:5 Föreskrifter och anvisningar 2011:5 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om alkoholutandningsprov med sållningsinstrument och bevisinstrument

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör splaner Grundexamen inom el- och automationsteknik Elmontör Automationsmontör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM HOTELL-, RESTAURANG- OCH CATERINGBRANSCHEN 2010

GRUNDEXAMEN INOM HOTELL-, RESTAURANG- OCH CATERINGBRANSCHEN 2010 GRUNDEXAMEN INOM HOTELL-, RESTAURANG- OCH CATERINGBRANSCHEN 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR KUNDSERVICE, SERVITÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR HOTELLSERVICE, RECEPTIONIST

Läs mer

Hitta förbättringsobjekten!

Hitta förbättringsobjekten! Hitta förbättringsobjekten! Checklista för elentreprenören SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN Egenvärdering av elsäkerhet Att sörja för säkerheten är en väsentlig del av verksamheten och kunnandet för alla fackpersoner

Läs mer

GRUNDEXAMEN I TURISM, 2009

GRUNDEXAMEN I TURISM, 2009 GRUNDEXAMEN I TURISM, 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR TURISMSERVICE, PRODUCENT AV RESETJÄNSTER UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FÖRSÄLJNING AV TURISMSERVICE OCH INFORMATIONSTJÄNST,

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET 2010

YRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET 2010 FÖRESKRIFT 63/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:31 Föreskrifter och anvisningar 2010:31

Läs mer

FÖRESKRIFT 45/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 45/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 45/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR GRAFIKER, TRYCKMEDIA 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR GRAFIKER, TRYCKMEDIA 2009 FÖRESKRIFT 45/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 9/011/2005. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 9/011/2005. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 9/011/2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM FASTIGHETSFÖRMEDLING 2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM FASTIGHETSFÖRMEDLING 2005 FÖRESKRIFT 9/011/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR BILLACKERARMÄSTARE 2015

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR BILLACKERARMÄSTARE 2015 1 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR BILLACKERARMÄSTARE 2015 Föreskrift 34/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 2 3 INNEHÅLL I EXAMENSDELAR OCH EXAMENS UPPBYGGNAD... 1 II

Läs mer

FÖRESKRIFT 16/011/2008. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 16/011/2008. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 16/011/2008 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR BUSSCHAUFFÖR 2008 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR BUSSCHAUFFÖR 2008 FÖRESKRIFT 16/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Beslut 24.02.2012. UKM Tillstånd att ordna utbildning för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Beslut 24.02.2012. UKM Tillstånd att ordna utbildning för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Beslut OKM/10/531/2012 24.02.2012 Jakelussa mainituille Hänvisning Ärende UKM Tillstånd att ordna utbildning för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

Kursprogram 2015 ISO GPS, form och läge och ytstruktur

Kursprogram 2015 ISO GPS, form och läge och ytstruktur Kursprogram 2015 ISO GPS, form och läge och ytstruktur 1(11) Toponova ab- allting har en yta. Toponova ab är ett kompetensföretag när det gäller att analysera, specificera och kvalitetssäkra produkters

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter om alkoholutandningsprov med sållningsinstrument och bevisinstrument m.m.;

Läs mer

Gymnasiediplomet. Slöjd

Gymnasiediplomet. Slöjd Gymnasiediplomet Slöjd 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:10 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll 1 Allmänna utgångspunkter 3 2 Slöjdstudier i gymnasiet 3 Erkännande av kunnande 4

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom maskin- och metallbranschen. Verkstadsmekaniker

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom maskin- och metallbranschen. Verkstadsmekaniker splaner Grundexamen inom maskin- och metallbranschen Verkstadsmekaniker Fastställda av Yrkesteam Teknik 29.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning av

Läs mer

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Utbildningsgrunder UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Föreskrift 6/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 UTBILDNINGEN SOM HANDLEDER FÖR

Läs mer

FÖRESKRIFT 9/011/2004. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 9/011/2004. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 9/011/2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR OPTISK SLIPARE 2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR OPTISK SLIPARE 2004 FÖRESKRIFT 9/011/2004 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN 2010

GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN 2010 GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN 2010 Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för industrisnickare, snickare FÖRESKRIFT 33/011/2010 grunder för yrkesinriktad grundexamen Utbildningsstyrelsen Pärm: Pramedia

Läs mer

För att kunna skapa svarskoder krävs det att användaren antingen har rättigheter som AIPALutbildningsaktörens

För att kunna skapa svarskoder krävs det att användaren antingen har rättigheter som AIPALutbildningsaktörens 1 ( 5 ) AIPAL-ANVISNING 16.1.2015 Examensarrangör AIPAL utbildningsaktörens ansvarig användare AIPAL utbildningsaktörens användare ATT SKAPA SVARSKODER I denna anvisning ges information om hur enkäter

Läs mer

Grundexamen inom företagsekonomi, Merkonom 2009

Grundexamen inom företagsekonomi, Merkonom 2009 Grundexamen inom företagsekonomi, Merkonom 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR KUNDBETJÄNING OCH FÖRSÄLJNING UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR EKONOMI- OCH KONTORSSERVICE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 9 februari 2015 71/2015 Lag om ändring av lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Utfärdad i Helsingfors den 6 februari 2015 I enlighet

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

FÖRESKRIFT 43/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 43/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 43/011/2009 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PSYKIATRISK VÅRD 2009 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PSYKIATRISK VÅRD 2009 FÖRESKRIFT 43/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Avloppsrör och rördelar i gjutjärn Typgodkännanderegler 2007 Miljöministeriets förordning om typgodkännande av avloppsrör och rördelar i gjutjärn Given i Helsingfors den

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon splaner Grundexamen inom husteknik Rörmontör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning av yrkesprov... 3 2 splaner...

Läs mer

Referenstermometer K20REF

Referenstermometer K20REF Tack för Ert val av COMARK referenstermometer modell KM20REF. Termometern är speciellt framtagen för att enkelt och snabbt kalibrera (kontrollmäta) vanliga brukstermometrar. KM20REF har en fast monterad

Läs mer

FÖRESKRIFT 12 /011/2003. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 12 /011/2003. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 12 /011/2003 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR GOLVLÄGGARE 2003 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR GOLVLÄGGARE 2003 FÖRESKRIFT 12/011/2003 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

Grundexamen inom husteknik/rörmontör Examensdel: Förbränningsteknik 15 kp.

Grundexamen inom husteknik/rörmontör Examensdel: Förbränningsteknik 15 kp. Grundexamen inom husteknik/rörmontör Examensdel: Förbränningsteknik 15 kp. Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan utföra installationsarbeten för förvaringsanordningar för bränslen

Läs mer

LASERAVSTÅNDSMÄTARE LH

LASERAVSTÅNDSMÄTARE LH LASERAVSTÅNDSMÄTARE LH ANVÄNDARMANUAL LATRONIX AB Enhagsvägen 9 Tel: 08-446 48 30 e-mail: sales@latronix.se 187 40 Täby Fax: 08-446 48 39 www.latronix.se Dok. LH Manual 0809-Sv LATRONIX Laser Systems Besök

Läs mer

Marinel och elektronik

Marinel och elektronik Marinel och elektronik Ämnesplan: Marinel och elektronik Kurser: Båtel 1-2, Marinelektronik 1-2, Motorelektronik 1-2, Marinel och elektronik Ämnets syfte Undervisningen i ämnet marinel och elektronik ska

Läs mer

Kvalitetsledning. Effektiv kvalitetsledning i en reglerad miljö

Kvalitetsledning. Effektiv kvalitetsledning i en reglerad miljö Effektiv kvalitetsledning i en reglerad miljö För att säkerställa överensstämmelse med kvalitetstandarder (ISO, GMP) krävs kunskaper om de parametrar som inverkar på vägningsprocessernas noggrannhet. I

Läs mer

MÄTKAMPANJ. Kampanjen gäller till och med 28-02 - 2015 eller så långt lagret räcker

MÄTKAMPANJ. Kampanjen gäller till och med 28-02 - 2015 eller så långt lagret räcker MÄTKAMPANJ Kampanjen gäller till och med 28-02 - 2015 eller så långt lagret räcker Om IDF Du kan lita på IDF från minska skjutmått till de största mätverktygen IDF är ett företag inom den Italienska LINK

Läs mer

27 BERÄKNING AV KORREKTION OCH MÄTOSÄKERHET

27 BERÄKNING AV KORREKTION OCH MÄTOSÄKERHET 27 BERÄKNING AV KORREKTION OCH MÄTOSÄKERHET Förutsättningen för att korrektion och osäkerhet i en RF-mätning ska kunna bestämmas enligt detta avsnitt är att mätningen är utförd helt i enlighet med de mätrutiner

Läs mer

FÖRESKRIFT 29/011/2005. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 29/011/2005. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 29/011/2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM EKONOMIFÖRVALTNING 2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM EKONOMIFÖRVALTNING 2005 FÖRESKRIFT 29/011/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

Krav på yrkesskicklighet

Krav på yrkesskicklighet Krav på yrkesskicklighet 4.1 Obligatoriska för alla 4.1.1 Kundservice klarar av en servicesituation då han eller hon förbereder sig inför servicesituationer värnar om arbetsmiljön betjänar externa och

Läs mer

K V A L I T E T S S Y S T E M

K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 1/11 100 037 05 2013-12-10/JJ Roland Holmgren K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 2/12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.0 INLEDNING 3 4.1 FÖRETAGSLEDNINGENS ANSVAR 3 4.1.1 Kvalitetspolicy

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR Föreskrift 16/011/2003 YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2003 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2003 2 Oyj Edita Abp Helsingfors 200 ISBN 952-13-1763-9

Läs mer

FÖRESKRIFT 42/011/2005. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 42/011/2005. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 42/011/2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION 2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION 2006 FÖRESKRIFT 42/011/2005

Läs mer

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Denna uppgift hjälper dig att ta fram dina styrkor. Uppgiften är främst avsedd för dig som redan har arbetslivserfarenhet. Målet är att du ska få hjälp med yrkesmässig planering

Läs mer

BRUKSANVISNING MODEL HV-T36

BRUKSANVISNING MODEL HV-T36 Febertermometer för panna BRUKSANVISNING MODEL HV-T36 SE Förpackningens innehåll IR Febertermometer för panna Skyddslock Bruksanvisning Sensorskydd 1 st 1 st 1 st 3 st Bruksanvisning för IR Febertermometer

Läs mer

YRKESEXAMEN I GIPSNING

YRKESEXAMEN I GIPSNING Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I GIPSNING FÖRESKRIFT 23/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:24 Föreskrifter och anvisningar 2011:24 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I GIPSNING

Läs mer

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska

Läs mer

Egenvärdering av elsäkerhet

Egenvärdering av elsäkerhet guide Egenvärdering av elsäkerhet Checklista för yrkespersoner inom elbranschen 1 Värderarens namn: Företag/arbetsplats: Datum: ledaren för elarbeten uppgifter och ansvarsområden Instruering av nya arbetstagare

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet

Riktlinjer för kvalitet NHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NF SAMRÅD N, D, IK DATUM VÅR BETECKNING 2009-11-04 TR12-14 TEKNISK RIKTLINJE REVISION B SvK405, v2.0, 2009-06-04 Riktlinjer för kvalitet TEKNISK RIKTLINJE 2009-11-04 TR12-14 REV

Läs mer

YRKESEXAMEN FOR SEMINOLOG 2014

YRKESEXAMEN FOR SEMINOLOG 2014 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FOR SEMINOLOG 2014 Föreskrift 14/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:19 Föreskrifter och anvisningar 2014:19 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN SEMINOLOG

Läs mer

vill du utveckla dig själv och ditt företag?

vill du utveckla dig själv och ditt företag? vill du utveckla dig själv och ditt företag? Låt oss hjälpa. Svenskspråkiga utbildningsdagar, utbildningsprogram och examina Praktisk utbildning för arbetslivets krav Rastor erbjuder ett brett urval av

Läs mer

Dielektrisk fuktmätare (lågfrekvent) Bruksanvisning Version 2.1 CE Artikelnummer: 100840

Dielektrisk fuktmätare (lågfrekvent) Bruksanvisning Version 2.1 CE Artikelnummer: 100840 Dielektrisk fuktmätare (lågfrekvent) Bruksanvisning Version 2.1 CE Artikelnummer: 100840 Denna publikation ersätter alla tidigare. Ingen del av denna bruksanvisning får reproduceras, bearbetas i elektroniska

Läs mer

MOTORTESTER COMPACT TR-1000

MOTORTESTER COMPACT TR-1000 MOTORTESTER COMPACT TR-1000 BRUKSANVISNING ALLMÄNT MOTORTESTER COMPACT TR 1000 är ett instrument för säker och snabb felsökning av elmotorer, stator och rotor. Mätprincipen är enkel och fel identifieras

Läs mer

RBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong

RBK-auktoriserad fuktkontrollant - betong INNEHÅLL FLIK 4 Förberedelser, mätning, rapportering 4.1 Förberedelser sid 2 4.2 Mätprogram sid 3 4.3 Placering av mätpunkter sid 4 4.4 Avläsning sid 5 4.5 Mätrapport sid 5 5:1 2012-11-21 2013-01-01 Peter

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2009

GRUNDEXAMEN INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2009 GRUNDEXAMEN INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2009 Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för husbyggnad husbyggare Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för jordbyggnad schaktare Utbildningsprogrammet/kompetensområdet

Läs mer

FÖRESKRIFT 13/011/2003. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 13/011/2003. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 13/011/2003 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MÅLARE 2003 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MÅLARE 2003 FÖRESKRIFT 13/011/2003 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer