Yrkesexamen för mätare och kalibrerare

Transkript

1 Yrkesexamen för mätare och kalibrerare

2 Yrkesexamen för mätare och kalibrerare De som har avlagt denna examen har kunskap om de storheter som mäts och om begreppen och terminologin i anknytning till mätning vet användnings- och mätprinciperna för olika instrument kan bestämma mätosäkerhet kan utarbeta mätplaner för att kontrollera mätobjektens överensstämmelse med kraven kan välja de rätta mätinstrumenten och mäta med olika mätinstrument kan analysera och rapportera mätresultat kan kalibrera mätinstrument (enskilda instrument och instrumentgrupper) kan utarbeta en kalibreringsplan kan bestämma mätosäkerheten för mätinstrument kan analysera kalibreringsresultat kan utarbeta kalibreringsintyg kan programmera mätinstrument kan underhålla och göra små reparationer av mätinstrument. De som avlagt examen kan arbeta som mätare eller kalibrerare av mätinstrument. De kan vara kontrollanter eller ansvariga för mätinstrument, och de kan arbeta i laboratorier, som verkstadsmekaniker i verkstäder eller som montörer på olika platser där utrustning monteras. Namn på grunderna Föreskriftens diarienummer 45/11/2012 Yrkesexamen för mätare och kalibrerare Koulutuskoodit Yrkesexamen för mätare och kalibrerare (355905) Osaamisalat Träder i kraft Kompetensområdet för kalibrering av verkstadsmätinstrument (2089) Kompetensområdet för mätningar och kalibreringar i processer (2090) Kompetensområdet för kalibreringar av kontrollanordningar för tunga fordon (2091) Kompetensområdet för utsläppsmätningar (2092) Kompetensområdet för verkstadsmätningar (2088)

3 Innehållsförteckning 1. [sv Tutkinnon muodostuminen] Utarbetande av mätplaner Mätning med handmätdon Mätning med mätinstrument Mätning med en 3D-koordinatmätmaskin Mätning med optiska mätinstrument Planering av kalibreringssystem Kalibrering av handmätdon Kalibrering av mätinstrument Kalibrering av en 3D-koordinatmätmaskin Kalibrering av optiska mätinstrument Mätning av storheter i en process Kalibrering av temperaturmätare Kalibrering av tryckmätare Kalibrering av ph-mätare Kalibrering av konduktivitetsmätare Kalibrering av icke-automatiska vågar Kalibrering av automatiska vågar Kalibrering av övriga mätinstrument Kalibrering av kontrollanordningar för tunga fordon Kalibrering av en bromsdynamometer Mätning av storheter vid utsläppsmätningar Utsläppsmätningar Uppbyggnaden av examen Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examina Grunderna för fristående examina Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Uppbyggnaden av yrkesexamen för mätare och kalibrerare Kunnande som ska visas i yrkesexamen för mätare och kalibrerare.. 98

4 6. Krav på yrkesskicklighet och grunder för bedömningen i yrkesexamen för mätare och kalibrerare

5 1. [sv Tutkinnon muodostuminen] KOMPETENSOMRÅDET FÖR VERKSTADSMÄTNINGAR Obligatoriska examensdelar 2 [sv kpl] Utarbetande av mätplaner, [sv P] Mätning med handmätdon, [sv P] Valfria examensdelar 1 [sv kpl] Mätning med mätinstrument Mätning med en 3D-koordinatmätmaskin Mätning med optiska mätinstrument KOMPETENSOMRÅDET FÖR KALIBRERING AV VERKSTADSMÄTINSTRUMENT Obligatoriska examensdelar 2 [sv kpl] Planering av kalibreringssystem, [sv P] Mätning med handmätdon, [sv P] Valfria examensdelar 1 [sv kpl] Kalibrering av handmätdon Kalibrering av mätinstrument Kalibrering av en 3D-koordinatmätmaskin Kalibrering av optiska mätinstrument KOMPETENSOMRÅDET FÖR MÄTNINGAR OCH KALIBRERINGAR I PROCESSER Obligatoriska examensdelar 1 [sv kpl] Mätning av storheter i en process, [sv P] Valfria examensdelar 3 [sv kpl] Kalibrering av temperaturmätare Kalibrering av tryckmätare Kalibrering av ph-mätare Kalibrering av konduktivitetsmätare Kalibrering av icke-automatiska vågar Kalibrering av automatiska vågar Kalibrering av övriga mätinstrument KOMPETENSOMRÅDET FÖR KALIBRERINGAR AV KONTROLLANORDNINGAR FÖR TUNGA FORDON Obligatoriska examensdelar 1 [sv kpl] Kalibrering av kontrollanordningar för tunga fordon, [sv P] Valfria examensdelar 2 [sv kpl] Kalibrering av tryckmätare Kalibrering av övriga mätinstrument Kalibrering av en bromsdynamometer 1 [sv Tutkinnon muodostuminen]

6 KOMPETENSOMRÅDET FÖR UTSLÄPPSMÄTNINGAR Obligatoriska examensdelar 2 [sv kpl] Mätning av storheter vid utsläppsmätningar, [sv P] Utsläppsmätningar, [sv P] [sv Tutkinnon muodostuminen] 2

7 Utarbetande av mätplaner [sv Ammattitaitovaatimukset] Examinanden kan på basis av ritningar utarbeta mätplaner för produktionsdetaljer och/ eller hopmonterade objekt för att kontrollera mätobjektens överensstämmelse med kraven. De standarder som nämns i kraven på yrkesskicklighet är exempel, så det bör alltid kontrolleras att de fortfarande gäller. [sv Arviointi] EXAMINANDEN KÄNNER TILL RITNINGSBETECKNINGARNA I ISO-STANDARDERNA. De grundläggande antagandena vid tolkning av ritningar (SFS-EN ISO 8015) känner till den rätta referenstemperaturen känner till principen om oberoende som ett av antagandena. känner till principen om oberoende som ett av antagandena. Förståelse av generella toleranser (SFS-EN ,-2) kan ta reda på eventuella generella toleransers inverkan på mått kan ta reda på eventuella generella toleransers inverkan på former. Förståelse av måttoleranser i ritningar (ISO och 2, SFS- EN ISO och 2, SFS-EN ISO 2692) kan för märkningarna på ritningen ta reda på betydelsen kan för märkningarna på ritningen ta reda på nveloppkravet kan för märkningarna på ritningen ta reda på principen om inbördes oberoende kan för märkningarna på ritningen ta reda på reciprocitetskravet kan för märkningarna på ritningen ta reda på och skillnaderna mellan dem. Förståelse av vinkeltoleranser i ritningar tar för märkningarna på ritningen reda på betydelsen tar för märkningarna på ritningen reda på deras skillnader tar för märkningarna på ritningen reda på de generella kraven. 3

8 Förståelse av form- och lägetoleranserna i ritningar (SFS- EN ISO 1101, SFS-EN ISO 2692 och SFS-EN ISO och 2, SFS-EN ISO 5459) tar för märkningarna på ritningen reda på betydelsen tar för märkningarna på ritningen reda på referenselementen och deras ordning tar för märkningarna på ritningen reda på inverkan av max. materialkrav tar för märkningarna på ritningen reda på inverkan av min. materialkrav tar för märkningarna på ritningen reda på enveloppkravet tar för märkningarna på ritningen reda på inverkan av olika passningsalternativ och tar för märkningarna på ritningen reda på de generella kraven. Förståelse av ytkraven i ritningar (SFS-EN ISO 1302, ISO 12085, ISO 4287, ISO och ISO ) tar på basis av märkningarna på ritningen reda på arbetsmånen för detaljen tar på basis av märkningarna på ritningen reda på det använda mätintervallet den tolererade ytjämnhetsstorheten (storheterna) och dess storlek tar på basis av märkningarna på ritningen reda på ytbearbetningsmetoden och tar på basis av märkningarna på ritningen reda på beskaffenheten hos den aktuella ytan. Förståelse av kraven på beläggning, material och hårdhet i ritningar tar på basis av märkningarna på ritningen reda på ytbehandlingen av detaljen tar på basis av märkningarna på ritningen reda på eventuell härdning tar på basis av märkningarna på ritningen reda på annan värmebehandling tar på basis av märkningarna på ritningen reda på mätmetoderna som ska användas. EXAMINANDEN ÄR FÖRTROGEN MED DE VANLIGASTE MÄTINSTRUMENT SOM BEHÖVS VID MÄTNINGAR. Val av mätinstrument för mätning av längd kan välja rätt mätinstrument enligt toleranskravet för mätobjektet och mätosäkerheten enligt objektets storlek enligt objektets styvhet och form eller kan söka den tjänst som behövs. Val av mätinstrument för mätning av vinklar 4 kan välja rätt mätinstrument enligt toleranskravet på mätobjektet och mätosäkerheten enligt objektets storlek och struktur eller kan söka den tjänst som behövs.

9 Val av mätinstrument för mätning av form- och lägetoleranser kan välja rätt mätinstrument enligt toleranskravet på mätobjektet och mätosäkerheten enligt objektets storlek eller kan söka den tjänst som behövs. Val av metoder och instrument för mätning av ytjämnhet kan välja rätt mätinstrument och metod enligt toleranskravet på mätobjektet och mätosäkerheten enligt objektets storlek och form eller kan söka den tjänst som behövs. EXAMINANDEN KÄNNER TILL DE VANLIGASTE TILLVERKNINGSMETODERNAS INVERKAN PÅ MÄTNINGAR. Beaktande av felkällor som är typiska för bearbetningsmetoderna (svarvning, fräsning, slipning, borrning, hyvling, gnistbearbetning, formsprutning, plåtbearbetning) kan välja de rätta mätpunkterna och då beakta inverkan av ett svagt arbetsstycke kan välja de rätta mätpunkterna och då beakta referenselementets placering kan välja de rätta mätpunkterna och då beakta inverkan av ytjämnhet och storlek kan välja de rätta mätpunkterna och då beakta inverkan av fastspänningskrafter kan välja de rätta mätpunkterna och då beakta inverkan av vanliga geometriska fel. EXAMINANDEN KÄNNER TILL MÖJLIGHETERNA TILL MÄTNING AV DETALJER I VERKTYGSMASKINER. Tillämpning av felspecifikation förstår felspecifikationen med 180 vridning för konicitet förstår felspecifikationen med 180 vridning för vinkelräthet förstår felspecifikationen med 180 vridning för fel i mittpunkten. Beaktande av temperaturskillnader förstår betydelsen av skillnader i temperaturen hos maskinen, mätinstrumentet och detaljen förstår betydelsen av detaljens temperaturgradienter förstår betydelsen av skillnaden i längdutvidgningskoefficienten hos maskinen och mätobjektet. Beaktande av fastspänningskrafter förstår betydelsen av utlösning av spänningar förstår betydelsen av de formförändringar som fastspänningskrafterna orsakar. 5

10 EXAMINANDEN KÄNNER TILL ACCEPTANSKRITERIERNA I FÖRFARANDET ENLIGT ISO- STANDARDEN ISO Beaktande av mätosäkerheten vid "upphandling" av underleverantörer kan fastställa acceptansgränser och kan identifiera problemsituationer. Beaktande av mätosäkerhetens betydelse vid leverans av produkter kan fastställa acceptansgränser och kan identifiera problemsituationer. EXAMINANDEN KÄNNER TILL KRAVEN PÅ ARBETARSKYDD VID MÄTNINGAR. Beaktande av arbetsplatsens säkerhetsanvisningar kan välja den skyddsutrustning som behövs på arbetsplatsen och kan förhindra att utomstående kommer in i det utrymme som behövs vid mätning med t.ex. röntgenstrålning eller laserljus. Hantering av mätobjekt kan undvika alltför tunga lyft kan använda lyftutrustning säkert kan undvika felaktiga arbetsställningar kan använda säkra rengöringsmedel och kan sörja för att ventilationen är tillräcklig. EXAMINANDERNA KAN UTARBETA MÄTPLANER FÖR PRODUKTIONSDETALJER OCH HOPMONTERADE OBJEKT. Utarbetande av en mätplan gör upp en mätplan som överensstämmer med de givna normerna gör upp en mätplan som är systematisk med tanke på mätningen gör upp en mätplan som är tydlig och lätt att läsa gör upp en mätplan som språkmässigt är tydlig och relativt felfri. Val av mätinstrument och metoder väljer mätinstrument och metoder under beaktande av mättoleranser väljer mätinstrument och metoder under beaktande av formoch lägetoleranser väljer mätinstrument och metoder under beaktande av ytjämnhet väljer mätinstrument och metoder under beaktande av mätosäkerhet. [sv Ammattitaidon osoittamistavat] Examinanden påvisar sin yrkesskicklighet genom att göra upp mätplaner för produktionsdetaljer och/eller sammanfogade objekt enligt ritningar. Arbetet görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna bedöma om yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Ritningarna ska vara tillräckligt mångsidiga i fråga om toleransmärkningarna. 6

11 Till de delar som examinanden inte kan visa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen i samband med att mätplaner utarbetas kompletteras påvisandet med intervjuer, separata uppgifter och andra tillförlitliga metoder Mätning med handmätdon [sv Ammattitaitovaatimukset] Examinanden kan utföra verkstadsmätningar med handmätdon och förstår kraven i ritningar vid val av mätdon för varje enskilt objekt. Examinanden ska vid mätningar kunna använda en mikrometer för invändig mätning, en mikrometer för utvändig mätning, skjutmått, bandmått och mätklocka samt minst fyra andra mätdon som nämns i denna examensdel. [sv Arviointi] EXAMINANDEN KAN UTARBETA EN MÄTPLAN FÖR MÄTNING MED HANDMÄTDON. Val av mätdon väljer mätdon med hänsyn till tolerans- och mätosäkerhetskravet på mätobjektet tar hänsyn till inverkan av mätobjektets material identifierar inverkan av mätobjektets ytjämnhet och svaghet. Dagliga kontroller väljer lämpliga mätnormaler med hänsyn till material och form planerar rätt position för kontrollen av mätdonet. Val av mätobjekt förstår hur objektet ska mätas i tillräckligt många punkter och riktningar. Förhållandenas inverkan på mätningar kan bedöma och vid behov mäta miljöförhållanden. EXAMINANDEN KAN HANTERA HANDMÄTDON PÅ RÄTT SÄTT. Hantering av mätdon förstår vikten av noggrann hantering. Förvaring av mätdon identifierar lämpliga lagringsförhållanden förstår betydelsen av renhet identifierar specialkraven på mätdon vid lagring. 7

12 EXAMINANDEN KAN MÄTA MED HANDMÄTDON. Daglig kontroll av mätdon gör den dagliga kontrollen kontrollerar att den periodiska kalibreringen fortfarande gäller. Mätning med bandmått och rullmåttband eller cirkometer får korrekta resultat beaktar de fel som är typiska för mätdonet. Mätning med avståndslaser får korrekta resultat beaktar de fel som är typiska för mätdonet. Mätning med raklinjal och egglinjal eller avvägningsstång får korrekta resultat kan på basis av ljusspalten uppskatta felet. Mätning med skjutmått får korrekta resultat kan välja skjutmått utifrån mätobjekt kan avläsa olika nonieskalor beaktar de fel som är typiska för mätdonet kan också använda specialskjutmått vid behov. Mätning med mikrometer får korrekta resultat kan välja mikrometer utifrån mätobjekt kan avläsa olika mättrummor kan mäta med bygel-, djup-, tvåpunkts-, trepunkts-, stick-, gängoch tallriksmikrometer känner till de fel som är typiska för mikrometern i fråga. Mätning med mätklocka får korrekta resultat väljer en lämplig fot för mätklockan väljer lämplig hjälputrustning (v-spår, parallellbitar etc.) tar hänsyn till vändglappets inverkan kan välja mätklocka utifrån mätobjekt kan avläsa olika skalor kan mäta kast och formfel med vippindikator och mätklocka kan mäta med ett mätdon för invändig mätning och kan ställa in det med tillgängliga redskap. Mätning med vinkelmätare 8 får korrekta resultat kan använda vinkelhake kan använda vattenpass kan avläsa skalan på en vinkeltransportör (1 5 ) kan mäta med en sinuslinjal och trigonometriskt beräkna de behövliga måtten.

13 Mätning med passbitar kan sätta ihop en passbitsstapel av behövlig storlek kan sammanhäfta passbitar. Mätning med tolkar kan använda hak-, hål-, tolerans-, djup-, kilspårs-, kon-, gängoch radietolkar samt gängkammar. Mätning av ytkvalitet kan jämföra och bedöma kvaliteten på en yta med hjälp av ytjämnhetstolkar. Mätning med längdmätgivare får korrekta resultat kan använda en elektrisk givare för längdmätning beaktar de fel som är typiska för mätdonet. Mätning på en planskiva kan göra längdmätningar och referensmätningar på en planskiva kan använda höjdmätare på stativ kan mäta geometriska toleranser, såsom parallellitet, planhet och vinkelräthet, på en planskiva får korrekta resultat. Mätning med plan- och parallellitetsglas kan häfta samman planglas vid kontroll av sammanhäftningen kan mäta planhet kan mäta parallellitet. EXAMINANDEN KAN BESTÄMMA MÄTOSÄKERHETEN VID MÄTNINGAR MED HANDMÄTDON. Skattning av mätosäkerhet kan skatta mätosäkerheten med hjälp av erfarenhet, litteratur, tabeller, jämförelse- eller testmätningar och kalibreringsresultat kan bedöma hur olika mätosäkerhetsfaktorer inverkar på mätresultaten förstår standardosäkerhetens och den utvidgade osäkerhetens (k-värdets och standardavvikelsens) betydelse. Val av rätt mätosäkerhet kan bestämma den erforderliga mätosäkerheten med avseende på mätkraven i produktionen. EXAMINANDEN KAN DOKUMENTERA OCH BEDÖMA MÄTRESULTAT. Upprättande av mätprotokoll kan upprätta ett förståeligt protokoll över mätresultaten. 9

14 Bedömning av mätresultatens osäkerhet uppger en realistisk mätosäkerhet förstår de realistiska mätosäkerhetskomponenterna identifierar inverkan på mätresultatet av formfel, ytjämnhet och andra egenskaper hos detaljen identifierar de fel som beror på mätdonet, mätoperatören och miljön tar hänsyn till de slumpmässiga felen vid mätningen förstår renhetens och temperaturens inverkan på mätningen. Bedömning av mätresultatet avgör om mätobjektet är godkänt, underkänt eller korrigerbart. [sv Ammattitaidon osoittamistavat] Yrkesskickligheten påvisas med åtta mätdon, av vilka fem är obligatoriska: mikrometer för invändig mätning, mikrometer för utvändig mätning, skjutmått, bandmått och mätklocka. Mätobjekten ska vara tillräckligt varierande i fråga om storlek och noggrannhet. Examinanden gör upp en mätplan för de detaljer som ska mätas, mäter dem, skattar mätosäkerheten och upprättar mätprotokoll utifrån mätningarna. Mätningarna görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna bedöma om yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet Till de delar som examinanden inte kan visa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom mätningar kan påvisandet kompletteras med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder Mätning med mätinstrument [sv Ammattitaitovaatimukset] Examinanden kan utföra mätningar av produktionsdetaljer och/eller sammanfogade objekt med mätinstrument för att kontrollera deras överensstämmelse med kraven. Examinanden ska kunna använda minst tre av de mätinstrument som nämns i denna examensdel. Examinanden kan utarbeta en mätplan, utföra mätningar och upprätta mätprotokoll. [sv Arviointi] EXAMINANDEN KAN UTARBETA EN MÄTPLAN FÖR MÄTNING MED ETT MÄTINSTRUMENT. Val av mätinstrument eller mätredskap motiverar sitt val av mätinstrument eller mätredskap säkerställer att instrumentets mätosäkerhet står i rätt relation till den tolerans som ska mätas kan använda maskinen kan sköta de dagliga kontrollerna. 10 Fastspänning och positionering av detaljen gör upp planen så att detaljen inte rör sig under mätningen gör upp planen så att fastspänningen inte orsakar fel gör upp planen så att fastspänningen möjliggör de önskade mätningarna.

15 Bedömning och kontroll av mätkraftens inverkan bedömer mätkraftens inverkan väljer rätt mätkraft. Förhållandenas inverkan på mätningar kan bedöma och vid behov mäta miljöförhållanden. EXAMINANDEN KAN ANVÄNDA MÄTINSTRUMENT. Hantering av maskiner eller instrument behärskar och har kunskap om maskinens drift- och reglerutrustning förstår terminologin och bruksanvisningarna inom området får korrekta mätresultat. Användning av mätprogram behärskar programvarans instruktionsuppsättning kan välja de rätta parametrarna och filtren. EXAMINANDEN SKA KUNNA HANTERA OCH MÄTA MED DET VALDA MÄTINSTRUMENTET. Mätning med dessa mätinstrument: längdmätmaskin höjdmätare ytjämnhetsmätare rundhetsmätmaskin konturprojektor eller profilprojektor verktygsmikroskop förinställningsapparat rundbord, vinkelskala momentmätare hårdhetsmätare kugghjulsmätare ultraljudstjockleksmätare lasermikrometer balanseringsmaskin beställa service och som representant för företaget samarbeta med kalibreraren utarbeta en mätplan bedöma om mätresultatet är korrekt skatta mätosäkerheten. Mätning med längdmätmaskin kontrollerar mäthuvuden och hjälputrustning (planhet, diameter, läge, kondition) kontrollerar mätmaskinens avvägning och nollställning spänner fast detaljen korrekt (orörlighet, utan undanböjning, förhindrar inte mätningen) behärskar detaljens temperatur vid hantering av den (handskar, väntetid) och beaktar den egna inverkan på temperaturen (skydd) väljer rätt mätkraft söker den rätta mätpunkten och mäthöjden behärskar de vanligaste mätningarna (mätning av ytteroch innerdiameter, användning av referensmått, sökning av vändpunkt i sidled och höjdled osv.) kan beräkna mätresultatet och då beakta eventuella fel i referensen. 11

16 Mätning med höjdmätare väljer rätt mätpunkt på hjälpplanet och rengör planet placerar och spänner eventuellt fast detaljen rätt kontrollerar mätarens rörelseutrymme (ofta med luftkudde runt detaljen) kontrollerar spetsens diameter behärskar vid behov hjälputrustningen och tilläggsspetsarna väljer och använder rätt mätprogram hittar vändpunkterna för detaljen behärskar de vanligaste mätningarna (ytter- och innerdiameter, hålindelning, rakhet och vinkelräthet osv.) behärskar mätarens rakhet och vinkelräthet (huvudriktning och sidoriktningar) behärskar mätkraften och låsningen kan beräkna mätresultatet och då beakta felen i referensen. kan beräkna mätresultatet och då beakta felen i referensen. Mätning med ytjämnhetsmätare rengör detaljen (luft etc.) kontrollerar mätpunkten och söker rätt mätpunkt (okulär besiktning) planerar mätprocessen (mätgånger, punkter, acceptanskriterier) ställer ytjämnhetsmätaren rätt i relation till detaljen och ytan (riktning, eventuell fastsättning) kontrollerar konditionen hos ytjämnhetsmätarens spets och anliggningsytan kan göra en jämförelsemätning mot en ytjämnhetsnormal väljer och ställer in ytjämnhetsparametrarna och mätintervallet gör mätningen (undviker avfasningar, repor och avrundningar). Mätning med rundhetsmaskin kan spänna fast detaljen (orörlighet, utan undanböjning) kan välja rätt mätkraft kan välja rätt mätpunkt och mäthöjd kan rengöra detaljen (luft etc.) kan centrera och rikta upp detaljen kan kontrollera rundhetsparametrarna och inställningarna (MZ, LS, UPR etc.) kan mäta (undviker avfasningar, repor och avrundningar). Mätning med konturprojektor eller profilprojektor 12 kan kontrollera konditionen och funktionen hos en profilprojektor samt hjälputrustningen och mätglasdelarna kan kontrollera och välja lämpligt förstoringsvärde (t.ex. 5x, 10x och 20x) kan nollställa vinkelskalan kan kontrollera profilbildens skärpa i mätpunkterna kan mäta med samma fokuseringsläge under hela mätningen kan använda mätknivar kan vid behov rita profilens form på ett papper kan använda mallar (gängor etc).

17 Mätning med verktygsmikroskop kan kontrollera konditionen och funktionen hos ett verktygsmikroskop samt hjälputrustningen och mätglaset (även den mekaniska spetsen) kan kontrollera och välja lämplig förstoring (t.ex. 5x, 10x och 20x) kan nollställa vinkelskalan kan spänna fast och rikta in detaljen kan kontrollera profilbildens skärpa i mätpunkterna kan mäta med samma fokuseringsläge under hela mätningen kan använda mätknivar kan använda rätt belysning och ta hänsyn till dess inverkan kan dokumentera och beräkna mätresultaten för hand eller med ett program (kan använda ett mätprogram) kan vid behov rita profilens form på ett papper. Mätning med en förinställningsapparat kan nollställa och kontrollera konditionen och funktionen hos en förinställningsapparat och hjälputrustning kan kontrollera och välja lämplig förstoring kan spänna fast och rikta genom att svänga verktyget kan mäta verktyget kan välja rätt nollpunkt för verktygsmaskinen i fråga behärskar en eventuell överföring av mått till verktygsmaskinen kan dokumentera och beräkna mätresultaten för hand eller med ett program (kan använda ett mätprogram). Mätning med ultraljudstjockleksmätare förstår att ultraljud är en mekanisk vågrörelse förstår mätteknikerna (pulsekoteknik, mätning av ljudets gångtid, dämpning av eko, multipelekon) och mätsätten (botteneko och från eko till eko) förstår de faktorer som påverkar mätresultatet, såsom materialet som mäts, mätförhållandena och platsen, ytans kvalitet och renhet, temperaturen och objektets form behärskar mätosäkerheten kan välja rätt utrustning för mätobjektet eller behovet kan göra de grundläggande inställningarna av mätaren kan utföra nollkompensering, ihoppassning av sökaren och mätanordningen med varandra samt kompensering för förloppssträckan kan ställa in anordningen enligt det material som ska mätas förstår mätarens begränsade regler- och användningsmöjligheter jämfört med ultraljudsapparater (hastighets-, nollkalibrering och förstärkning) är förtrogen med standarden SFS-EN 14127;(oförstörande provning, tjockleksmätning med ultraljud). 13

18 Mätning på rundbord och med vinkelskala kan nollställa och kontrollera konditionen och funktionen hos ett rundbord och hjälputrustning kan spänna fast och positionera detaljen så att kast inte uppstår kan vid mätning av vattenpass positionera horisontellt placerar mätobjektet (vattenpasset) alltid vinkelrätt mot rotationsaxeln kan vid mätning med vinkelskala centrera och placera objektet i rätt läge kan beakta spelet (t.ex. från kalibreringen av en mekanisk klinometer) förstår och kan omvandla grader, minuter, sekunder och sekunddelar kan omvandla vinkelavläsningar till längdmått. Mätning av moment med momentmätverktyg förstår skillnaden mellan mätinstrument och verktyg känner och förstår vridmomentet som storhet känner till klassificeringarna för momentverktygen, ISO 6789:2004 känner till behovet av vridmoment för skruvar (tabeller) förstår syftet med axiell spänning och hur man beskriver den med vridmomentet förstår svagheterna i mätningen av vridmoment vid bestämning av axialspänning förstår friktionens betydelse vid åtdragning av skruvar (skruvhuvud, bricka, gänga) förstår de olika skalorna (Nm, knm, mnm, kgm, kpm, lb ft, oz in, oz ft) kan ställa in verktyget för mätning och känner till utlösningsmekanismen förstår skillnaden mellan mekanisk utlösning och elektrisk mätning (även med visande mätare). Mätning med hårdhetsmätare förstår skillnaderna mellan de olika metoderna för hårdhetsmätning och deras lämplighet förstår betydelsen av mätspetsarnas kondition förstår betydelsen av mätpunktens ytjämnhet och form förstår betydelsen av att fastspänningen är stadig får korrekta resultat med mätinstrumentet kan skatta mätosäkerheten. 14

19 Mätning med kugghjulsmätare kan bygga och kalibrera den spetskombination som ska användas vid mätningen kan rengöra detaljen (lösningsmedel e.d.) kan spänna fast detaljen (orörlighet, säkerhet e.d.) kan identifiera referensytorna på detaljen kan göra upp ett mätprogram som krävs för detaljen och som stämmer överens med standarden kan välja mätpunkter och mätlängder kan upptäcka mätavvikelser (vibrationer, temperaturförändringar kan tolka mätresultat kan skilja på avvikelser som beror på mätningen och avvikelser i detaljen kan kontrollera maskinens noggrannhet med masterbitar. Mätning med lasermikrometer eller gardinlaser förstår den mätprincip enligt vilken mätobjektet inte vidrörs vid mätning med lasermikrometer kan grunderna i lasersäkerhet förstår betydelsen av att mätobjektet är rent (skärvätskor, smuts) kan positionera detaljen förstår vilken betydelse en felaktig position har för mätresultatet kan vid mätningar utnyttja lasermikrometerns olika segment kan ställa in referensvärde för referensmätningarna förstår referensvärdets förhållande till toleransgränserna kan ändra lasermikrometerns parameterinställningar kan göra inställningarna för kontinuerlig mätning förstår betydelsen av lasermikrometerns gränssnitt (I/O, RS232, Footswitch). Mätning med balanseringsmaskin kan kontrollera konditionen hos hjälputrustningen och maskinen kan bedöma om detaljen är mätbar och vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att den ska bli mätbar kan spänna fast detaljen förstår balanseringsmaskinens funktionsprincip och hur arbetsstyckets längd inverkar på balanseringen kan på lämpligt sätt beakta frågor som rör temperaturen kan vid behov utföra lämpliga åtgärder för att uppnå balanseringskraven (avlägsna material eller sätta på extra vikt). EXAMINANDEN KAN BESTÄMMA MÄTOSÄKERHETEN VID MÄTNINGAR MED MÄTINSTRUMENT. Skattning av mätosäkerhet kan skatta mätosäkerheten med hjälp av erfarenhet, litteratur, tabeller, jämförelse- eller testmätningar och kalibreringsresultat kan bedöma hur olika mätosäkerhetsfaktorer inverkar på mätresultaten förstår standardosäkerhetens och den utvidgade osäkerhetens (k-värdets och standardavvikelsens) betydelse. 15

20 Val av rätt mätosäkerhet kan bestämma den erforderliga mätosäkerheten med avseende på mätkraven i produktionen. EXAMINANDEN KAN RAPPORTERA OCH BEDÖMA MÄTRESULTAT. Upprättande av mätprotokoll kan upprätta ett förståeligt protokoll över mätresultaten. Skattning av mätresultatens osäkerhet uppger en realistisk mätosäkerhet förstår de realistiska mätosäkerhetskomponenterna identifierar den inverkan på mätresultatet som formfel, ytjämnhet och andra egenskaper hos detaljen har identifierar de fel som beror på mätdonet, mätaren och miljön tar hänsyn till de slumpmässiga felen vid mätningen förstår renhetens och temperaturens inverkan på mätningen. Bedömning av mätresultatet avgör om mätobjektet är godkänt, underkänt eller korrigerbart. [sv Ammattitaidon osoittamistavat] Yrkesskickligheten påvisas genom mätning med tre av de mätinstrument som nämns i denna examensdel. Med examenskommissionen kan man komma överens om användning av även andra mätdon än dem som nämns i denna föreskrift. Examinanden gör upp en mätplan för ett mätobjekt, utför mätningarna, skattar mätosäkerheten och upprättar mätprotokoll utifrån mätningarna. Mätobjekten ska vara lämpliga för mätinstrumentet. Mätningarna görs i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna bedöma om yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Till de delar som examinanden inte kan påvisa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom mätningar, kompletteras påvisandet med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder Mätning med en 3D-koordinatmätmaskin [sv Ammattitaitovaatimukset] Examinanden kan göra mätningar med en taktil eller optisk koordinatmätmaskin, som kan vara av NC-typ eller manuell. Examinanden kan utarbeta en mätplan, utföra mätningarna och upprätta mätprotokoll utifrån mätningarna. 16

21 [sv Arviointi] EXAMINANDEN KAN UTARBETA EN MÄTPLAN FÖR MÄTNING MED ETT KOORDINATMÄTMASKIN. planera ett korrekt rengöringsätt för arbetsstycket, beakta avlägsnande av magnetism och se till att det inte finns grad på monteringsytorna läsa ritningar beakta hur antalet detaljer inverkar på programmet samt på positioneringen och fastspänningen av arbetsstycket. Fastspänning och positionering av arbetsstycket gör upp planen så att detaljen inte rör sig eller vippar under mätningen gör upp planen så att fastspänningen inte orsakar fel gör upp planen så att fastspänningen möjliggör de önskade mätningarna gör upp planen så att kostnaderna för fastspänningen blir så låga som möjligt. Uppriktning av detaljen via ett program väljer referenselementen på ett ändamålsenligt sätt beaktar de geometriska toleranserna vid val av uppriktningen kan bedöma uppriktningens tillförlitlighet med hänsyn till bl.a. referenselementens formfel. Mätning av element planerar mätpunkterna för elementen på lämpligt sätt tar tillräckligt med punkter och beaktar elementet i fråga vet vilka element som ska mätas och vilka anslutnings- eller skärningselement som kan bildas med hjälp av dessa väljer preliminärt lämpliga mätspetsar eller spetskombinationer och de positioner för mäthuvudet med vilka detaljen kan mätas utan sammanstötning med den eller fixturen väljer de element som ska mätas på basis av ritningen. Val av referenselement för de geometriska toleranserna väljer de rätta referenselementen för varje geometrisk tolerans gör valet utifrån ritningen. Bedömning av mätobjektets inverkan kan beakta materialets egenskaper, bl.a. värmeutvidgningskoefficienten, och mätningen av temperaturen kan beakta detaljens eventuella böjning kan beakta eventuella formfel kan beakta ytjämnhet kan beakta när det gäller optiska maskiner dessutom ytkvalitet, material, färg, materialets styvhet (plast) och fukt. 17

22 EXAMINANDEN BEHÄRSKAR MÄTMASKINENS OCH PROGRAMVARANS TRYCKKNAPPAR. Testning av programmet kan göra en testkörning på ett kontrollerat sätt kan begränsa hastigheter vid behov. Mätning av element kan använda lämpliga säkerhetsavstånd kan vrida och flytta mätspetsen på ett förnuftigt sätt kan när det gäller en optisk maskin använda sökare av lämplig storlek kan när det gäller en optisk maskin använda rätt förstoringsförhållande samt belysningssätt och belysningsstyrka kan förstår belysningsstyrkans, belysningsriktningens och belysningstypens (underifrån/ovanifrån) inverkan vid mätning av kanternas position. Vridning av mäthuvudet kan beakta eventuella sammanstötningar kan använda tillräckliga säkerhetsavstånd. Hantering av maskinen behärskar maskinens omkopplare och fjärrdriftsenhet behärskar maskinens programvara. EXAMINANDEN KAN GÖRA ETT PROGRAM FÖR MÄTNING MED EN NC-MASKIN OCH KÖRA DET ELLER KAN MÄTA MED EN MANUELL MÄTMASKIN. Fastspänning av detaljen kan spänna fast detaljen så att den inte rör sig under mätningen kan spänna fast detaljen så att fastspänningen inte orsakar fel kan spänna fast detaljen så att fastspänningen möjliggör de önskade mätningarna. Mätning av element kan mäta olika geometriska element kan bestämma geometriska toleranser får korrekta resultat. Uppriktning av detaljen med olika metoder (skapande av koordinatsystemet) kan välja lämpliga uppriktningsalternativ och - metoder kan göra uppriktningen med dem förstår skillnaden mellan maskinens koordinatsystem och detaljens koordinatsystem. 18 Programmering och användning av mätprogram behärskar instruktionsuppsättningen vid programmering (CNCmaskin) behärskar programvarans instruktionsuppsättning (manuell maskin).

23 Upprättande av mätprotokoll kan programmera och får de önskade resultaten i mätprotokollet kan upprätta ett mätprotokoll över mätningar med en manuell maskin. Programkörning med NC-maskin kan köra igenom programmet på ett säkert sätt och göra korrigeringar och ändringar i programmet. EXAMINANDEN KAN BESTÄMMA MÄTOSÄKERHETEN VID MÄTNINGAR MED EN 3D- KOORDINATMÄTMASKIN. Skattning av mätosäkerhet kan skatta mätosäkerheten med hjälp av erfarenhet, litteratur, tabeller, jämförelse- eller testmätningar och kalibreringsresultat kan bedöma hur olika mätosäkerhetsfaktorer inverkar på mätresultaten förstår standardosäkerhetens och den utvidgade osäkerhetens (k-värdets och standardavvikelsens) betydelse. Val av rätt mätosäkerhet kan bestämma den erforderliga mätosäkerheten med avseende på mätkraven i produktionen. EXAMINANDEN KAN ANALYSERA MÄTRESULTAT. Förståelse av elementuppgifterna i maskinens program kan ta reda på vad de uppgifter som programvaran rapporterar betyder. Förståelse av mätprotokoll vet vad märkningarna i mätprotokoll betyder. Tolkning av geometriska toleranser i mätprotokoll kan tolka geometriska toleranser kan förklara begreppen toleransområde och referenselement, var det toleranssatta elementet befinner sig och hur toleransöverskridningarna visas förstår kalibreringsfelens inverkan vid mätningar (inverkan av fel i spetsens diameter och position) förstår när det gäller en optisk maskin hur fel upplösning inverkar kan med optiska maskiner kalibrera förstoringar och ljussystem. 19

24 Beaktande av mätosäkerhet förstår kalibreringsfelens inverkan vid mätningar (inverkan av fel i spetsens diameter och position) förstår när det gäller en optisk maskin hur fel upplösning inverkar uppger en realistisk mätosäkerhet i resultaten. EXAMINANDEN KAN UTFÖRA DE DAGLIGA OCH VECKOVISA UNDERHÅLLEN OCH KONTROLLERNA AV EN MÄTMASKIN. Kalibrering av spetsar med en taktil mätmaskin och kalibrering av en kamera med en optisk mätmaskin kan samla ihop spetsarna och rengöra dem samt kalibreringsnormalen kan kalibrera spetsarna kan bedöma på basis av kalibreringsresultatet om kalibreringen lyckades kan beakta temperaturstabiliseringen. Rengöring av maskinen rengör ledarytorna noggrant och med rätta metoder utför underhållet av mätbordet enligt instruktionerna kan kontrollera luftfiltren. Periodisk kalibrering vet vad som ingår i den periodiska kalibreringen kan beställa den och känner till kalibreringsintervallet kan som representant för företaget samarbeta med kalibreraren. [sv Ammattitaidon osoittamistavat] Yrkesskickligheten påvisas genom mätningar med en taktil 3D-mätmaskin eller en optisk mätmaskin. Mätmaskinen kan vara av NC-typ eller manuell. Examinanden gör upp en mätplan för mätobjekten, utför mätningarna, skattar mätosäkerheten och upprättar mätprotokoll utifrån mätningarna. Examinanden gör mätningarna i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna bedöma om yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Mätobjekten ska vara tillräckligt varierande i fråga om egenskaperna hos den maskin som används. Med en taktil maskin mäts minst två objekt, av vilka det ena är av axeltyp och det andra av lådtyp eller skivtyp. Mätningen görs från minst två riktningar. Med en optisk mätmaskin mäts också två olika mätobjekt. Vid mätning med en optisk och en taktil maskin ska det i mätobjekten finnas geometriska toleranser och normala geometriska element. Till de delar som examinanden inte kan påvisa den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom mätningar, kompletteras påvisandet med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. 20

25 2.5. Mätning med optiska mätinstrument [sv Ammattitaitovaatimukset] Examinanden kan göra mätningar av produktionsdetaljer och/eller sammanfogade objekt med optiska mätinstrument för att kontrollera deras överensstämmelse med kraven. Examinanden kan göra upp en mätplan för ett mätobjekt och en mätplats, utföra mätningarna och upprätta mätprotokoll utifrån mätningarna. Examinanden kan göra mätningar med två mätinstrument, av vilka det ena ska vara ett avvägningsinstrument, en planlaser, en uppriktningslaser eller en siktkikare. [sv Arviointi] EXAMINANDEN KAN UTARBETA EN MÄTPLAN FÖR OPTISKA MÄTNINGAR. kan läsa ritningar och är förtrogen med toleransmärkningarna kan välja rätt mätinstrument för mätuppgiften känner till de mätosäkerheter som kan nås med instrumenten kan välja rätt hjälputrustning för mätningen. Koordinatsystem och uppriktning förstår skapandet av ett koordinatsystem väljer utgångselementen på ett ändamålsenligt sätt kan beakta referenselementens inverkan på mätningen. planerar instrumentets positioner ändamålsenligt tar hänsyn till de olika noggrannhetskraven på objektet (mätosäkerheternas prioritering) planerar koordinatsystemet och uppriktningen enligt objektet. Vinkelmätning behärskar vinkeltalet med olika enheter (grader, decimaler, minuter och sekunder, gon, radianer kan göra vinkelomvandlingar. Bestämning av mätobjektet beaktar objektets storlek och form mäter objektets temperatur vid behov tar hänsyn till materialets inverkan (t.ex. magnetiskt, reflekterande) planerar punkternas platser och antal på objektet med beaktande av toleransbestämningen planerar vid behov siktmärkenas platser väljer de viktiga element som ska mätas på basis av ritningen. Kunskap om geometriska toleranser väljer de rätta referenselementen för varje geometrisk tolerans gör valet utifrån ritningen. 21

26 Bedömning av mätförhållanden kan bestämma gränsvärden för acceptabla förhållanden mäter temperatur, tryck och fuktighet kan beakta förhållandenas inverkan på mätningar beaktar luftströmningar och vibration beaktar inverkan av renhet, belysning och reflektion. EXAMINANDEN KAN ANVÄNDA MÄTINSTRUMENT OCH MÄTA MED OPTISKA MÄTINSTRUMENT. Hantering av instrument kan hantera instrumentets drift- och regleranordningar använder instrumentet omsorgsfullt. kan utföra de dagliga kontrollerna av mätinstrumenten kan utföra testmätningar och korrigeringar om det behövs kan med optiska maskiner kalibrera förstoringar och ljussystem. Användning av mätprogram kan använda ett mätprogram i tillräcklig omfattning förstår felmöjligheterna i programmen kontrollerar verifieringen av programmet kan mata in planeringsdata i instrumentet eller exportera data till det kan exportera mätresultaten för vidarebearbetning. Mätning kan sätta ihop anordningen så att den är färdig att användas mäter ett tillräckligt antal punkter använder ändamålsenliga instrumentstationer kan förflytta sig till objektets koordinatsystem, till en linje eller rikta anordningen enligt objektet mäter tillräckligt många gånger för att uppnå tillräcklig tillförlitlighet eliminerar efter behov de felkällor som orsakas av de rådande förhållandena beaktar mätresultatens inverkan på mätobjektets funktion (prioritering av mätosäkerheter) bedömer om mätförhållandena är tillräckligt goda för mätningen får korrekta mätresultat förstår terminologin och bruksanvisningarna inom området. Underhåll och förvaring av instrumentet kan förvara och transportera mätinstrument på rätt sätt behandlar, skyddar och vid behov rengör optiska linser tillräckligt försiktigt och på rätt sätt hanterar instrumenten så att de inte skadas. 22

27 EXAMINANDEN KAN HANTERA OCH MÄTA MED DET VALDA MÄTINSTRUMENTET. Mätning med dessa mätinstrument: avvägningsinstrument siktkikare planlaser laseruppriktningsanordning takymeter teodolit autokollimator laserinterferometer laserföljare (laser tracker) laserskanner laser tracer kamerasystem. kan utföra den dagliga kalibreringen av instrumentet och kontrollerna kan utarbeta en mätplan kan hantera instrumentet och mäta med det kan bedöma om mätresultatet är korrekt kan skatta mätosäkerheten kan utföra den dagliga servicen på det och förvara det rätt. Mätning med takymeter monterar och horisonterar instrumentet kontrollerar instrumentets kondition och gör testmätningarna bestämmer kollimationsfelet, horisontalaxelns lutningsfel och indexfelet samt prismakonstanten kan vid behov exportera data från planen till apparatens programvara kan positionera takymetern rätt med avseende på detaljen och ytan kan använda hjälputrustning (bl.a. siktmärken, prismor, ryttare) kan rikta eller flytta sig till detaljens eller objektets koordinatsystem beaktar förhållandena (temperatur, lufttryck, luftströmningar, vibrationer osv.) kan utföra mätningen och välja antalet punkter som ska mätas kan exportera resultaten för vidarebearbetning. Mätning med en teodolit monterar och horisonterar instrumentet kontrollerar instrumentets kondition och gör testmätningar bestämmer kollimationsfelet, horisontalaxelns lutningsfel och indexfelet kan positionera teodoliten rätt med avseende på detaljen och ytan riktar teodoliten enligt en linje eller detaljen behärskar vinkeltalet med olika enheter (grader, decimaler, minuter och sekunder, gon, radianer) beaktar förhållandena (temperatur, luftströmningar, vibrationer och belysning) kan utföra mätningen och välja antalet punkter som ska mätas kan använda hjälputrustning (avvägningsstänger, siktmärken, ryttare osv.) kan exportera resultaten för vidarebearbetning. 23

28 Mätning med ett avvägningsinstrument monterar och horisonterar instrumentet kontrollerar instrumentets kondition och gör den dagliga kontrollen av det bestämmer instrumentfelet och justerar instrumentet vid behov kan positionera avvägningsinstrumentet rätt med avseende på detaljen och ytan beaktar förhållandena (temperatur, luftströmningar, vibrationer och belysning) kan utföra mätningen och välja antalet punkter som ska mätas kan använda hjälputrustning (avvägningsstänger, siktmärken, ryttare osv.) bestämmer slutningsfelet för avvägningen. Mätning med en siktkikare monterar och horisonterar siktkikaren beaktar att underlaget ska vara tillräckligt stadigt riktar instrumentet efter mätobjektet riktar kikaren mot siktmärket och avläser rätt avvikelserna från skalan beaktar siktmärkets korrekta position beaktar förhållandena (temperatur, luftströmningar, vibrationer och belysning) kan använda ett pentaprisma vid behov. Mätning med en autokollimator monterar och horisonterar autokollimatorn kan positionera och rikta autokollimatorn rätt med avseende på mätobjektet och ytan beaktar förhållandena (temperatur, luftströmning- ar, vibrationer och belysning) kan utföra mätningen och välja antalet punkter som ska mätas kan ge korrekta instruktioner om förflyttningar av objektets rörelsebana kan använda hjälpmedel (vinkelprisma eller spegelsiktmärke). Mätning med en planlaser monterar och horisonterar instrumentet kan kontrollera instrumentets kondition och utföra den dagliga kontrollen av det kan bestämma instrumentfelen kan positionera planlasern rätt med avseende på detaljen och ytan beaktar förhållandena (temperatur, luftströmningar, vibrationer) kan utföra mätningen och välja antalet punkter som ska mätas kan använda hjälpmedel (detektor, avvägningsstänger). Mätning med en laseruppriktningsanordning 24 monterar anordningen och fäster sensorerna på det objekt som ska uppriktas roterar objektet (axeln) och riktar upp det eller mäter det från tillräckligt många riktningar beaktar förhållandena (temperatur, luftströmningar, vibrationer) mäter objektets rakhet vid behov.

29 Mätning med en laserinterferometer monterar instrumentet och väljer mellan prismor och fäster prismorna stadigt på mätobjektet riktar strålen så att den rörelsebana som ska mätas är parallell med strålen utför positioneringsnoggrannhets- och rörelserakhetsmätningar samt vid behov vinkelräthets- och vinkelavvikelsemätningar mäter miljöförhållanden (temperatur, objektets temperatur, tryck, fuktighet) kan beakta förhållandenas inverkan på mätningarna mäter enligt standarder tillräckligt många gånger kan göra fel- eller korrektionskurvor för mätobjektet enligt standarder kan exportera resultaten för vidarebearbetning. Mätning med en lasertracker monterar och vid behov horisonterar instrumentet kontrollerar instrumentets kondition och gör testmätningar t.ex. mätning av en referensstång och bestämning av utgångspunkten bestämmer kollimationsfelet, horisontalaxelns lutningsfel och indexfelet samt prismakonstanten kan vid behov exportera data från planen till apparatens programvara kan positionera trackern rätt med avseende på objektet och ytan (mätgeometri) behärskar användning av hjälputrustning (bl.a. underlag, stav för mätning av dolda punkter, t- probe, t-scan) kan rikta eller förflytta sig till detaljens eller objektets koordinatsystem kan flytta stationspunkter beaktar förhållandena (temperatur, lufttryck, luftströmningar, vibrationer osv.) kan utföra mätningen och välja antalet punkter som ska mätas kan exportera resultaten för vidarebearbetning. Mätning med en laserskanner monterar och horisonterar instrumentet kan söka de rätta platserna för siktmärkena använder tillräckligt med flyttbara siktmärken och positionerar dem rätt gör skanningen väljer ett tillräckligt antal stationspunkter och kan även flytta dem beaktar förhållandena (temperatur, lufttryck, luftströmningar, vibrationer osv.) kan hantera punktmoln kan göra en modell av mätobjektet kan exportera resultaten för vidarebearbetning. 25

30 Mätning med en laser tracer monterar och horisonterar instrumentet kan söka de rätta platserna för siktmärkena positionerar och fixerar instrumentet rätt förstår skapandet av koordinatsystemet beaktar förhållandena (temperatur, lufttryck, luftströmningar, vibrationer osv.) kan utföra mätningen och välja antalet punkter som ska mätas kan exportera resultaten för vidarebearbetning. Mätning med ett kamerasystem EXAMINANDEN KAN BEAKTA OLIKA FAKTORERS INVERKAN PÅ MÄTRESULTATEN. Bedömning av mätförhållandenas inverkan kan beakta följande faktorers inverkan på mätningarna: luftens temperatur lufttryck luftströmningar vibration belysning temperatur förstår inverkan av eventuella andra fenomen, bl.a. gravitationens inverkan. Bedömning av mätobjektets inverkan beaktar fastspänningens inverkan beaktar svaga objekt beaktar inverkan av objektets storlek, form och ytjämnhet på mätresultaten beaktar objektets temperatur. Bedömning av mätdonets och mätprogrammets inverkan känner till mätdonets mätförmåga kan beakta mätosäkerheten. Bedömning av mätarens inverkan kan ta hänsyn till inverkan av mätarens erfarenhet, vakenhetsgrad, synförmåga etc. på mätresultaten. EXAMINANDEN KAN RAPPORTERA OCH BEDÖMA MÄTRESULTAT. Upprättande av mätprotokoll kan upprätta ett tydligt mätprotokoll kan uppge mätresultaten med mätosäkerhet uppger namnet på mätaren med underskrift, datum och förhållanden i protokollet. 26

31 Beaktande av mätosäkerhet kan skatta mätosäkerheten med hjälp av erfarenhet, litteratur, tabeller, jämförelse- eller testmätningar och kalibreringsresultat kan bedöma hur olika mätosäkerhetsfaktorer inverkar på mätresultaten förstår standardosäkerhetens och den utvidgade osäkerhetens (k-värdets och standardavvikelsens) betydelse. Analysering av resultat kan tolka geometriska toleranser kan på basis av mätresultaten ta reda på om objektet uppfyller toleranskraven och då beakta inverkan av mätosäkerheten kan dra nytta av kalibrerings- och testresultat. EXAMINANDEN KAN SKÖTA DE DAGLIGA OCH PERIODISKA KONTROLLERNA AV MÄTINSTRUMENT. Daglig kalibrering behärskar de dagliga kalibreringarna av mätinstrumenten kan köra ett testprogram kan analysera resultaten och vid behov ändra korrektionsfaktorerna. Rengöring av mätinstrument rengör mätinstrumenten noggrant och med rätta metoder. Beställning av en periodisk kalibrering vet vad som ingår i den periodiska kalibreringen kan beställa en kalibrering och känner till kalibreringsintervallet kan som representant för företaget samarbeta med kalibreraren kan tolka kalibreringsresultaten. [sv Ammattitaidon osoittamistavat] Examinanden påvisar sin yrkesskicklighet genom att utföra monterings- och kontrollmätningar för stålkonstruktioner och maskiner. Examinanden gör mätningar med två mätinstrument, av vilka det ena ska vara ett avvägningsinstrument, en planlaser, en uppriktningslaser eller en siktkikare och det andra något annat mätinstrument som nämns i denna examensdel. Med examenskommissionen kan man komma överens om att det andra mätinstrumentet är ett annat optiskt mätinstrument. När det gäller mätningsmiljön kan mätningarna gälla till exempel pappersmaskiner, varvsindustrin, traversbanor etc. Examinanden gör upp en mätplan för de objekt som ska mätas, mäter dem, skattar mätosäkerheten och upprättar mätprotokoll utifrån mätningarna. Examinanden gör mätningarna i en omfattning som är tillräcklig för att man ska kunna bedöma om yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Yrkesskickligheten visas i arbete på en arbetsplats eller i en arbetslivssituation som är så autentisk som möjligt. Då ska det framgå att examinanden kan mäta de behövliga måtten och de olika geometriska elementen, kan kontrollmäta deras toleranser och kan välja de lämpliga uppriktningsalternativen och metoderna samt utföra uppriktningarna. Inom de 27