Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek

Transkript

1 Kalibrering - Intertek reder ut begreppen Lars Andersson Technical Manager, Intertek

2 Agenda Kalibrering del 1. Vad är det och behövs det egentligen? Vilka är kraven och hur möter vi dom? Är mätosäkerheten av betydelse? Lämpliga intervall hur länge gäller en kalibrering? 2

3 Vad betyder egentligen kalibrering? 3

4 Vad är egentligen en kalibrering? Kalibrering? jämförelse mellan en referens (mätnormal) och det instrument som ska kalibreras. Vid jämförelsen bestäms hur mycket instrumentet avviker från referensen. (SWEDAC) Verifiering bevis att en given post uppfyller specificerade krav Mätresultat Validering där kraven är lämpliga för avsedd användning Kontroll undersökning av en produkt, process, tjänst eller installation eller dess konstruktion och bestämning av dess överensstämmelse med specificerade krav. 4

5 Vad omfattar egentligen en kalibrering? Kalibrering? vanligtvis endast en jämförelse mellan en referens (mätnormal) och det instrument som ska kalibreras. Vid jämförelsen bestäms hur mycket instrumentet avviker från referensen. (SWEDAC) Mätresultat Ett vanligt förekommande missförstånd är att en kalibrering även omfattar en justering av instrumentet. Efter utförd kalibrering kan det vid behov även utföras en justering, vanligtvis dokumenteras då mätresultaten både före och efter justering. 5

6 Valuta för pengarna eller pengar för valutan 1. Legal metrologi Mätningar som påverkar ekonomiska transaktioner, energiförbrukning, hälsa och säkerhet. Too Much Statens ansvar för säkerhet till liv, hälsa och egendom medför att staten ofta ställer säkerhetskrav på produkter, som kan vålla skada. Hur väl produkterna uppfyller kraven bestäms genom provning och kontroll. 6

7 Valuta för pengarna eller pengar för valutan 1. Industriell metrologi Mätningar som påverkar prestanda, produktion och effektivitet samt kompatibilitet. 7

8 Samspel mellan system och apparater 8

9 Var behövs det noggranna mätningar? Ett fortsatt ökat behov för noggrannhet och kalibrering 70-talet: AQAP 1/ 4, försvars std. 80-talet: effektivitetskrav / tolerans kontroll (ABB =>T50) 90-talet: ISO9000 och den första ver. av GUM 00-talet: ISO9001:2000 & ISO 14001, Z540.3 (riskanalys) AS9000, PS9000, ISO/TS 16924:2002, TL9000 etc. 10-talet: miljö, energieffektivisering, el-säkerhetskrav / LVD OIML*, MID* * Low Voltage Directive * International Organization of Legal Metrology * European Directive of Measuring Instruments 9

10 Kvalitetssäkring och trovärdighet! I tekniska sammanhang grundas nästan alltid beslut på mätresultat i en eller annan form. Korrekta beslut förutsätter därför tillförlitliga mätresultat Lämpliga och tillförlitliga mätinstrument får du genom att regelbundet kalibrera på ett kalibreringslaboratorium som kan erbjuda spårbarhet Kalibreringslaboratoriet jämför mätinstrumentet med ett korrekt mått, det vill säga en spårbar normal. 10

11 Vad innebär spårbarhet för mätvärdet? BIPM National Measurement Institutes Primary Labs Secondary Labs Industrial / On-site Cal Kalibrering (VIM) följd av åtgärder som, under specificerade betingelser, fastställer sambandet mellan ett mätinstruments eller ett mätsystems visade storhetsvärden eller värden representerade av ett materialiserat mått eller av ett referensmaterial, och motsvarande värden förverkligade genom normaler. Kalibrering är en jämförelse av ett mät- instrument mot en normal (referens) för att upptäcka och bestämma eventuell felvisning. Resultatet av kalibreringen, avvikelsen eller det uppmätta felet, kan sen användas för att verifiera en specifikation eller godkänna resultaten mot definierade toleransgränser. 11

12 Spårbarhet till internationella normaler 12

13 Kvalitetssäkring och trovärdighet! Hitta mer information på 13

14 Hitta mer information på För mer information, vänligen kontakta någon av oss Lars Andersson Teknisk chef, Intertek Tel: Carl Stangenberg Key Account Manager Tel: