Innehållsförteckning backup STAFS 2010:10 STAFS 2011:18 STAFS 2003:5 DOC 04:2 DOC 05:7 DOC 04:8 DOC 05:6 DOC 02:4 TSFS 2010:84 TSFS 2010:85

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning backup 2011-08-26 STAFS 2010:10 STAFS 2011:18 STAFS 2003:5 DOC 04:2 DOC 05:7 DOC 04:8 DOC 05:6 DOC 02:4 TSFS 2010:84 TSFS 2010:85"

Transkript

1 Innehållsförteckning backup STAFS 2010:10 STAFS 2011:18 STAFS 2003:5 DOC 04:2 DOC 05:7 DOC 04:8 DOC 05:6 DOC 02:4 TSFS 2010:84 TSFS 2010:85 TSFS 2010:78 SNFS 1992:17 (1997:7) TSVFS 1992:52 TSFS 2011:40

2 Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2010:10) om ackreditering Ändring införd t.o.m. STAFS 2011:29 Inledning Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter tillämpas på organ som är eller ansöker om att bli ackrediterade av Swedac. Kompletterande bestämmelser finns i Swedacs särskilda föreskrifter om ackreditering inom respektive område. (STAFS 2011:29). Definitioner 2 I dessa föreskrifter avses med CIPM MRA-avtal EA EMAS GEP IAF IAF:s MLA-märke ILAC ILAC:s MRA-märke ISO ISO/IEC Internationellt avtal om ömsesidigt erkännande av mätresultat (International Committee on Weights and Measures Mutual Recognition Arrangement) Den europeiska samarbetsorganisationen för ackreditering (European co-operation for Accreditation) Europeiska Unionens miljölednings- och miljörevisionsordning (Eco Management and Audit Scheme) Praxis som bygger på EU-direktiv och går ut på att undersökningar, t.ex. fältförsök, ska planläggas, utföras och rapporteras på ett väldokumenterat sätt (Good Efficacy Practice) Det internationella forumet för ackreditering av certifierings- och kontrollorgan (International Accreditetion Forum) Märke som visar att ackreditering har skett inom ramen för International Accreditation Forum Multilateral Recogntion Arrangement Det internationella forumet för ackreditering av laboratorier och kontrollorgan (International Laboratory Accreditation Cooperation) Märke som visar att ackreditering har skett inom ramen för International Laboratory Accreditation Cooperation Mutual Recognition Arrangement Standarden SS-EN ISO 15189:2007 Kliniska laboratorier Särskilda krav på kvalitet och kompetens Standarden SS-EN ISO/IEC 17020:2005 Allmänna krav på verksamhet hos olika typer av organisationer som utför kontroll (ISO/IEC 17020:1998) 1

3 STAFS 2010:10 ISO/IEC ISO/IEC ISO/IEC ISO/IEC ISO/TS EN former Märke om överensstämmelse (för kontroll) Organ SI-enheter Underleverantör Standarden SS-EN ISO/IEC 17021:2006 Bedömning av överensstämmelse - Krav på organ som reviderar och certifierar ledningssystem Standarden SS-EN ISO/IEC 17024:2003 Bedömning av överensstämmelse - Allmänna krav på organ som certifierar personer (ISO/IEC 17024:2003) Standarden SS-EN ISO/IEC 17025:2005 Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier (ISO/IEC 17025:2005) Standarden ISO/IEC 27006: Information technology - Security techniques - Requirements for bodies providing audit and certification of information security management systems Tekniska specifikationen ISO/TS 22003:2007 Food safety management systems Requirements for bodies providing audit and certification of food safety management systems Standarden SS-EN 45011:1998 Certifieringsorgan Allmänna krav vid certifiering av produkter (ISO/IEC Guide 65:1996) Provning/kalibrering, certifiering av produkter, certifiering av ledningssystem, certifiering av personer m.m. Märke, använt eller utfärdat enligt reglerna i ett kontrollsystem, som anger att en identifierad produkt, process eller tjänst är i överensstämmelse med en bestämd standard eller andra regler Laboratorier, certifieringsorgan för certifiering av produkter, certifieringsorgan för certifiering av ledningssystem, certifieringsorgan för certifiering av personer, kontrollorgan, miljökontrollanter och organ som planerar, utför och rapporterar effektivitetsstudier enligt Good Efficacy Practice (GEP) Enheterna i det internationellt accepterade SI-systemet för måttenheter Ett företag som anlitas av ett ackrediterat organ för att utföra en tjänst under dess ackreditering Ackreditering Ansökan och beslut om ackreditering 3 Ansökan om ackreditering eller ändring av ackrediteringens omfattning ska göras hos Swedac. Allmänna råd till 3 Ansökan om ackreditering kan göras på formulär som tillhandahålls av Swedac. Av formuläret framgår vilka uppgifter ansökan måste innehålla. Detta framgår även på Swedacs webbplats < för respektive område. Ansökan om utökad ackreditering bör inkomma senast tre månader innan planerat tillsynsbesök för att möjliggöra bedömning i samband med tillsynen. 2

4 STAFS 2010:10 Ansökan om ackreditering från utländska organ hanteras i enlighet med bestämmelserna i EA:s, ILAC:s och IAF:s riktlinjer som finns på Swedacs webbplats < 4 Bestämmelser om ackreditering av statliga myndigheter finns i 8 förordningen (2011:811) om ackreditering och teknisk kontroll. (STAFS 2011:29). 5 Beslut om ackreditering fattas av Swedac efter en utvärdering av organet. Beslutet meddelas inom en månad från det att underlag som är nödvändigt för utvärderingen av organet har inkommit till Swedac. Med ett nödvändigt underlag avses en fullständig ansökan i enlighet med lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden, vilket innebär att sökanden till Swedac har lämnat in alla handlingar som behövs för att bedöma om ackreditering kan meddelas eller inte, att bedömningsrapport är färdigställd och att sådan redogörelse för korrigerande åtgärder har inkommit till Swedac som inte kräver kompletterande information. Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ackrediteringsärendet, kan handläggningstiden vid högst ett tillfälle förlängas med högst en månad. Sökanden informeras om skälen till att handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen går ut. I enlighet med 8 lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden skickas ett mottagningsbevis till sökanden när det nödvändiga underlaget har kommit in till Swedac. Granskning inför beslut om ackreditering samt tillsyn 6 Bestämmelser om att ett organ som omfattas av dessa föreskrifter ska ge tillträde till lokaler samt lämna upplysningar i den utsträckning som Swedac begär för att kunna bedöma organet och fatta beslut om ackreditering eller utöva tillsyn finns i 18 lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Allmänna råd till 6 Normalt genomför Swedac tillsynsbesök efter samråd med det ackrediterade organet. Oanmälda tillsynsbesök kan dock förekomma om behov föreligger. 7 Under de första fyra åren efter ett meddelat beslut om ackreditering ska ett ackrediterat organ genomgå 1. kompletterande bedömning sex månader efter det meddelade beslutet, 2. tillsyn som normalt sker var tolfte månad efter det meddelade beslutet, och 3. förnyad bedömning fyra år efter det meddelade beslutet. Därefter sker tillsyn normalt var sextonde månad och förnyad bedömning vart fjärde år. Krav vid ackreditering 8 Ett organ kan endast ackrediteras för sådana uppgifter som det självt är kompetent att utföra. 9 Ett ackrediterat organ ska ha en finansiell stabilitet som inte äventyrar dess förmåga att uppfylla kraven för ackreditering. 3

5 STAFS 2010:10 Allmänna råd till 9 Ackreditering återkallas när ett ackrediterat organ försätts i konkurs om inte konkursförvaltaren kan visa att verksamheten kan drivas vidare med bibehållen kvalitet. 10 Ett ackrediterat organ ska säkerställa att tillräckliga resurser med erforderlig kompetens tilldelas för de uppdrag som ska utföras. Det ackrediterade organet ska också säkerställa att tillräcklig tid planeras för uppdragen och att arbetet i övrigt utförs under förhållanden som ger nödvändig kvalitet i uppdragen. 11 Ett ackrediterat organ ska utan dröjsmål informera Swedac om förändringar som kan påverka dess möjligheter att uppfylla kraven för ackreditering eller villkoren för verksamhetens bedrivande. Allmänna råd till 11 Väsentliga förändringar som påverkar organets förmåga att uppfylla fordringarna för ackrediteringen kan exempelvis vara 1. ändring av nyckelpersoner eller nyckelfunktioner, 2. kommande och pågående organisatoriska förändringar, 3. fysisk flyttning av hela eller delar av verksamheten till nya lokaler, 4. bortfall av väsentlig utrustning, 5. ändrade ägarförhållanden, 6. ändring av den juridiska personens namn, 7. konkurs, 8. finansiell instabilitet, eller 9. väsentlig ökning av antalet personer med funktioner inom den ackrediterade verksamheten. (STAFS 2011:29). 12 Mätresultat från en ackrediterad verksamhet ska, när så är möjligt, vara spårbara till SI-enheter. Spårbarheten till SI-enheterna ska uppnås antingen genom anlitande av ett kalibreringslaboratorium ackrediterat av signatär till internationella avtal enligt 32 eller genom anlitande av ett organ som är signatär till CIPM MRA-avtalet. När spårbarhet till SI-enheter inte är möjlig ska det ackrediterade organet använda annat accepterat förfarande för att påvisa tillförlitligheten i sina mätningar. Allmänna råd till 12 Ett förfarande som visar tillförlitlighet i mätningarna kan exempelvis vara användande av certifierade referensmaterial. 13 Vid användning av underleverantör gäller bestämmelserna i 14 och om inte annat föreskrivs i andra författningar. 14 Ett ackrediterat organ ska skriftligen informera kunden om att det avser att anlita en viss underleverantör och, då så är lämpligt, erhålla kundens godkännande, företrädesvis skriftligt. 15 Ett ackrediterat organ ska ha rutiner för återkallelse och upphävande av rapporter, certifikat, intyg och märken om överensstämmelse. Ackreditering av anmälda organ 15 a Av 7 lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll framgår att bedömning av organ som begär att få bli utsett och anmält för uppgifter i samband med 4

6 STAFS 2010:10 bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning (anmält organ) ska ske genom ackreditering, om inget annat är föreskrivet. (STAFS 2011:29). Begränsning och återkallelse av ackreditering 16 Bestämmelser om begränsning och återkallelse av ackreditering, om ett ackrediterat organ inte längre har nödvändig kompetens eller allvarligt underlåtit att uppfylla sina skyldigheter, finns i artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 1 Kompletterande bestämmelser finns i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Om ett ackrediterat organ vill återkalla sin ackreditering ska en skriftlig begäran om återkallelse lämnas in till Swedac. Hänvisning till ackreditering Allmänna bestämmelser 17 Hänvisning till ackreditering sker antingen genom texten av Swedac ackrediterat organ eller ackrediteringsmärke. Med ackrediteringsmärket avses följande symbol. 18 Ackrediteringsmärket och texten av Swedac ackrediterat organ får endast användas i enlighet med bestämmelserna i dessa föreskrifter. Särskilda bestämmelser om ackrediteringsmärket finns, inom vissa ackrediteringsområden, i föreskrifter utfärdade av andra föreskrivande myndigheter. 19 Ackrediteringsmärket eller texten av Swedac ackrediterat organ får endast användas tillsammans med det ackrediterade organets namn, märke eller logotyp. Ackrediteringsmärket får inte ha en dominerande placering eller storlek i förhållande till namnet, märket eller logotypen. 20 Ett ackrediterat organ ska vid hänvisning till ackreditering säkerställa att missförstånd inte uppstår om ackrediteringens omfattning eller innebörd. Hänvisning till ackreditering får inte göras på ett sådant sätt att det ger sken av att Swedac ansvarar för innehållet i dokument eller för verksamheten i fråga. 21 Om ackrediteringen återkallas ska organet omgående vidta åtgärder så att ingen hänvisning till ackrediteringen sker. 1 EUT L 218, , s. 30 (Celex 32008R0765). 5

7 STAFS 2010:10 Hänvisning till ackreditering i rapporter, certifikat eller intyg 22 När ett ackrediterat organ rapporterar resultat från den ackrediterade verksamheten ska organet i sina rapporter, certifikat eller intyg ange att arbetet utförts i dess egenskap av ackrediterat organ. När ett ackrediterat organ rapporterar resultat från den ackrediterade verksamheten tillsammans med resultat från verksamhet som inte är ackrediterad ska i rapporten, certifikatet eller intyget tydligt framgå vilka resultat som hänför sig till den ackrediterade verksamheten. Rapport, certifikat eller intyg från en verksamhet som inte omfattas av den ackrediterade verksamheten får inte innehålla hänvisning till ackreditering. 23 I enskilda fall och om det finns särskilda skäl behöver ett ackrediterat organ inte hänvisa till ackrediteringen förutsatt att kunden och det ackrediterade organet på kundens begäran skriftligen har kommit överens om att arbetet inte utförs av organet i dess egenskap av ackrediterat organ. 24 När ett ackrediterat organ hänvisar till ackrediteringen genom ackrediteringsmärket ska organet under märket ange sitt ackrediteringsnummer och den standard som ligger till grund för ackrediteringen i enlighet med bilagan till dessa föreskrifter. När ett ackrediterat organ hänvisar till ackrediteringen genom texten av Swedac ackrediterat organ ska organet i anslutning till texten ange sitt ackrediteringsnummer och den standard som ligger till grund för ackrediteringen. Vid hänvisning till ackreditering ska endast den standard som ligger till grund för ackrediteringen anges. Två standarder ska anges i de fall då 1. laboratorier är ackrediterade mot både standarden ISO/IEC och standarden ISO 15189, 2. certifieringsorgan är ackrediterade mot både standarden ISO/IEC och standarden ISO/IEC 27006, 3. certifieringsorgan och miljökontrollanter är ackrediterade mot både standarden ISO/IEC och EMAS, samt 4. certifieringsorgan är ackrediterade mot både standarden ISO/IEC och den tekniska specifikationen ISO/TS Ett kontrollorgan som är ackrediterat mot standarden ISO/IEC ska även ange bokstaven A, B eller C i anslutning till standarden. Organ som är ackrediterade mot kraven för GEP ska under ackrediteringsmärket eller i anslutning till texten av Swedac ackrediterat organ ange sitt ackrediteringsnummer och GEP. Allmänna råd till 24 Swedac tillhandahåller ackrediteringsmärket med uppgift om det ackrediterade organets ackrediteringsnummer och aktuell standard eller motsvarande. Hänvisning till ackreditering vid användning av underleverantör inom samma kontrollform 6

8 STAFS 2010:10 25 Om ett ackrediterat organ använder en underleverantör för uppgifter inom den kontrollform som ackrediteringen avser får organet i rapporter, certifikat eller intyg hänvisa till sin ackreditering endast om underleverantören är ackrediterad för den aktuella uppgiften. Ett ackrediterat kalibreringslaboratorium får dock inte hänvisa till sin ackreditering i kalibreringsbevis om kalibreringen har utförts av en underleverantör. 26 Om ett ackrediterat organ använder en underleverantör för uppgifter inom den kontrollform och omfattning som ackrediteringen avser och underleverantören inte är ackrediterad för den aktuella uppgiften kan dock det ackrediterade organet i rapporter, certifikat eller intyg hänvisa till sin ackreditering under förutsättning att underleverantören uppfyller kraven i relevant ISO/IEC standard samt att det ackrediterade organet 1. har anmält till Swedac att organet har för avsikt att använda en underleverantör, 2. har genomfört en leverantörsbedömning av underleverantören, 3. tar på sig ansvaret för underleverantörens arbete, och 4. ska ge Swedac möjlighet att granska organets bedömning av underleverantören. Hänvisning till ackreditering vid användning av underleverantör inom olika kontrollformer 27 Om ett ackrediterat organ använder en underleverantör för uppgifter inom en kontrollform som organet inte är ackrediterat för ska underleverantören vara ackrediterad för den aktuella uppgiften för att det ackrediterade organet ska kunna hänvisa till sin ackreditering i rapporter, certifikat eller intyg. 28 Om ett ackrediterat kontroll- eller certifieringsorgan använder en underleverantör för uppgifter inom en kontrollform som organet inte är ackrediterat för och underleverantören inte är ackrediterad för den aktuella uppgiften kan dock det ackrediterade organet i rapporter, certifikat eller intyg hänvisa till sin ackreditering under förutsättning att underleverantören uppfyller kraven i relevant ISO/IEC standard samt att det ackrediterade organet 1. har anmält till Swedac att organet har för avsikt att använda en underleverantör, 2. har genomfört en leverantörsbedömning av underleverantören, 3. tar på sig ansvaret för underleverantörens arbete, och 4. ska ge Swedac möjlighet att granska organets bedömning av underleverantören. Allmänna råd till Exempelvis kan nämnas att det för ett ackrediterat kontrollorgan kan bli aktuellt att anlita laboratorier för uppgifter som stödjer kontrolluppdraget. På samma sätt kan det för ett ackrediterat organ som certifierar produkter bli aktuellt att anlita kontrollorgan eller laboratorier för uppgifter som stödjer certifieringsuppdraget. För drivande av examineringsinrättning för kandidater till personcertifiering kan 28 tillämpas. Swedacs granskning av det ackrediterade organets förmåga att bedöma underleverantörer kan bestå av granskning av dokumentation eller deltagande som observatör på plats vid organets bedömning av underleverantörer. Hänvisning till ackreditering på provade, kalibrerade eller kontrollerade objekt 7

9 STAFS 2010:10 29 Ackrediteringsmärket eller texten av Swedac ackrediterat organ får användas på provade, kalibrerade eller kontrollerade objekt i enlighet med bestämmelserna i Swedacs föreskrifter för respektive ackrediteringsområde eller andra föreskrivande myndigheters föreskrifter. Hänvisning till ackreditering på brevpapper samt på eller i reklam- och marknadsföringsmaterial 30 Ett ackrediterat organ får använda ackrediteringsmärket eller texten av Swedac ackrediterat organ på brevpapper samt på eller i reklam- och marknadsföringsmaterial, dock inte på visitkort eller motsvarande. På brevpapper samt på eller i reklam- och marknadsföringsmaterial får det ackrediterade organet under ackrediteringsmärket eller i anslutning till texten av Swedac ackrediterat organ ange samtliga standarder som organet är ackrediterat för. 31 Om ett ackrediterat organ använder ackrediteringsmärket eller texten av Swedac ackrediterat organ på brevpapper vid offertgivning, där den offererade tjänsten inte ingår i ackrediteringen, ska organet förtydliga att offerten innefattar tjänster som inte täcks av ackrediteringen. Hänvisning till internationella avtal om ömsesidigt erkännande 32 Ett ackrediterat organ kan hänvisa till internationella avtal om ömsesidigt erkännande genom användande av ILAC:s MRA-märke, IAF:s MLA-märke eller genom användande av text som hänvisar till EA, ILAC eller IAF. Sådan hänvisning kan endast göras i kombination med användande av Swedacs ackrediteringsmärke och i enlighet med bestämmelserna i dessa föreskrifter. Det ackrediterade organet får använda ILAC:s MRA-märke eller IAF:s MLA-märke under förutsättning av att organet träffat avtal med Swedac. Ansökan härom ska lämnas till Swedac. Allmänna råd till 32 Inom EA, ILAC och IAF har internationella avtal om ömsesidigt erkännande av ackrediteringar och ackrediterade tjänster slutits mellan de olika ackrediteringsorganen. Information om omfattningen av avtalen finns på EA:s, ILAC:s och IAF:s webbplatser < < och < När ett ackrediterat organ i anslutning till ackrediteringsmärket hänvisar till ett av ovan nämnda avtal bör detta göras med följande text: 1. Ackrediterad av signatär till IAF:s MLA-avtal för _, eller 2. Accredited by member of the IAF MLA for _ Hänvisningar till ILAC:s avtal och EA:s avtal sker på motsvarande sätt. ILAC:s MRA-märke har följande utseende: 8

10 STAFS 2010:10 IAF:s MLA-märke har följande utseende: 33 Det ackrediterade organet får inte hänvisa till internationella avtal om ömsesidigt erkännande på brevpapper samt på eller i reklam- och marknadsföringsmaterial. Övriga bestämmelser 34 Ett ackrediterat organ som till följd av sin ackrediterade verksamhet kan bli skadeståndsskyldigt ska genom försäkringsavtal eller på annat sätt säkerställa att sådan ersättning kan betalas. Allmänna råd till 34 För att fastställa vilka risker det ackrediterade organet löper bör en riskanalys företas. Försäkringens omfattning och försäkringsbelopp bör anpassas till resultatet av riskanalysen. 35 Bestämmelser om att ett ackrediterat organ ska betala avgift till Swedac finns i 21 lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Bestämmelser om sådana avgifter finns i Swedacs avgiftsföreskrifter. (STAFS 2011:29). 36 Swedac kan, i enskilda fall och om det finns särskilda skäl, medge undantag från tillämpningen av dessa föreskrifter. STAFS 2010:10 Övergångsbestämmelser 1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2011 då styrelsens föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:7) om ackreditering ska upphöra att gälla. 9

11 STAFS 2010:10 2. För de ackrediterade organ som har ett beviljat två års tillsynsintervall ska bestämmelserna i 7 börja tillämpas först efter förnyad bedömning av de ackrediterade organen. 3. Om det i annan författning hänvisas till bestämmelser i Swedacs föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:7) om ackreditering, som har ersatts genom bestämmelser i dessa föreskrifter, ska istället de nya bestämmelserna tillämpas. STAFS 2011:29 Denna författning träder i kraft den 1 augusti

12 STAFS 2010:10 Bilaga Exempel på kombinationer av ackrediteringsmärket, ackrediteringsnummer och relevant standard eller motsvarande på rapporter, certifikat eller intyg ISO/IEC EN ISO/IEC (A) GEP EMAS ISO/IEC ISO ISO/IEC ISO/IEC ISO/IEC ISO/IEC EMAS Exempel på kombinationer av ackrediteringsmärket, ackrediteringsnummer och relevant standard eller motsvarande som får användas på brevpapper samt på eller i reklam- och marknadsföringsmaterial 0000 ISO/IEC (A) ISO/IEC ISO/IEC

13 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN Utgivare: Gerda Lind STAFS 2011:18 Utkom från trycket den 1 juli 2011 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd om ackreditering av kontrollorgan; beslutade den 21 juni Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskriver följande med stöd av 3 förordningen (2011:811) om ackreditering och teknisk kontroll och beslutar följande allmänna råd. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter tillämpas på kontrollorgan som är eller ansöker om att bli ackrediterade av Swedac. Föreskrifterna är ett komplement till Swedacs föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2010:10) om ackreditering. För vissa kontrollområden har föreskrivande myndigheter eller Swedac i samråd med föreskrivande myndigheter utfärdat mer detaljerade särskilda föreskrifter som kompletterar dessa föreskrifter. Definitioner 2 I dessa föreskrifter gäller de definitioner som anges i 1. standarden SS-EN ISO/IEC 17020:2005 Allmänna krav på verksamhet hos olika typer av organisationer som utför kontroll (ISO/IEC 17020:1998), och 2. standarden SS-EN ISO/IEC 17000:2005 Bedömning av överensstämmelse Terminologi och allmänna principer. Krav i standarder och andra dokument 3 Ett ackrediterat kontrollorgan ska uppfylla kraven i standarden SS-EN ISO/IEC 17020:2005. Ett ackrediterat kontrollorgan ska även uppfylla de riktlinjer som publicerats av European co-operation for Accreditation (EA) angående tillämpning av ovan nämnda standard. En aktuell lista över riktlinjer finns i bilagan till dessa föreskrifter. Allmänna råd till 3 Standarden SS-EN ISO/IEC 17020:2005 innehåller ett antal anmärkningar till standardens text. Dessa kan med fördel användas av kontrollorgan som vägledning. 1

14 STAFS 2011:18 Aktuella versioner av riktlinjer kan hämtas från EA:s webbplats < Swedac utfärdar kompletterande vägledningar, benämnda SWEDAC DOC, som kan hämtas från Swedacs webbplats < Hänvisning till ackreditering på kontrollerade objekt 4 Bestämmelser om att ett ackrediterat kontrollorgan får använda ackrediteringsmärket eller texten av Swedac ackrediterat organ på kontrollerade objekt finns i 29 STAFS 2010:10 om ackreditering. Om ackrediteringsmärket eller texten av Swedac ackrediterat organ anges på kontrollerade objekt ska kontrollorganet, utöver de krav som framgår av STAFS 2010:10 om ackreditering, under märket eller i anslutning till texten ange sitt ackrediteringsnummer och standarden ISO/IEC I anslutning till standarden ska beroende på typ av kontrollorgan bokstaven A, B eller C anges. Datum för kontroll ska anges i anslutning till ackrediteringsmärket eller texten. Första och andra stycket ska inte tillämpas i de fall märkning av kontrollerade objekt regleras i andra föreskrifter. procedurer 5 För en specifik kontrollordning gällande kontrollorgan typ C kan, efter beslut av den föreskrivande myndigheten, en och samma person få utföra installation, service eller underhåll och därpå följande kontroll. I dessa fall gäller att 1. service och andra åtgärder ska ha avslutats innan kontrollen påbörjas, och 2. personal som utför kontroll ska underteckna en försäkran om att denne förbinder sig att inte låta ansvaret för åtgärder relaterade till installation, service eller underhåll påverka genomförandet eller resultatet av kontrollen. Övriga bestämmelser 6 Ett ackrediterat kontrollorgan ska i förekommande fall delta i möten för utbyte av erfarenheter som Swedac eller föreskrivande myndigheter anordnar eller anvisar. Kostnaderna för detta ska betalas av kontrollorganet. 7 Swedac kan, i enskilda fall och om det finns särskilda skäl, medge undantag från tillämpningen av dessa föreskrifter. Denna författning träder i kraft den 1 augusti 2011, då styrelsens föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:8) om ackreditering av kontrollorgan ska upphöra att gälla. På Swedacs vägnar HANS-ERIC HOLMQVIST Roland Jonsson 2

15 STAFS 2011:18 Bilaga För ackrediterade kontrollorgan gäller följande riktlinjer EA IAF/ILAC A4:2004 Guidance on the Application of ISO/IEC

16 SWEDAC DOC 04:2 Utgåva 3 Datum ISSN Krav på kalibrering och spårbarhet för kontrollorgan

17 Introduktion Ackrediterade kontrollorgan skall uppfylla kraven i SS-EN ISO/IEC och SWEDAC:s föreskrifter. Spårbarhets- och kalibreringskraven i SS-EN ISO/IEC är mycket allmänna och kan lämna stort utrymme till tolkningar. För att kunna harmonisera bedömningarna och ge de ackrediterade organen vägledning har SWEDAC tagit fram föreliggande dokument. 2 Kraven i SS-EN ISO/IEC I avsnitt 9 i SS-EN ISO/IEC finns kraven på utrustning. Följande är de krav som berör spårbarhet, kalibrering och underhåll. 9.1 organet skall förfoga över lämpliga lokaler och utrustning för att möjliggöra att alla aktiviteter som ingår i kontroller kan utföras 9.2 organet skall ha klara regler för tillgång till, och användning av, specificerade lokaler och utrustningar. 9.3 organet skall säkerställa de i avsnitt 9.1 nämnda lokalernas och utrustningarnas fortsatta lämplighet för avsedd användning. 9.4 All sådan utrustning skall vara klart identifierad. 9.5 organet skall säkerställa att sådan utrustning underhålls på ett korrekt sätt i enlighet med dokumenterade rutiner och instruktioner. 9.6 organet skall säkerställa att, när så erfordras, utrustning kalibreras innan den tas i bruk och därefter enligt ett fastställt program. 9.7 Kalibreringsprogrammet skall utformas och tillämpas så att kontrollorganets mätningar, i tillämpliga fall, är spårbara till nationella och internationella mätnormaler. Om spårbarhet till nationella eller internationella mätnormaler inte är tillämpligt, skall kontrollorganet kunna visa tillfredsställande bevis på samstämmighet eller noggrannhet hos kontrollresultat. 9.8 De referensnormaler som innehas av kontrollorganet skall endast användas för kalibrering och inte för något annat ändamål. Referensnormaler skall kalibreras av ett kompetent organ som kan förete spårbarhet till nationella eller internationella mätnormaler. 9.9 När behov föreligger skall utrustning kontrolleras mellan ordinarie kalibreringstillfällen Relevant information avseende utrustningen skall registreras. Detta innefattar normalt identifiering, kalibrering och underhåll. Det framgår tydligt att standarden lämnar stort utrymme till egna tolkningar. SWEDAC DOC 04:2 2(7)

18 Dokumentet EA IAF/ILAC-A4:2004 Allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC 17020, i svensk översättning SWEDAC DOC 05:7, ger viss vägledning för några av dessa punkter. Detta dokument är, trots sin titel, i praktiken ett kravdokument. Nedanstående är citat ur detta dokument. 9.1a organet behöver inte äga de lokaler eller den utrustning det använder. Lokaler och utrustning får lånas, hyras, leasas, eller anskaffas av annan part (t.ex. installatören av utrustningen). Under alla omständigheter skall förfogande av utrustningen ha definierats och uppfylla kraven i ISO/IEC Dock faller ansvaret för ändamålsenlighet och kalibreringsstatus beträffande utrustning som används i samband med kontroll, antingen det ägs av kontrollorganet eller inte, helt på kontrollorganet. 9.1b Om styrd miljö krävs och andra lokaler än de egna används bör kontrollorganet undersöka miljön i dessa lokaler med kalibrerad utrustning, protokollföra resultatet och ange om resultatet ligger inom de gränser då kontroll kan utföras. 9.2a Okvalificerade personer bör inte tillåtas nyttja lokaler och utrustning. Om man upptäcker att någon lokal eller utrustning har varit utanför kontrollorganets kontroll måste åtgärder vidtas för att försäkra sig om dess fortsatta lämplighet innan den åter tas i drift. Typiska åtgärder kan vara okulär kontroll, funktionskontroller och/eller kalibrering. 9.4a Unik identifiering av utrustning är viktig även när kontrollorganet disponerar enbart ett exemplar av den aktuella utrustningen. Det blir då möjligt att spåra utrustningen om den, oberoende av skäl, blivit ersatt. 9.6a All utrustning som används för mätning och provning där resultaten av sådana mätningar och provningar har ett betydande inflytande på resultatet av kontrollen, dvs. med ställningstagandet om överensstämmelse med krav, skall vara spårbart kalibrerade. 9.6b När kontrollorganet använder utrustning som inte är under dess direkta kontroll, skall kontrollorganet verifiera att utrustningen uppfyller alla relevanta krav i ISO/IEC17020 innan den används för kontrollarbete. Verifieringsproceduren skall dokumenteras och rapporter från verifieringar skall arkiveras. Då en verifiering av utrustningen inte är praktiskt genomförbar, skall kontrollrapporten inte utfärdas inom ackrediteringen eller, då ackreditering är obligatorisk, skall det tydligt skrivas i kontrollrapporten att verifiering inte är gjord och klienten skall informeras om detta. 9.7a Utrustning identifierad under kraven i 9.6, och beskriven under 9.6a, bör vara spårbart kalibrerad mot nationella eller internationella mätnormaler då detta är möjligt. 9.7b När kalibreringar görs internt, skall spårbarheten till nationella mätnormaler säkerställas genom användande av referensnormaler för vilka kontrollorganet innehar ett gällande kalibreringsbevis eller liknande utfärdat av ett kompetent organ. Beviset eller liknande skall ange referensnormalens mätosäkerhet. Denna bör vara lämplig för den utrustningen som kalibreras mot referensnormalen. För ytterligare information,se ILAC G8 *. * ILAC-G8:1996, Guidelines on Assessment and Reporting of Compliance with Specification (based on measurements and tests in a laboratory) SWEDAC DOC 04:2 3(7)

19 Definitioner och förklaring av vissa begrepp Kalibrering: Kalibrering är en jämförelse mellan en referens (mätnormal) och det instrument som ska kalibreras. Vid jämförelsen bestäms hur mycket instrumentet avviker från referensen. Mätosäkerhet är ett mått på hur väl denna avvikelse kan bestämmas. För att en kalibrering skall vara pålitlig måste man använda en referens som är kalibrerad av en riksmätplats eller vid ett för ändamålet ackrediterat kalibreringslaboratorium. Mätosäkerheten i kalibreringen av referensen måste vara väsentligt lägre ( 1 / 5 eller bättre) än den önskade mätosäkerheten på det kalibrerade objektet. I annat fall blir felbidraget från referensen alltför stort i den totala mätosäkerheten för det kalibrerade objektet. Därutöver måste det finnas en nedskriven instruktion som talar om hur kalibreringen skall genomföras. En sådan instruktion talar om hur man skall gå tillväga, på vilka mätpunkter som kalibreringen skall ske, vilka felkällor man skall undvika, mätosäkerhetsfaktorer förknippad med kalibreringen i fråga, osv. : 1) Ibland används ordet kontroll för att betyda en enkel kalibrering. Även en kontroll kräver en spårbar referens, nedskriven instruktion, osv. Det som skiljer en kontroll från en kalibrering är i detta fall omfattningen (t ex färre mätpunkter, endast en mätning per mätpunkt etc). 2) Ibland används ordet kontroll för funktionskontroll av ett instrument. Funktionskontroller kräver också nedskrivna instruktioner. Ingår mätningar i funktionskontrollen krävs även här spårbara referenser. Spårbarhet: Egenskap hos ett mätresultat eller hos värdet på en normal varigenom detta kan relateras till angivna referenser, vanligen nationella eller internationella normaler, genom en obruten kedja av jämförelser som alla har angivna osäkerheter (SS ). Mätnormal: Materialiserat mått, mätinstrument, referensmaterial eller mätsystem som är avsett att definiera, förverkliga, bevara eller reproducera en enhet eller ett eller flera storhetsvärden för att tjäna som referens (SS ). Toleransbestämda vikter: Vikter vars storhetsvärde anges genom att man anger det intervall inom vilket deras storhetsvärde kan anses ligga. Ibland används begreppet krönta vikter i stället för toleransbestämda vikter. Innebörden av dessa båda begrepp är dock densamma. Situationen vid användande av dessa vikter påminner lite om den frågeställning som belyses i avsnitt 5, figur 2. SWEDAC DOC 04:2 4(7)

20 Krav på kalibrering och spårbarhet 4.1 Alla instrument som används för mätningar som påverkar kontrollorganets beslut skall kalibreras på ett spårbart sätt. 4.2 Om kontrollorganet skall kalibrera sin egen utrustning måste det ha spårbart kalibrerade referenser, dokumenterade instruktioner för kalibrering och för skattning av mätosäkerheten samt kompetent personal som kvalificerats för att genomföra kalibreringen. I detta fall ställs följande krav på kontrollorganet: - organet skall försäkra sig om att personal för den aktuella kalibreringen har relevant kompetens dokumenterad på ett lämpligt sätt. - organet skall ha tillgång till ett referensinstrument som kalibreras regelbundet (med en tillräckligt låg mätosäkerhet) hos en riksmätplats eller för ändamålet ackrediterat laboratorium. organet skall kunna ta ansvar för instrumentets kalibreringsstatus och lämplighet för ändamålet och skall ha tillgång till den närhelst behov uppstår. - organet skall ha dokumenterade instruktioner för att utföra den aktuella kalibreringen. - organet skall ha rutiner för att skatta/beräkna mätosäkerheten för de aktuella kalibreringarna. - organet skall dokumentera kalibreringsresultaten tillsammans med aktuell mätosäkerhet. - organet skall, utifrån kalibreringsresultatet, kunna avgöra när det egna instrumentet skall godkännas eller underkännas för sitt användningsområde. SWEDAC DOC 04:2 4.3 När det gäller externa kalibreringstjänster finns tre möjligheter: organet anlitar ett för ändamålet ackrediterat kalibreringslaboratorium. Detta laboratorium måste vara ackrediterat för att kalibrera den aktuella instrumenttypen eller den aktuella storheten för de mätområden som krävs. Laboratoriet måste vara ackrediterat av SWEDAC eller av de ackrediteringsorgan som SWEDAC har multilateral eller bilateral överenskommelse med inom ramarna för EA (European co-operation for Accreditation) och ILAC (International Laboratory Accreditation Cooperation). Ett ackrediterat kalibreringsbevis känns igen på att det skall vara försett med ett ackrediteringsmärke tillsammans med relevant standard (ISO/IEC 17025) och det aktuella laboratoriets ackrediterings-nummer. Alternativt kan laboratoriet hänvisa till sin ackreditering genom texten av SWEDAC ackrediterat organ, följt av relevant standard (ISO/IEC 17025) och organets ackrediteringsnummer. Mer information om detta finns dels i STAFS 2007:7, 14 (inkl bilaga) och dels i STAFS 2007:9, 6 (inkl bilaga 2) organet anlitar en riksmätplats för storheten i fråga, antingen i Sverige eller i något land med internationellt erkänd riksmätplatsverksamhet I de fall ett laboratorium enligt eller ovan inte finns att tillgå kan kontrollorganet behöva anlita en kalibreringsinstans som inte är ackrediterad för ändamålet. I detta fall ställs krav på kontrollorganet enligt (nedan). Om sådana situationer skulle uppstå kan kontrollorganet vända sig till SWEDAC med frågeställningen Om kontrollorgan avser att anlita en kalibreringsinstans som inte är ackrediterad för ändamålet gäller följande: - organet gör en leverantörsbedömning av kalibreringsinstansen mot relevanta krav i SS- 5(7)

21 EN ISO/IEC En sådan leverantörsbedömning måste genomföras med lämpliga intervall. - Leverantören av kalibreringstjänsten skall för kontrollorganet, tillhandahålla sina dokumenterade kalibreringsmetoder, beskrivning av spårbarheten för de storheter den kalibrerar, analys och skattning av mätosäkerheten för den utrustning som den kalibrerar. - Dokumentationen kring kalibreringsmetod, spårbarhet, mätosäkerhetsanalys samt rapport från leverantörsbedömningen skall finnas tillgängliga vid SWEDACs tillsyn för granskning. - SWEDAC granskar kvaliteten i den leverantörsbedömning som är gjord för att följa upp om leverantörsbedömningen är utförd i enlighet med kraven. Alternativ skall endast användas då utrustningen inte är möjlig att kalibrera med befintliga metoder hos de ackrediterade kalibreringslaboratorierna, t.ex. då utrustningen är så komplex att enbart tillverkaren eller serviceföretaget har teknisk kompetens och förmåga att genomföra en relevant kalibrering. 4.4 Egenkontroll av att ett instrument (arbetsnormal) ligger innanför sin specifikation (alternativt uppsatta toleranskrav). - organet skall ha utsedd personal (dokumenteras i kvalitetsmanualen) som har kunskap att utföra egenkontrollen på ett korrekt sätt. - organet skall ha tillgång till ett referensinstrument som kalibreras regelbundet hos en riksmätplats eller för ändamålet ackrediterat laboratorium (med tillräckligt låg mätosäkerhet enligt vad som tidigare sagts). organet skall kunna ta ansvar för instrumentets kalibreringsstatus och lämplighet för ändamålet och skall ha tillgång till den närhelst behov uppstår. - organet skall ha instruktioner för att utföra den aktuella egenkontrollen. - Egenkontrollen kan exempelvis utföras så att kontrollorganet anger ett intervall inom vilket mätresultaten (jämförelse mellan referensinstrument och arbetsinstrument) skall ligga. Intervallet kan anges genom att minska (snäva in) specifikationen/toleranskravet, t ex med - +/- 1/3 (beroende på mätosäkerheten på referensinstrumentet, vilken kontroll som skall utföras och vilka krav som ställs, se punkt 5 nedan). Om mätresultaten ligger innanför de insnävade toleranskraven kan instrumentet godkännas. - organet skall dokumentera egenkontrollen. - organet skall, utifrån resultatet, kunna avgöra när det egna instrumentet skall godkännas eller underkännas för sitt användningsområde. 5 Några betraktelser över begreppen osäkerhet och tolerans SWEDAC DOC 04:2 6(7)

22 Ofta används uttrycken osäkerhet och tolerans utbytbart. Detta är inte korrekt! Toleransen kommer utifrån, vad jag kan tolerera, till exempel min kravspecifikation. Mätosäkerheten däremot kommer inifrån, från min mätmetod och utrustning (mätprocessen). En bild kan klargöra: Mätvärde X Mätosäkerhetsintervall Figur 1 Ett mätvärde med sin mätosäkerhet. Man måste vara medveten om att staplarna är sannolikheter vilka antas innesluta det sanna värdet. Mätosäkerheten har kommit fram genom analys av uppskattade felkällor, upprepade mätningar m.m. Förfaringssättet för detta beskrivs i EA-4/02 *. * EA-4/02, Expression of the Uncertainty of Measurement in Calibration, i svensk översättning SWEDAC DOC 04:1, Angivande av mätosäkerhet vid kalibrering EA-4/02. Nu skall detta passas in i en tolerans så att man kan vara tillräckligt säker på att den provade produkten är godkänd eller underkänd. x Större osäkerhet tillåter mindre avvikelse från värdet x Mindre osäkerhet tillåter större avvikelse från värdet Övre toleransgräns Önskat värde Figur 2 Bild som beskriver hur en lägre mätosäkerhet kan ge större möjlighet att undvika underkännande Vilken princip bör följas för osäkerhet i förhållande till tolerans? Den rekommenderade principen är den som exemplifieras i figur 2. Man tar hänsyn till den mätosäkerhet som mätinstrumentet har när man skall godkänna eller underkänna det kontrollerade objektet. Ju mindre mätosäkerhet instrumentet har desto närmare toleransens yttre gränser kan objektet vara och ändå bli godkänt. Därmed kan man dra slutsatsen att ett instrument med mycket liten mätosäkerhet blir till fördel för kontrollorganets kunder. Vilken storlek på mätosäkerhet bör väljas i relation till tillåtna toleransen (eller tillåtna felet) i mätningen? Osäkerhetens andel av största tillåtna fel i mätningen brukar vara olika i olika branscher och variera från 1/10 till 1/3. En rimlig andel för att ta korrekta beslut och använda relevanta utrustningar, metoder och kunskap bör i kontrollsammanhang enligt SS-EN ISO/IEC vara att osäkerheten får uppta 1/5 till 1/3 av aktuellt största tillåtna fel. Här måste även eventuella myndighetskrav beaktas. SWEDAC DOC 04:2 7(7)

23 IAF/ILAC-A4:2004 Allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC Dokumentet är en översättning från engelska SWEDAC DOC 05:7 Utgåva 2 Datum ISSN

24 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC Sidan 2 av 22

25 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC Copyright ILAC/IAF 2004 ILAC och IAF uppmuntrar den auktoriserade återgivningen av denna publikation, eller delar därav, för utbildning, standardisering, ackreditering, teknisk kontroll eller andra ändamål som faller under expertområde eller arbetsfält för ILAC och IAF. Organisationer som avser att återge innehållet i denna publikation måste kontakta ILACsekretariatet eller IAF-sekretariatet skriftligt eller via elektroniska medel såsom e-post. Ansökan om tillstånd för återgivning av materialet bör tydligt ange följande. 1) Den del för vilken det ansöks om tillstånd; 2) Var materialet skall publiceras och för vilket ändamål det skall användas; 3) Om dokumentet som skall innehålla materialet skall användas kommersiellt, var det skall distribueras eller säljas, och hur många exemplar som det handlar om; 4) Annan information som kan vara till hjälp när ILAC och IAF skall besluta om att bevilja tillstånd. ILAC och IAF förbehåller sig rätten att neka tillstånd utan att ange underliggande skälen. Det dokument där materialet skall användas måste innehålla en mening som erkänner ILAC och IAFs bidrag till dokumentet. Tillstånd att återge materialet gäller enbart för den ursprungliga beskrivningen som angavs vid ansökan om tillstånd. Alla variationer till den angivna användningen måste anmälas skriftligen för att få ett nytt tillstånd. ILAC och IAF bär inget ansvar för användning av deras material i andra dokument. Brott mot de givna tillståndsvillkoren för återgivande av materialet eller användning av materialet utan tillstånd är strängt förbjudet och kan innebära rättsliga åtgärder. För att ansöka om tillstånd eller få assistans, var god kontakta följande: ILAC Sekretariatet c/o NATA, 7 Leeds Street, Rhodes, NSW, Australia, 2138 Fax: E-post: IAF Sekretariatet 53 Manuka Circle Cherrybrook, NSW Australia, 2126 Fax: E-post: Sidan 3 av 22

26 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC IAF/ILAC-A4:2004 Allmänna råd vid tillämpning Av ISO/IEC Sidan 4 av 22

27 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC Introduktion Dessa allmänna råd är för ISO/IEC 17020: Allmänna krav på verksamhet hos olika typer av organisationer som utför kontroll. Råden gällande kvalitetssystemets element har formulerats så att de kan användas i kombination med relevanta element i ISO 9001:2000. Den internationella standarden ISO/IEC fastställer krav på verksamhet hos olika typer av organisationer som utför kontroll. (Denna standard är identisk med EN 45004). I de fall kontrollorgan avser att bli ackrediterade mot kraven i ISO/IEC på ett harmoniserat sätt är viss vägledning nödvändig. Dessa allmänna råd ger sådan vägledning. Ett mål är att möjliggöra det för ackrediteringsorgan att harmonisera sin tillämpning av den standard mot vilken de skall ackreditera kontrollorgan. Detta är ett viktigt steg mot ömsesidigt erkännande av ackrediteringar. Det är en förhoppning att råden även skall vara värdefulla för kontrollorganen själva och för de vars beslut baseras på kontrollrapporter. För att underlätta referens har standardens paragrafbeteckning tillsammans med ett lämpligt suffix använts för att syfta på vägledning rörande den paragrafen, till exempel 12.2a skulle beteckna vägledning för paragraf 12.2 i standarden. Dessa allmänna råd kommer att vara grunden för det ömsesidiga erkännandet mellan ackrediteringsorgan, och anses nödvändig för en konsekvent tillämpning av ISO/IEC Medlemmar av det multilaterala ömsesidiga avtalet om erkännande (MLMRA) inom IAF och ILAC och kandidater till detta avtal kommer att utvärdera varandras tillämpning av ISO/IEC och de kommer att förvänta sig att alla ackrediteringsorgan har antagit dessa allmänna råd som en del av sina tillämpningsregler. Ordet skall används genomgående i detta dokument för de råd som återspeglar kraven i ISO/IEC och är obligatoriska. Ordet bör används för de råd som, även om de inte är obligatoriska, är givna av ILAC/IAF som erkända vägar att uppfylla kraven. De kontrollorgan vars system inte på något sätt följer ILAC/IAFs vägledning skall enbart bli ackrediterade om de kan visa för sina ackrediteringsorgan att deras lösningar uppfyller kraven i ISO/IEC på ett likvärdigt sätt. Ett ackrediteringsorgan skall alltid upprätthålla sin opartiskhet i enlighet med 4.2 i ISO/IEC Icke desto mindre skall det vara berett att diskutera detta vägledningsdokument och dess tolkning med ett ansökande organ, och, när det är lämpligt också svara på frågor. Sidan 5 av 22

28 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC INNEHÅLL 1 OMFATTNING DEFINITIONER ADMINISTRATIVA KRAV OBEROENDE, OPARTISKHET OCH INTEGRITET SEKRETESS LEDNING OCH ORGANISATION KVALITETSSYSTEM PERSONAL LOKALER OCH UTRUSTNING KONTROLLMETODER OCH KONTROLLRUTINER HANTERING AV KONTROLLERADE FÖREMÅL REDOVISANDE DOKUMENT KONTROLLRAPPORT OCH KONTROLLINTYG UNDERLEVERANTÖR KLAGOMÅL OCH ÖVERKLAGANDE AV BESLUT SAMARBETE BILAGA BILAGA BILAGA Sidan 6 av 22

29 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC OMFATTNING 1.1a När ackrediteringsorganet använder ISO/IEC och detta vägledningsdokument bör det varken lägga till eller dra ifrån krav i standarden. Tillämpningen av krav enligt lag, myndighetskrav eller andra normativa krav skall framgå av ackrediteringsbeslutet. 1.4a Provning utförd av ett kontrollorgan kan indelas i två kategorier, nämligen funktionsprovning och analytisk provning. Funktionsprovning, t.ex. lastprovning av en kran, utgör en normal del av ett kontrollorgans aktiviteter och är därför inom tillämpningsområdet för ISO/IEC Analytisk provning, (som måste utföras inom ett laboratorium med välkontrollerade klimatförhållanden och genom användning av komplex utrustning eller metoder) är laboratorieverksamhet och ingår följaktligen inte i illämpningsområdet för ISO/IEC organ som önskar utföra sådan analytisk laboratorieprovning som en del i en kontroll måste göra detta i enlighet med relevanta krav i EN ISO/IEC DEFINITIONER 2.1a I denna vägledning bör ordet produkt förstås att innefatta produkt konstruktion, service, process och anläggning som specificerat i paragraf 2.1 av standarden. 2.1b Med hänsyn till den mångfald av olika industrigrenar som representeras av kontrollorgan, kan alternativ terminologi användas för det som genomgår kontroll. 2.1c Definitionen av kontroll sammanfaller delvis med definitionen av provning och produktcertifiering där dessa aktiviteter har gemensamma kännetecken. En viktig skillnad är dock att många typer av kontroll innefattar professionell bedömning mot de allmänna kraven och således måste kontrollorganet visa att det har nödvändig kompetens att utföra uppgiften. Några skillnader mellan kontroll (ISO/IEC 17020) och produktcertifiering (ISO/IEC Guide 65) Aktivitet Produktcertifiering Typ av verksamhet av individuella produkter, och inte nödvändigtvis av tredje part (direkt bestämning av överensstämmelse). Överensstämmelse Undersöks mot standarder eller andra normativa dokument och/eller allmänna krav. Certifiering av produktserier och alltid av tredje part (indirekt bestämning av överensstämmelse). Bedöms mot standarder eller andra normativa dokument. Rapporten intygar tillståndet Certifiering intygar normalt Försäkran vid tiden för kontrollen. fortlöpande överensstämmelse. Beslut Besluten kan tas av samma Beslut om certifiering tas av andra Sidan 7 av 22

30 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC Utfärdande av licenser Märkning av produkter Tillsyn Återkommande kontroll av produkter i användning. person(er) som utfört kontrollen. Inga licenser utfärdas. Man kan bara märka en produkt som ingår i kontrollen. Enbart där detta är nödvändigt för att säkerställa utförda kontroller. Alltid genom kontroll. personer än de som gjort bedömningen. Licenser utfärdas till leverantör att utfärda certifikat. Certifierade produkter kan märkas på licens. Normalt nödvändigt för att kunna intyga fortlöpande överensstämmelse. Aldrig genom produktcertifiering. 2.1d ISO/IEC standardens tillämpningsområde innefattar inte certifiering av kvalitetsledningssystem. Dock kan det bli nödvändigt för kontrollorgan att granska vissa avsnitt/delar av kvalitetssystemet eller andra dokumenterade system för att säkerställa kontrollresultaten, t.ex. granskningen av processer. Se anm. 1 efter paragraf e I allmänhet innebär kontroll en direkt bestämning av överensstämmelse med specifika eller allmänna krav av unika ofta komplexa eller kritiska produkter eller små serier av produkter, medan produktcertifiering primärt innebär indirekt bestämning av överensstämmelse med specifika krav av produkter som produceras i långa serier. Medan kontroll av produkter i användning är en väletablerad disciplin, förekommer inte certifiering (ISO/IEC Guide 65) av produkter i användning. Ytterligare några skillnader visas i tabellen. 3 ADMINISTRATIVA KRAV 3.2a Ett organisationsschema är ett användbart sätt att illustrera kontrollorganets position i förhållande till en större organisation. Ett schema om visar relationer mellan företag eller organisationer eller mellan olika avdelningar inom samma organisation är ett användbart sätt att stödja påstått oberoende. 3.3a Ackrediteringsorgan skall presentera ackrediteringsområdet för vilket ett kontrollorgan är ackrediterat i en formell redogörelse, benämnd, till exempel, ackrediteringens omfattning som medföljer ackrediteringsbeslutet. Ackrediteringens omfattning upprättas av ackrediteringsorganet i samråd med den/de bedömare som utfört bedömningen av kontrollorganet. Den grundas på information som erhållits från kontrollorganet i samband med ansökan och den demonstrerade och verifierade kompetensen hos kontrollorganet. Ackrediteringsbeslutet och ackrediteringens omfattning bör ange typ av organ i enlighet med definitionen i 4.2 i ISO/IEC Ett exempel på ackrediteringsbeslut återfinns i Bilaga 1 och av ackrediteringens omfattning i Bilaga b Ackrediteringens omfattning skall anges i så tydliga termer att potentiella kunder på ett korrekt och otvetydigt sätt kan förstå de generella kontrollområdena, typen och omfattningen av kontrollen och, då det är tillämpligt, de föreskrifter, standarder eller specifikationer som innehåller de krav mot vilka kontrollen skall göras. Sidan 8 av 22

31 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC c Kontrakt eller arbetsorder för kontroll bör säkerställa att det finns en klar och påvisad förståelse mellan kontrollorganet och dess klient rörande omfattningen av kontrollen som kontrollorganet åtar sig. Inom flera kontrollområden (till exempel, kontroll av produkter i användning baserad på nationella föreskrifter) skrivs inga enskilda kontrakt med klienterna. I dessa fall måste arbetet omfattning framgå av ett underliggande dokument, till exempel föreskrifter utfärdade av föreskrivande myndigheter. 3.4a organet förväntas kunna visa vilka faktorer man tagit hänsyn till när man bestämt nödvändig nivå på den kontrakterade ansvarsförsäkringen. En av de faktorer som bör beaktas är de risker som förknippas med utförandet av kontrollverksamheten. 3.4b Det ingår inte i ackrediteringsorganets roll att godkänna nivån av ansvarsförsäkringar tecknade av deras klienter. Skadeståndsskyldigheter som bör täckas av försäkringen kan t.ex. inkludera arbetsgivarens skadeståndsskyldighet, allmän skadeståndsskyldighet och yrkesskadestånd. Not: organ bör ägna särskild uppmärksamhet åt försäkringen då de åtar sig arbete i andra länder, där de legala kraven kan vara skilda från de i det egna landet. 3.5a Villkoren som omnämns i paragraf 3.5 avser kontraktsvillkor och affärsvillkor, inte fysiska villkor rörande anläggningen där kontroll genomförs. 3.6a Det är inte ackrediteringsorganets roll att bedöma riktigheten av organets ekonomiska redovisning. 4 OBEROENDE, OPARTISKHET OCH INTEGRITET 4.1a Rutiner bör dokumenteras för att säkerställa att personalen är fri från kommersiella, ekonomiska eller andra påtryckningar som kan påverka deras bedömningar. 4.2a Indelningen av kontrollorgan i Typ A, B eller C är i grunden ett mått på deras oberoende. Påvisbart oberoende hos ett kontrollorgan kan stärka klientens förtroende för kontrollorganets förmåga att utföra kontroll på ett objektivt och opartiskt sätt. Termerna förstapart och andrapart, i enlighet med definitionen i ISO/IEC Guide 2, används inte i ISO/IEC 17020, eftersom tillämpningen av dessa inte skulle vara till hjälp. Då ett konventionellt synsätt har varit i enlighet med termerna förstapart, andrapart och tredje part i många år, så anses det nödvändigt att erbjuda en förklaring till förhållandet mellan de två benämningarna av oberoende. Se nedan a Ett kontrollorgan av typ A skall, för att göra gällande att man är oberoende av berörda parter, påvisa att man inte är sammankopplad med någon part som är direkt involverad i konstruktion, tillverkning, leverans, installation, inköp, ägande, användning eller underhåll av de enheter som kontrolleras eller liknande konkurrerande produkter genom: Gemensamma ägare (utom där ägarna inte har något inflytande på utgången av en kontroll) Anm. 1 Gemensamma ägares representanter i styrelsen (eller liknande) i organisationen (utom när dessa innehar funktioner som inte innebär något inflytande på utgången av en kontroll) Anm. 2 Rapportering direkt till samma högre ledningsinstans. Sidan 9 av 22

32 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC Kontraktsförhållanden, informella överenskommelser eller andra former av avtal som innebär möjlighet att påverka utgången av en kontroll. Utöver vid ovannämnda förhållanden skall ett kontrollorgan inte anses vara ett typ A- kontrollorgan om en annan del av samma organisation är direkt involverad som konstruktör, tillverkare, leverantör, installatör, köpare, ägare, användare eller underhållsansvarig av de enheter som kontrolleras eller liknande konkurrerande produkter, om sådan annan del av organisationen inte utgör en egen juridisk person. Verkställande direktören för den juridiska person i vilken kontrollorganet ingår som en del, skall definiera och dokumentera sin policy om hur man skall bibehålla kontrollorganets typ A status. Ackrediteringsorganet skall undersöka bevisen för att denna policy är införd vad beträffar ägarintressen, styrelsens sammansättning, finansieringsmedel, beslutsmetoder och andra faktorer som kan ha inflytande på opartiskheten, oberoendet och integriteten hos typ A-kontrollorganet. Not 1 Ett exempel på detta är en kooperativ struktur med ett stort antal intressenter, men där dessa (individuellt eller i grupp) inte har några formella möjligheter att påverka kontrollorganets policy, strategier eller verksamhet. Not 2 Ett exempel på detta är när en bank som finansierar ett företag kräver att få ha en representant i styrelsen med uppgiften att överblicka hur företaget styrs men som inte är involverad i något beslutsfattande a Typ B-kontrollorgan karaktäriseras av följande två egenskaper: Typ B-kontrollorgan utgör en påvisbart åtskild och identifierbar del av en organisation som är involverad i konstruktion, tillverkning, leverans, installation, användning eller underhåll av produkter de kontrollerar. Typ B-kontrollorgan utför endast kontroller för den egna moderorganisationen. Ett Typ B-kontrollorgan kan vara en del av en användarorganisation eller en leverantörsorganisation. När ett Typ B-kontrollorgan som utgör en del av en leverantörsorganisation utför kontroll av produkter som är tillverkade av eller för dess moderorganisation och som skall levereras till marknaden eller någon annan part, utför kontrollorganet en förstapartskontroll. När ett Typ B-kontrollorgan som utgör en del av en användarorganisation utför kontroll av produkter som skall levereras till och användas av moderorganisationen av en leverantör som inte är dess moderorganisation och inte besläktat med det, så utför kontrollorganet andrapartskontroll a Typ C-kontrollorgan är involverade i konstruktionen, tillverkningen, leveransen, installationen, användningen eller underhållet av de produkter de kontrollerar. er utförda av ett Typ C-organ kan inkludera första- och andrapartskontroller av samma typ Sidan 10 av 22

33 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC som utförs av Typ B-organ. Dock skiljer sig Typ C-organ från Typ B-organ av följande orsaker: Ett Typ C-kontrollorgan behöver inte vara en separat del, men skall vara identifierbart inom organisationen. Ett Typ C-organ kan självt vara konstruktör, tillverkare, leverantör, installatör, användare eller underhållare av de produkter det kontrollerar. Ett Typ C-kontrollorgan får erbjuda sina tjänster på den öppna marknaden eller till annan part och utföra kontroller till externa organisationer. Det kan, t.ex. kontrollera produkter som de själva levererat eller som levererats av moderorganisationen och som används av en annan organisation. Det kan också utföra kontroller för andra organisationer av produkter som är likvärdiga, produkter som konstruerats, tillverkats, levererats, installerats, använts eller underhållits av kontrollorganet självt eller dess moderorganisation, och vilka därmed kan anses vara konkurrerande. er utförda av ett Typ C-organ kan inte klassificeras som tredjepartskontroll eftersom det inte uppfyller de krav på oberoende som finns för Typ A-organ i Annex A i ISO/IEC Typ C-kontrollorganen kan uppfylla några av kraven om oberoende till andra ekonomiska intressenter, icke-deltagande i motstridiga aktiviteter och ickediskriminerande verksamheter som kännetecknar Typ A- och Typ B-kontrollorgan. De förblir dock Typ C-kontrollorgan så länge som de inte uppfyller alla kraven för Typ A- eller Typ B-kontrollorgan. Konstruktion/tillverkning/leverans/installation/service/underhåll och kontroll av ett objekt utförd av ett Typ C-kontrollorgan bör inte utföras av samma person. Ett undantag till detta är då en förskrivande myndighet uttryckligen medger att en individ från ett Typ C-kontrollorgan får utföra såväl konstruktion-/tillverkning-/leverans-/installation- /service-/underhåll som kontroll av ett objekt. 5 SEKRETESS 5a organet bör, i kvalitetssystemet, ha en dokumenterad policy om iakttagande av klientens sekretesskrav på kontrollorganet (jfr i ISO/IEC 17020) eller på underleverantörer som används av detta (jfr. 14 i ISO/IEC 17020), med hänsyn taget till relevanta lagliga krav. Vad gäller föreskriven kontroll skall rutinerna ange vem, förutom klienten, som har rätt att ta del av resultatet. 6 LEDNING OCH ORGANISATION 6.1a organets storlek, struktur och sammansättning bör sammantaget vara lämplig för ett kompetent utförande av de uppgifter som det åter sig. 6.2a organet bör upprätthålla ett uppdaterat organisationsdiagram som klart visar funktioner och ansvarsområden för personalen inom kontrollorganet och relationen, om det finns någon, mellan kontrollfunktionen och organisationens andra aktiviteter. Den tekniska ledningens och kvalitetsledningens position bör tydligt framgå i diagrammet. Sidan 11 av 22

34 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC b För varje position i organisationen som kan påverka kvaliteten av kontrollerna, eller dokumentationen från kontrollerna bör det finnas detaljerade beskrivningar av ansvar i kvalitetssystemets dokumentation. 6.2c Dokumentationens omfattning och i vilken utsträckning personal kan inneha flera funktioner beror på organisationens storlek. 6.3a Olika personer kan ha rollen som teknisk ledare för olika aktiviteter. Där flera personer är tekniska ledare, bör det finnas en dokumenterad beskrivning av specifika ansvarsområden för varje person. 6.4a organet skall kunna visa att det är organiserat på ett sådant sätt att arbetet som utförs av kontrollpersonal görs under ledning av personal som förstår syftet med kontrollerna, kontrollmetoderna och rutinerna som används och bedömningen av kontrollresultaten. Omfattningen och nivån på behovet av ledning skall ske med hänsyn till de kvalifikationer, erfarenheter, utbildning och tekniskt kunnande som kontrollpersonalen som utför kontrollerna har. 6.4b Effektiv övervakning kan krävas enbart vid situationer då en övervakningsperson, vid behov kan eftergranska gjorda observationer och beslut eller personligen verifiera att besluten är pålitliga. 6.4c Övervakning av kontrollpersonal kan inkludera, men inte vara begränsad till, regelbundna revisioner av kontrollrapporter för att säkerställa att de uppfyller kraven i gällande lagstiftning, kontrollorganets rutiner och, då nödvändigt, kontraktsmässiga åtaganden gentemot kunderna. (Se också Paragraf 10.5c & d) 6.4d Bevakning av utförandet av kontroller bör inkludera en bevittning av kontroller på plats. Bevittningar på plats bör utföras av tekniskt kompetent personal som är tillräckligt oberoende för att utföra detta på ett objektivt sätt. 6.4e organets program för att bevittna personal som utför kontroll skall utformas så att man får ett representativt underlag. Som ett minimum, bör varje kontrollant bevittnas åtminstone en gång under en ackrediteringscykel (typisk tidsperiod 3-4 år) för varje kontrollområde för vilket denne är bemyndigad av kontrollorganet. Det skall finnas dokumentation från genomförda observationer. 6.5a Syftet med att namnge en ersättare är att tillgodose behovet av kompetent ledning när den tekniskt ansvarige är frånvarande. Ersättaren behöver inte vara fast anställd (se 8.1a) av kontrollorganet. 6.5b I en organisation, där frånvaro av en nyckelperson innebär att arbete inte kan utföras, kan man bortse från kravet på ersättare. 6.6a Befattningar som kan påverka kvaliteten av kontrolltjänsterna kan inkludera ledningsbefattningar, administrativ personal och andra anställda och kontrollanter. Sidan 12 av 22

35 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC KVALITETSSYSTEM 7.3a För att underlätta hänvisningar, rekommenderas det att kontrollorganet i sitt kvalitetssystem anger var kraven i ISO/IEC är behandlade, till exempel genom en referenstabell i kvalitetsmanualen. 7.4a Den kvalitetsansvariges (oavsett benämning) ställning bör tydligt framgå av organisationsschemat som hänvisats till i de allmänna råden till paragraf 6.2. Den kvalitetsansvarige skall vara fri från all påverkan eller intressekonflikter som kan inverka på kvaliteten på dennes arbete. 7.7a Syftet med de interna kvalitetsrevisionerna är att bekräfta att kontrollorganets dokumenterade verksamhetsrutiner har införts och efterlevs av organisationen. Kvalitetsrevisionerna planeras och organiseras normalt av den kvalitetsansvarige och utförs enligt ett förutbestämt schema som täcker kvalitetssystemets alla avsnitt/delar, inklusive utförandet av kontroller Omfattning, datum och detaljerat schema för kvalitetsrevisionerna bör planeras och utföras enligt en fastställd rutin. Kompetenta utomstående organisationer får utföra de interna kvalitetsrevisionerna. Kvalitetsrevisionerna bör som regel planeras så att hela kvalitetssystemet granskas minst en gång per år. De interna kvalitetsrevisionerna bör säkerställa att de allmänna råden i 6.4e uppfylls. 7.7b När ett kontrollorgan har mer än en filial skall alla element i kvalitetssystemet och alla operativa kontor ha en fullständig internrevision under en ackrediteringscykel. Amn: I detta sammanhang är filial ett kontor (som inte är huvudkontoret) som arkiverar dokumentation från kontrollarbete och från den lokala tillämpningen av kvalitetssystemet, oberoende av huvudkontoret. 7.9a Ledningens genomgång bör ta hänsyn till all relevant information, som t.ex. rapporter från övervaknings- och ledningspersonal, resultatet av de senaste interna kvalitetsrevisionerna och externa bedömningar, klagomål från kunder, nödvändiga förändringar i kvalitetssystemet, om nuvarande personal- och utrustningsresurser är tillräckliga, framtida planer och bedömningar av nya arbeten, ytterligare personal, samt behovet av utbildning av både ny och existerande personal. Hur ofta företagsledningens genomgångar skall ske bör bestämmas av kontrollorganet med hänsyn taget till resultaten från de interna kvalitetsrevisionerna och tidigare genomgångar, samt bedömningsrapporter från ackrediteringsorganet. En gång per år betraktas normalt som en acceptabel frekvens. 8 PERSONAL 8.1a Fast personal är sådan personal som är anställd av eller har ett kontrakt med kontrollorganet. Den kan vara anställd på heltid eller på deltid. När det är nödvändigt att använda personal tillfälligt, bör sådan personal formellt kontrakteras för den period som kontrollorganet använder dem. organet bör tillse att sådan personal övervakas (se Sidan 13 av 22

36 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC b) och är kompetent och att den arbetar i enlighet med kontrollorganets kvalitetssystem. 8.1b organet skall ha tillräckligt med fast kompetent personal som har formell utbildning, utbildning i jobbet, teknisk kunskap, färdigheter och erfarenhet nödvändiga för att handlägga den kategori, omfattning och volym av arbete som utförs. 8.2a Ett ackrediterat kontrollorgan bör definiera och dokumentera kvalifikationer, utbildning i arbetet, erfarenhet och kunskapsnivå som är nödvändiga för de kontroller som kommer att utföras (se också paragraf 6.6 i ISO/IEC 17020). Ackrediteringsorgan bör bedöma lämpligheten av sådana kvalifikationer, utbildning i arbetet, erfarenhet och kunskapsnivå för kontroller inom ackrediteringens omfattning. 1. Not: Att personalen har uppnått kvalifikationer, genomgått utbildningar i arbetet och fått erfarenhet är inte någon garanti för den praktiska kompetensen för kontroll eller för utveckling av en sund bedömningsförmåga. 8.3a organ får använda kompetenta, utomstående organisationer för utbildning av personal. 8.3b Identifiering av utbildningsbehov i arbetet bör för varje person normalt ske åtminstone en gång per år. Denna bör resultera i en dokumenterad plan för fortsatt utbildning eller uttalande om att vidareutbildning inte behövs för personen ifråga för närvarande. Syftet med dessa dokument är att visa varje anställds kompetens att utföra specifika kontrolluppgifter och, då relevant, att använda specifik utrustning. 8.5a Sådana riktlinjer kan vara i form av en samling med Regler för uppträdande. De kan innefatta frågor om arbetsetik, opartiskhet, personsäkerhet, förhållande till klienter, företagsregler och annat som behövs för att tillförsäkra att kontrollorganets personal uppträder korrekt. 9 LOKALER OCH UTRUSTNING 9.1a organet behöver inte äga de lokaler eller den utrustning det använder. Lokaler och utrustning får lånas, hyras, leasas, eller anskaffas av annan part (t.ex. installatören av utrustningen). Under alla omständigheter skall förfogande av utrustningen ha definierats och uppfylla kraven i ISO/IEC Dock faller ansvaret för ändamålsenlighet och kalibreringsstatus beträffande utrustning som används i samband med kontroll, antingen det ägs av kontrollorganet eller inte, helt på kontrollorganet. 9.1b Om styrd miljö krävs och andra lokaler än de egna används bör kontrollorganet undersöka miljön i dessa lokaler med kalibrerad utrustning, protokollföra resultatet och ange om resultatet ligger inom de gränser då kontroll kan utföras. 9.2a Okvalificerade personer bör inte tillåtas nyttja lokaler och utrustning. Om man upptäcker att någon lokal eller utrustning har varit utanför kontrollorganets kontroll måste åtgärder vidtas för att försäkra sig om dess fortsatta lämplighet innan den åter tas i drift. Typiska åtgärder kan vara okulär kontroll, funktionskontroller och/eller kalibrering. Sidan 14 av 22

37 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC a Unik identifiering av utrustning är viktig även när kontrollorganet disponerar enbart ett exemplar av den aktuella utrustningen. Det blir då möjligt att spåra utrustningen om den, oberoende av skäl, blivit ersatt. 9.6a All utrustning som används för mätning och provning där resultaten av sådana mätningar och provningar har ett betydande inflytande på resultatet av kontrollen, dvs. med ställningstagandet om överensstämmelse med krav, skall vara spårbart kalibrerade. 9.6b När kontrollorganet använder utrustning som inte är under dess direkta kontroll, skall kontrollorganet verifiera att utrustningen uppfyller alla relevanta krav i ISO/IEC17020 innan den används för kontrollarbete. Verifieringsproceduren skall dokumenteras och rapporter från verifieringar skall arkiveras. Då en verifiering av utrustningen inte är praktiskt genomförbar, skall kontrollrapporten inte utfärdas inom ackrediteringen eller, då ackreditering är obligatorisk, skall det tydligt skrivas i kontrollrapporten att verifiering inte är gjord och klienten skall informeras om detta. 9.7a Utrustning identifierad under kraven i 9.6, och beskriven under 9.6a, bör vara spårbart kalibrerad mot nationella eller internationella mätnormaler då detta är möjligt. 9.7b När kalibreringar görs internt, skall spårbarheten till nationella mätnormaler säkerställas genom användande av referensnormaler för vilka kontrollorganet innehar ett gällande kalibreringsbevis eller liknande utfärdat av ett kompetent organ. Beviset eller liknande skall ange referensnormalens mätosäkerhet. Denna bör vara lämplig för den utrustningen som kalibreras mot referensnormalen. För ytterligare information,se ILAC G8. 10 KONTROLLMETODER OCH KONTROLLRUTINER 10.1a Kraven mot vilka kontrollen utförs specificeras normalt i föreskrifter, standarder eller specifikationer. Specifikationer kan innehålla kundkrav eller interna krav. När kontrollmetoder och kontrollrutiner inte är definierade i föreskrifter, standarder eller specifikationer skall kontrollorganet självt definiera och dokumentera kontrollmetoder och kontrollrutiner. 10.1b Under särskilda omständigheter kan kontrollorganets kund ge information som kontrollorganet kan ta hänsyn till när det utför sin kontroll. Om kontrollorganet använder sådan information från någon annan part som en del i fastställandet av överensstämmelse med krav, bör kontrollorganet kunna visa vilka åtgärder som vidtagits för att försäkra sig om integriteten i denna information. 10.3a En standardiserad kontrollmetod är en sådan som har publicerats, t.ex. i internationella, regionala eller nationella standarder eller av ansedda tekniska organisationer eller tagits fram efter samarbete mellan kontrollorgan eller relevanta vetenskapliga texter eller tidskrifter. Detta innebär att metoder som utvecklats på annat sätt, inklusive metoder som utvecklats av kontrollorganet självt eller av kunden anses vara icke-standardiserade metoder. Sidan 15 av 22

38 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC a Då det är lämpligt skall kontrollorganet gå igenom varje kontrakt eller förfrågan för att säkerställa att 1. kundens krav är tillräckligt väl definierade, dokumenterade och förstådda. 2. kontrollorganet har resurser för att uppfylla klientens krav. 3. kontraktets villkor är överenskomna. 4. behov av särskild utrustning är identifierad. 5. behov av utbildning är identifierad. 6. legala krav är identifierade. 7. särskilda säkerhetskrav är identifierade. 8. omfattningen av underleverantörer som måste anlitas är identifierad. 9. behov av dokumentation är identifierad. 10. det slutgiltiga kontraktet eller förfrågan som kontrollorganet har godtagit överensstämmer med det ursprungliga som genomgicks i (1), (2) och (3) ovan. Dokumentation från kontraktsgenomgången skall arkiveras. Not: För rutinarbete och återkommande arbete av samma slag, kan kontraktsgenomgången vara begränsad till bedömning av tidsåtgång och personella resurser. En godtagbar dokumentation i dessa fall kan vara en acceptans av kontraktet signerad av en behörig person. 10.5b I situationer där muntliga överenskommelser kan accepteras, bör kontrollorganet arkivera information om alla muntliga förfrågningar, muntliga instruktioner samt datum och namn på kundens representant. 10.6a Arbetsanteckningar, skrivböcker och dylikt som har använts för att dokumentera observationer under pågående kontroll skall arkiveras för en bestämd tidsperiod. 10.8a Dokumenterade rutiner bör inkludera rutiner för att säkerställa personalens säkerhet och, då det är lämpligt, skydd av omgivningen. 11 HANTERING AV KONTROLLERADE FÖREMÅL 12 REDOVISANDE DOKUMENT 13 KONTROLLRAPPORT OCH KONTROLLINTYG 13.1a Termerna rapport och intyg används liktydigt i detta avsnitt. I dessa allmänna råd betecknar dock rapport en detaljerad beskrivning av kontrollen och dess resultat medan intyg betecknar ett kort formellt uttalande om överensstämmelse med krav, utfärdat t.ex. i samband med föreskriven kontroll. 13.1b När kontrollorganet utfärdar ett intyg kanske det inte är möjligt att ta med allt arbete som utförts av kontrollorganet på själva intyget. I sådana fall kan det vara acceptabelt att ha separat dokumentation som visar det arbete som kontrollorganet utfört, förutsatt att sådan dokumentation kan spåras till kontrollintyget. Sidan 16 av 22

39 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC a Det faktum att kunden inte kräver dokumentation, fråntar inte kontrollorganet dess ansvar att arkivera detaljerade dokument över resultatet av kontrollerna. 13.2b Innehållet i en kontrollrapport och ett kontrollintyg kan variera beroende på typ av kontroll och de myndighetsföreskrivna kraven. Bilaga 3 innehåller en lista på uppgifter som bör finnas med i en rapport och ett intyg. Vissa av dessa element skall finnas med för att man skall uppfylla ISO/IEC Dessa uppgifter är markerade med en asterisk (*). I samband med att man tar fram förslag till rapport och intyg bör man ta hänsyn till bilaga c När kontroll utförs på grund av legala krav kan den nationella myndigheten ställa speciella krav på rapportering av kontrollresultat. 13.2d organet får inom ackrediteringens ram utfärda rapporter och intyg för kontrollaktiviteter som i omfattningen av organets ackreditering beskrivs i allmänna termer, under förutsättning att sådana rapporter och intyg utfärdas för en bestämd typ av kontroll, anger bestämda tekniska rutiner och refererar till ett väldefinierat kontrollområde. 13.3a Det måste alltid vara möjligt att identifiera den person som tar ansvar för verifiering och utfärdande av kontrollrapporten eller certifikatet. 13.3b Exempel på på annat sätt godkända kontrollrapporter eller kontrollintyg är rapporter och intyg godkända genom säker elektronisk auktorisation eller sigill. I sådana fall skall kontrollorganet kunna demonstrera att auktorisationen är säker och att tillgången till lagringsmediet är strikt kontrollerad. 13.4a Det får inte finnas möjlighet till tvetydighet mellan rapporter och intyg som innehåller felaktigheter och sådana som har rättats till. Vanligaste sättet att förebygga detta är att utfärda ersättningsrapport eller intyg som innehåller följande text, Föreliggande rapport/intyg ersätter rapport/intyg nr XYZ. 14 UNDERLEVERANTÖR 14.1a Anlitande av underleverantör för kontroll som ingår i ackrediteringen, får enbart göras när någon av följande villkor uppfylls: 1. Det är nödvändigt därför att det finns en oförutsedd eller onormal arbetsbelastning, nyckelpersoner är tillfälligt arbetsoförmögna eller lokaler eller utrustning är tillfälligt obrukbara. 2. En mindre del av kontraktet med kunden avser kontroll som inte omfattas av kontrollorganets ackreditering eller ligger utanför kontrollorganets kapacitet eller resurser. Detta förhindrar inte kontrollorganet från att använda underleverantörer för provning. Sidan 17 av 22

40 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC b När arbete som ingår i en kontroll utförs av en underleverantör, faller ansvaret att fastställa det kontrollerade föremålets överensstämmelse med kraven, alltid på kontrollorganet. 14.2a När ett kontrollorgan anlitar privatpersoner eller anställda hos andra organisationer för att tillgodose ytterligare behov av resurser eller expertis, anses dessa personer inte vara underleverantörer förutsatt att de är formellt kontrakterade och därmed bundna att arbeta i enlighet med kontrollorganets kvalitetssystem samt förutsatt att de har utbildning och dokumenterade meriter som kontrollorganets motsvarande fasta personal skulle ha förväntats inneha. (Se även allmänna råd till 8.1) 14.2b En underleverantörs kompetens kan visas antingen: genom att underleverantören är ackrediterad enligt ISO/IEC eller EN ISO/IEC 17025, för relevanta kontroller och provningar och kan utfärda godkända rapporter och certifikat. eller genom att kontrollorganet självt bedömer underleverantörens kompetens enligt kraven i ISO/IEC eller EN ISO/IEC 17025, beroende på vilken som är tillämplig. 14.2c När kontrollorganet utför en bedömning av underleverantören, bör det kunna visa att bedömarlaget har teknisk kompetens och kunskap i tillämpningen av ISO/IEC eller EN ISO/IEC a Då en underleverantörs kompetens bygger helt eller delvis på dess ackreditering, skall ackrediteringens omfattning täcka de aktiviteter som skall kontrakteras och kontrollorganet skall ha redovisande dokumentation för att bekräfta detta förhållande. Om underleverantören inte är ackrediterad enligt de relevanta standarder för de specifika aktiviteter som skall kontrakteras, skall kontrollorganet tillhandahålla tillräckliga bevis på underleverantörens kompetens. Sådant bevis kan vara dokumentation från bedömningar av underleverantören som har gjorts av kompetent personal i enlighet med lämpliga rutiner. 15 KLAGOMÅL OCH ÖVERKLAGANDE AV BESLUT 15.1a Skälen till klagomål bör analyseras som en del av ledningens genomgång så att vanliga skäl till klagomål identifieras och åtgärder vidtas för att, i framtiden, minimera liknande klagomål. 15.2a Lägg märke till att instruktioner för att hantera överklagande av beslut enbart krävs då kontrollorganet arbetar för en föreskrivande myndighet. 16 SAMARBETE Sidan 18 av 22

41 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC G16.1 Syftet med denna paragraf är att uppmuntra kontrollorgan att utbyta kunskaper, med förbehåll för kommersiella hänsynstaganden och sekretess, och att lära av varandra med syfte att generellt höja kvaliteten och jämförbarheten hos resultat från ackrediterade kontrollorgan. Sidan 19 av 22

42 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC BILAGA 1 Example of layout of an Accreditation Certificate [Name of Accreditation Body] [Logo of Accreditation Body] Controlled Inspection Ltd Unit K Impartial Business Centre Sometown Somecountry Accreditation No is accredited to undertake inspections as a Type A body as detailed in the Schedule bearing the above accreditation number and [name of accreditation body] logo. From time to time this Schedule may be revised and reissued by [name of accreditation body]. This Accreditation shall remain in force until further notice subject to continuing compliance with the [name of accreditation body] requirements and regulations specified by [name of accreditation body]. Accredited inspection bodies meet the requirements of ISO Signed by Chief Executive [name of accreditation body] Issued on [date] Accreditation [date] Initial Sidan 20 av 22

43 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC BILAGA 2 Example of layout of an Accreditation Schedule [Name and logo of Accreditation Body] NAME of Inspection Body Accreditation No 1234 Type A Address of Inspection Body: Inspection Body Contact Telephone: Facsimile: Field of Inspection, such as: Product Design, Products (specified as Materials or Equipment), Installations, Plant, Premises, Processes, Services and Surveys Issue No: Date: Type and Range of Inspection (e.g, In-Service Inspection or Inspection of New Products) Methods and Procedures, such as: Regulations, Standards, Specifications, Internal Procedures Sidan 21 av 22

44 IAF/ILAC-A4:2004 allmänna råd vid tillämpning av ISO/IEC BILAGA 3 Uppgifter i kontrollrapporter och kontrollintyg 1* Dokumentbeteckning, dvs. rapport eller kontrollintyg 2* Identifiering av dokumentet, dvs. utfärdandedatum och unik identifikation 3* Identifiering av utfärdande organ 4 Identifiering av kund 5* Beskrivning av beställt kontrollarbete 6* Datum (ett eller fler) för kontroll 7* Identifiering av kontrollobjekt och, när tillämpligt, identifiering av specificerade komponenter som har kontrollerats samt identifiering av plats där t.ex. OFP-metoder har använts. 8* Information om vad som utelämnats från den ursprungliga omfattningen av arbetet 9* Identifiering eller kort beskrivning av använda kontrollmetoder och kontrollrutiner, med angivande av avvikelser, tillägg och utelämnade från de överenskomna metoderna och rutinerna 10 Identifiering av använd utrustning för mätning/provning 11 Om tillämpligt, och i de fall det inte är specificerat i kontrollmetoden eller kontrollrutinen, referens till eller beskrivning av urvalsmetod med information om var, när, hur och av vem som proverna tagits 12* Om underleverantör anlitats för någon del av kontrollarbetet skall resultatet av detta arbete tydligt identifieras 13 Information om var kontrollarbetet har utförts 14 Om tillämpligt, information om miljöförhållande under kontrollen 15* Resultatet från kontrollen inkluderande en bekräftelse om överensstämmelse och alla funna brister och andra avvikelser (tabeller, diagram, skisser och foton kan bifogas som stöd för resultatet) 16 Ett uttalande om att kontrollresultaten enbart är relaterade till det beställda arbetet, eller objekten, eller till allt som kontrollerats 17 Ett uttalande om att kontrollrapporten inte kan återges annat än i sin helhet utan medgivande från kontrollorganet och dess kund 18 antens märke eller sigill 19* Namn (eller unik identifikation) på den personal som har utfört kontrollen och deras underskrift i de fall säker elektronisk verifiering inte är gjord (se också avsnitt 13.3 i ISO/IEC 17020). Not: De uppgifter i kontrollrapporter/kontrollintyg som har ansetts vara obligatoriska för överensstämmelse med ISO/IEC är markerade med en asterisk (*). Sidan 22 av 22

45 SWEDAC 04:8 Utgåva 1 Datum EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon EA-5/02-sv Dokumentet är en översättning från engelska

46 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon Publikationsbeteckning EA-5/02-sv EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon BAKGRUND Detta dokument har framtagits av en arbetsgrupp bestående av experter inom området kontroll av motorfordon och från ackrediteringsorgan representerande EA European co-operation for Accreditation. Dokumentet syftar till att ge vägledning och att harmonisera tillämpningen av EN Allmänna krav på verksamhet hos olika typer av organisationer som utför kontroll - (ISO/IEC 17020) inom området återkommande kontroll av motorfordon. EN är det officiella dokumentet. Tvister avseende tillämpning av detta dokument avgörs av det enskilda ackrediteringsorganet. Dokumentet antogs av EA General Assembly i juli juni 2003 rev.00 1(31)

47 Författarskap EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon Detta dokument har utarbetats av en arbetsgrupp under EA:s Inspection Committee. Officiellt språk Texten får översättas till andra språk efter behov. Den engelskspråkiga versionen kvarstår dock som den definitiva versionen. Copyright Copyright på denna text ägs av EA. Texten får inte kopieras för återförsäljning. Övrig information För ytterligare information angående denna publikation, kontakta SWEDAC, EA:s svenska medlem. Uppdaterad information finns på EA:s hemsida Datum för godkännande av dokumentet: juli 2002 Datum för implementering av dokumentet: juli 2004 Anm.: Datum för implementering ändrades till juli 2004 efter beslut av EA Executive Committee den 29 september juni 2003 rev.00 2(31)

48 INNEHÅLL EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon 0 INLEDNING SYFTE DEFINITIONER ADMINISTRATIVA KRAV OBEROENDE, OPARTISKHET OCH INTEGRITET SEKRETESS LEDNING OCH ORGANISATION KVALITETSSYSTEM PERSONAL LOKALER OCH UTRUSTNING KONTROLLMETODER OCH KONTROLLRUTINER HANTERING AV KONTROLLERADE FÖREMÅL REDOVISANDE DOKUMENT KONTROLLRAPPORT OCH KONTROLLINTYG UNDERLEVERANTÖR KLAGOMÅL OCH OMPRÖVNING SAMARBETE BILAGA BILAGA BILAGA juni 2003 rev.00 3(31)

49 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon 0 INLEDNING Allmänna krav för ackreditering av kontrollorgan är beskrivna i den europeiska standarden Allmänna krav på verksamhet hos olika typer av organisationer som utför kontroll (EN 45004:1995). Dessa krav är ganska omfattande och detaljerade och tillämpas på alla typer av kontroll. EA har publicerat EA-5/01 - Allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC17020) där vägledning ges för att tillförsäkra konsekvent tillämpning av standarden. Detta vägledningsdokument ger råd angående tillämpningen av standarden inom området återkommande kontroll av motorfordon och syftar till att säkerställa konsekvent tillämpning av standarden inom detta område. Dokumentet tar inte upp krav som specifikt behandlas i standarden eller i EA:s Allmänna råd EA-5/01 och skall varken göra avkall på eller utöka kraven i standarden. Vägledningsdokumentets struktur återger standardens struktur, inklusive överskrifter på paragrafer och paragrafernas numrering. För att underlätta handhavandet har de allmänna råden från EA-5/01 inkluderats. För tydlighet anges rubriker och paragrafnumrering från EN i fet text, vägledning där det ges i EA-5/01 identifieras med bokstaven G samt vägledning specifikt för kontroll av motorfordon med G5/02. Avsikten är att innehållet i detta vägledningsdokument skall revideras efter viss tids användning. juni 2003 rev.00 4(31)

50 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon 1 SYFTE EA:s allmänna råd till 1.3 G1.1 När ackrediteringsorganet använder EN och detta vägledningsdokument bör man varken lägga till eller dra ifrån krav. Tillämpningen av krav enligt lag, myndighetskrav eller andra normativa krav bör framgå av ackrediteringsbeslutet. G5/ Detta dokument är tillämpbart för kontrollorgan som utför återkommande kontroll av motorfordon. EA:s allmänna råd till 1.4 G1.2 En förteckning över de europeiska standarder som används för ackreditering av laboratorier och certifieringsorgan för produkter och kvalitetssystem finns i inledningen till EN Vissa standarder kan vara utgångna eller ha blivit reviderade sedan utgivningen av EN 45004, varför referens bör göras till den senaste versionen av dessa standarder. En förteckning över de standarder och versioner som var aktuella vid detta vägledningsdokuments utgivande finns i bilaga 2 till detta dokument. G1.3 Provning utförd av ett kontrollorgan kan indelas i två kategorier; funktionsprovning och analytisk provning. Funktionsprovning, t.ex. lastprovning av en kran, utgör en normal del av ett kontrollorgans aktiviteter och är därför inom tillämpningsområdet för EN Analytisk provning, t.ex. kemiska eller metallurgiska analyser, är laboratorieverksamhet och ingår följaktligen inte i tillämpningsområdet för EN organ som önskar utföra sådan analytisk laboratorieprovning som en del i en kontroll måste göra detta i enlighet med relevanta krav i EN ISO/IEC DEFINITIONER EA:s allmänna råd till 2.1 G2.1 Definitionen av kontroll sammanfaller delvis med definitionen av provning och produktcertifiering där dessa aktiviteter har gemensamma kännetecken. En viktig skillnad är dock att många typer av kontroll innefattar professionell bedömning mot de allmänna kraven och således måste kontrollorganet visa att det har nödvändig kompetens att utföra uppgiften. G2.2 I allmänhet innebär kontroll en direkt bestämning av överensstämmelse med specifika eller allmänna krav av unika ofta komplexa eller kritiska produkter eller små serier of produkter, medan produktcertifiering primärt innebär indirekt bestämning av överensstämmelse med specifika krav av juni 2003 rev.00 5(31)

51 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon produkter som produceras i långa serier. Medan kontroll av produkter i användning är en väletablerad disciplin, förekommer inte certifiering (EN 45011) av produkter i användning. Ytterligare några skillnader visas i nedanstående tabell. NÅGRA SKILLNADER MELLAN KONTROLL (EN 45004) OCH PRODUKT- CERTIFIERING (EN 45011) Aktivitet Produktcertifiering Typ av verksamhet av individuella produkter, och inte nödvändigtvis av tredje part (direkt bestämning av överensstämmelse). Certifiering av produktserier och alltid av tredje part (indirekt bestämning av överensstämmelse). Överensstämmelse Försäkran Beslut Utfärdande av licenser Märkning av produkter Tillsyn Återkommande kontroll av produkter i användning. Undersöks mot standarder eller andra normativa dokument och/eller allmänna krav. Rapporten intygar tillståndet vid tiden för kontrollen. Besluten kan tas av samma person(er) som utfört kontrollen. Inga licenser utfärdas. Man kan bara märka en produkt som ingår i kontrollen. Enbart där detta är nödvändigt för att säkerställa utförda kontroller. Alltid vid kontroll. Bedöms mot standarder eller andra normativa dokument. Certifiering intygar normalt fortlöpande överensstämmelse. Beslut om certifiering tas av andra personer än de som gjort bedömningen. Licenser utfärdas till leverantör att utfärda certifikat eller märka produkter. Certifierade produkter kan märkas på licens. Normalt nödvändigt för att kunna intyga fortlöpande överensstämmelse. Inte vid produktcertifiering. G2.3 EN standardens tillämpningsområde innefattar inte kvalitetssystemcertifiering. Dock kan det bli nödvändigt för kontrollorgan att granska vissa avsnitt/delar av kvalitetssystemet så att man kan säkerställa kontrollresultaten, t.ex. granskningen av processer. juni 2003 rev.00 6(31)

52 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon 3 ADMINISTRATIVA KRAV EA:s allmänna råd till 3.2 G3.1 organets identitet inom organisationen kan visas i ett organisationsschema. G5/ Om kontrollorganet är involverat i andra aktiviteter än fordonskontroll skall dessa aktiviteter klart anges. EA:s allmänna råd till 3.3 G3.2 Ackrediteringsorgan skall presentera ackrediteringsområdet för vilket ett kontrollorgan är ackrediterat i en formell redogörelse, benämnd ackrediteringens omfattning som medföljer ackrediteringsbeslutet. Ackrediteringens omfattning upprättas av ackrediteringsorganet i samråd med den/de bedömare som utfört bedömningen av kontrollorganet. Den grundas på information som erhållits från kontrollorganet i samband med ansökan. Ackrediteringsbeslutet och ackrediteringens omfattning bör ange typ av organ i enlighet med definitionen i 4.2 i EN (Översättarens kommentar: Exemplen på ackrediteringsbevis och ackrediteringens omfattning har inte översatts.) G3.3 Ackrediteringens omfattning skall anges i så tydliga termer att kunden eller användaren på ett korrekt och otvetydigt sätt kan förstå de generella kontrollområdena, typen och omfattningen av kontrollen och de föreskrifter, standarder eller specifikationer som innehåller de krav mot vilka kontrollen skall göras. G3.4 Referens skall göras till det enskilda kontraktet eller uppdraget. Syftet med detta krav är att tillförsäkra att det finns en klar och påvisbar överenskommelse mellan kontrollorganet och dess klient när det gäller omfattningen av det kontrollarbete som skall utföras. Inom flera kontrollområden (t.ex. kontroll av produkter i användning mot nationella krav) tecknas inga kontrakt med klienten. I dessa fall kontrolleras omfattning specificerad i någon underliggande dokumentation, t.ex. föreskrifter utfärdade av föreskrivande myndigheter. EA:s allmänna råd till 3.4 G3.5 organet förväntas kunna visa vilka faktorer man tagit hänsyn till när man bestämt nödvändig nivå på den kontrakterade ansvarsförsäkringen. En av de faktorer som bör beaktas är de risker som förknippas med utförandet av kontrollverksamheten. juni 2003 rev.00 7(31)

53 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon G3.6 Skadeståndsskyldigheter som bör täckas av försäkringen kan t.ex. inkludera arbetsgivarens skadeståndsskyldighet, allmän skadeståndsskyldighet och yrkesskadestånd. EA:s allmänna råd till 3.5 G5/ organets affärsvillkor, inklusive uppgift om dess avgifter, skall finnas tillgängliga för alla intressenter. 4 OBEROENDE, OPARTISKHET OCH INTEGRITET EA:s allmänna råd till 4.2 G4.1 Indelningen av kontrollorgan i Typ A, B eller C är i grunden ett mått på deras oberoende. Påvisbart oberoende hos ett kontrollorgan kan stärka klientens förtroende för kontrollorganets förmåga att utföra kontroll på ett objektivt och opartiskt sätt. Termerna förstapart och andrapart, i enlighet med definitionen i EN 45020, används inte i EN 45004, eftersom tillämpningen av dessa inte skulle vara till hjälp. Då ett konventionellt synsätt har varit i enlighet med termerna förstapart, andrapart och tredjepart i många år, så anses det nödvändigt att erbjuda en förklaring till förhållandet mellan de två formerna av kategorier, se nedan. G4.2 Typ A kontrollorgan, som är oberoende av alla berörda parter är klart och tydligt tredjepartsorgan. G4.3 Typ B kontrollorgan karaktäriseras av följande två egenskaper: Typ B-kontrollorgan utgör en påvisbart åtskild och identifierbar del av en organisation som är involverad i konstruktion, tillverkning, leverans, installation, användning eller underhåll av produkter de kontrollerar. Typ B-kontrollorgan utför endast kontroller för den egna moderorganisationen. Ett Typ B-kontrollorgan kan vara en del av en användarorganisation eller en leverantörsorganisation. När ett Typ B-kontrollorgan som utgör en del av en leverantörsorganisation utför kontroll av produkter som är tillverkade av eller för dess moderorganisation och som skall levereras till marknaden eller någon annan part, utför kontrollorganet en förstapartskontroll. När ett Typ B-kontrollorgan som utgör en del av en användarorganisation utför kontroll av produkter som skall levereras till moderorganisationen av en leverantör som inte är dess moderorganisation och inte besläktat med det, så utför kontrollorganet andrapartskontroll. juni 2003 rev.00 8(31)

54 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon G4.4 Typ C-kontrollorgan är involverade i konstruktionen, tillverkningen, leveransen, installationen, användningen eller underhållet av de produkter de kontrollerar. er utförda av ett Typ C-organ kan inkludera förstaparts- och andrapartskontroller av samma typ som utförs av Typ B- organ. Dock skiljer sig Typ C-organ från Typ B-organ av följande orsaker: Ett Typ C-kontrollorgan behöver inte vara en separat del, men skall vara identifierbar inom organisationen. Ett Typ C-organ kan självt vara konstruktör, tillverkare, leverantör, installatör, användare eller underhållare av de produkter man kontrollerar. Ett Typ C-kontrollorgan får erbjuda sina tjänster på den öppna marknaden eller till annan part och utföra kontroller till externa organisationer. Det kan, t.ex. kontrollera produkter som de själva levererat eller som levererats av moderorganisationen och som används av en annan organisation. Det kan också utföra kontroller för andra organisationer av produkter som är likvärdiga, produkter som konstruerats, tillverkats, levererats, installerats, använts eller underhållits av kontrollorganet självt eller dess moderorganisation, och vilka därmed kan anses vara konkurrerande. er utförda av ett Typ C-organ kan inte klassificeras som tredjepartskontroll eftersom det inte uppfyller de krav på oberoende och ickediskriminerande administration av verksamheten som finns för Typ A-organ i Annex A i EN Typ C-kontrollorganen kan uppfylla några av kraven om oberoende till andra ekonomiska intressenter, icke-deltagande i motstridiga aktiviteter och icke-diskriminerande verksamheter som kännetecknar Typ A- och Typ B-kontrollorgan. De förblir dock Typ C-kontrollorgan så länge som de inte uppfyller alla kraven för Typ A- eller Typ B- kontrollorgan. EA:s allmänna råd till (Typ A) G4.5 Ett kontrollorgan av typ A skall, för att göra gällande att man är oberoende av berörda parter, påvisa att man inte är sammankopplad med någon part som är direkt involverad i konstruktion, tillverkning, leverans, installation, inköp, ägande, användning eller underhåll av de enheter som kontrolleras eller liknande konkurrerande produkter genom: Gemensamma ägare (utom där ägarna inte har något inflytande på utgången av en kontroll). Anm. 1 Gemensamma ägares representanter i styrelsen (eller liknande) i organisationen (utom när dessa innehar funktioner som inte innebär något inflytande på utgången av en kontroll). Anm. 2 Rapportering direkt till samma högre ledningsinstans. Kontraktsförhållanden, informella överenskommelser eller andra former av avtal som innebär möjlighet att påverka utgången av en kontroll. juni 2003 rev.00 9(31)

55 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon Förutom vid ovanstående situationer skall ett kontrollorgan inte anses vara ett typ A kontrollorgan om en annan del av samma organisation är direkt involverad som konstruktör, tillverkare, leverantör, installatör, köpare, ägare, användare eller underhållsansvarig av de enheter som kontrolleras eller liknande konkurrerande produkter, om sådan annan del av organisationen inte utgör en egen juridisk person. Verkställande direktören för den juridiska person i vilken kontrollorganet ingår som en del, skall definiera och dokumentera sin policy om hur man skall bibehålla kontrollorganets typ A status. Ackrediteringsorganet skall undersöka bevisen för att denna policy är implementerad vad beträffar ägarintressen, styrelsens sammansättning, finansieringsmedel, beslutsmetoder och andra faktorer som kan ha inflytande på opartiskheten, oberoendet och integriteten hos typ A-kontrollorganet. Anm. 1 Anm. 2 Ett exempel på detta är en kooperativ konstruktionstyp med ett stort antal intressenter, men där dessa (individuellt eller i grupp) inte har några formella möjligheter att påverka kontrollorganets policy, strategier eller verksamhet. Ett exempel på detta är när en bank som finansierar ett företag kräver att få ha en representant i styrelsen med uppgiften att överblicka hur företaget styrs men som inte är involverad i någon beslutsfattande. G5/ Om kontrollorganet har några kopplingar till organisationer inom fordonsområdet måste man vidta lämpliga åtgärder för att förhindra intressekonflikter eller otillbörligt inflytande. 5 SEKRETESS EA:s allmänna råd till 5 G.5.1 organet skall, i kvalitetssystemet, ha en dokumenterad policy om iakttagande av klientens sekretesskrav på kontrollorganet (jfr i EN 45004) eller på underleverantörer som används av detta (jfr. 14 i EN 45004) med hänsyn taget till relevanta lagliga krav. Vad gäller föreskriven kontroll skall rutinerna ange vem, förutom klienten, som har rätt att ta del av resultatet. 6 LEDNING OCH ORGANISATION EA:s allmänna råd till 6.1 G6.1 Termen organisation I denna paragraf inbegriper storleken, strukturen och sammansättningen av ett kontrollorgan. Organisationen skall sammantaget vara lämplig för ett kompetent utförande av de uppgifter som kontrollorganet avser att utföra. EA:s allmänna råd till 6.2 juni 2003 rev.00 10(31)

56 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon G6.2 För att uppfylla kraven i denna paragraf skall kontrollorganet upprätthålla ett uppdaterat organisationsschema som klart visar kontrollorganets personals funktioner och befogenheter, och, om tillämpligt, förhållandet mellan kontrollfunktionen och andra aktiviteter inom organisationen. Den tekniskt ansvariges (se 6.3 i EN 45004) ställning inom organisationen bör tydligt framgå av schemat. G6.3 För varje ledningsbefattning och teknisk befattning inom organisationen som kan påverka kontrollernas kvalitet, bör information om ansvar ingå i dokumentationen (se 7.3 i EN 45004). G6.4 Dokumentationens omfattning och i vilken utsträckning personal kan inneha flera funktioner beror på organisationens storlek. EA:s allmänna råd till 6.3 G5/ Den tekniskt ansvarige skall ha ingenjörsutbildning (lägst på gymnasienivå) inom fordonsmekanik och teknik eller inom annat likvärdigt område. Om kontrollorganet har flera kontrollstationer ska det finnas en fast anställd operativt tekniskt ansvarig på varje sådan station. EA:s allmänna råd till 6.4 G6.5 organet skall kunna visa att det är organiserat på ett sådant sätt att arbetet som utförs av kontrollpersonal görs under ledning av personal som förstår syftet med kontrollerna, kontrollmetoderna och procedurerna som används och bedömningen av kontrollresultaten. Omfattningen och nivån på behovet av ledning skall ske med hänsyn till de kvalifikationer, erfarenheter, den utbildning och det tekniska kunnande som kontrollpersonalen som utför kontrollerna har. G6.6 Övervakning av kontrollpersonalen kan också inkludera regelbunden genomgång av kontrollrapporter för att säkerställa att arbetet har utförts enligt relevant lagstiftning, kontrollorganets rutiner och när det är nödvändigt, enligt förpliktelserna i det kontrakt som slutits med kunden. (Se också 10.5c&d) G6.7 Övervakning av utförandet av kontroller kan också innebära observation på plats av kontroller. Observationer på plats av kontroller bör utföras av tekniskt kompetent personal som är tillräckligt oberoende för att utföra detta på ett objektivt sätt. G6.8 organets program för att observera personal som utför kontroll på plats skall utformas så att man varje år får ett representativt underlag bestående av åtminstone en person. Programmet skall också säkerställa, så långt som är praktiskt möjligt, att varje person som utför kontroller observeras på plats på ett systematiskt sätt åtminstone en gång under ackrediteringsorganets bedömningscykel (normalt 4 år). juni 2003 rev.00 11(31)

57 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon EA:s allmänna råd till 6.5 G6.9 Syftet med att namnge en ersättare är att tillgodose behovet av kompetent ledning när den tekniskt ansvarige är frånvarande. Ersättaren behöver inte vara fast anställd (se G8.1) av kontrollorganet. G5/ Ersättare skall ha de kvalifikationer som krävs för den befattning han/hon är ersättare för. EA:s allmänna råd till 6.6 G5/ Arbetsbeskrivningarna skall innehålla en beskrivning av de kontrollaktiviteter kontrollpersonal skall utföra. 7 KVALITETSSYSTEM EA:s allmänna råd till 7.1 G5/ Kvalitetspolicyn och dess målsättning skall överensstämma med myndigheternas och fordonsägarnas/fordonsanvändarnas förväntningar, samt också med kontrollorganets egna organisatoriska mål och målsättningar, med beaktande av lönsamhetsaspekten. EA:s allmänna råd till 7.2 G5/ All personal skall utbildas i att använda kvalitetssystemet och dess rutiner och dokument på ett korrekt sätt. EA:s allmänna råd till 7.3 G7.1 Av kontrollorganets kvalitetsmanual bör framgå var i kvalitetssystemet kraven i EN uppfyllts, dvs. en referenslista bör finnas i kvalitetsmanualen. G5/ Kvalitetsmanualen bör bestå av en övergripande manual som beskriver kvalitetssystemets struktur och som innehåller de generella kvalitetskraven, kompletterad med en eller flera särskilda kvalitetsrutiner, som innehåller de mer specifika anvisningarna om de olika delarna av fordonskontrollprocessen. G5/ Kvalitetsrutinernas omfattning och detaljeringsgrad bör vara anpassad till funktionens komplexitet, den tillämpade arbetsmetoden och kompetens- juni 2003 rev.00 12(31)

58 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon och utbildningsnivån hos de personer som utför arbetet. Rutinerna bör vara enkla, otvetydiga, förståeliga och så kortfattade som möjligt. G5/ Dokumenterade rutiner får referera till arbetsinstruktioner som i detalj beskriver hur en aktivitet skall utföras. EA:s allmänna råd till 7.4 G7.2 Den kvalitetsansvariges (oavsett benämning) ställning bör tydligt framgå av organisationsschemat (se G6.2 till 6.2). Den kvalitetsansvarige skall vara fri från all påverkan som kan inverka på kvaliteten på dennes arbete. G5/ Om den kvalitetsansvarige har andra ansvarsområden inom kontrollorganet eller inom andra organisationer skall dessa funktioner klart definieras och det bör inte finnas några intressekonflikter. Den kvalitetsansvarige bör vara fast anställd. G5/ Kvalitetsansvarig bör ha tillgång till all relevant information. EA:s allmänna råd till 7.6 G5/ Rutinerna för dokument- och datakontroll skall klart ange, för alla relevanta dokument och data, när och hur de skall revideras, dock minst varje gång en juridisk eller teknisk föreskrift som är relevant för fordonskontroll ändras påtagligt. G5/ Rutinerna skall tillämpas både på interna och externa dokument (t.ex. direktiv, internationella eller nationella föreskrifter och standarder). G5/ Uppdatering, ändringar och tillägg skall utföras med beaktande av den effekt den föreslagna ändringen kan få på andra delar och/eller rutiner inom eller utom organisationen. G5/ En huvudförteckning av alla relevanta dokument skall upprätthållas. Denna förteckning skall identifiera vem som är ansvarig för godkännande, distribution och revisionsstatus. G5/ Den övergripande kvalitetsmanualen skall innehålla en detaljerad och uppdaterad distributionslista, alternativt referera till sådan lista, både för den övergripande kvalitetsmanualen och för de särskilda anvisningarna. G5/ Dokument och data kan registreras, distribueras och produceras med hjälp av vilken typ av media som helst, t.ex. papperskopia eller elektronisk media. EA:s allmänna råd till 7.7 G7.3 Syftet med de interna kvalitetsrevisionerna är att bekräfta att kontrollorganets dokumenterade verksamhetsrutiner har införts och följs av juni 2003 rev.00 13(31)

59 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon organisationen. Kvalitetsrevisionerna planeras och organiseras normalt av den kvalitetsansvarige och utförs enligt ett förutbestämt schema som täcker kvalitetssystemets alla avsnitt/delar, inklusive hur kontroller utförs. Omfattning, datum och detaljerat schema för kvalitetsrevisionerna bör planeras och utföras enligt en fastställd procedur. Kompetenta utomstående organisationer får utföra de interna kvalitetsrevisionerna. Kvalitetsrevisionerna bör som regel planeras så att hela kvalitetssystemet granskas minst en gång per år. De interna kvalitetsrevisionerna bör säkerställa att de allmänna råden i G6.7 uppfylls. G5/ Kompetenta utomstående organisationer som nämns i G7.3 i EA-5/01 kan vara kontrollorganets tillsynsmyndighet. SWEDAC:s anm.: Denna möjlighet kan användas i länder där man inte tillämpar ackreditering enligt EN G5/ Förutom de regelbundna kvalitetsrevisionerna kan en kvalitetsrevision initieras av någon av följande orsaker: en första utvärdering för att kontrollera att kvalitetssystemet har implementerats korrekt; när betydande förändringar har gjorts, t.ex. omorganisation och/eller revidering av rutiner; när utförandet eller kvalitetsnivån på de erbjudna tjänsterna är, eller kan misstänkas vara, i riskzonen, på grund av avvikelser; för att bekräfta att nödvändiga korrigerande åtgärder har vidtagits och effektivt implementerats; Det rekommenderas att kvalitetsrevisioner skall genomföras i enlighet med ISO19011: Vägledning för revision av kvalitets- och/eller miljöledningssystem. EA:s allmänna råd till 7.8 G5/ organet skall säkerställa att kontinuerliga kontroller utförs för att underlätta tidig upptäckt av avvikelser och att korrigerande åtgärder sätts in i tid. G5/ För detta ändamål skall lämpliga urvalsprocedurer och statistiska kontrolltekniker användas för att identifiera trender innan avvikelser uppstår. Dessa statistiska utvärderingar kan också användas för att identifiera bristfälliga processer som behöver ses över och förbättras. G5/ Rutin för korrigerande åtgärder skall täcka bl.a.: brister, tekniska fel eller avvikelser i fordonskontrollutrustningen bristande eller icke-existerande rutiner och dokumentation avvikelser som identifierats vid kontinuerlig kontroll, analys av fordonskontrolldokumentation, observationer vid revision, kundklagomål, servicerapporter, resultat eller observationer vid ledningens genomgångar och personalens rapporter, t.ex.: juni 2003 rev.00 14(31)

60 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon o avvikelser från rutiner o dålig planering o bristande utbildning o olämpliga arbetsförhållanden o otillräcklig tillgång till personella och/eller materiella resurser G5/ Rutinerna skall säkerställa att följande specificeras: när en korrigerande åtgärd krävs vem som är ansvarig för att utföra den korrigerande åtgärden hur den korrigerande åtgärden skall hanteras när den korrigerande åtgärden skall vara implementerad hur personal som har ansvar för den berörda aktiviteten skall informeras om den korrigerande åtgärden hur effektiviteten hos den korrigerande åtgärden skall kontrolleras. EA:s allmänna råd till 7.9 G7.4 Ledningens genomgång bör ta hänsyn till all relevant information, t.ex. rapporter från övervaknings- och ledningspersonal, resultatet av de senaste interna kvalitetsrevisionerna och externa bedömningar, klagomål från kunder, nödvändiga förändringar i kvalitetssystemet, om nuvarande personal- och utrustningsresurser är tillräckliga, framtida planer och bedömningar av nya arbeten, ytterligare personal, samt behovet av utbildning av både ny och existerande personal. Hur ofta företagsledningens genomgångar skall ske bör bestämmas av kontrollorganet med hänsyn taget till resultaten från de interna kvalitetsrevisionerna och tidigare genomgångar, samt bedömningsrapporter från ackrediteringsorganet. En gång per år betraktas normalt som en acceptabel minimifrekvens. G5/ En noggrann analys av dokumentation från internrevisioner skall göras då dessa utgör en betydande informationskälla för att identifiera trender i kvalitetsåtgärder och behovet av korrigerande åtgärder och förbättringar. Detta kan exempelvis göras genom granskning av statistiska analyser av resultat från kontrollaktiviteter. 8 PERSONAL EA:s allmänna råd till 8.1 G8.1 Fast personal är sådan personal som är anställd av eller har ett kontrakt med kontrollorganet. Den kan vara anställd på heltid eller på deltid. När det är nödvändigt att använda personal för speciella tillfällen, bör sådan personal formellt kontrakteras för den period som kontrollorganet använder dem. organet bör tillse att sådan personal övervakas och är kompetent och att den arbetar i enlighet med kontrollorganets kvalitetssystem. juni 2003 rev.00 15(31)

61 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon G5/ Personal som är behörig att utföra tekniska kontroller och underteckna kontrollintyg skall vara fast anställd av kontrollorganet. EA:s allmänna råd till 8.2 G8.2 organet bör definiera och dokumentera de kvalifikationer, utbildningar och kunskapsnivåer som krävs för de kontroller som skall utföras (se också 6.6 i EN 45004). Ackrediteringsorganet bör bedöma lämpligheten i dessa kvalifikationer, utbildningar, erfarenheter och kunskapsnivåer för det kontrollområde som ackrediteringen omfattar. G5/ personal skall minst ha kvalifikationer på medelnivå inom fordonsteknikområdet. EA:s allmänna råd till 8.3 G8.3 organ får använda kompetenta utomstående organisationer för utbildning av personal. G5/ personal skall ha minst 24 timmars relevant kontinuerlig utbildning per år. Denna utbildning skall baseras på utvärdering av individuella behov. G5/ Effektiviteten i utbildningen skall utvärderas och resultatet skall användas för att förbättra kommande utbildningar. EA:s allmänna råd till 8.4 G8.4 Syftet med dessa register är att visa varje anställds kompetens att utföra specifika kontrolluppgifter och, om relevant, att använda specifik utrustning. G5/ organet skall använda dessa register för att identifiera kunskapsluckor och framtida utbildningsbehov. EA:s allmänna råd till 8.5 G8.5 Sådana riktlinjer kan vara i form av en samling med Regler för uppträdande. De kan innefatta frågor om arbetsetik, opartiskhet, personsäkerhet, förhållande till klienter, företagsregler och annat som behövs för att tillförsäkra att kontrollorganets personal uppträder korrekt. EA:s allmänna råd till 8.6 G8.6 Syftet med denna paragraf är att förebygga risken för bristfälligt utförda kontroller i syfte att nå/få ekonomisk vinning. juni 2003 rev.00 16(31)

62 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon 9 LOKALER OCH UTRUSTNING EA:s allmänna råd till 9.1 G9.1 organet behöver inte äga de lokaler eller den utrustning det använder. Lokaler och utrustning får leasas, hyras eller anskaffas av annan part (t.ex. installatören av utrustningen), förutsatt att förfogande av utrustningen har definierats och uppfyller kraven i EN Dock faller ansvaret för ändamålsenlighet och kalibreringsstatus beträffande utrustning som används i samband med kontroll, men inte ägs av kontrollorganet, helt på kontrollorganet och kan inte delegeras. G9.2 Om styrd miljö krävs och andra lokaler än de egna används bör kontrollorganet undersöka miljön i dessa lokaler med kalibrerad utrustning, protokollföra resultatet och speciellt ange om resultatet ligger innanför de gränser då kontroll kan utföras. G5/ Såvida klimatförhållanden inte tillåter annat, skall fordonskontroller utföras i stängda byggnader eller andra lämpliga lokaler, förutom de delar av fordonskontrollprocessen som genererar betydande miljöpåverkan såsom buller och utsläpp. Byggnader som används för fordonskontroll skall: vara konstruerade med tilläckligt utrymme för att kontrollpersonalen skall kunna utföra fordonskontrollen på ett adekvat och korrekt sätt, och under säkra förhållanden vara försedda med tillräckliga belysnings-, värme-, och ventilationssystem ha tillräckliga och ändamålsenliga parkeringsutrymmen för de fordon som väntar på kontroll. G5/ Följande utrustning skall finnas tillgänglig vid kontrollstationerna, förutsatt att det är relevant för de fordonskategorier som kontrolleras vid stationen: fordonsvåg eller annan vågutrustning rullbromsprovare retardationsmätare fordonslyft (utrustad med avbärardomkraft och handlampa) skakplatta (åtminstone för fordon med en bruttovikt överstigande 3500 kg) ljusmätningsinstrument, med fördel monterat på skenor, och på ändamålsenlig plats med jämnt underlag för fordonet opacitetsmätare, lämplig för analys av dieselavgaser avgasmätare, med kapacitet att mäta åtminstone koloxid (i %) och lambdavärdet i katalytiska system tryckmätare, lämplig för manövertryckmätning i bromssystem mätinstrument för slitage, t.ex. på däck och kopplingsanordningar utrustning att mäta inställd hastighet på utrustning för reglering av hastighet ljudnivåmätare juni 2003 rev.00 17(31)

63 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon läcksökare (för LPG och CNG fordon) Fordonskontrollutrustning bör överensstämma med de specifikationer som definierats i direktiv eller nationella eller internationella föreskrifter. EA:s allmänna råd till 9.3 G5/ Skicket hos kvalitetsrelevant kontrollutrustning som har förvarats skall särskilt kontrolleras innan den tas i bruk för att säkerställa att ingen försämring och/eller avvikelse föreligger. EA:s allmänna råd till 9.4 G5/ Identifiering skall ske genom användande av oförstörbar märkning. EA:s allmänna råd till 9.6 G9.3 All utrustning som används för mätning och provning där resultaten av sådana mätningar och provningar har ett betydande inflytande på resultatet av kontrollen, dvs. med slutsatsen om överensstämmelse med krav, skall behandlas som utrustning som bör kalibreras. G5/ Kalibreringsprogrammet skall beakta tillverkarens rekommendationer, användandet av utrustningen och dess kalibreringshistorik. Vid avsaknad av sådan information skall utrustningen, under användning kalibreras enligt följande intervall: bromsprovare 6 månader ljusmätningsutrustning 6 månader opacitetsmätare 6 månader avgasmätare 6 månader tryckmätare 12 månader ljudnivåmätare 12 månader G5/ Kalibreringsstatus skall klart redovisas på den berörda kontrollutrustningen, helst med lämplig märkning eller etiketter, som minst anger datum för sista kalibrering och datum för nästa planerade kalibrering G5/ Kalibreringsrutinerna, ibland kallade kalibreringsprogram, skall definiera kalibreringsprocesserna, deras miljövillkor, frekvens, tillåtna toleranser och åtgärder som skall vidtas när resultatet anses otillfredsställande och/eller ofullständigt. Personal som ansvarar för egenkalibrering skall ha lämplig kompetens för sådana kalibreringar. juni 2003 rev.00 18(31)

64 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon EA:s allmänna råd till 9.7 G9.4 När kalibreringar görs internt, skall spårbarheten till nationella mätnormaler säkerställas genom användande av referensnormaler för vilka kontrollorganet innehar ett gällande kalibreringsbevis eller liknande utfärdat av ett kompetent organ, i enlighet med allmänna råd till 9.8, nedan. Beviset eller liknande skall ange lämplig mätosäkerhet relevant för utrustningen som skall kalibreras mot referensnormalen. För ytterligare information om mätosäkerhet se EN ISO/IEC och EA-4/02, Expression of Uncertainty of Measurement in Calibration. G9.5 När kalibreringar utförs av externa leverantörer skall dessa vara kompetenta organ i enlighet med EA:s allmänna råd till 9.8 nedan. G5/ Om det inte finns någon kalibreringsstandard skall kalibreringsmetoderna dokumenteras i sin helhet, i enlighet med tillverkarens rekommendationer eller rutiner för egenkalibrering. EA:s allmänna råd till 9.8 G9.6 Ackrediterade kalibreringslaboratorier i ett land, riksmätplats(er) eller organ som blivit bedömda av kontrollorganet mot relevanta krav i EN (ISO Guide 58) och som har kunnat visa att de uppfyller alla krav i EN ISO/IEC skall anses vara kompetenta organ enligt syftet i denna paragraf. Likvärdiga laboratorier från andra länder kan också användas, förutsatt att de har en etablerad spårbarhet. Sådan spårbarhet ges av nationella mätinstitut som deltar i EUROMET:s arbete och av laboratorier som ackrediterats av organ som undertecknat EA:s multilaterala avtal inom kalibreringsområdet. G9.7 När kontrollorganet självt gör en bedömning av externa leverantörer av kalibreringstjänster skall kontrollorganet kunna visa att man har den nödvändiga kompetensen att bedöma utförandet av berörd kalibreringsaktivitet mot alla krav i EN ISO/IEC i enlighet med relevanta krav i EN (ISO Guide 58). organet skall ha rutiner för utförandet av sådana bedömningar och det skall föra protokoll över sådana bedömningar. EA:s allmänna råd till 9.9 G5/ utrustningen skall vara skyddad mot justeringar som kan ogiltiggöra kalibreringsinställningen. Regelbundna kontroller av utrustning i bruk skall utföras i enlighet med ett förutbestämt schema och rutiner. G5/ Jämförelser mellan utrustningar kan anses vara kontroll av utrustning i bruk. juni 2003 rev.00 19(31)

65 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon EA:s allmänna råd till 9.11 G5/ organet skall välja kontrollutrustning som uppfyller de krav på noggrannhet och precision som specificeras i relevanta föreskrivande bestämmelser G5/ organet skall säkerställa att dokumentation för upphandling av kvalitetsrelaterad kontrollutrustning tydligt och fullständigt beskriver den beställda utrustningen inklusive: typ, kategori eller annan exakt identifiering den exakta tekniska specifikationen, inklusive erforderliga ritningar all relevant teknisk information eller referens till annan tillämplig teknisk information och/eller standard om tillämpligt, titel, nummer och utgåva av den relevanta standarden. organet skall säkerställa att ny kvalitetsrelevant kontrollutrustning inte tas i bruk förrän den blivit kontrollerad. Sådan kontroll skall fokusera på följande: att konstruktionen och funktionen överensstämmer med specifikationen att den är korrekt numrerad, identifierad och att inga synliga skador föreligger att det finns relevant dokumentation och tekniska data. EA:s allmänna råd till 9.14 G5/ Om någon större säkerhetsrelaterad avvikelse upptäcks skall de berörda fordonen utan dröjsmål kallas till kostnadsfri återkontroll. EA:s allmänna råd till 9.15 G5/ För att kunna hålla utrustningshistoriken spårbar skall dokumentationen innehålla minst: För kalibrering utrustningens id-nummer datum, uppmätta värden, referensvärden och bedömd noggrannhet namn och underskrift av personen som utfört tjänsten För underhåll utrustningens id-nummer datum och typ av underhåll namn och underskrift av personen som utfört tjänsten juni 2003 rev.00 20(31)

66 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon 10 KONTROLLMETODER OCH KONTROLLRUTINER EA:s allmänna råd till 10.1 G10.1 Kraven mot vilka kontrollen utförs specificeras normalt i föreskrifter, standarder och specifikationer. Specifikationer kan innehålla klientkrav eller interna krav. När kontrollmetoderna och kontrollrutinerna inte definieras i föreskrifter, standarder eller specifikationer skall kontrollorganet självt definiera kontrollmetoder och kontrollrutiner. G10.2 Under särskilda omständigheter kan kontrollorganets klient ge information som kontrollorganet kan ta hänsyn till när det utför sin kontroll. Om kontrollorganet använder sådan information som erhållits från någon annan part som en del i fastställandet av överensstämmelse med krav, så bör kontrollorganet kunna visa vilka åtgärder som vidtagits för att försäkra sig om integriteten i denna information. G5/ Lämpliga urvalsmetoder och statistiska metoder skall användas för att harmonisera kontrollpersonalens aktiviteter. Dessa statistiska utvärderingar kan också användas för att identifiera defekta processer som bör uppmärksammas och förbättras. G5/ Vid planering av fordonskontroller skall kontrollorganet ta särskild hänsyn till den verkliga tillgången till personella och materiella resurser för att säkerställa följande: att kontrollpersonalen får tillräckligt med tid att fullfölja sina uppdrag i enlighet med kraven att fordonsägare eller fordonsanvändare får sina fordon kontrollerade i rimlig tid och under acceptabla förhållanden. G5/ er och rutiner kan baseras på nationell eller internationell standard eller lagstiftning, såsom (men inte begränsat till): European Union Directive 96/96/EC (med ändringar) CITA Recommendation no. 1: av motorfordon CITA Recommendation no. 2: Extra kontrollpunkter på fordon i kollektivtrafik CITA Recommendation no. 4: Beslut som skall tas med referens till tekniska modifieringar gjorda på fordon i användning. CITA Recommendation no. 5: av motorcyklar CITA Recommendation no. 6: av installation och användning av LPG-utrustning för framdrivning av motorfordon CITA Recommendation no. 8: Bromsprovningsmetoder CITA Recommendation no. 9: Kvalitetssystem Tillverkares informations- eller vägledningsmaterial juni 2003 rev.00 21(31)

67 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon EA:s allmänna råd till 10.3 G10.3 En standardiserad kontrollmetod är sådan som har publicerats, t.ex. i internationella, regionala eller nationella standarder eller av ansedda tekniska organisationer eller tagits fram efter samarbete mellan kontrollorgan eller relevanta vetenskapliga texter eller tidskrifter. Detta innebär att metoder som utvecklats på annat sätt, inklusive metoder som utvecklats av kontrollorganet självt eller av klienten, anses vara ickestandardiserade metoder. G10.4 Icke-standardiserade metoders eller rutiners lämplighet förutsätter att deras effektivitet har påvisats. EA:s allmänna råd till 10.8 G10.5 Dokumenterade rutiner bör inkludera försiktighetsåtgärder vad beträffar personalens säkerhet och, om tillämpligt, skydd av den omgivande miljön. 11 HANTERING AV KONTROLLERADE FÖREMÅL EA:s allmänna råd till 11.1 G5/ Identifieringen görs bäst genom att, om möjligt, använda fordonets unika fordonsidentifikationsnummer, eller om sådant inte finns tillgängligt, en unik kombination av fordonets chassinummer och/eller motornummer. EA:s allmänna råd till 11.2 G5/ organet skall ha rutiner som beskriver i vilka situationer kontrollpersonalen kan vägra att utföra en kontroll, verifikation eller provning, till dess att fordonet har försatts i ett anständigt och acceptabelt skick. 12 REDOVISANDE DOKUMENT EA:s allmänna råd till 12.1 G5/ organet bör säkerställa att man på något sätt kan spåra alla detaljer, från alla fordonskontroller, inklusive sådant som utförts av underleverantör, för den senaste kontrollen eller i enlighet med nationella regler. G5/ Om fordonskontroller utförs av mer än en person skall samtliga personer vara spårbara genom elektronisk eller manuell registrering av individens identitet. G5/ All kontrollutrustning som används för varje fordonskontroll skall identifieras och registreras på ett otvetydigt sätt. juni 2003 rev.00 22(31)

68 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon EA:s allmänna råd till 12.2 G5/ Dokumentationen skall innehålla funna avvikelser, relevanta uppmätta värden och identifiering av kontrollpersonalen. EA:s allmänna råd till 12.3 G5/ Lagringstiden för arkiverad dokumentation beror på vilken effekt informationen kan ha på kvaliteten och spårbarheten av kontrollresultaten, se också bilaga KONTROLLRAPPORT OCH KONTROLLINTYG EA:s allmänna råd till 13.1 G13.1 Termerna rapport och intyg används liktydigt i detta avsnitt. I dessa allmänna råd betecknar rapport en detaljerad beskrivning av kontrollen och dess resultat medan intyg betecknar ett kort formellt uttalande om överensstämmelse med krav, utfärdat t.ex. i samband med föreskriven kontroll. G13.2 När kontrollorganet utfärdar ett intyg så kanske det inte är möjligt att ta med allt arbete som utförts av kontrollorganet på själva intyget. I sådana fall kan det vara acceptabelt att ha separat dokumentation som visar det arbete som kontrollorganet utfört, förutsatt att sådan dokumentation kan spåras till kontrollintyget. G5/ Om oanvända kontrollintyg/kontrollrapport måste lagras skall dessa förvaras på en säker plats. EA:s allmänna råd till 13.2 G13.3 Innehållet i en kontrollrapport och ett kontrollintyg kan variera beroende på typ av kontroll och de myndighetsföreskrivna kraven. Bilaga 1 innehåller en lista på uppgifter som bör finnas med i en rapport och ett intyg. Vissa av dessa element skall finnas med för att man skall uppfylla EN Dessa uppgifter är markerade med en asterisk (*). I samband med att man tar fram förslag till rapport och intyg bör man ta hänsyn till bilaga 1. G13.4 Inom ackrediteringens ram får kontrollorganet utfärda rapporter och intyg för kontrollaktiviteter som beskrivs i allmänna termer i organets ackrediteringsomfattning (se allmänna råd G3.2 till 3.3), förutsatt att sådana rapporter och intyg utfärdas för en bestämd typ av kontroll med användning av bestämda tekniska rutiner och att de refererar till ett väldefinierat kontrollområde. juni 2003 rev.00 23(31)

69 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon G13.5 När kontroll utförs på grund av legala krav kan den nationella myndigheten ställa speciella krav på rapportering av kontrollresultat. G5/ Fordonskontrollrapporten skall, förutom det som anges i bilaga 3, också innehålla följande: Relevanta data från mätningar gjorda under kontrollprocessen Fordonets vägmätarställning. EA:s allmänna råd till 13.3 G13.6 Exempel på på annat sätt godkända kontrollrapporter eller kontrollintyg är rapporter och intyg godkända genom elektronisk signatur. I sådana fall skall undertecknaren vara entydigt identifierbar och tillgången till lagringsmediet måste vara kontrollerat. 14 UNDERLEVERANTÖR EA:s allmänna råd till 14.1 G14.1 Anlitande av underleverantör för kontroll får bara göras i undantagsfall och när en eller flera av följande villkor uppfylls: Det är nödvändigt p.g.a. en oförutsedd eller onormal arbetsbelastning, nyckelpersoner är tillfälligt arbetsoförmögna eller lokaler eller utrustning är tillfälligt obrukbara. organet har inte expertisen och/eller utrustningen som behövs för att genomföra speciella aktiviteter, såsom kontroll av elektriska/elektroniska system eller provning (t.ex. kemisk analys, metallurgisk/mekanisk provning eller icke-förstörande provning) som är nödvändiga för att fastställa överensstämmelse med kraven. En mindre del av kontraktet med klienten involverar kontroll som inte omfattas av kontrollorganets ackreditering eller ligger utanför kontrollorganets kapacitet och resurser. Ansvaret att fastställa överensstämmelse med kraven faller alltid på kontrollorganet oavsett om arbete ingående i en kontroll utförs av en underleverantör. EA:s allmänna råd till 14.2 G14.2 Leverantörer som levererar andra tjänster än kontroller och därtill hörande specialiserade aktiviteter till ett kontrollorgan omfattas inte av paragrafen om underleverantör i EN Leverantörer av tjänster såsom organisationer som erbjuder kalibreringstjänster bör uppfylla 9.11 i EN juni 2003 rev.00 24(31)

70 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon G14.3 När ett kontrollorgan anlitar individer eller anställda hos andra organisationer för att tillgodose ytterligare behov av resurser eller expertis, anses dessa personer inte vara underleverantörer förutsatt att de är formellt kontrakterade och därmed bundna att arbeta i enlighet med kontrollorganets kvalitetssystem. (Se även allmänna råd G8.1 till 8.1) G14.4 En underleverantörs kompetens kan visas antingen: genom att underleverantören är ackrediterad enligt EN 45004/ EN ISO/IEC 17025, eller genom att kontrollorganet självt bedömer underleverantörens kompetens enligt kraven i EN 45004/EN ISO/IEC G14.5 När kontrollorganet utför en bedömning av underleverantören, bör en sådan kunna visa att bedömningsteamet har teknisk kompetens och kunnande i tillämpningen av EN 45004/EN ISO/IEC KLAGOMÅL OCH OMPRÖVNING EA:s allmänna råd till 15.2 G15.1 Lägg märke till att instruktioner för de överväganden som görs och de beslut som tas vid omprövning av kontrollresultat endast krävs om kontrollorganet är utnämnt av en nationell myndighet att utföra arbete, t.ex. som anmält organ. G5/ Klagomål och överklaganden skall hanteras på ett objektivt sätt. 16 SAMARBETE EA:s allmänna råd till 16 G16.1 Syftet med denna paragraf är att uppmuntra kontrollorgan att utbyta kunskaper, med förbehåll för kommersiella hänsynstaganden och sekretess, och att lära av varandra med syfte att generellt höja de ackrediterade kontrollorganens standard. juni 2003 rev.00 25(31)

71 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon juni 2003 rev.00 26(31)

72 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon juni 2003 rev.00 27(31)

73 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon juni 2003 rev.00 28(31)

74 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon Uppgifter i kontrollrapporter och kontrollintyg BILAGA 3 1* Dokumentbeteckning (kontrollrapport eller kontrollintyg). 2* Identifiering av dokumentet, utfärdandedatum och unik identifikation. 3* Identifiering av utfärdande organ. 4 Identifiering av kund. 5* Beskrivning av beställt kontrollarbete (kan i vissa fall framgå av dokumentbeteckningen). 6* Datum för kontroll. 7* Identifiering av kontrollobjekt och, när tillämpligt, identifiering av specificerade komponenter som har kontrollerats samt identifiering av plats där t.ex. OFP-metoder har använts. 8* Information om vad som utelämnats från den ursprungliga omfattningen av arbetet (om relevant). 9 Identifiering eller kort beskrivning av använda kontrollmetoder och kontrollrutiner, med angivande av avvikelser, tillägg och utelämnade från de överenskomna metoderna och rutinerna. 10 Identifiering av använd utrustning för mätning/provning. 11 Om tillämpligt, och i de fall det inte är specificerat i kontrollmetoden eller kontrollrutinen, skall referens eller beskrivning av urvalsmetod med information om var, när, hur och av vem som proverna tagits. 12* Om underleverantör anlitats för någon del av kontrollarbetet skall resultatet av detta arbete tydligt identifieras. 13 Information om var kontrollarbetet har utförts. 14 Om tillämpligt, information om miljöförhållande under kontrollen. 15* Resultatet från kontrollen inkluderande en bekräftelse om överensstämmelse och alla funna brister och andra avvikelser (tabeller, diagram, skisser och foton kan bifogas som stöd för resultatet). 16 Ett uttalande om att kontrollresultaten enbart är relaterade till det beställda arbetet, eller objekten, eller allt som kontrollerats. 17 Ett uttalande om att kontrollrapporten inte kan återges annat än i sin helhet utan medgivande från kontrollorganet och dess kund. 18 antens signatur eller märke. 19* Namn (eller unik identifikation) på den personal som har utfört kontrollen och deras underskrift i de fall säker elektronisk verifiering inte är gjord (se också avsnitt 13.3 i EN 45004). Anm.: De uppgifter i kontrollrapporter/kontrollintyg som har ansetts vara obligatoriska för överensstämmelse med EN är markerade med en asterisk (*). juni 2003 rev.00 29(31)

75 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon BILAGA 4 Förteckning över standarder och utgåvor som var i bruk när denna vägledning utformades. SS-EN ISO/IEC 17025:1999 Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier ISO/IEC TR 17010:1998 SS-EN 45003:1995 SS-EN 45004:1995 SS-EN 45010:1998 SS-EN 45011:1998 SS-EN 45012:1998 SS-EN 45013:1989 EN 45014:1998 SS-EN 45020:1998 Allmänna krav på organ som ackrediterar kontrollorgan Ackrediteringssystem för kalibrerings- och provningslaboratorier Allmänna krav på verksamhet och för godkännande Allmänna krav på verksamhet hos olika typer av organisationer som utför kontroll Allmänna krav för bedömning och ackreditering av certifieringsorgan Certifieringsorgan - Allmänna krav vid certifiering av produkter (ISO/IEC Guide 65:1996) Certifieringsorgan Allmänna krav vid certifiering av kvalitetssystem (ISO/IEC 62:1996) Certifieringsorgan Allmänna krav vid certifiering av personal Allmänna krav på tillverkardeklaration för överensstämmelse Allmänna termer och definitioner avseende standardisering och därmed sammanhängande områden (ISO/IEC Guide 2:1996) juni 2003 rev.00 30(31)

76 EA-5/02 EA:s allmänna råd vid tillämpning av EN (ISO/IEC 17020) för återkommande kontroll av motorfordon BILAGA 5 Om relevant lagstiftning eller föreskrifter inte anger annat skall arkiveringstiden för kvalitetsdokumentationen vara minst 3 år för det som anges i 1-5 nedan och minst 5 år för det som anges i 6-9. Anm.: Kvalitetsdokumentation kan förvaras och/eller kopieras i vilken form som helst, t.ex. papperskopior eller elektroniskt. Följande är exempel på dokumentation som skall arkiveras. Dokument Paragraf i vägledningsdokumentet 1 Fordonskontrollrapporter Mottagningsrapport för fordonskontrollutrustning Dokumentation för fordonskontrollutrustning Kalibreringsdata och rapporter Underhållsdokumentation Dokumentation angående personalens kvalifikationer, utbildning och erfarenheter Internrevisionsrapporter Rapport för korrigerande åtgärder Rapporter för kvalitetssystemgenomgångar 7.19 juni 2003 rev.00 31(31)

77 SWEDAC DOC 05:6 Utgåva ISSN Interna revisioner och ledningens genomgång Vägledning för laboratorier och kontrollorgan

78 SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 1 Detta dokument har utarbetats för att ge laboratorier och kontrollorgan riktlinjer till hur program för intern revision av ledningssystem och ledningens genomgång kan etableras. Dokumentet ersätter SWEDAC DOC 97:3 (EAL-G3) och SWEDAC DOC 96:11, och är omarbetat för anpassning till SS-EN ISO/IEC och SS-EN ISO/IEC (För medicinska laboratorier kan SS-EN ISO användas som ett alternativ till SS-EN ISO/IEC ) Kan beställas hos Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll SWEDAC SWEDAC Box 878 Box BORÅS STOCKHOLM Tel Tel Fax Fax Innehåll Sektion Sida 1 Inledning 3 2 Definitioner 4 3 Syftet med interna revisioner 4 4 Organisation av interna revisioner 5 5 Planering av interna revisioner 6 6 Genomförande av interna revisioner 7 7 Revision av små laboratorier/kontrollorgan 12 8 Dokumentation av interna revisioner 12 9 Syftet med ledningens genomgång Organisation av ledningens genomgång Planering och genomförande av ledningens genomgång Dokumentation av ledningens genomgång Referenser 15 2(15)

79 SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 1 Termen skall används i detta dokument för att ange krav som återfinns i standarderna SS-EN ISO/IEC eller SS-EN ISO/IEC Termen bör används i detta dokument för att ge en vägledning hur man kan uppfylla kraven i standarderna. Det kan alltså finnas andra sätt att uppfylla kraven än de som anges i denna vägledning. I detta dokument används begreppet intern revision av ledningssystem för att understryka att revisionen görs av organisationen själv. Interna revisioner kallas ofta även för förstapartsrevisioner för att de utförs av eller på uppdrag av den egna organisationen. 1 INLEDNING 1.1 I SS-EN ISO/IEC [1] Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier och i SS-EN ISO/IEC [2] Allmänna krav på verksamhet hos olika typer av organisationer som utför kontroll är det fastställt att ett laboratorium eller kontrollorgan skall ha ett ledningssystem anpassat till verksamhetens typ, område och omfattning. Anm: För medicinska laboratorier kan SS-EN ISO Kliniska laboratorier Särskilda krav på kvalitet och kompetens [3] användas som ett alternativ till SS-EN ISO/IEC Av praktiska skäl refereras dock fortsättningsvis i detta dokument endast till SS-EN ISO/IEC som standard för ackrediterade laboratorier. 1.2 I SS-EN ISO/IEC [1] krävs att "Laboratoriet skall regelbundet och enligt i förväg fastställt schema och rutin, genomföra interna revisioner av sina verksamheter för att verifiera att dessa fortsätter att uppfylla kraven i ledningssystemet och denna standard. 1.3 I SS-EN ISO/IEC [2] krävs att organet skall ha ett system för att genomföra och dokumentera planerade interna kvalitetsrevisioner för att bekräfta överensstämmelser med kraven i denna standard och kvalitetssystemets effekt. 1.4 Föreliggande dokument har utarbetats för att ge laboratorier och kontrollorgan anvisningar och råd om hur program för interna revisioner av ledningssystem och ledningens genomgång kan byggas upp. Framställningen utgår ifrån att laboratoriet/kontrollorganet har infört ett ledningssystem som uppfyller de krav som ställs i SS-EN ISO/IEC [1] respektive SS-EN ISO/IEC [2]. 1.5 De riktlinjer som ges i detta dokument är generella. Det aktuella förfarandet vid interna revisioner av ledningssystem och ledningens genomgång beror på laboratoriets eller kontrollorganets storlek, verksamhetsområde och organisatoriska struktur. Många av de åtgärder som beskrivs i dokumentet kan vidtas på ett förenklat sätt, se även avsnitt 7. 3(15)

80 SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 1 2 DEFINITIONER 2.1 Kvalitet Grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav (SS-EN ISO 9000:2000) [4] 2.2 Ledningssystem för kvalitet Ledningssystem för att leda och styra en organisation med avseende på kvalitet (SS-EN ISO 9000:2000) [4] 2.3 Kvalitetsledning Samordnad aktivitet för att leda och styra en organisation med avseende på kvalitet (SS-EN ISO 9000:2000) [4] 2.4 Kvalitetsansvarig/kvalitetschef/kvalitetsledare - Person som har ansvaret för laboratoriets- /kontrollorganets ledningssystem och dess tillämpning och som rapporterar direkt till den högsta ledningen 2.5 Revision Systematiskt, oberoende och dokumenterat förfarande för att skaffa revisionsbelägg och utvärdera det objektivt för att avgöra i vilken utsträckning revisionskriterier är uppfyllda (EN ISO 19011:2002) [5] 2.6 Revisionsbelägg Redovisande dokument, uppgifter om fakta eller annan information som är relevant med hänsyn till revisionskriterierna och som är verifierbar (EN ISO 19011:2002) [5] 2.7 Revisor Person med kompetens att genomföra en revision (EN ISO 19011:2002 [5] En revisor skall (när resurserna så tillåter enligt SS-EN ISO/IEC 17025) genomföras av personal som är oberoende/fristående av den verksamhet som revideras. Revisorn skall ha god kännedom om aktuella kravdokument och vara väl insatt i den verksamhet som skall revideras. 2.8 Ledningens genomgång - Formell utvärdering, genomförd av laboratoriets/kontrollorganets verkställande ledning, av ledningssystem och verksamheter, för att dels säkerställa deras fortsatta lämplighet och effektivitet, dels införa nödvändiga förändringar och förbättringar. 3 SYFTET MED INTERNA REVISIONER 3.1 Ett ackrediterat laboratorium/kontrollorgan skall med regelbundna intervall genomföra interna revisioner av sina verksamheter för att säkerställa att ledningssystemet i sin helhet är tillämpat i praktiken. De avvikelser som hittas vid en intern revision ger värdefullt underlag till förbättringar av ledningssystemet och bör användas som utgångspunkter vid 4(15)

81 SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 1 ledningens genomgång. 4 ORGANISATION AV INTERNA REVISIONER 4.1 Interna revisioner skall utföras enligt en skriftlig instruktion. 4.2 Interna revisioner bör vara upplagda så att varje delmoment av ledningssystemet genomgår revision minst en gång per år. Organisationen kan försäkra sig om att alla element i ledningssystemet underkastas revision minst en gång om året genom att fastlägga en plan där ledningssystemets alla delmoment finns upptagna. För stora laboratorier/kontrollorgan kan det vara en fördel att revidera olika delar av ledningssystemet vid olika tidpunkter under året. Den som ansvarar för revisionsprogrammet bör upprätta, genomföra, övervaka, granska och förbättra revisionsprogrammet. 4.3 Organisationens högsta ledning skall ge ansvar och befogenhet för ledning av revisionsprogrammet till en person. Denna person kan vara kvalitetsansvarig (oavsett benämning). Den utpekade personen ansvarar för att planera de interna revisionerna, men genomförandet kan delegeras. 4.4 I små organisationer kan revisionen utföras av kvalitetsansvarig (oavsett benämning) ensam. Laboratoriets/kontrollorganets ledning bör dock ge någon i uppdrag att med regelbundna intervall utvärdera kvalitetsansvarigs arbete för att säkerställa att kvalitetsfunktionen bedrivs på ett tillfredsställande sätt och att de interna revisionerna av ledningssystemet genomförs på ett bra sätt. 4.5 Den ansvarige för revisionsprogrammet kan delegera revisionsuppgifter till personer som är förtrogna med laboratoriets/kontrollorganets ledningssystem och som vet vilka krav som gäller för ackreditering. Alla personer som används vid interna revisioner bör vara utbildade för uppgiften, insatta i den aktuella standarden och ha en allmän förståelse för revisionsprinciperna. 4.6 I stora laboratorier/kontrollorgan, som utför provningar/kontroller över ett brett spektrum av prov-/kontrollområden, kan det vara nödvändigt att de interna revisionerna utförs av flera personer under ledning av den som är ledare för revisionsprogrammet. Revisorerna skall normalt inte göra revision av de områden som de är ansvariga för. Not: För fåmansföretag (en eller två personer) är det givetvis svårt att finna egen personal som är fristående från de funktioner/uppgifter som är föremål för intern revision. För dessa laboratorier/kontrollorgan har SWEDAC godtagit att interna revisorer även reviderar egna ansvarsområden. 5(15)

82 SWEDAC DOC 05:6 Utgåva Om ett laboratorium/kontrollorgan har ackreditering för fältverksamhet eller för provtagning skall dessa verksamheter inkluderas i revisionsprogrammet. 4.8 Revisioner som utförts av t.ex. kunder eller ackrediteringsorganet kan inte anses ersätta laboratoriets/kontrollorganets egna interna revisioner. 5 PLANERING AV INTERNA REVISIONER 5.1 Revisionsprogrammen bör säkerställa att såväl s.k. horisontella som vertikala revisioner genomförs. 5.2 En horisontell revision är en detaljerad kontroll av att ett element i ledningssystemet är implementerat i alla verksamheter inom laboratoriets/kontrollorganets ackreditering. Exempel på sådana kvalitetssystemelement är utbildning av personal, hantering av normaler, underhåll och kalibrering av utrustning, kalibrerings-/provnings- /kontrollmetoder samt instruktioner. 5.3 En vertikal revision är en detaljerad kontroll av att alla element i ledningssystemet har införts vid utförande av en specifik provning/kalibrering/kontroll. Vid en vertikal revision väljs ett representativt urval av genomfört arbete slumpvis från ärenden som nyligen passerat genom laboratoriet/kontrollorganet. Den vertikala revisionen bör, om möjligt, inkludera en repetition av den utförda provningen/kalibreringen/kontrollen. Varje del av laboratoriets/kontrollorganets arbete förknippad med den valda provningen/kalibreringen- /kontrollen bör kontrolleras, inklusive följande punkter i relevanta fall: a) offert, kontrakt b) provhantering c) kompetens och eventuell behörighet hos involverad personal d) kalibrering och underhåll av utrustning e) användning av provnings-/kalibrerings-/kontrollmetoder och instruktioner f) kvalitetskontroller g) miljöförhållanden (lokaler etc.) under det utförda arbetet h) provnings-/kalibreringsprotokoll, kontrollrapporter och rapportering av resultat i) arkivering av data och genomförda beräkningar 5.4 Förutom reguljära (planerade) interna revisioner av ledningssystemet kan det vara nödvändigt att utföra särskilda, ej planerade, revisioner. Sådana revisioner kan initieras: a) som ett resultat av en kunds klagomål om detta leder till ifrågasättande av om laboratoriet/kontrollorganet följer sin egen policy och sina egna instruktioner; 6(15)

83 SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 1 b) då ett onormalt resultat upptäcks (t.ex. när oacceptabla resultat rapporteras vid provnings- eller kalibreringsjämförelser); c) för att bekräfta att korrigerande åtgärder eller andra ändringar i kvalitetssystemet har genomförts och fungerar effektivt. 6 GENOMFÖRANDE AV INTERNA REVISIONER 6.1 Den som är ansvarig för revisionsprogrammet kan vara ansvarig för att fatta slutliga beslut angående mål, omfattning och typ av de interna revisioner som skall göras. Sådana beslut kan också tas av laboratoriets/kontrollorganets ledning, t.ex. i samband med ledningens genomgång. 6.2 Följande aktiviteter bör ingå i revisionen: a) Upprätta program för den aktuella revisionen b) Genomföra en dokumentgranskning (inklusive metodbeskrivningar och redovisande dokument) c) Förbereda revision av praktiska aktiviteter d) Genomföra revision av praktiska aktiviteter e) Utarbeta och distribuera revisionsrapporten f) Granska korrigerande åtgärder g) Göra eventuell revisionsuppföljning 6.3 För att göra revisionen lättare att genomföra, bör rapporteringssättet formaliseras i nödvändig utsträckning. Det kan till exempel vara praktiskt att använda standardiserade blanketter för: a) de delar av ledningssystemet som skall genomgå revision b) noteringar av avvikelser och överenskomna korrigerande åtgärder inklusive uppföljande aktiviteter (ange även vem som skall åtgärda och tidsram) c) summering av resultatet från revisionen. 6.4 Resultatet av en intern revision måste baseras på objektiva fakta. 6.5 Inom ramen för ett revisionsprogram skall hela ledningssystemet gås igenom. Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt att kontrollera att: Organisation a) ledningens och personalens ansvar och befogenheter är specificerade och dokumenterade 7(15)

84 SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 1 b) laboratoriets/kontrollorganets organisation och ledningsstruktur samt dess placering i en huvudorganisation är definierad c) ledningen och personalen är fria från intressekonflikter som kan ha inverkan på provnings-/kalibrerings-/kontrollverksamheten Ledningssystem a) kvalitetsmanualen och underliggande dokument hålls aktuella b) kvalitetsmanualen och underliggande dokument är kända och förstådda av personalen c) kvalitetspolicyn är känd och förstådd av personalen Dokumentstyrning a) rutiner för styrning av alla i systemet ingående dokument finns och efterlevs b) enbart gällande dokument används på laboratoriet/kontrollorganet och är tillgängliga för all personal c) gällande dokument är godkända av behörig person d) eventuella ändringar i dokument är spårbara Genomgång av förfrågningar, offerter och kontrakt a) rutiner för genomgång med kunder finns och efterlevs b) dessa genomgångar är dokumenterade Underleverantörer a) om ett laboratorium/kontrollorgan överlåter del av en provning/kalibrering/kontroll till ett annat laboratorium eller kontrollorgan, uppgifter finns som visar att underleverantören är kompetent att utföra arbetet och uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC [1] eller SS-EN ISO/IEC [2] (jämför även vad som står i SWEDAC:s gällande föreskrifter för ackrediterade laboratorier och för ackrediterade kontrollorgan) b) detaljerad dokumentation finns över de delar av arbetet som lämnas ut till annat laboratorium/kontrollorgan och de underleverantörer som anlitats c) dokumentation finns som visar att kunden fått relevant information om att underleverantör anlitats d) det finns dokumenterat vilka underleverantörer som anlitats Inköp av tjänster och varor a) inköpsdokument för varor som påverkar kvaliteten i laboratoriets/kontrollorganets provning/kalibrering/kontroll finns och ställda kvalitetskrav uppfylls b) mottagningskontroll för varor som påverkar kvaliteten i verksamheten finns Klagomål a) procedurer för hur inkomna klagomål skall hanteras finns 8(15)

85 SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 1 b) åtgärder vidtagna av laboratoriet/kontrollorganet med anledning av ett formellt klagomål följer den fastlagda klagomålsproceduren c) dokumentationen över klagomål är lätt tillgänglig och innehåller alla nödvändiga uppgifter samt hålls aktuell. d) klagomål och andra avvikelser behandlas vid ledningens genomgång Personal a) all personal har relevant utbildning och att utbildningen är dokumenterad b) provningar/kalibreringar/kontroller endast utförs av därtill behörig personal c) information om relevanta kvalifikationer, utbildningar och erfarenhet hos personalen dokumenteras och hålls aktuell d) relevant utbildningsprogram finns och efterföljs e) dokumentation finns tillgänglig som redovisar vilka uppgifter respektive person får utföra Lokaler och miljöförhållanden a) det är lämpliga betingelser i den miljö som provningarna/kalibreringarna/kontrollerna utförs i b) miljöförhållandena dokumenteras när dessa är av betydelse (sådan dokumentation bör studeras för att ta reda på om eventuella mätningar gjorts under betingelser som inte uppfyller miljökrav) c) mätutrustning som används för att registrera miljöförhållanden är kalibrerad på lämpligt sätt d) tillgängligheten och användningen av alla utrymmen kontrolleras på lämpligt sätt Provnings-/kalibrerings-/kontrollmetoder och metodvalidering a) kalibrerings-/provnings-/kontrollmetoder är entydiga samt tillräckligt detaljerade för det de används till b) kalibrerings-/provnings-/kontrollmetoder och instruktioner är aktuella c) kalibrerings-/provnings-/kontrollmetoder och instruktioner är tillgängliga för personalen och används d) egna metoder och modifierade standardmetoder är validerade och valideringsunderlag finns tillgängligt e) alla beräkningar och dataöverföringar har kontrollerats på riktigt sätt f) det finns instruktioner för att beräkna/skatta mätningarnas osäkerhet och utvidgad mätosäkerhet är beräknad i alla relevanta fall g) instruktionerna för framställning av egna referensmaterial är dokumenterade h) referensmaterial och andra mätnormaler är förvarade och märkta på rätt sätt i) laboratoriet/kontrollorganet deltar, där så är lämpligt, i relevanta provnings- /kalibreringsjämförelser j) provning/kalibrering/kontroll utförs i enlighet med aktuell metod och om inte särskilda 9(15)

86 SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 1 skäl föreligger, enligt senaste utgåva k) nya utgåvor av standardmetoder har gåtts igenom och, om dessa införts, bekräftelse att man kan arbeta efter den senaste utgåvan har distribuerats Utrustning a) all utrustning, inklusive utrustning som tagits ur bruk, är numrerad, märkt eller på annat sätt identifierad b) där spårbarhetsbegreppet kan tillämpas, referensnormaler och referensmaterial är spårbara till nationella eller internationella normaler (bevis för detta är giltiga kalibreringsbevis eller andra dokument som bevisar kalibreringsstatus) c) reproducerbarheten i resultat, vilka är beroende av normaler för vilka spårbarhetsbegreppet inte är tillämpbart, är bevisad genom dokumenterade resultat från provningsjämförelser d) referensnormaler används enbart för kalibrering e) där relevant, långtidsstabilitet hos referensnormaler undersökts f) det interna kalibreringsprogrammet återförsäkrar att all mät-/provnings-/kontrollutrustning och arbetsnormaler som kan tänkas ha inverkan på giltigheten hos kalibreringar/provningar/kontroller är riktigt kalibrerade eller verifierade samt att dessa aktiviteter är tillräckligt väl dokumenterade g) utrustning och arbetsnormaler, när det är relevant, är föremål för egenkontroller mellan de reguljära kalibreringarna h) den korrekta funktionen hos utrustning och arbetsnormaler som har flyttats kontrolleras innan den används igen för sitt avsedda ändamål i) programmet för underhåll av utrustning och arbetsnormaler är ordentligt tillämpat så att varje objekt som utsatts för överbelastning eller misskötsel, eller ger misstänkta resultat eller visar sig vara felaktigt på annat sätt tas ur bruk, repareras och återtas i bruk först efter det att kalibrering eller verifikation visat på tillfredsställande resultat j) underhållet av utrustningen och arbetsnormalerna är tillräckligt detaljerat dokumenterat k) skriftliga instruktioner för användningen av utrustningen är lämpliga och följs av personalen som använder utrustningen Provtagning (avser laboratorier) (tar laboratoriets personal prover för påföljande provning skall provtagning vara inkluderad i ackrediteringen) a) instruktioner för provtagning finns och efterföljs b) proverna under tiden mellan provtagning och provning hanteras korrekt Hantering av prov- och kalibreringsobjekt samt kontrollföremål a) instruktion för att identifiera prov-/kalibrerings-/kontrollföremål finns och efterlevs b) instruktionerna för förvaring och beredning av prov-/kalibrerings-/kontrollföremål är 10(15)

87 SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 1 tillgängliga för personalen och följs c) instruktionerna för mottagning, förvaring och kassering av och prov/kalibrerings- /kontrollföremål används Kvalitetssäkring av provnings-/kalibrerings-/kontrollresultat a) det finns ett system för att upptäcka eventuella trender i upprepade mätningar av samma prov med samma metod b) resultat från genomförda jämförelsemätningar eller jämförelseprovningar har utvärderats och eventuella nödvändiga korrigerande åtgärder har genomförts c) om provningsjämförelser eller certifierat referensmaterial saknas, laboratoriet- /kontrollorganet på annat sätt förvissat sig om att det utförda arbetet är korrekt Rapportering av resultat a) provningsrapporterna/kalibreringsbevisen/kontrollrapporterna är undertecknade av därtill behörig person b) rapporterna/kalibreringsbevisen innehåller all nödvändig information c) originaldata och kopior av rapporterna/kalibreringsbevisen förvaras på korrekt sätt under fastställd tid d) ändringar och tillägg till rapporterna/kalibreringsbevisen är entydigt identifierade i nytt dokument och innehåller referens till det original de ersätter e) i de fall rapporterna/kalibreringsbevisen innehåller synpunkter och tolkningar, att dessa är tydligt utmärka i rapporterna/kalibreringsbevisen som sådana, och att de grunder på vilka dessa baseras är dokumenterade f) resultat från provningar utförda av underleverantörer samt ej ackrediterade mätningar- /provningar/kontroller är tydligt utmärkta 6.6 Revisionen bör förutom de punkter som uppställts i till inkludera alla övriga delar av laboratoriets/kontrollorganets ledningssystem, inklusive sådana delar som tillvaratar eventuella tilläggskrav som specificeras av ackrediteringsorganet eller annan föreskrivande myndighet. 6.7 Avvikelser funna som ett resultat av en revision skall dokumenteras och lämpliga korrigerande åtgärder, person ansvarig för korrigerande åtgärder samt tidsgränser för när åtgärderna skall vara genomförda skall fastställas. 6.8 Närhelst en avvikelse upptäcks som kan äventyra resultatet från en kalibrering/provning- /kontroll, bör berörda aktiviteter stoppas tills lämpliga korrigerande åtgärder vidtagits som visats leda till tillfredsställande resultat. Dessutom bör resultat som kan ha påverkats av den noterade avvikelsen undersökas och kunderna informeras om att giltigheten av berörda kalibreringsbevis eller rapporter kan ifrågasättas. 6.9 Tillämpningen av de överenskomna korrigerande åtgärderna och deras effektivitet bör 11(15)

88 SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 1 kontrolleras så snart som möjligt efter det att tidsgränsen passerats. 7 REVISION AV SMÅ LABORATORIER/KONTROLLORGAN För små laboratorier/kontrollorgan kan en förenklad intern revision av ledningssystemet vara tillräcklig. Nivån på denna interna revision måste bedömas från fall till fall och beror bl.a. på laboratoriets/kontrollorganets storlek, samt omfattning och komplexitet av verksamheten. 8 DOKUMENTATION AV INTERNA REVISIONER 8.1 Genomförda revisioner skall dokumenteras på lämpligt sätt. 8.2 Revisionen bör dokumenteras i en rapport som innehåller följande information: a) namn på revisorer b) datum för revision c) reviderad del av systemet d) specifikation av de delar/områden som granskats e) alla observerade avvikelser 8.3 I rapporten, eller i annat dokument kopplat till revisionen, bör följande information framgå: a) korrigerande åtgärder som man enats om, liksom fastställd tidsgräns för korrigerande åtgärder och vem som är ansvarig för genomförandet av åtgärderna b) datum för bekräftelse av genomförda åtgärder c) revisorns eller kvalitetsansvarigs underskrift för godkännande av genomförda åtgärder. 8.4 Kvalitetsansvarig bör återförsäkra att revisionsrapport och när så är lämpligt, även de enskilda avvikelserna, blir kända av ledningen. 8.5 Funna avvikelser skall åtgärdas och uppföljning skall ske av att åtgärderna är införda på ett lämpligt sätt. Avvikelserna skall därefter släckas. 8.5 Protokoll och rapporter rörande interna revisioner skall arkiveras under fastställd tid. 9 SYFTET MED LEDNINGENS GENOMGÅNG 12(15)

89 SWEDAC DOC 05:6 Utgåva Ledningens genomgång bör genomföras enligt i förväg fastställt schema. 9.2 Ledningens genomgång genomförs för att: a) fastlägga om ledningssystemet är lämpligt och effektivt b) fastlägga om laboratoriets/kontrollorganets provnings-/kalibrerings-/kontrollaktiviteter är lämpliga och effektiva c) införa nödvändiga förändringar och förbättringar 9.3 Ledningssystemet kan behöva modifieras på grund av ändringar som ägt rum (eller planeras äga rum) i organisation, lokaler, utrustning, personal, procedurer, verksamhetsområde eller arbetsbelastning. 9.4 Ändringar i organisation, lokaler, utrustning, personal och/eller procedurer kan vara nödvändiga för att laboratoriets/kontrollorganets provnings-/kalibrerings- /kontrollaktiviteter skall kunna anses vara lämpliga och effektiva. 9.5 Behov av ändringar i ledningssystem eller aktiviteter kan även uppkomma som ett resultat av: a) det som framkommit vid interna eller externa revisioner b) förändrade krav från omvärlden c) klagomål från kunder d) tillsyn eller förnyad bedömning som genomförts av ackrediteringsorgan 10 ORGANISATION AV LEDNINGENS GENOMGÅNG 10.1 Laboratoriets/kontrollorganets ledning skall vara ansvarig för att ledningens genomgång genomförs De medlemmar av ledningen som har det övergripande ansvaret för utformning och tillämpning av laboratoriets/kontrollorganets ledningssystem och som fattar beslut utifrån interna revisioner bör delta i ledningens genomgång De medlemmar av ledningen som har det övergripande ansvaret för laboratoriets/kontrollorganets provnings-/kalibrerings-/kontrollaktiviteter och som fattar beslut utifrån interna revisioner bör delta i ledningens genomgång Ledningen ansvarar för att alla genomgångar genomförs systematiskt enligt en etablerad procedur och att resultatet av genomgångarna protokollförs Ledningen ansvarar för att alla de åtgärder som identifierats under genomgången blir 13(15)

90 SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 1 genomförda inom överenskommen tid. 11 PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV LEDNINGENS GENOMGÅNG 11.1 Ledningens genomgång bör genomföras minst var 12:e månad. Genomgången skall vara planerad och laboratoriets/kontrollorganets verkställande ledning skall delta, inklusive den person som ansvarat för införandet och auktorisationen av kvalitetsmanualen. Det är viktigt att chefen för laboratoriet/kontrollorganet, teknisk chef, kvalitetsansvarig och eventuella sektionschefer är närvarande. Hos ett mindre laboratorium/kontrollorgan kan en och samma person förekomma i mer än en av dessa funktioner Genomgången bör göras på ett systematiskt sätt genom att man använder en formell dagordning. Denna bör innehålla minst följande punkter: a) lämpligheten av policy och rutiner b) rapporter från lednings- och övervakningspersonal c) rapporter om tillsyn och förnyad bedömning utförda av ackrediteringsorgan d) rapporter från revisioner utförda av kunder eller andra instanser e) resultat av interna revisioner genomförda sedan förra genomgången g) resultat från de kalibrerings- eller provningsjämförelser som laboratoriet/kontrollorganet deltagit i f) planerade och/eller pågående korrigerande och förebyggande åtgärder h) förändringar i arbetsvolym och arbetets art i) återkoppling från kunder h) klagomål i) förbättringsrekommendationer j) behov av kvalitetsstyrningsaktiviteter k) behov av resurser l) behov av personalutveckling m) mål för det kommande året n) åtgärdsplan för det kommande året Särskilda punkter som efterfrågas i ISO [3] är: o) kvalitetsindikatorer för övervakning av laboratoriets bidrag till patientvården p) övervakning av turn-around-tid (TAT) 11.3 Det är ledningens ansvar att se till att alla åtgärder med anledning av genomgångarna utförs på avsett sätt. 12 DOKUMENTATION AV LEDNINGENS GENOMGÅNG 14(15)

91 SWEDAC DOC 05:6 Utgåva Ledningens genomgång skall dokumenteras. Dokumentationen kan bestå av anteckningar från möten med ledningen tillsammans med klara indikationer om vilka åtgärder som skall vidtas av vem och inom vilken tidsgräns Dokumentationen skall vara lätt tillgänglig och arkiverad under fastställd tid. 13 REFERENSER [1] SS EN ISO/IEC Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier [2] SS-EN ISO/IEC Allmänna krav på verksamhet hos olika typer av organisationer som utför kontroll [3] SS-EN ISO Kliniska laboratorier Särskilda krav på kvalitet och kompetens [4] SS-EN ISO 9000:2000 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi [5] EN ISO 19011:2002 Vägledning för revision av kvalitets- och/eller miljöledningssystem 15(15)

92 SWEDAC DOC 02:4, Utgåva 9 Datum ISSN Vägledning Kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

93 INTRODUKTION Denna vägledning har tagits fram av SWEDAC som ett stöd för företag som ska utarbeta en kvalitetsmanual i samband med ansökan om ackreditering. Vägledningen gör inget anspråk på att vara heltäckande men tar upp ett stort antal vanliga frågeställningar och visar på ett sätt att utforma en kvalitetsmanual för att uppfylla kraven för ackreditering. Alternativa lösningar med t ex annan disposition eller andra rubriker är möjliga så länge de uppfyller kraven som ställs i tillämpliga föreskrifter. Vägledningen bygger på de krav som ställs i SWEDAC:s allmänna och särskilda föreskrifter som berör ackrediterade kontrollorgan exempelvis för kontroll av fordon. Vägledningen är uppbyggd som en manual. Under respektive rubrik kommenteras krav, råd och exempel tas upp. Skillnaderna mellan olika organisationer är stora t ex beträffande verksamhet, antal anställda, vilken kontrollutrustning som används, existerande kvalitetssystem och i hur stor utsträckning man använder datorstöd. Detta gör att denna generellt hållna vägledning alltid måste anpassas till den egna verksamheten. Några råd inför arbetet: Manualen ska styra kontrollverksamheten på det egna företaget. Syftet är att den ska vara ett hjälpmedel i arbetet. Användare är i första hand berörd personal på det egna företaget. Använd därför enkla formuleringar och ett tydligt språk. Ibland kan det bli lättare att ta till sig en rutin om man använder tydliga underrubriker i ett avsnitt t.ex., syfte, omfattning, ansvarig, instruktion, dokumentation, arkivering etc. Har du frågor? Ring då kontoret i Borås ( ) eller i Stockholm ( ) och fråga efter någon av de tekniska handläggarna på enheten för fordon. LYCKA TILL! Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

94 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 10 [Företagsnamn] Sida nr: 1 Kapitel Datum: Författad av: INNEHÅLLSFÖRTECKNING Godkänd av: Kapitel Titel 1 Administrativa krav 1.1 Företagsuppgifter 1.2 Ackrediteringens omfattning 1.3 Ansvarsförsäkring 1.4 Villkor för affärsverksamheten 1.5 Riskbedömning digitala färdskrivare trycksättning med gas 1.6 Rapportering av förändringar 1.7 Rapportering av incidenter 2 Oberoende, opartiskhet och integritet 2.1 Allmänt 2.2 Försäkran om oberoende från taxibranschen 2.3 Försäkran om oberoende från yrkesmässig transportverksamhet 3 Sekretess 3.1 Allmänt 3.2 Skyddande av färdskrivardata 4 Ledning och organisation 4.1 Organisation 4.2 Tekniskt ansvarig 4.3 Behörig personal för kontroll av egna reparationer trycksättning med gas för kontroll av färdskrivare för kontroll av taxameter för kontroll av hastighetsregulator för direktregistrering för kalibrering av kontrollutrustning 4.4 Ansvarsfördelning för kontroll av egna reparationer trycksättning med gas för kontroll av färdskrivare för kontroll av taxameter för kontroll av hastighetsregulator 4.5 Krav på kompetens och befattningsbeskrivningar krav på kompetens befattningsbeskrivningar 5 Kvalitetssystem 5.1 Kvalitetspolicy 5.2 Kvalitetsansvarig 5.3 Dokumentstyrning Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

95 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 10 [Företagsnamn] Sida nr: 2 Kapitel Datum: Författad av: INNEHÅLLSFÖRTECKNING Godkänd av: Kapitel Titel 5.4 Kvalitetskontroll för kontroll av egna reparationer för trycksättning med gas för kontroll av färdskrivare för kontroll av taxameter för kontroll av hastighetsregulator 5.5 Avvikelserapportering 5.6 Interna revisioner 5.7 Uppföljning av vissa säkerhetsrutiner 5.8 Ledningens genomgång 5.9 SWEDAC:s gällande föreskrifter, Svensk standard m.m. 6 Personal 6.1 Utbildnings- och meritförteckning 6.2 Riktlinjer för personalens uppträdande 6.3 Fullmakter 6.4 Utbildningsprogram 6.5 Bekräftelse och uppföljning av kompetens (bevittning) 6.6 Ersättning till personalen 7 Lokaler och utrustning 7.1 platser 7.2 Utrustningsförteckning för kontroll av egna reparationer för trycksättning med gas för kontroll av färdskrivare för kontroll av taxametrar för kontroll av hastighetsregulator 7.3 Underhållsrutiner med journaler för kontroll av egna reparationer för trycksättning med gas för kontroll av färdskrivare för kontroll av taxametrar för kontroll av hastighetsregulator 7.4 Kalibreringsrutiner med journaler för kontroll av egna reparationer exempel på kalibreringsjournal, avgasmätare för trycksättning med gas för kontroll av färdskrivare för kontroll av taxameter för kontroll av hastighetsregulator 7.5 Defekt kontrollutrustning 7.6 Tillgång till lokaler och utrustningar Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

96 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 10 [Företagsnamn] Sida nr: 3 Kapitel Datum: Författad av: INNEHÅLLSFÖRTECKNING Godkänd av: Kapitel Titel 8 metoder och kontrollrutiner 8.1 Tillämpliga förordningar och föreskrifter för kontroll av egna reparationer för trycksättning med gas för kontroll av färdskrivare för kontroll av taxameter för kontroll av hastighetsregulator 8.2 metoder för kontroll av egna reparationer för trycksättning med gas för kontroll av färdskrivare för kontroll av taxameter för kontroll av hastighetsregulator 8.3 på säkert sätt 8.4 Uppdragshantering 9 Hantering av kontrollerade föremål 9.1 för kontroll av färdskrivare 10 Dokumentation 10.1 för kontroll av egna reparationer 10.2 för trycksättning med gas 10.3 för kontroll av färdskrivare hantering av färdskrivardata 10.4 för kontroll av taxameter 10.5 för kontroll av hastighetsregulator 11 rapport och kontrollintyg 11.1 rapporter med hanteringsrutiner för kontroll av egna reparationer intyg om egna reparationer 11.2 för trycksättning med gas 11.3 för kontroll av färdskrivare 11.4 för kontroll av taxameter 11.5 för kontroll av hastighetsregulator 12 Underleverantörer 12.1 Underleverantörsregister Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

97 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 1 [Företagsnamn] Sida nr: 4 Kapitel Datum: Författad av: INNEHÅLLSFÖRTECKNING Godkänd av: 13 Klagomål och omprövning 13.1 Handhavande av klagomål Exempel på förteckning över klagomål 13.2 Omprövning av kontrollresultat Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

98 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 14 [Företagsnamn] Sida nr: 1 Kapitel Datum: Författad av: SIDFÖRTECKNING Godkänd av: Kapitel Utgåva nr Sida nr Utfärdandedatum Innehålls förteckning Sidförteckning Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

99 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 13 [Företagsnamn] Sida nr: 2 Kapitel Datum: Författad av: SIDFÖRTECKNING Godkänd av: Kapitel Utgåva nr Sida nr Utfärdandedatum Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

100 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 7 [Företagsnamn] Sida nr: 1 Kapitel 1 Datum: Författad av: ADMINISTRATIVA KRAV Godkänd av: 1 Administrativa krav (pkt 3) 1) 1.1 Företagsuppgifter (pkt 3.1) Namn : Adress : Postadress : Besöksadress : E-postadress 2) : Hemsida 2) : Telefonnummer : Telefaxnummer : Ackrediteringsnummer : Organisationsnummer : Filialnummer 3) : Juridisk status 4) : Plomberingsmärken färdskrivare/hastighetsregulator : taxameter : 1) 2) 3) 4) Uppgifter inom parentes anger referens till kravelement i standarden ISO/IEC (om inget avsnitt specificerats avses pkt 7.3). I några fall ges även referenser till sektormyndigheters föreskrifter. Anges om möjligt. För företag som har filialer som ska ackrediteras så tilldelas dessa särskilda filialnummer. Dessa nummer meddelas av SWEDAC. Numret används sedan t.ex. vid rapportering av utförda egna reparationer till Vägverket. Ange om företaget är aktiebolag, enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag, statlig myndighet, kommun, eller avdelning/ filial inom samma juridiska person. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

101 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 10 [Företagsnamn] Sida nr: 2 Kapitel 1 Datum: Författad av: ADMINISTRATIVA KRAV Godkänd av: 1.2 Ackrediteringens omfattning (pkt 3.3, 10.5a) Ackrediteringsområden Ange de ackrediteringsområden för vilka verkstaden/företaget har/önskar ackreditering. De områden som verkstaden/ företaget för närvarande kan ansöka om är: av egna reparationer Trycksättning med gas av analoga färdskrivare, installation/besiktning av analoga färdskrivare i samband med reparation av digitala färdskrivare, installation/besiktning av taxameter, besiktning/plombering av hastighetsregulator i anslutning till installation/reparation/ändring av egna reparationer Ange de typer av förelägganden som kan förekomma och när verkstaden kan åtgärda felen och utföra kontroll av egna reparationer: - Bilprovningen har förelagt ett fordon om ny kontrollbesiktning (efterkontroll), - Polisen har förelagt ett fordon om åtgärd och kontroll hos ackrediterad verkstad, - Bilprovningen eller Polisen har förelagt ett fordon om att enkla brister (s.k. krysstvåor) ska åtgärdas. Dessutom ska de kontrollområden, med respektive ordningsnummer, och fordonskategorier som företaget söker ackreditering för förtecknas. Se vidare 5, STAFS 2003:5, SWEDAC:s särskilda föreskrifter om kontroll av egna reparationer för ackrediterade verkstäder. Om verkstaden inte har den utrustning som krävs för ett visst kontrollområde ska begränsningen av området anges. T.ex. om verkstaden saknar opacitetsmätare anges att ackrediteringen inte omfattar kontroll av avgasrenande system i dieselmotordrivna fordon. Trycksättning med gas Ange vilken typ av anläggningar som ska trycksättas och vilket eller vilka kontrolltryck som kan komma i fråga. av analoga färdskrivare, installation/ besiktning av analoga färdskrivare i samband med reparation av digitala färdskrivare, installation/ besiktning Ange de färdskrivare, med fabrikat och typgodkännandenummer, som avses ingå i ackrediteringen. av taxameter, besiktning/plombering Ange de taxametrar, med fabrikat och typgodkännandenummer, som avses ingå i ackrediteringen. av hastighetsregulator i anslutning till installation/ reparation/ ändring Ange de hastighetsregulatorer med fabrikat och typgodkännandenummer som avses ingå i ackrediteringen. Specificera även fordonsfabrikat om ackrediteringen ska innefatta kontroll av fabriksmonterade hastighetsregulatorer. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

102 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 9 [Företagsnamn] Sida nr: 3 Kapitel 1 Datum: Författad av: ADMINISTRATIVA KRAV Godkänd av: 1) 2) 1.3 Ansvarsförsäkring (pkt 3.4) Beskriv uppgifter enligt nedan samt ange var aktuellt försäkringsbrev, eller en kopia av brevet, är arkiverat. Bolag : Försäkringsnummer : 1.4 Villkor för affärsverksamheten (pkt 3.5) Beskriv de kontrakts- och affärsvillkor som gäller för verksamheten, t.ex. betalningsvillkor, förfarande vid tvister etc. I de fall kontrollorganet omfattas av särskilda branchvillkor, så kan hänvisning göras till dessa. 1.5 Riskbedömning Beskriv hur riskbedömningar utförs och dokumenteras hos företaget. Utredningar förväntas innehålla en uppställning över identifierade risker, deras betydelse samt företagets beslutade skyddsåtgärder. Av rutinen ska även framgå vem som upprättar och reviderar analyser över tid, eller vid inträffade förändringar av betydelse, samt var utförda riskanalyser arkiveras digitala färdskrivare (VVFS 2005:80, 3 kap, 4 ) Riskanalysen ska identifiera interna och externa hot som kan tänkas utgöra risker i samband med kontroll av färdskrivare. Exempel på åtgärder kan vara förbättrat skalskydd, säker förvaring för färdskrivarkort, rutiner för skyddande och arkivering av kopierad data osv trycksättning med gas (AFS 2006:8, 4 ) Svensk kylnorm, faktablad 10A kan ge ytterligare vägledning vid arbete med riskanalyser i sammanhanget trycksättning av mobila köldmedieanläggningar. 1.6 Rapportering av förändringar Beskriv i rutin att/hur SWEDAC ska underrättas skriftligen vid inträffade förändringar som kan påverka företagets möjligheter att uppfylla ackrediteringskraven (se vidare STAFS 2007:7 17 samt allmänna råd till 17). Av rutinen bör även framgå vem som har ansvaret för att rapportering görs. 1) 2) Försäkringen bör omfatta skydd mot ekonomiskt skadestånd. Om kontrollorganet är en del av en kommun eller statlig myndighet anges istället hur ersättning till skadelidande sker. Hänvisning kan även göras till lagrum eller motsvarande där företeelsen regleras. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

103 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 2 [Företagsnamn] Sida nr:4 Kapitel 1 Datum: Författad av: ADMINISTRATIVA KRAV Godkänd av: 1) 2) 1.7 Rapportering av incidenter Beskriv i rutin att/hur SWEDAC ska underrättas skriftligen vid inträffade incidenter eller vid missbruk/olämplig hantering av verkstadskort (se vidare VVFS 2005:80, 3 kap., 4 och 6). Om verkstaden förlorar ett verkstadskort ska detta utan dröjsmål även meddelas till Transportstyrelsen. Av rutinen bör även framgå vem som har ansvaret för att utredning av det inträffade, att rapportering görs till SWEDAC samt hur anteckningar görs i ärendet och var dessa arkiveras. 1) 2) Kravet gäller endast företag som ackrediteras för kontroll av digitala färdskrivare. Rutinen kan samordnas med rutin för tillgång till lokaler och utrustning (7.6) Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

104 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 10 [Företagsnamn] Sida nr:1 Kapitel 2 Datum: Författad av: OBEROENDE, OPARTISKHET OCH INTEGRITET Godkänd av: 2 Oberoende, opartiskhet och integritet (pkt 4) 2.1 Allmänt Beskriv i en rutin på vilket sätt kontrollorganet säkerställer att dess personal vid kontrollarbete följer gällande regler och att personer eller organisationer utanför kontrollorganet inte kan påverka resultatet av de utförda kontrollerna. Upprätta lämpligen en lista på vilken varje person som ska utföra kontroller, efter genomgången utbildning/ information i frågan, genom sin namnteckning försäkrar; - att följa gällande regler och rutiner för kontrollverksamheten - att inte utföra kontroll i eget eller närståendes fordon 1) - att inte låta sig påverkas av utomstående vid utförandet av kontrollarbetet eller vad avser resultatet av kontrollen. Ange även var listan arkiveras, specificera t ex lokal, pärmetikett etc. Listan kan samordnas med sekretessförsäkran enligt avsnitt 3. Det ska dock tydligt framgå av dokumentet vad förbindelsen avser. Det kan vara praktiskt att ha en försäkran/dokument per individ. 2.2 Försäkran om oberoende från taxibranschen 2) Beskriv i rutin hur kontrollorganets ledning upprättat och undertecknat försäkran om att verkstaden uppfyller de tilläggskrav som framgår av SWEDAC:s föreskrifter och allmänna råd om installation och besiktning av taxameterutrustning (STAFS 2006:19, bilaga 4). Av rutinen ska framgå var dokumentationen arkiveras samt att ny försäkran upprättas och sänds till SWEDAC vid ändring av VD eller motsvarande. 2.3 Försäkran om oberoende från yrkesmässig transportverksamhet 3) Beskriv i rutin hur företagets ägare eller verkställande ledning och kontrollorganets ledning inledningsvis och vid förändringar upprättar och undertecknar försäkran om att verkstaden uppfyller de tilläggskrav som framgår av Vägverkets föreskrifter om kontroll av färdskrivare (VVFS 2005:80 kap. 3, 8 (1-2)) Av rutinen ska framgå var dokumentationen arkiveras samt att ny försäkran upprättas vid förändrade förhållanden. 1) 2) 3) För de företag som ackrediteras för kontroll av färdskrivare förväntas kontrollorganets ledning och berörda kontrollanter även försäkra att man inte kommer att utföra färdskrivarkontroll i sådana fordon/färdskrivare som brukas för transportverksamhet och som kontrollorganet eller dess personal äger, nyttjar eller har nyttjanderätt för (VVFS 2005:80 kap. 3, 8 (3)). Avsnittet avser endast företag som ackrediteras för kontroll av taxameter. SWEDACs blankettformulär B100 ska användas. Blanketter kan beställas från SWEDAC/enheten för fordon på telefon eller Avsnittet avser endast företag som ackrediteras för kontroll av färdskrivare. SWEDACs blankettformulär B149 ska användas. Blanketter kan beställas från SWEDAC/enheten för fordon på telefon eller Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

105 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 9 [Företagsnamn] Sida nr: 1 Kapitel 3 Datum: Författad av: SEKRETESS Godkänd av: 3 Sekretess ( pkt 5) 3.1 Allmänt Beskriv i en rutin på vilket sätt kontrollorganet säkerställer att dess personal inte för utomstående röjer uppgifter om kontrollerade objekt. Upprätta lämpligen en lista på vilken varje person som har tillgång till den information som framkommer i samband med kontroller försäkrar att inte för utomstående lämna uppgifter om kontrollobjekt som kan vålla skada för objektets ägare eller innehavare. Ange var listan arkiveras, specificera t ex lokal, pärmetikett etc. Kan med fördel samordnas med försäkran enligt avsnitt )2) 3) 3.2 Skyddande av färdskrivardata Beskriv i en rutin på vilket sätt kontrollorganet säkerställer att kopierad/nedladdad kunddata inte delges till annan än den rättmätiga ägaren (aktuellt och inloggat transportföretag). Av rutinen ska dessutom bl.a. framgå; - hur kopierad kunddata tillsänds transportföretaget på säkert sätt vid begäran därom. Överföring kan t.ex. ske via rekommenderat brev till företaget på den adress som registrerats hos Transportstyrelsen. Inlämningskvitto från Posten eller motsvarande bör sparas/arkiveras så att verkstaden i efterhand kan styrka att överlämning skett på säkert sätt. - hur man förvarar kunddata som inte sänts till rättmätig ägare för att nedbringa risken för förvanskande av data eller förlust av data i händelse av brand ed. 1) 2) 3) Kravet gäller endast företag som ackrediteras för kontroll av digitala färdskrivare. Begreppet färdskrivardata bör indelas i kunddata respektive kontrolldata. Rutinen kan samordnas med rutin för hantering av färdskrivardata enligt avsnitt och i viss mån även med rutin för tillgång till lokaler och utrustning enligt avsnitt 7.6 (t.ex. vad gäller lösenordskyddad tillgänglighet till datorer od.) Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

106 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 11 [Företagsnamn] Sida nr: 1 Kapitel 4 Datum: Författad av: LEDNING OCH ORGANISATION Godkänd av: 4 Ledning och organisation ( pkt 3.1, 6) 4.1 Organisation Visa med ett organisationsschema eller beskriv på annat sätt företagets ordinarie organisation. Samtliga ledande befattningar som kan påverka kontrollverksamheten ska namnges. Visa på liknande sätt kontrollorganets organisation 1) samt var i den ordinarie organisationen kontrollverksamheten bedrivs. Ordinarie organisation VD SERVICEMARKNADSCHEF VERKSTADSCHEF VERKMÄSTARE MEKANIKER Ange antalet anställda mekaniker organets organisation TEKNISKT ANSVARIG och dennes ersättare KVALITETSANSVARIG och eventuell ersättare SÄKERHETSANSVARIG, (färdskrivare) KONTROLLANTER, (egna reparationer) OPERATÖRER, (direktregistrering) KONTROLLANTER, (analoga färdskrivare) Av schemat ovan bör framgå vilka befattningar i den ordinarie organisationen som innehas av personal med nyckelpositioner inom kontrollorganet (t.ex. tekniskt ansvarig, dennes ersättare, kvalitetsansvarig etc.) KONTROLLANTER, (digitala färdskrivare) KONTROLLANTER, (taxameter) KONTROLLANTER, (hastighetsregulator) ÖVRIG BEHÖRIG PERSONAL (trycksättning med gas) UTRUSTNINGSANSVARIG/A (underhåll/kalibrering av kontrollutrustning) REVISORER (intern kvalitetsrevision) 1) Beskrivningen utgör normalt företagets enda formella bekräftelse på att namngiven personal bedömts uppfylla de kompetenskrav som ställts upp för respektive befattning (se vidare avsnitt 4.5.1) Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

107 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 11 [Företagsnamn] Sida nr: 2 Kapitel 4 Datum: Författad av: LEDNING OCH ORGANISATION Godkänd av: 4.2 Tekniskt ansvarig (pkt 6.3) Ange vem som är tekniskt ansvarig. Om företaget har utsett flera tekniskt ansvariga (t.ex. för olika avdelningar eller enheter inom företaget) ska detta framgå. Observera att den tekniskt ansvarige har det övergripande ansvaret för hela den ackrediterade kontrollverksamheten. Denne måste därför ha lämpliga befogenheter och kompetens för uppgiften. Om den tekniskt ansvarige eller dennes ersättare inte har en odiskutabel auktoritet genom en ledande befattning i den ordinarie organisationen bör dennes ansvar och formella befogenheter dokumenteras, t.ex. i dennes befattningsbeskrivning eller i annat formellt dokument. Namnge ersättare för den tekniskt ansvarige. Namn : 1) Ersättare : 1) 4.3 Behörig personal Namnge behörig personal under respektive rubrik. I de fall kompletta uppgifter redan angivits i avsnitt 4.1 behöver avsnitten inte beskrivas För kontroll av egna reparationer Namnge den personal som har befogenhet att utföra angiven kontroll Trycksättning med gas Namnge den personal som leder eller utför, trycksättning med gas För kontroll av färdskrivare Namnge den personal som har befogenhet att utföra angiven kontroll. Ange vem som är säkerhetsansvarig för kontrollen av digitala färdskrivare och vem som ansvarar för hantering av verkstadskorten (kan vara samma person) För kontroll av taxameter Namnge den personal som har befogenhet att utföra angiven kontroll För kontroll av hastighetsregulator Namnge den personal som har befogenhet att utföra angiven kontroll För direktregistrering Namnge den personal som har operatörsbefogenhet för rapportering till Transportstyrelsen För kalibrering av kontrollutrustning Namnge den personal som har befogenhet att utföra egenkalibreringar av kontrollorganets utrustning. 1) I de fall uppgifter om tekniskt ansvarig och dennes ersättare redan angivits i avsnitt 4.1 kan detta avsnitt utgå. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

108 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 11 [Företagsnamn] Sida nr: 3 Kapitel 4 Datum: Författad av: LEDNING OCH ORGANISATION Godkänd av: 4.4 Ansvarsfördelning (pkt 6.2) Beskriv relativt kortfattat och i tidsföljd vem som ansvarar för respektive delmoment under ett kontrollärendes handläggning (processflödet). Här anger man de mest väsentliga administrativa och praktiska delmomenten utan att gå in på några detaljer För kontroll av egna reparationer Ange t ex i förekommande fall, vem som; tar emot kund och fordon, bedömer om ärendet inryms i meddelad ackreditering, kopierar protokoll från Bilprovningen eller Polisen och upprättar arbetsorder, utför reparation, utför kontroll av reparation och upprättar kontrollrapport, upprättar intyg till Transportstyrelsen alternativt utför direktregistrering, sammanställer och arkiverar handlingar m.m Trycksättning med gas Se i tillämpliga delar För kontroll av färdskrivare Se i tillämpliga delar För kontroll av taxameter Se i tillämpliga delar. rapporten ska undertecknas av såväl kontrollant som en behörig firmatecknare För kontroll av hastighetsregulator Se i tillämpliga delar. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

109 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 4 [Företagsnamn] Sida nr: 4 Kapitel 4 Datum: Författad av: LEDNING OCH ORGANISATION Godkänd av: 4.5 Krav på kompetens och befattningsbeskrivningar (pkt 6.6) Skilj på de krav som gäller vid tillsättning av ny personal till en viss funktion inom kontrollorganet och beskrivningen över ansvar och befogenheter för en viss person eller befattning (befattningsbeskrivningar). Beträffande register över olika individer specifika utbildningar och erfarenheter (meritförteckningar) se vidare kapitel Krav på kompetens Dokumentera företagets krav på kompetens för samtliga befattningar som förekommer inom kontrollorganet (tekniskt ansvarig 1), kvalitetsansvarig, säkerhetsansvarig,2), trycksättningsansvarig samt för behörig personal specificerat för de olika ackrediteringsområdena). Beskriv även kompetenskraven dels för den personal som ska utföra interna revisioner (revisorer) och dels för de som ska utföra egenkalibrering av kontrollorganets utrustning. Beskrivningarna ska minst innefatta specificerade krav på yrkes- och vidareutbildning, intern introduktion och upplärning, teknisk kunskap och erfarenheter. Observera även de krav som kan framgå direkt i föreskrifter, t.ex. i STAFS 2003:5. Dessutom ska nytillkommande personal ha genomgått utbildning om/i kvalitetssystemets struktur och innehåll. Kraven behöver ofta även kompletteras med företagets egna krav och andra särskilda behov som t.ex. körkortsinnehav för visst fordonsslag Befattningsbeskrivningar 3 Befattningsbeskrivningar bör upprättas för de funktioner/personer som ingår i kontrollorganet. I befattningsbeskrivningen för den som utsetts till säkerhetsansvarig för kontroll av digitala färdskrivare förväntas bl.a. framgå att denne ansvarar för att de särskilda rutiner som berör digitala färdskrivare tillämpas i praktiken samt att eventuella incidenter rapporteras till berörda myndigheter. 1) 2) 3) I de fall kontrollorganet söker eller har ackreditering för kontroll av digitala färdskrivare ska den tekniskt ansvarige ha genomgått utbildning för kontroll av färdskrivare av aktuellt fabrikat samt i informationssäkerhet. I de fall kontrollorganet söker eller har ackreditering för kontroll av digitala färdskrivare ska den säkerhetsansvarige ha genomgått utbildning i informationssäkerhet. Upprättande av befattningsbeskrivningar är särskilt viktigt för säkerhets- och trycksättningsansvariga samt för tekniskt ansvariga som inte innehar någon formell arbetsledarroll i den ordinarie organisationen eller motsvarande auktoritet/befogenheter. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

110 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 8 [Företagsnamn] Sida nr: 1 Kapitel 5 Datum: Författad av: KVALITETSSYSTEM Godkänd av: 5 Kvalitetssystem (pkt 7) 5.1 Kvalitetspolicy (pkt 7.1) Definiera och dokumentera kontrollorganets policy, målsättning och utfästelser vad gäller kvalitet i den ackrediterade kontrollverksamheten och hur man säkerställer att policyn förstås, tillämpas och upprätthålls på varje nivå i organisationen. 5.2 Kvalitetsansvarig (pkt 7.4) Ange vem som utsetts till kvalitetsansvarig. Denne ska ha : - nödvändig kompetens och fastställda befogenheter för uppgiften - direktkontakt med ledningen för företaget/kontrollorganet - ansvar för kvalitetssäkringen och att kvalitetssystemet fortlöpande hålls relevant och aktuellt. Namn : 1) 5.3 Dokumentstyrning (pkt 7.6) Beskriv hur uppdateringar av kvalitetsmanualen genomförs. Ange vilka uppgifter som ska finnas på varje dokumenthuvud samt vem som godkänner 2) (signerar) kvalitetsdokument i manualen. Om bilagor till manualen saknar formellt dokumenthuvud uppges de identitetsuppgifter som minst ska framgå. Ett exempel på hur dokumenthuvudet kan se ut syns överst på sidorna i denna vägledning. Beskriv hur man kan kontrollera giltigheten hos de dokument som ingår i manualen. I detta exempel har samtliga aktuella manualblad förtecknats, med uppgift om kapitel/ sidnummer och utgåva/ datum, i en sidförteckning. Förteckningen ligger som förblad till vägledningen/manualen. Vid ändring av ett eller flera dokument i manualen registreras de nya eller ändrade dokumenten på sidförteckningssidan. Registrering/ listning av giltiga dokument kan även göras på andra sätt, t.ex. med hjälp av ett pärmkontrollblad eller motsvarande. Manualen ska bara innehålla de dokument som framgår av sidförteckningen. Alla dokument ska ha en egen identitet och hanteras enligt företagets rutin för dokumentstyrning. Det får anses olämpligt att förvara t.ex. föreskrifter, utbildningsbevis, meritförteckningar etc. i manualen. Dessa arkiveras med fördel på annan angiven plats. Ange var originalet till kvalitetsmanual finns förvarat. Förteckna de personer, eller befattningar, man avser att distribuera manualkopior till samt var dessa finns att tillgå för kontrollpersonalen. Beskriv hur makulerade dokument hanteras och ange var de arkiveras. Ett exemplar ska sparas angiven tid. Det ska vara möjligt att följa förändringar som sker under tillsynsintervallet. Makulerade dokument ska därför sparas minst 4 år men vissa dokument kan behöva arkiveras en längre tid (pkt 7.6c). 1) 2) Finns ersättare till kvalitetsansvarige utsedd bör även denne namnges. I de fall uppgifter enligt ovan redan angivits i avsnitt 4.1 kan detta avsnitt utgå. För en liten organisation kan det räcka med att ange vem som får godkänna kvalitetsdokument medan det i en större organisation kan vara lämpligt att även ange författaren. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

111 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 11 [Företagsnamn] Sida nr: 2 Kapitel 5 Datum: Författad av: KVALITETSSYSTEM Godkänd av: 5.4 Kvalitetskontroll (pkt 10.5c-d) organet ska ha ett effektivt system för övervakning av de kontroller som utförs. Uppföljningen ska omfatta såväl tekniska som administrativa rutiner. Kvalitetskontrollerna utgör en del av de revisioner kontrollorganet har att utföra för att försäkra sig om att verksamheten bedrivs på avsett sätt. Syftet är att stickprovsmässigt följa upp att kontrollerade objektet uppfyller gällande krav vad avser de system/komponenter som åtgärdats och att upprättade dokument uppfyller tillämpliga krav. Valet av kontrollpunkter bör göras så att väsentliga funktioner som är av betydelse för kontrollresultatet säkerställs. Beskriv syftet med samt omfattning och frekvens av kvalitetskontroller för aktuellt ackrediteringsområde. Antalet kvalitetskontroller anpassas så att kontrollorganets ledning får det bekräftat att kontrollverksamheten bedrivs korrekt. Ett riktvärde kan vara att minst 5% av den totala volymen kontrolleras. Av rutinen bör även framgå hur orsaken till ev. funna brister analyseras och dokumenteras samt hur/när effektiviteten av vidtagna åtgärder till brister följs upp i efterhand. Observera att kvalitetskontrollens omfattning vad gäller innehåll bör varieras. Förutom vad som sägs nedan i bör kontrollorganet även försäkra sig om att eventuellt tidigare upptäckta avvikelser inte upprepas i kontrollverksamheten. Innehållet i kontrollerna ska hållas levande och anpassas efter de behov som finns. Ange vem eller vilka som ska utföra kvalitetskontrollerna. en bör normalt utföras av den tekniskt ansvarige (om denne är insatt i det aktuella ackrediteringsområdet) eller av annan namngiven kompetent person. Uppföljningen måste utföras av personer som är bekanta med kontrollmetoder och rutiner. Observera att ingen bör få utföra stickprov på egen kontroll. Beskriv hur utförda kontroller dokumenteras. Det kan vara lämpligt att upprätta ett särskilt protokoll för kvalitetskontrollerna som konkret anger vad som ska kontrolleras. Ange var dokumentation från genomförda kontroller förvaras För kontroll av egna reparationer Beskriv vilken omfattning och frekvens kvalitetskontrollen ska ha. Vid stickprov kan t.ex. kontroller behöva göras att; - verkstaden har utfört reparationer för varje antecknad anmärkning, - de reparationer som utförts är relevanta och fackmannamässiga, - åtgärdade system och detaljer uppfyller gällande krav efter reparation och kontroll, - kontrollrapport och övrig dokumentation från kontroll är korrekt hanterad. (Se riktlinjer för upprättande av kontrollrapport, kap. 10) Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

112 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 12 [Företagsnamn] Sida nr: 3 Kapitel 5 Datum: Författad av: KVALITETSSYSTEM Godkänd av: För trycksättning med gas Beskriv kvalitetskontrollens omfattning och frekvens. Vid stickprov kan t.ex. följande kontroller behöva göras; - granskning av dokumentation från utförd trycksättning respektive inledande riskbedömning, avsyning av utrustning etc För kontroll av färdskrivare Beskriv vilken omfattning och frekvens kvalitetskontrollen ska ha. Vid stickprov kan t.ex. kontroller behöva göras att; - W-talet är korrekt uppmätt, alternativt tidtagning på känd mätsträcka (FS) - Ro korrekt uppmätt/angivet - färdskrivardata korrekt hanterad/arkiverad (DFS) - installationsskylt är korrekt upprättad, - plombering utförts/kontrollerats på alla relevanta ställen, - kontrollrapporten och diagramblad eller utskrifter från kontroll är korrekt hanterade (Se riktlinjer för upprättande av kontrollrapport, kap. 10), - kontrollen är utförd enligt aktuell kontrollmetod, t.ex. genom att granska information på diagramblad eller utskriftsremsor För kontroll av taxameter Beskriv vilken omfattning och frekvens kvalitetskontrollen ska ha. Vid stickprov kan t.ex. kontroller behöva göras att; - inställd taxameterkonstant är korrekt (förnyad anpassningskontroll), - utförd plombering utförts/kontrollerats på alla relevanta ställen, - kontrollrapporten och övrig dokumentation (utskrifter) från kontroll är korrekt hanterad. (Se riktlinjer för upprättande av kontrollrapport, kap. 10) För kontroll av hastighetsregulator Beskriv vilken omfattning och frekvens kvalitetskontrollen ska ha. Vid stickprov kan t.ex. kontroller behöva göras att; - avreglering sker vid korrekt hastighet, - plombering uppfyller gällande krav, - kontrollrapporten är korrekt hanterad (se riktlinjer för upprättande av kontrollrapport, kap. 10), - skyltar monterats 5.5 Avvikelserapportering (pkt 7.8) Beskriv på vilket sätt kontrollorganet tar hand om upptäckta avvikelser i kvalitetssystemet eller i kontrollverksamheten. Ange till vem man rapporterar avvikelser som upptäckts. Ange hur avvikelsen dokumenteras, hur korrigerande åtgärder hanteras samt var resultaten förvaras. Av beskrivningen ska även framgå att den bakomliggande orsaken till bristerna analyseras, vem som utför bedömningen, hur/var anledningen till bristerna dokumenteras innan lämplig åtgärd beslutas samt hur/när man avser att följa upp att tidigare konstaterade brister åtgärdats på varaktigt sätt, dvs. att de inte uppträder på nytt. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

113 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 11 [Företagsnamn] Sida nr: 4 Kapitel 5 Datum: Författad av: KVALITETSSYSTEM Godkänd av: 5.6 Interna revisioner (pkt 7.7) Beskriv syfte, omfattning och frekvens för interna revisioner. En fullständig revision, d.v.s. en granskning av kontrollorganets kvalitetssystem, dess aktualitet och tillämpning, ska utföras minst en gång per år. Vid revisionen kontrolleras om krav och rutiner i kvalitetssystemet och därtill kopplade styrande dokument/ instruktioner tillämpas i praktiken. Revisionen ska omfatta utvärdering av såväl administrativa som tekniska rutiner. Den personal som utses till revisorer ska namnges 1), ha lämpliga kvalifikationer och vara fristående från de avsnitt som de ska revidera. För vissa organisationer kan det vara svårt att hitta någon i personalen som uppfyller båda dessa kriterier. I sådana fall bör förmågan att kunna utföra ändamålsenliga och effektiva revisioner kunna ges viss prioritet framför kravet på opartiskhet. Om externa resurser utnyttjas för genomförande av interna revisioner bör inte samma person som skapat/byggt upp kvalitetssystemet revidera detsamma. Av rutinen bör även framgå hur orsaken till ev. funna brister analyseras och dokumenteras samt hur/när effektiviteten av vidtagna åtgärder till brister följs upp i efterhand. Beskriv hur interna revisioner dokumenteras. Upprätta ett särskilt protokoll för anteckningar om funna avvikelser. Ange även var dokumentation från utförda revisioner arkiveras. Upprätta plan för revisioner samt ange var planen finns att tillgå. För mindre kontrollorgan kan det räcka med att ange när (vilken månad) revisionen ska vara genomförd. För större verksamheter kan revisionen behöva genomföras etappvis. Ange i sånt fall tidpunkter för när de olika etapperna ska vara genomförda. 5.7 Uppföljning av vissa säkerhetsrutiner 2) Beskriv syfte, omfattning och frekvens för aktiviteten. Ange hur kontrollorganet följer upp att de rutiner som har inriktning på verksamheten med kontroll av digitala färdskrivare tillämpas av alla berörda i kontrollorganet. Bl.a. bör uppföljningen säkerställa att verkstadskort, plomberingsutrustning, kontrollrapporter, installationsskyltar, färdskrivardata mm förvaras och hanteras på säkert sätt. Av rutinen bör även framgå vem som är ansvarig/utför uppföljningen och hur granskningen dokumenteras/ arkiveras. 1) 2) I de fall uppgifter redan angivits i avsnitt 4.1 behöver utsedda revisorer inte namnges på nytt. Kravet gäller endast företag som ackrediteras för kontroll av digitala färdskrivare. en bör inte samordnas med andra befintliga rutiner. Undersökningen bör utföras slumpvis och relativt frekvent för att uppfylla syftet med aktiviteten. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

114 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 12 [Företagsnamn] Sida nr: 5 Kapitel 5 Datum: Författad av: KVALITETSSYSTEM Godkänd av: 5.8 Ledningens genomgång (pkt 7.9) Beskriv syfte 1), omfattning 2) och frekvens för ledningens genomgångar. Beskriv hur ledningens kvalitetssystemgenomgångar dokumenteras och var dokumentation från tidigare genomförda genomgångar förvaras. Vid ledningens kvalitetssystemgenomgång, lämpligen efter fullständig intern revision, eller i tillämpliga fall efter SWEDAC:s bedömning, beslutas om eventuella korrigeringar som föranletts av vid revisionen funna avvikelser 3). Tidpunkten för när avvikelser senast ska vara åtgärdade och vem som ska genomföra åtgärderna fastställs vid kvalitetssystemgenomgången. 5.9 SWEDAC:s gällande föreskrifter, Svensk standard 4) 5) m.m. Förteckna SWEDAC:s gällande föreskrifter, standarden SS-EN ISO/IEC och var dokumenten finns arkiverade. STAFS 2007:7, STAFS 2007:8, ISO/IEC 17020, SWEDAC DOC 05:7 (EA IAF/ILAC-A4:2004) (Krav för ackreditering) (Krav för kontrollorgan) Om ackrediteringen avses omfatta kontroll av egna reparationer anges även STAFS 2003:5 SWEDAC DOC 04:8 (EA-5/02) (Särskilda krav) Om ackrediteringen avses omfatta kontroll av taxametrar anges även STAFS 2006:19 1) 2) 3) 4) 5) Syftet med denna rutin är att ledningen för kontrollorganet, med lämpliga tidsintervaller, ska utvärdera kvalitetssystemet för att försäkra sig om det fortfarande är lämpligt och effektivt. Genomgången bör göras systematiskt och kan ske med hjälp av en dagordning. Denna kan t.ex. innehålla följande punkter; a) genomgång av föregående protokoll b) lämpligheten av policys och rutiner c) rapporter från uppföljningar av kontrollantkompetens (bevittningar) d) rapporter från tillsyn eller förnyad bedömning (SWEDAC) e) rapporter från interna kvalitetsrevisioner, genomförda sedan förra genomgången f) rapporter från granskning av kontrolluppdrag (kvalitetskontroller/stickprov) g) planerade och/eller pågående korrigerande eller förebyggande åtgärder h) förändringar i arbetsvolym eller arbetets art i) återkoppling från kunder j) inkomna klagomål k) behov av kvalitetsstyrningsaktiviteter, förbättringar i kvalitetssystem eller i manual l) behov av ytterligare resurser/utrustning m) behov av ytterligare personal eller personalutveckling n) mål för det kommande året och beslut om åtgärder med tidplan för genomförandet Beslut om åtgärder kan i vissa fall vara fattade redan i samband med kvalitetsrevisionen. Gällande föreskrifter och SWEDAC DOC kan beställas av SWEDAC. Svensk Standard beställs hos SIS. Övriga myndighetsföreskrifter tas upp under avsnitt 8. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

115 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 7 [Företagsnamn] Sida nr: 1 Kapitel 6 Datum: Författad av: PERSONAL Godkänd av: 6 Personal (pkt 8) 6.1 Utbildnings- och meritförteckning (pkt 8.4) Upprätta ett register över utbildning och meriter för kontrollorganets personal. I registret ska minst följande uppgifter förtecknas; yrkesutbildning, relevanta vidareutbildningar samt erfarenheter/anställningar Det är tillräckligt om det i manualen finns en hänvisning till den plats och det dokument där uppgifterna finns att tillgå. Ange även var kopior på utbildningsbevis och/eller aktuella certifikat arkiveras. 6.2 Riktlinjer för personalens uppträdande (pkt 8.5) Beskriv hur kontrollorganets personal ska förhålla sig i frågor om arbetsetik, kundrelationer, företagsregler, m.m. (se vidare IAF/ILAC-A4: a). Alternativt kan hänvisning ske till var sådana regler för uppträdande finns att tillgå. 6.3 Fullmakter Inom vissa ackrediteringsområden krävs enligt den föreskrivande myndigheten att personer som undertecknar intyg eller kontrollrapporter ska vara firmatecknare eller ha fullmakt att underteckna handlingen i företagets namn. De områden för vilka fullmakt krävs är kontroll av egna reparationer (TSVFS 1992:52) och kontroll av taxameter (STAFS 2006:19, bilaga 3, pkt 1). Exempel på fullmakt: Fullmakt för... (Namnge berörd personal) Ovanstående personer har rätt att teckna företaget på... / intyg som avser kontroll av egna reparationer / kontroll- och plomberingsrapport som avser besiktning av taxameter..enligt gällande föreskrift om. [Företagets VD 1) med namnförtydligande] 1) Fullmakten ska vara undertecknad av person med formell befogenhet att delegera rätten att teckna firman. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

116 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 8 [Företagsnamn] Sida nr: 2 Kapitel 6 Datum: Författad av: PERSONAL Godkänd av: 6.4 Utbildningsprogram (pkt 8.3) Upprätta ett utbildningsprogram för kontrollorganet. Programmet bör omfatta introduktion av ny personal och rutiner för hur upplärning, fort- och vidareutbildning samt hur löpande information ska bedrivas. Programmet ska säkerställa att personalen har tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter och att kompetensen hålls levande under anställningen. Av programmet förväntas särskilt framgå att vid rekrytering av personal till kontrollorganet ska dessa få en grundläggande utbildning i det tillämpade kvalitetssystemets struktur och innehåll. Exempel på information som kan behöva fångas upp och föras vidare till berörd personal kan vara ändrade föreskrifter eller branschnormer, reparationsanvisningar från fordonstillverkare eller generalagent, ändrade kontrollmetoder, meddelanden från SWEDAC, sektormyndigheter eller andra organisationer. Av beskrivningen ska även framgå hur man avser dokumentera innehållet i genomförda informations- eller utbildningsinsatser samt var uppgifterna arkiveras. Programmen ska vara anpassade för samtliga de typer av befattningar som kan förekomma. Det är t ex mycket viktigt att den tekniskt ansvarige får en omfattande introduktion. Den tekniskt ansvarige har det övergripande ansvaret för att kontrollverksamheten bedrivs enligt kraven i standarden ISO/IEC Denne måste därför vara väl bevandrad i företagets kvalitetssystem och i gällande föreskrifter från SWEDAC, Transportstyrelsen, Naturvårdsverket etc. och bör även ha eller ges motsvarande teoretiska kunskaper som för kontrollpersonalen inom ett eller flera av de områden för vilket företaget har ackreditering. 6.5 Bekräftelse och uppföljning av kompetens (bevittning) (pkt 6.4) Beskriv syftet med rutinen, omfattning, frekvens och vem som utför aktiviteten. Ange även hur bevittningen dokumenteras och var handlingarna arkiveras. Varje kontrollant ska övervakas (bevittnas) vid kontrollarbete enligt en uppgjord plan eller ett schema. Vid bevittningen ska minst följande bedömas; kontrollantens kompetens och kunskap om reglerna, överensstämmelsen mellan det praktiska kontrollutförandet och gällande metodbeskrivning, kontrollantens förmåga att fatta korrekta beslut kontrollantens förmåga att upprätta rapporter. I det protokoll som upprättas från övervakningen ska utöver ingående kontrollmoment (se ovan) och tillhörande kommentarer/iakttagelser till dessa även slutresultatet dokumenteras dvs. - om kontrollanten bedömts uppfylla kraven, - om åtgärder måste vidtas för att kontrollanten ska återfå eller erhålla acceptabel kompetensnivå eller - om behörigheten ska dras in av en eller annan anledning. Bevittning ska utföras av en person med tillräcklig kompetens inom ackrediteringsområdet och genomförs t.ex. innan en ny kontrollant efter genomförd utbildning ges behörighet att utföra kontrollarbeten. Därefter bör varje kontrollant bedömas för sina samtliga behörigheter inom en fyraårsperiod. För sporadiskt förekommande kontroller kan kontrollärenden i vissa fall behöva arrangeras (simuleras). 6.6 Ersättning till personalen (pkt 8.6) Beskriv personalens ersättningsformer under utförande av kontrollarbete. Observera att direkta ackord eller beting inte får förekomma. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

117 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 9 [Företagsnamn] Sida nr: 1 Kapitel 7 Datum: Författad av: LOKALER OCH UTRUSTNING Godkänd av: 7 Lokaler och utrustning (pkt 9) 7.1 platser Om kontrollen måste utföras på speciell plats i verkstaden ska platsen anges. Om ambulerande verksamhet förekommer (t.ex. färdskrivarkontroll) ska de krav som gäller vid fastställande av mätsträckor noga specificeras. Ange även ev. uppmätta mätsträckor för taxameter, färdskrivarkontroll etc. och var dessa är belägna. Om ackrediteringen avser trycksättning med gas ska det även beskrivas hur avgränsning och markering av riskområden görs, vem som får beträda provningsområdet samt hur man säkerställer kravet på skyddad plats för provningspersonalen 7.2 Utrustningsförteckning Beskriv den utrustning som används i kontrollverksamheten. Mätområde, mätosäkerhet etc. anges i förekommande fall under respektive rubrik. I de fall verkstaden har tillgång till flera utrustningar av samma typ ska de utrustningar som används i kontrollverksamheten vara tydligt utmärkta. I förteckningen ska uppgift om utrustningars unika identitet anges. Tillverkningsnummer eller serienummer anges alltid om sådant finns, oavsett om kontrollorganet skapat en egen identifiering/märkning För kontroll av egna reparationer Utrustning: Fabrikat, typbeteckning: Identifiering För trycksättning med gas Utrustning: Fabrikat, typbeteckning: Identifiering: Visa även ett schema eller skiss över den kompletta trycksättningsutrustningen, inklusive tryckmätare, ventiler med uppgifter om öppningstryck, osv., eller ange var sådan beskrivning finns att tillgå. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

118 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 7 [Företagsnamn] Sida nr: 2 Kapitel 7 Datum: Författad av: LOKALER OCH UTRUSTNING Godkänd av: För kontroll av färdskrivare Utrustning: Fabrikat, typbeteckning: Identifiering: För kontroll av taxameter Utrustning: Fabrikat, typbeteckning: Identifiering: För kontroll av hastighetsregulator Utrustning: Fabrikat, typbeteckning: Identifiering: 7.3 Underhållsrutiner med journaler Beskriv detaljerat vilken utrustning som kräver underhåll, vad som ingår i underhållet och hur ofta det ska utföras. Ange hur underhåll dokumenteras samt upprätta journaler som är anpassade efter respektive utrustning och ange var dessa finns att tillgå. Ange var instruktioner för underhåll och användarmanualer för utrustningen finns förvarad. Observera att uppgift om utförd kalibrering av utrustning bör vara noterad i underhållsjournalen För kontroll av egna reparationer Beskriv underhållet för kontrollutrustningen och upprätta underhållsjournaler För trycksättning med gas Beskriv underhållet för kontrollutrustningen och upprätta underhållsjournaler. Avsyningen kan t.ex. behöva inkludera okulärkontroller av slangar, slangbrottsventiler, och/eller säkerhetsvajer, tryckmätare och säkerhetsventiler samt funktionskontroller av tryckmätare och säkerhetsventiler För kontroll av färdskrivare Beskriv underhållet för kontrollutrustningen och upprätta underhållsjournaler För kontroll av taxameter Beskriv underhållet för kontrollutrustningen och upprätta underhållsjournaler För kontroll av hastighetsregulator Beskriv underhållet för kontrollutrustningen och upprätta underhållsjournaler. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

119 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 6 [Företagsnamn] Sida nr: 3 Kapitel 7 Datum: Författad av: LOKALER OCH UTRUSTNING Godkänd av: 7.4 Kalibreringsrutiner med journaler Beskriv rutin för kalibrering 1) samt ange eventuell utrustning som används för kalibrering. Ange med vilken periodicitet kalibreringen ska utföras 2). Observera att utrustning ska kalibreras innan den tas i bruk och därefter enligt fastställt program. Samma sak gäller för instrument som lånas in när det ordinarie är på reparation. Om kalibrering utförs av ett externt företag, som är ackrediterat för uppgiften, kan hänvisning ske till eventuellt avtal. I sådant avtal ska rutiner för kalibrering vara beskrivna. Av rutinen förväntas även framgå att kontrollutrustning efter genomförd kalibrering med godkänt resultat, förses med etiketter eller märkning som visar instrumentets kalibreringsstatus (dvs. uppgift om senast utförda, och nästa planerade, kalibrering). Om inte den tekniska anvisningen för hur kalibrering ska utföras beskrivs i kvalitetsmanualen kan istället hänvisning göras till det dokument som innehåller instruktionen. Betryggande dokumentstyrning ska dock tillämpas, d.v.s. i manualen anges såväl identitet som utgåva/datum för anvisningen samt var den finns att tillgå. Upprätta kalibreringsjournaler som är anpassade för respektive utrustning. I kvalitetsmanualen ska anges var journalblanketter finns att tillgå samt var dokumentation från tidigare utförda kalibreringar arkiveras. Gällande blankettversioner ska vara dokumenterade i manualen eller ha motsvarande dokumentstyrning. Utförd kalibrering noteras i kalibreringsjournal. Av journalen förväntas framgå mot vilken "referens" kalibreringen sker d v s, i fråga om exempelvis fyrgasmätare, gasflaskans identitet och kalibreringsgasens sammansättning, CO-HC-halt etc. Dessutom ska avlästa värden vid kalibrering före och efter eventuell justering anges. På sidan 4 i kapitel 7 visas ett exempel på hur en kalibreringsjournal kan vara uppbyggd. Kalibreringsjournalen bör arkiveras tillsammans med kalibreringsbevisen för de referenser som använts vid kalibreringen, t.ex. för referensgasblandningar, referensfilter etc. De referenser som man använder ska vara kalibrerade av ackrediterade kalibreringslaboratorier eller, i förekommande fall, av riksmätplats 2). För mät- och provningsutrustning ska även anges de största avvikelser som kan godtas vid kalibrering/kontroll av utrustningen i fråga. I vissa fall finns dessa uppgifter i myndigheternas föreskrifter eller i branschnormer, i andra fall måste kontrollorganet själv fastställa dessa värden. Observera att för viss kontrollutrustning, t.ex. för rullbromsprovare 2), måste kontrollorganet, om man själv utför kalibrering av utrustningen, kunna uppvisa en kalkyl av mätosäkerheten för de utförda kalibreringarna, dvs. en uppskattning av de felbidrag som kan hänföras till referenserna, metoden, mänskliga faktorn, miljön etc. Den totala mätosäkerheten bör understiga de specifikationer/tillåtna avvikelser som gäller för utrustningen med lämplig säkerhetsfaktor. Se vidare EAL:s publikation EA-4/02 (tid. EAL-R2) För kontroll av egna reparationer Beskriv kalibreringsrutin för kontrollutrustningen och upprätta kalibreringsjournaler. 1) 2) Med kalibrering menas en jämförelse mellan ett mätdon och en referens. Vid kalibreringen bestämmer man skillnaden mellan referensens kända värde och mätdonets visade värde. (Se vidare Svensk standard SS ). Om mätdonets visade värde inte ryms inom tillåtna toleranser/avvikelser måste mätdonet justeras/ repareras innan det får användas i kontrollverksamheten. Efter justering utförs en förnyad kalibrering. Se vidare SWEDAC DOC 04:2, Krav på kalibrering och spårbarhet för kontrollorgan. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

120 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 7 [Företagsnamn] Sida nr: 4 Kapitel 7 Datum: Författad av: LOKALER OCH UTRUSTNING Godkänd av: Exempel på kalibreringsjournal, avgasmätare Gasflaska nr Referensgas 1 ) Visat värde Visat värde CO. vol% HC..ppm CO 2... vol% (efter justering) Anteckningar Datum Signatur Utfört Gasflaska nr O vol% CO. vol% HC..ppm CO 2... vol% Datum Signatur Gasflaska nr O vol% CO. vol% HC..ppm CO 2... vol% Datum Signatur Gasflaska nr O vol% CO. vol% HC..ppm CO 2... vol% Datum Signatur O vol% Tillåtna avvikelser vid kalibrering 2 ) CO HC CO 2 O 2 ±.....vol% ±......ppm ±.....vol% ±. vol% 1) Spårbarhet för kalibreringen ska kunna visas, varför analys/kalibreringsbevis för den använda gasblandningen (utfärdat av ackrediterat kalibreringslaboratorium) lämpligen arkiveras tillsammans kalibreringsjournalen för avgasmätaren. 2) Ange den största felvisning för instrumentet som verkstaden kan godta. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

121 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 9 [Företagsnamn] Sida nr: 5 Kapitel 7 Datum: Författad av: LOKALER OCH UTRUSTNING Godkänd av: För trycksättning med gas Beskriv kalibreringsrutin för kontrollutrustningen och upprätta kalibreringsjournaler För kontroll av färdskrivare Beskriv kalibreringsrutin för kontrollutrustningen och upprätta kalibreringsjournaler För kontroll av taxameter Beskriv kalibreringsrutin för kontrollutrustningen och upprätta kalibreringsjournaler För kontroll av hastighetsregulator Beskriv kalibreringsrutin för kontrollutrustningen och upprätta kalibreringsjournaler. 7.5 Defekt kontrollutrustning (pkt 9.14) Beskriv hur man hanterar defekt utrustning, eventuell uppmärkning, anteckningar om de upptäckta felen i underhållsjournal. Hur hanteras de kontrollobjekt som eventuellt kan ha kontrollerats med den felaktiga utrustningen? Beskriv vem som fattar beslut om kontrollobjekt ska återkallas för en förnyad kontroll eller inte, hur besluten dokumenteras och var handlingarna arkiveras. 7.6 Tillgång till lokaler och utrustningar (pkt 9.2) 1) Beskriv hur man säkerställer att test- /plomberingsutrustning, verkstadskort, PINkoder, installationsskyltar mm hanteras. bl.a. vad avser säker förvaring när de inte används. Av rutinen förväntas även framgå; - att korten och PIN-koderna förvaras åtskilt, - hur det går till vid tilldelande och återtagande av verkstadskort inklusive kvittering, hur detta dokumenteras samt hur/var handlingarna förvaras (på säkert sätt) och - hur man förfar vid förnyelse av kort (gäller ett år), om ett kort kommer bort, hur kort får användas samt vilka konsekvenser olämplig användning av kort kan få 2). Om det förekommer att personalen utför kontrollarbete i fält utanför verkstadens lokaler/område ska rutinen dessutom inkludera avpassade instruktioner för hantering och förvaring av kort och plomberingsutrustning. - hur man begränsar tillgängligheten till administrativa system med lösenordsskydd eller motsvarande. Ange även vilka som har tillgång till kopierad/nedladdad data. 1) 2) Rutinen ska i relevanta delar beskrivas för de företag som ackrediteras för kontroll av färdskrivare. Se även VVFS 2005:80 3 kap, 6 (5-7)) och avsnitt 1.6. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

122 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 11 [Företagsnamn] Sida nr: 1 Kapitel 8 Datum: Författad av: KONTROLLMETODER OCH KONTROLLRUTINER Godkänd av: 8 metoder och kontrollrutiner (pkt 10.4) 8.1. Tillämpliga förordningar och föreskrifter 1) Förteckna styrande dokument. Ange var dokumenten finns förvarade/arkiveras För kontroll av egna reparationer TSVFS 1992:52 VVFS 2006:64 VVFS 2006:156 VVFS 2007:201 VVFS 2008:1 VVFS 2008:412 VVFS 2008:413 SNFS 1997:7 SFS 2001:1085 SFS 2008:50 Förteckning över garanterade tryck Provning vid ackrediterad verkstad. besiktning och besiktning.-ändring/tillägg besiktning.-ändring/tillägg besiktning.-ändring/tillägg besiktning.-ändring/tillägg Eftermonterade vidvinkel- och närzons-, speglar på tunga lastbilar Ackrediterad avgaskontroll Motorfordons avgasrening Motorfordons avgasrening-ändring/tillägg (bromskontroll) För trycksättning med gas AFS 2006: För kontroll av färdskrivare VVFS 2005:80 SFS 2004:865 EEG nr 3821/ För kontroll av taxameter VVFS 1999:177 STAFS 2006: För kontroll av hastighetsregulator TSFS 2009:18 92/24/EEG Provning med över- och undertryck av färdskrivare Förordning om kör- och vilotider Rådets förordning av taxameter (T01TX-T15TX) av taxameter av hastighetsregulator Rådets direktiv 1) Förteckning över vilka myndighetsföreskrifter som är aktuella för visst ackrediteringsområde kan beställas av SWEDAC eller hämtas från SWEDAC:s hemsida på Internet, adressen är Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

123 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 11 [Företagsnamn] Sida nr: 2 Kapitel 8 Datum: Författad av: KONTROLLMETODER OCH KONTROLLRUTINER Godkänd av: 8.2 metoder För kontroll av egna reparationer Beskriv kontrollmetoder för ackrediterade kontrollområden. Då kontrollmetoder finns beskrivna i föreskrifter eller branschnormer får hänvisning ske till dessa. För vissa kontrollområden t ex bromssystem på fordon med totalvikter över 3,5 ton, eller för bedömning av siktfält för backspeglar på tunga lastbilar kan ytterligare beskrivningar eller hänvisningar vara aktuella För trycksättning med gas Beskriv hur trycksättning ska utföras för att den ska kunna genomföras på ett säkert sätt. I metoden förväntas bl.a. framgå hur man beaktar kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2006:8, 5-7, 9, 12-14, För kontroll av färdskrivare Beskriv kontrollmetoder. Om kontrollmetoder finns beskrivna i föreskrifter eller i anvisningar från leverantör av kontrollutrustning får hänvisning ske till dessa. Vid sådan hänvisning anges dokumentets namn och/eller beteckning, utfärdandedatum eller utgåvenummer samt var instruktionen finns förvarad. Av avsnittet ska även framgå hur kontrollorganet säkerställer att man fortlöpande har tillgång till information från tillverkaren eller dennes representant om tekniska förändringar av färdskrivarsystemet. Hänvisning kan ske till upprättat avtal e.d. samt uppgift om var detta arkiveras För kontroll av taxameter Se För kontroll av hastighetsregulator Se på säkert sätt (10.8) Beskriv i de fall behov föreligger, hur viss kontroll ska utföras på ett för personal och omgivning säkert sätt. 8.4 Uppdragshantering (10.5) För vissa typer av kontrollorgan kan det dock finnas behov av dokumenterade rutiner för hur kontrakt eller arbetsorder skall upprättas, inklusive anvisningar om vad dessa måste innehålla, mellan organet och uppdragsgivaren. Behov av sådana rutiner kan t.ex. föreligga om det förekommer överenskommelser om utförande av partier av kontroller, t.ex. kontroller av färdskrivare eller taxametrar i fält hos kunden Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

124 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 1 [Företagsnamn] Sida nr: 1 Kapitel 9 Datum: Författad av: HANTERING AV KONTROLLERADE FÖREMÅL Godkänd av: 9 Hantering av kontrollerade föremål (pkt 11.4) 9.1 För kontroll av färdskrivare Beskriv hur man hanterar och förvarar färdskrivare och deras komponenter för att minimera risken för manipulation (VVFS 2005:80 kap ). Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

125 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 10 [Företagsnamn] Sida nr: 1 Kapitel 10 Datum: Författad av: DOKUMENTATION Godkänd av: 10 Dokumentation (pkt 12) Beskriv för respektive ackrediteringsområde hur relevanta dokument för kontroll arkiveras. Specificera vilka typer av dokument som ska arkiveras, minsta arkiveringstid och var dokumenten förvaras. Av rutinen ska även framgå vilket system som gäller för sökning/ insortering av dokument, t.ex. löpnummerordning, efter registreringsnummer eller annan angiven ordning. Även felaktiga/makulerade kontrollrapporter ska arkiveras. All dokumentation ska vara lättillgänglig i samband med SWEDAC:s tillsyn För kontroll av egna reparationer Arkiveringstiden är innevarande kalenderår plus två år. Uppgifter om vilka dokument som ska arkiveras kan utläsas av SWEDAC:s särskilda föreskrifter för ackrediterade verkstäder för kontroll av egna reparationer (STAFS 2003:5) För trycksättning med gas Dokumentation från utförda trycksättningar ska arkiveras. Arkiveringstiden är fem år För kontroll av färdskrivare Kopia av kontrollrapport och vid kontrollen använda diagramblad eller motsvarande ska arkiveras. Arkiveringstiden är tre år Hantering av färdskrivardata 1) 2) 3) (12.3) Beskriv hur man arrangerar det fysiska skyddet för att säkerställa säker hantering av kopierad/nedladdad information. Instruktionen ska bl.a. behandla - hur man normalt förfar med kunddata om en skrivare måste repareras eller bytas och vad man gör i de fall kopiering/nedladdning av data inte är tekniskt möjlig t.ex. på grund av felfunktion. Ange var data arkiveras och när den ska raderas. I det senare fallet ska även framgå hur ett intyg (om att data inte kan kopieras) upprättas till berört transportföretag, vilket blankettformulär 4) som ska användas, var kopior på ifyllda dokument arkiveras samt minsta arkiveringstid för dessa. - hur man avser att lagra eller dokumentera data från de kontroller som gjorts med respektive verkstadskort. Av rutinen ska bl.a. framgå vid vilka tillfällen/ hur ofta kontrolldata på kortet ska kopieras och var informationen lagras. 1) 2) 3) 4) Rutinen ska beskrivas för de företag som ackrediteras för kontroll av digitala färdskrivare. Begreppet färdskrivardata bör indelas i kunddata respektive kontrolldata. Rutinen får samordnas med rutin för skyddande av data enligt avsnitt 3.2 Se vidare 3821/85/EEG, bilaga 1B, kap VI, avsnitt 6, ( ). SWEDAC har tagit fram och kan tillhandahålla en särskild blankett, B150, för ändamålet. Blanketter kan beställas från SWEDAC/enheten för fordon på telefon eller Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

126 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 4 [Företagsnamn] Sida nr: 2 Kapitel 10 Datum: Författad av: DOKUMENTATION Godkänd av: (Den lagrade informationen ska vara läsbar och ska på begäran kunna uppvisas för behöriga myndigheter eller ackrediteringsorganet). - hur säkerhetskopiering av lagrad data utförs (back-up) och var informationen förvaras. Ange även hur ofta säkerhetskopiering görs. - hur lösa fickminnen får användas och hanteras etc. - hur kontrollorganet kommunicerar med kunden och hur man lagrar information om a) att ett transportföretag meddelats att kunddata finns att tillgå, b) ett transportföretags begäran om kunddata, c) att data levererats till ett transportföretag. d) att intyg om att data inte kunde kopieras utfärdats och distribuerats till transportföretaget. e) att data raderats Det förutsätts att kontrollorganet upprättar en loggbok, register eller motsvarande för anteckningar enligt a) e) För kontroll av taxameter Kopia av kontrollrapport och vid besiktningen framtagna kvittoutskrifter ska arkiveras. Arkiveringstiden är tio år För kontroll av hastighetsregulator Kopia av kontrollrapport och eventuella vid kontrollen använda diagramblad ska arkiveras. Arkiveringstiden är tre år. Även utskrifter om inställningen av elektroniska regulatorsystem bör arkiveras tillsammans med kontrollrapporten. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

127 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 11 [Företagsnamn] Sida nr: 1 Kapitel 11 Datum: Författad av: KONTROLLRAPPORTER OCH KONTROLLINTYG Godkänd av: 11 rapport och kontrollintyg (pkt 13) 11.1 rapporter med hanteringsrutiner rapporter i original överlämnas alltid till ägaren/brukaren. Samtliga kontrollrapporter ska vara försedda med löpnummerserie. Löpnummer bör åsättas i förväg. Av rutinen ska även framgå hur man går tillväga om man upptäcker att utfärdade och utlämnade kontrollrapporter, intyg eller installationsskyltar eller rapporterade resultat innehåller vilseledande eller oriktig information, t.ex. om kontrollresultatet är felaktigt. Ange syftet med indragningar, vem som handlägger dem och ansvarar för kontakter med fordonsägare, och i vissa fall med Transportstyrelsen, samt hur anteckningar om indragningen/återkallandet förs och var de arkiveras. För att tydliggöra syftet med rutinen är det fördelaktigt om ni anger några exempel på fall när rutinen kan behöva tillämpas. Om kontrollorganet har flera kontrollutrustningar för samma typ av mätning eller provning ska det av arkiverad dokumentation framgå vilken av dem som använts vid en viss kontroll. Samma gäller i det fall flera möjliga mätplatser eller mätsträckor förekommer. I förekommande fall anges i rutinen hur notering görs i kontrollrapport, på resultatutskrift eller i annat arkiverat dokument För kontroll av egna reparationer resultatet redovisas i kontrollrapport ER. Behörig kontrollant ska efter utförd kontroll med sin namnteckning bekräfta att samtliga fordonsbrister åtgärdats och att fordonet uppfyller gällande krav vad avser de komponenter/system som åtgärdats av verkstaden. På sidan 3 i kapitel 11 visas ett exempel på det rapportformulär som används. På sidan 4 i samma kapitel finns SWEDAC:s riktlinjer för hur rapporten hanteras Intyg om egna reparationer 1) Ett intyg om egna reparationer ska utfärdas för svenskregistrerade fordon med kontrollrapporten som underlag. Intyget utfärdas på Transportstyrelsens blankett Vv och undertecknas av behörig firmatecknare eller annan person som genom fullmakt fått motsvarande befogenhet. På sidan 5 i kapitel 11 visas ett exempel på den blankett som används. Buntar med tomma intygsblanketter bör förvaras på ett betryggande och säkert sätt för att förebygga felaktig eller orättmätig användning. Ange i rutinen hur förvaring ska ske. 1) Om verkstaden tillämpar s.k. direktregistrering av kontrollresultat till Transportstyrelsens trafikregister behöver inget intyg utfärdas. Uppgift om referensnummer, inmatningsdatum och signatur av behörig operatör antecknas på verkstadens kopia av kontrollrapporten. Observera dock att vid inmatning av kontrollresultat är det datum för kontrollen som ska registreras. Vid direktregistrering måste säkerställas att endast behöriga operatörer kan utföra registrering. Personligt lösenord får inte vara tillgängligt för oberättigade vare sig i form av kom-i-håg-lappar eller automatsparat i inloggningsmenyn. Även om verkstaden normalt tillämpar detta förfarande ska rapportering med intyg beskrivas som en alternativ rutin (t.ex. för längre avbrott i förbindelsen med Transportstyrelsen). Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

128 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 11 [Företagsnamn] Sida nr: 2 Kapitel 11 Datum: Författad av: KONTROLLRAPPORTER OCH KONTROLLINTYG Godkänd av: 11.2 För trycksättning med gas Ange hur utförda trycksättningar dokumenteras. Av dokumentationen bör t.ex. framgå namn på den som utfört trycksättningen, datum, identiteten för provobjektet, använt kontrolltryck, referens till utförd riskbedömning och vilken metod som tillämpats För kontroll av färdskrivare Efter kontroll av färdskrivare utfärdas kontrollrapport IB. Rapporten undertecknas av den behöriga kontrollant som utfört kontrollen. På sidan 6 i kapitel 11 visas ett exempel på det rapportformulär som används. På sidan 7 i samma kapitel finns SWEDAC:s riktlinjer för hur rapporten hanteras. På sid. 8 visas det intyg som ska utfärdas i de fall det inte är möjligt att kopiera/ladda ner data ur en defekt färdskrivare som ska bytas. En kopia av intyget ska arkiveras hos kontrollorganet, lämpligen tillsammans med kontrollrapporten För kontroll av taxameter Efter kontroll av taxameter utfärdas kontrollrapport T. Rapporten undertecknas dels av den behöriga kontrollant som utfört kontrollen och dels av behörig firmatecknare, eller av person med fullmakt. På sidan 9 i kapitel 11 visas ett exempel på det rapportformulär som används. På sidan 10 i samma kapitel finns SWEDAC:s riktlinjer för hur rapporten hanteras För kontroll av hastighetsregulator Efter kontroll av hastighetsregulator utfärdas kontrollrapport HR. Rapporten undertecknas av den behöriga kontrollant som utfört kontrollen. På sidan 11 i kapitel 11 visas ett exempel på det rapportformulär som används. På sidan 12 i samma kapitel finns SWEDAC:s riktlinjer för hur rapporten hanteras. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

129 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 11 [Företagsnamn] Sida nr: 3 Kapitel 11 Datum: Författad av: KONTROLLRAPPORTER OCH KONTROLLINTYG Godkänd av: av egna reparationer Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

130 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 11 [Företagsnamn] Sida nr: 4 Kapitel 11 Datum: Författad av: KONTROLLRAPPORTER OCH KONTROLLINTYG Godkänd av: av egna reparationer riktlinjer för kontrollrapport Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

131 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 9 [Företagsnamn] Sida nr: 5 Kapitel 11 Datum: Författad av: KONTROLLRAPPORTER OCH KONTROLLINTYG Godkänd av: Intyg om egna reparationer Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

132 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 11 [Företagsnamn] Sida nr: 6 Kapitel 11 Datum: Författad av: KONTROLLRAPPORTER OCH KONTROLLINTYG Godkänd av: av färdskrivare Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

133 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 10 [Företagsnamn] Sida nr: 7 Kapitel 11 Datum: Författad av: KONTROLLRAPPORTER OCH KONTROLLINTYG Godkänd av: av färdskrivare riktlinjer för kontrollrapport Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

134 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 10 [Företagsnamn] Sida nr: 8 Kapitel 11 Datum: Författad av: KONTROLLRAPPORTER OCH KONTROLLINTYG Godkänd av: av färdskrivare Intyg om icke nedladdningsbar data Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

135 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 2 [Företagsnamn] Sida nr: 9 Kapitel 11 Datum: Författad av: KONTROLLRAPPORTER OCH KONTROLLINTYG Godkänd av: av taxameter Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

136 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 11 [Företagsnamn] Sida nr: 10 Kapitel 11 Datum: Författad av: KONTROLLRAPPORTER OCH KONTROLLINTYG Godkänd av: av taxameter riktlinjer för kontrollrapport Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

137 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 11 [Företagsnamn] Sida nr: 11 Kapitel 11 Datum: Författad av: KONTROLLRAPPORTER OCH KONTROLLINTYG Godkänd av: av hastighetsregulator Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

138 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 11 [Företagsnamn] Sida nr: 12 Kapitel 11 Datum: Författad av: KONTROLLRAPPORTER OCH KONTROLLINTYG Godkänd av: av hastighetsregulator riktlinjer för kontrollrapport Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

139 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 7 [Företagsnamn] Sida nr: 1 Kapitel 12 Datum: Författad av: UNDERLEVERANTÖRER Godkänd av: 12 Underleverantörer (pkt 14) 1) organet ska normalt självt utföra de kontroller som det åtagit sig att utföra. För ackrediteringsområdet kontroll av egna reparationer får dock underleverantörer för byte av däck eller rutor anlitas. Dessa behöver inte vara ackrediterade Underleverantörsregister 1) Följande underleverantörer kommer att användas: 2) Område Företag Organisationsnummer 1) 2) Om kontrollorganet inte anlitar underleverantörer ska detta framgå. Ange om underleverantören är ackrediterad för visst kontrollområde. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

140 Kvalitetsmanual för Utgåva nr: 7 [Företagsnamn] Sida nr: 1 Kapitel 13 Datum: Författad av: KLAGOMÅL OCH OMPRÖVNING Godkänd av: 13 Klagomål och omprövning (pkt 15) 13.1 Handhavande av klagomål (pkt 15.1) Beskriv rutin för handhavande av klagomål. Ange vem som handlägger inkomna klagomål samt var förteckning över dessa finns att tillgå. Av rutinen bör även framgå hur orsaken till ev. funna brister analyseras och dokumenteras samt hur/när effektiviteten av vidtagna åtgärder till brister följs upp i efterhand Exempel på förteckning över klagomål (pkt 15.3) Diarienummer : Datum : Registreringsnummer : Anledning/avvikelse : Analys/orsak : Åtgärd : Handlagt av : 13.2 Omprövning av kontrollresultat (pkt 15.2) Då ett klagomål avser kontrollresultatet och kunden anser att kontrollorganets beslut om kontrollobjektets status, dvs om objektet uppfyller gällande krav eller inte, är felaktigt ska kontrollorganet ompröva beslutet. Beskriv syfte med omprövning, hur den hanteras samt vem som fattar beslut i omprövningsärenden. Ange även hur omprövningar dokumenteras samt var handlingarna arkiveras efter utförd åtgärd. Av rutinen bör även framgå hur orsaken till ev. funna brister analyseras och dokumenteras samt hur/när effektiviteten av vidtagna åtgärder till brister följs upp i efterhand. Exempel på kvalitetsmanual för kontrollorgan inom fordonsbranschen

141 VÄGTRAFIK Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kontrollbesiktning

142

143 Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Definitioner kap. Genomförande av kontrollbesiktning... 5 Allmänt... 5 Omfattning... 6 Genomförande kap. Bedömningsresultat kap. Föreläggandetid kap. Besiktningsprotokoll kap. Körförbudsmärke kap. Rapportering till Transportstyrelsen kap. Övrigt Reservrutiner Undantag Bilaga 1 KONTROLLPROGRAM BIL, SLÄP STOMME HJULSYSTEM DRIVSYSTEM BROMSSYSTEM STYRSYSTEM KAROSSERI KOMMUNIKATION INSTRUMENTERING ÖVRIGT BRANDSKYDDSKONTROLL AV BUSS MILJÖKONTROLL Bilaga 2 KONTROLLPROGRAM MOTORCYKEL STOMME HJULSYSTEM DRIVSYSTEM BROMSSYSTEM

144 5 STYRSYSTEM KAROSSERI KOMMUNIKATION INSTRUMENTERING ÖVRIGT MILJÖKONTROLL Bilaga 3 KONTROLLPROGRAM TUNG TERRÄNGVAGN, TRAKTOR, MOTORREDSKAP och SLÄPFORDON till dessa STOMME HJULSYSTEM DRIVSYSTEM BROMSSYSTEM STYRSYSTEM KAROSSERI KOMMUNIKATION INSTRUMENTERING ÖVRIGT MILJÖKONTROLL Bilaga 4 KÖRFÖRBUDSMÄRKE Bilaga 5 FÖRENKLAD LJUDNIVÅMÄTNING Bilaga 6 NOMENKLATUR

145 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kontrollbesiktning; beslutade den 26 maj Transportstyrelsen föreskriver 1 med stöd av 8 kap. 16 fordonsförordningen (2009:211), 13 förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening och 20 kap. 1 förordningen (2001:650) om vägtrafikregister följande samt beslutar följande allmänna råd. TSFS 2010:84 Utkom från trycket den 16 juni 2010 VÄGTRAFIK 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Dessa föreskrifter anger närmare bestämmelser om kontrollbesiktning enligt fordonslagen (2002:574) och fordonsförordningen (2009:211). I bilaga 1 3 anges vilka system och komponenter som ska kontrolleras. I bilaga 4 anges hur ett körförbudsmärke ska se ut och vilka uppgifter som ska anges på märket. I bilaga 5 anges hur en förenklad ljudnivåmätning ska genomföras på personbil, lastbil och motorcykel. I bilaga 6 anges den nomenklatur som ska användas i besiktningsprotokollet. Definitioner 2 Följande beteckningar används med nedan angiven betydelse. ackrediterad verkstad fordonsverkstad som inom sin egen 1 Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, , s. 37, Celex 31998L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, , s. 18, Celex 31998L0048). Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den 6 maj 2009 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (EUT L 141, , s. 12, Celex 32009L0040). 1

146 organisation inrymmer ett kontrollorgan vilket med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter 2 samt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, ackrediterats för kontroll av egna reparationer bedömningskod bedömning två (2) bedömning två (2) utmärkt med kryss (x) bedömning tre (3) besiktningsstation besiktningsprogramkod brist vars omfattning betecknas med graden något brist vars omfattning betecknas med graden påtaglig brist vars omfattning betecknas med graden mycket bromskontroll enkel provkörning kod som anger bristens betydelse ur miljö- eller trafiksäkerhetssynpunkt fordonet uppfyller inte föreskrivna krav och bristen är inte enkel ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt fordonet uppfyller inte föreskrivna krav men bristen är enkel ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt bristen har sådan betydelse att fordonet inte kan användas utan uppenbar fara för trafiksäkerheten anläggning, fast eller mobil, där besiktningar utförs. En mobil anläggning ska utgöras av ett fordon som är registrerat i vägtrafikregistret kod som anger vilken typ av besiktning som avses system/komponent är inte i fullgott eller oskadat skick och bristen är fullt märkbar bristen kan klart konstateras och är av betydande storlek bristen är helt uppenbar och påfallande stor undersökning av bromssystem enligt kontrollprogram undersökning av fordonet genom körning 2 EUT L 218, , s. 30 (Celex 32008R0765). 2

147 kortare sträcka för kontroll av allmän körbarhet fastsättning felindikator (OBD) fordonsspecifika uppgifter fullständig provkörning funktion funktionskontroll funktionsmöjlighet fixering av en detalj eller komponent på sådant sätt att den fyller sin givna funktion utan att riskera att lossna en lampa eller en ljudsignal som gör fordonets förare uppmärksam på att en utsläppsrelaterad komponent som är knuten till OBD -systemet eller själva OBD -systemet inte fungerar tekniska uppgifter, referensdata eller gränsvärden som behövs vid en besiktning av ett visst fordon undersökning av fordonets egenskaper genom normal körning med inlagda moment för kontroll av broms- och manöverförmåga samt körbarhet verkan på avsett sätt vad avser ett system, en komponent eller en detalj kontroll av om ett system, en komponent eller en detalj fungerar på avsett sätt vid normal användning eller manövrering bedömning av om ett system, en komponent eller en detalj har möjlighet att fungera då funktionskontroll inte är möjlig att genomföra förenklad ljudnivåkontroll mätning av nivån på avgasljud enligt bilaga 5 garanterat tryck glapp glappkontroll hjulvarv vid bromskontroll kärvning det minsta manövertryck för pneumatiska bromssystem som tillverkaren garanterar finns tillgängligt i bromscylindern vid maximal bromsning och som används för beräkning av maximal bromskraft och retardation. För släpvagnar är trycket fastställt till 0,65 MPa rörelse i en led eller lagring utöver den rörelse som är normalt spel i konstruktionen kontroll av glappets storlek i en led eller lagring, under avlastning då så är möjligt hjulvarv som i beräkningshänseende tillåts avvika ± 25 % från ett helt hjulvarv tillstånd som för ett system, en komponent eller 3

148 en detalj betyder försämrad/osäker funktion eller manövrering körförbudsmärke ljudkontroll medelbromskraft under ett hjulvarv mätning OBD-system (emissioner) okulärkontroll position referensbromskraft retardationsprov rostskadekontroll rullmotstånd märke som anbringas på ett fordon när körförbud meddelas (bilaga 4) subjektiv bedömning av nivån på avgasljud eller ljud från en misstänkt skada genom avlyssning beräknat medelvärde av den bromskraft som vid bromskontroll utvecklas under ett genomsnittligt hjulvarv med konstant pedal- /manövertryck bestämning av storhetsvärde med hjälp av mätutrustning system för omborddiagnos för utsläppskontroll med förmåga att identifiera det sannolika felstället i de utsläppsbegränsande systemen med hjälp av felkoder som lagrats i ett dataminne kontroll som i huvudsak baseras på synintryck, men som även kan innefatta intryck via andra sinnesorgan samt enklare handgrepp och enkel mätning kod bestående av 1 4 siffror som identifierar enskilda komponenter och detaljer i kontrollprogram 1 3 den bromskraft för en hjulaxel som alstras i däckens periferier vid prov i en rullbromsprovare och som är relaterad till ett bromscylindertryck angivet i dokument utfärdat vid typgodkännande enligt ECE R 13 mätning, eller mätning och beräkning, av fordonets retardationsförmåga genom att bromsen ansätts under provkörning på en plan och belagd väg med god friktion kontroll av rostskada som inleds med okulärkontroll men som övergår till undersökning med kontrollverktyg om rostangrepp kan konstateras på ytor och detaljer den medelkraft som åtgår för att med bromsprovaren rotera hjulet ett varv utan att 4

149 broms ansatts skada starttryck i bromscylinder starttryck i bromsuttag för släpvagnsbroms trafiksäkerhetsprovning täthetskontroll deformation, nedsatt funktion, korrosionsangrepp eller annan försvagning av en komponent eller detalj det tryck i en bromscylinder som fordras för att hjulbromsen ska börja alstra bromskraft det tryck i dragande fordons bromsuttag som fordras för att släpvagnens hjulbroms ska börja alstra bromskraft en provning av fordonets trafiksäkerhet enligt bilaga II i direktiv 2009/40/EG 3 undersökning av tätheten i ett system som har till uppgift att innesluta gas eller vätska 2 kap. Genomförande av kontrollbesiktning Allmänt 1 Besiktningsteknikern ska ha tillgång till fordonets registrerade uppgifter genom dataförbindelse med Transportstyrelsen. 2 Fordonet ska identifieras före besiktningen. Uppgifter som ska ligga till grund för identifieringen är chassinummer och registreringsnummer. Efter identifieringen ska besiktningsteknikern kontrollera att fordonet överensstämmer med registrerade uppgifter beträffande fabrikat, karosseri, fordonskategori, färg och eventuell kopplingsanordning. 3 Om identifieringsmärkning i form av chassinummer eller motsvarande saknas ska fordonet ges en tillfällig identitet i avvaktan på utredning. Den tillfälliga identiteten ska bestå av en plombering som anbringas i fordonets stomme eller motsvarande. Plomberingen ska vara unik för besiktningsorganet och uppgift om fordonet ska införas i en särskild förteckning. Uppgift om tillfällig identitet, motornummer och om möjligt även växellådsnummer, bakaxelnummer och nyckelnummer, ska antecknas i besiktningsprotokollet. 4 Ett besiktningsorgan ska förfoga över de föreskrifter, standarder, fordonsspecifika uppgifter, referensdata m.m. som är nödvändiga för besiktningsverksamheten. 3 EUT L 141, , s. 12 (Celex 32009L0040). 5

150 5 Besiktningsorganet ska ha rutiner som säkerställer att nya produktsäkerhetskampanjer initierade av Transportstyrelsen är kända. 6 I Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:78) om teknisk kontrollutrustning för besiktningsorgan anges närmare bestämmelser om den utrustning som ska finnas tillgänglig vid en kontrollbesiktning. Omfattning 7 Besiktning ska för respektive fordonsslag utföras i enlighet med tillämpligt kontrollprogram. program enligt bilaga 1 gäller vid besiktning av bil och släpvagn som dras av bil med undantag av EG-mobilkran. Vid besiktning av buss ska dock avsnitt 3.1 och 6.2 i bilagan endast tillämpas beträffande de komponenter och system som inte omfattas av avsnitt 13. program enligt bilaga 2 gäller vid besiktning av motorcykel. program enligt bilaga 3 gäller vid besiktning av tung terrängvagn, traktor, motorredskap och släpfordon till dessa, samt EG-mobilkran. 8 För vissa fordonsslag saknas kontrollprogram. Vid besiktning av bil ombyggd till traktor, lätt terrängvagn samt släp till dessa fordon ska kontrollprogrammet för bil, i bilaga 1, följas. Vid besiktning av moped och terrängskoter ska kontrollprogrammet för motorcykel, i bilaga 2, följas. Vid besiktning av bil ombyggd till motorredskap klass II samt efterfordon ska kontrollprogrammet för tung terrängvagn, traktor, motorredskap och släpfordon till dessa, i bilaga 3, följas. Genomförande 9 System och komponenter ska, även om de inte utgör obligatorisk utrustning, kontrolleras enligt den kontrollmetod som anges i kontrollprogrammet. 10 I de fall bedömningen i kontrollprogrammet ska utföras från och med en viss årsmodell eller viss ibruktagandetidpunkt, har årtalet eller årtal samt månad angivits inom parentes eller i notering i anslutning till positionen. Detta gäller för fordon som tagits i trafik 1960 och senare, om inget annat anges. För fordon som har tagits i bruk före 1960, amatörbyggda fordon eller fordon som importerats för eget bruk, utgör flyttsak eller som förvärvats i utlandet genom arv eller testamente, ska vissa delar i kontrollprogrammen inte tillämpas då dessa fordon omfattas av andra bestämmelser. 11 Position, feltyp, bedömning eller anmärkning i fotnot som är märkta med (P) i kontrollprogrammen innebär att kontroll endast utförs vid flygande inspektion. 6

151 12 får utföras utan att system eller komponenter demonteras. 13 Vid en ny kontrollbesiktning enligt 6 kap. 14 fordonsförordningen (2009:211), av en lastbil, buss eller släpvagn till dessa med en totalvikt över kg, ska en fullständig kontroll i rullbromsprovare göras om underkännandet avsåg bromssystemet och bristen påverkar fordonets bromsprestanda. Detta gäller dock inte EG-mobilkran. Om en fullständig kontroll i rullbromsprovare inte tillför ytterligare underlag för bedömningen får kontrollen begränsas. Upptäcks en eller flera nya brister hos fordonet, ska bristerna bedömas enligt tillämpligt kontrollprogram och fordonet underkännas i enlighet med 3 kap. 14 Ett föreläggande vid flygande inspektion om att låta en ackrediterad verkstad reparera och prova fordonet eller visa för ett besiktningsorgan att bristerna har avhjälpts, förfaller om fordonet inställts till kontrollbesiktning. 15 Om föreläggandet har beslutats vid flygande inspektion ska besiktningsorganet även kontrollera att brister märkta med (P) är åtgärdade. 16 Ett fordon får vara delvis lastat om det finns skäl för det och särskilda säkerhetsföreskrifter inte anger att fordonet ska vara olastat. 17 Ett fordon som är godkänt för mer än ett karosseri ska kontrolleras med avseende på minst ett av de karosserialternativ som anges i registreringsbeviset. Om karosserikod BC eller 85 Anordning för påhängsvagn finns som karosserialternativ, ska dock detta karosseri finnas på fordonet vid besiktningen. 18 Vid kontrollbesiktning av ett motordrivet fordon ska enkel provkörning utföras för att kontrollera hastighetsmätarens funktion, systemens funktion och allmän körbarhet. Om det kan antas att en fullständig provkörning tillför förrättningen ytterligare underlag för bedömningen, ska sådan utföras. Vid en ny kontrollbesiktning enligt 6 kap. 14 fordonsförordningen (2009:211) ska enkel eller fullständig provkörning utföras om det kan antas tillföra förrättningen underlag för bedömningen. Allmänna råd Provkörning behöver inte genomföras vid mycket halt väglag, vid bristande framkomlighet på grund av mycket snö, om lastsäkringen är undermålig eller om fordonet är behäftat med brister i sådan omfattning eller av sådan art att besiktningsteknikerns hälsa eller säkerhet kan äventyras. 19 Om det finns snö, is eller smuts på ett fordon i sådan omfattning att förrättningen avsevärt försvåras, ska kontrollbesiktning inte utföras. 7

152 20 Om en släpvagn inställs till kontrollbesiktning och släpvagnen är sammankopplad med ett dragfordon som inte är funktionsdugligt, med avseende på system där släpvagnens funktion styrs av dragfordonet, ska kontrollbesiktning inte utföras. 21 När en bil försedd med bränslesystem för gas inställs till kontrollbesiktning, ska bilens bränsletank för gas vara fylld med tillräcklig mängd så att bilen kan köras på gas. 22 När en bil, som är utrustad med en icke automatisk dragstångskoppling (klass T) eller en multifunktionskoppling, inställs till kontrollbesiktning ska bilen inställas tillsammans med avsedd släpvagn. 3 kap. Bedömningsresultat 1 Om anmärkning riktas mot en eller flera brister på fordonet med bedömningen tre (3) enligt kontrollprogrammet, ska fordonet anses så bristfälligt att fordonet inte kan användas utan uppenbar fara för trafiksäkerheten. Körförbud ska då meddelas för fordonet enligt 6 kap. 16 fordonsförordningen (2009:211). 2 Om anmärkning riktas mot en eller flera brister på fordonet med bedömning två (2) enligt kontrollprogrammet ska föreläggande enligt 6 kap. 17 fordonsförordningen (2009:211) meddelas. 3 Brister som samverkar på sådant sätt att deras sammanlagda verkan tillmäts en betydligt större negativ betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt än de enskilda bristerna var för sig, ska bedömas i samverkan om det kan antas att bedömningsresultatet blir att fordonet vid användning på väg utgör en uppenbar fara för trafiksäkerheten. 4 Ett kryss (x) efter bedömningen två (2) i kontrollprogrammet innebär att den enskilda bristen är att anse som enkel. Detta gäller dock inte i fall som sägs i 5 och 6. 5 Om det kan konstateras att brister med bedömningen två (2) utmärkt med kryss (x) uppgår till fem eller fler ska föreläggande enligt 6 kap. 17 fordonsförordningen (2009:211) meddelas. 6 Om det kan konstateras att tidigare noterad brist med bedömningen två (2) utmärkt med kryss (x), kvarstår och omfattar samma felbeskrivning som vid föregående kontrollbesiktning eller flygande inspektion, ska föreläggande enligt 6 kap. 17 fordonsförordningen (2009:211) meddelas. 7 Om kontroller som föreskrivs i kontrollprogrammet inte kan genomföras, beroende på bristfälligheter i fordonets funktion eller på att fordonet inte är lämpligt för trafik, ska fordonet föreläggas om ny kontrollbesiktning. 8

153 8 Om fordonets identifieringsmärkning i form av chassinummer eller motsvarande saknas eller är skadat, eller om fordonet avviker från tidigare godkänt utförande ska föreläggande enligt 6 kap. 20 fordonsförordningen (2009:211) meddelas. 4 kap. Föreläggandetid 1 Vid föreläggande enligt 6 kap. 17 fordonsförordningen (2009:211) ska föreläggandetiden bestämmas till en månad. Om fordonet har underkänts vid fler än två kontrollbesiktningar i följd ska dock föreläggandetiden bestämmas till en vecka. 5 kap. Besiktningsprotokoll 1 Resultatet av en kontrollbesiktning ska sammanfattas i ett besiktningsprotokoll. Av besiktningsprotokollet ska framgå 1. om fordonet godkänts eller underkänts, 2. de brister som leder till att fordonet underkänts, 3. beslut om körförbud, föreläggande om kontrollbesiktning eller reparation och provning vid en ackrediterad verkstad inom viss tid, att enkla brister ska avhjälpas, föreläggande om registreringsbesiktning, 4. vägmätarställning och mätvärden samt gränsvärden vid miljökontroll i tillämpliga fall, 5. registreringsnummer, 6. chassinummer, 7. besiktningsplats, 8. datum, 9. klockslag då förrättningen påbörjats, 10. identifiering av besiktningstekniker, 11. besiktningsorganets namn, och 12. identifieringsnummer som är unikt för besiktningsprotokollet. 2 Utformningen av besiktningsprotokollet ska vara sådan, att det för brister med bedömningen två (2) eller två (2) utmärkt med kryss (x) tydligt framgår att fordonet underkänts och att bristerna ska avhjälpas. Vidare ska vid bedömningen två (2) framgå att fordonet inom viss tid ska inställas till kontrollbesiktning eller repareras och provas vid en ackrediterad verkstad. Allmänna råd Besiktningsorganet får genom en notering i besiktningsprotokollet även informera fordonsägaren om begynnande brister som dock inte bedömts medföra anmärkning. Besiktningsorganet kan även lämna fordonsägaren råd eller annan, ur miljö- eller trafiksäkerhetssynpunkt, viktig information. 9

154 3 Vid anteckning av brister i besiktningsprotokollet ska nomenklatur enligt bilaga 6 användas. 4 Brister ska beskrivas i följande ordning: Komponent/detalj, läge och fel. Vid annan rapportering än via dataförbindelse ska alltid position anges före komponent/detalj, läge och fel. 5 Av besiktningsprotokollet ska framgå vilken kontrollmetod som använts när ett system/komponenter har alternativ föreskrivna i kontrollprogrammet. 6 Av besiktningsprotokollet ska tydligt framgå att fordon som omfattas av direktiv 2009/40/EG, har genomgått en kontroll enligt direktivet. 7 Har ett rullbromsprov genomförts på ett fordon med ett pneumatiskt bromssystem ska uppmätta värden från bromskontrollen anges. Av protokollet ska framgå 1. rullmotstånd, 2. starttryck, 3. bromskraft, 4. trycket i bromscylinder, 5. vikt, och 6. det garanterade trycket. 8 Den som utfört kontrollen ska underteckna besiktningsprotokollet. Om besiktningsprotokollet är en utskrift ur ett datasystem, där den som utfört besiktningen är säkert identifierad och framgår av protokollet, kan undertecknandet utgå. 6 kap. Körförbudsmärke 1 Meddelas körförbud ska fordonet förses med körförbudsmärke enligt bilaga 4. Märket ska anbringas på fordonet så att det är väl synligt utifrån. På fordon med vindruta ska märket placeras på rutan så att det inte onödigtvis skymmer förarens sikt framåt. 2 På körförbudsmärkets baksida ska införas uppgift om 1. fordonets registreringsnummer, 2. fordonets chassinummer om registreringsnummer saknas, 3. fordonets nationalitetsbeteckning om det är registrerat i annat land, 4. besiktnings datum, och 5. besiktningsorgan och ort. 3 På fordon som saknar vindruta ska körförbudsmärket fästas på annan ruta. Saknar fordonet ruta ska tillämpligt fästmaterial (t.ex. kraftigt snöre eller s.k. buntband) förslutas mellan körförbudsmärket och en transparent folie eller likvärdigt material. 10

155 Körförbudsmärket ska anbringas på fordonet på ett sådant sätt att åverkan på körförbudsmärket eller fästmaterialet måste ske i samband med borttagande. 7 kap. Rapportering till Transportstyrelsen 1 Besiktningsorganet ska ha dataförbindelse med Transportstyrelsen och rapportera resultaten från kontrollbesiktningen på sätt som fastställs av Transportstyrelsen. 2 Besiktningsorganet ska omedelbart efter avslutad förrättning rapportera resultatet till Transportstyrelsen. 3 Besiktningsorganet ska iaktta nödvändig säkerhet vad gäller inloggningssäkerhet och tillgänglighet till datorer som används för rapportering. Lösenuppgifter eller andra uppgifter som krävs för att genomföra en rapportering till Transportstyrelsen får endast tilldelas behörig personal. 4 Vid rapportering till Transportstyrelsen ska för fordon som är registrerade i vägtrafikregistret, följande uppgifter lämnas. 1. Identifiering av besiktningsorgan. 2. Identifiering av besiktningsstation. 3. Identifiering av besiktningstekniker. 4. Län där förrättningen genomförts. 5. Datum och klockslag då förrättningen påbörjats. 6. Registreringsnummer. 7. Vägmätarställning i förekommande fall. 8. Besiktningsprogramkod. 9. Bedömningskod för respektive brist. 10. Detaljs positions-, läges- och bristkod. 11 Mätvärden (buller- och avgasvärden samt bromskrafts- /retardationsvärden). 12. Samverkande besiktningsanmärkningar. 13. Enkla brister som ska avhjälpas. 14. Föreläggande om registreringsbesiktning. 15. Föreläggande t.o.m. datum. 16. Godkänt besiktningsresultat. 17. Underkänt besiktningsresultat. 18. Körförbud. 5 För fordon som inte är registrerade i vägtrafikregistret ska följande uppgifter lämnas. 1. Identifiering av besiktningsorgan. 2. Identifiering av besiktningsstation. 3. Identifiering av besiktningstekniker. 4. Län där förrättningen genomförts. 5. Datum och klockslag då förrättningen påbörjats. 11

156 6. Identifieringsnummer och fabrikat. 7. Enkla brister som ska avhjälpas. 8. Föreläggande om registreringsbesiktning. 9. Föreläggande t.o.m. datum. 10. Godkänt besiktningsresultat. 11. Underkänt besiktningsresultat. 12. Körförbud. 6 Transportstyrelsen fastställer besiktningsprogramkod. 8 kap. Övrigt Reservrutiner 1 Vid tillfälligt avbrott i dataförbindelsen får kontrollbesiktning utföras trots att besiktningsteknikern saknar tillgång till resultatet av den senaste kontrollbesiktningen eller flygande inspektionen. Besiktningsorgan ska i samråd med Transportstyrelsen upprätta särskilda rutiner som ska tillämpas i samband med avbrott i dataförbindelsen. Undantag 2 Undantag från dessa föreskrifter prövas av Transportstyrelsen. Denna författning träder i kraft den 1 juli På Transportstyrelsens vägnar STAFFAN WIDLERT Mats Hjälm (Vägtrafikavdelningen) Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

157 Bilaga 1 Bilaga 1. program bil, släp 1 STOMME 1.1 BÄRANDE KONSTRUKTION Ram Rambalk Ram, låsanordning Ramtvärbalk Framaxelbalk Framvagnsram Bakaxelbalk Bakvagnsram Fastsättning, skador. Med fastsättning avses även gummikuddar och liknande som används för fastsättning av t.ex. fram-/bakvagnsram. Okulärkontroll underifrån och från sidan. Tunga fordon kontrolleras när krafter påförs med kraftplatta eller verktyg. Upptäcks skador som tyder på skevhet görs jämförelsemätning. Slutlig bedömning sker efter provkörning där skevhetens inverkan på körbarheten ska vara avgörande. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras. Bedömning Med rostskada menas mjukrost eller godsbortfall på grund av skadan. Mjukrost i form av sådan jäsning eller skiktning som förekommer t.ex. mellan ramfläns och förstärkning ska i normalfallet endast bedömas i kombination med annan skada, t.ex. sprickor. Övriga skador som ska bedömas förutom sprickor är deformationer. Omfattningen på en rostskada i separat ram bestäms genom att uppskatta skadans inverkan på ramens bärighet. Vid bedömning av godsbortfall räknas ramens flänsar var för sig Balkprofil Sidobalk Hyttsidobalk Tvärbalk Dörrstolpe-A Dörrstolpe-B Dörrstolpe-C 13

158 Bilaga Dörrstolpe-D Hyttvärbalk Skador. Okulärkontroll underifrån, under främre huv, och från utsidan via hjulhus och dörröppning. Upptäcks skador som tyder på skevhet görs jämförelsemätning. Slutlig bedömning sker efter provkörning där skevhetens inverkan på körbarheten ska vara avgörande. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras. Mätning utförs vid tveksamhet om bedömning. Bedömning Med rostskada i balkprofil menas rosthål och områden med påtaglig mjukrost. Närbelägna rostskador ska sammanräknas även om mindre områden med frisk plåt (upp till ca 15 cm) finns mellan rostskadorna. Är avståndet klart > 15 cm bedöms varje skada för sig. Övriga skador som ska bedömas är sprickor och deformationer. Körförbud ges då skadorna är så omfattande att det finns risk för haveri eller att komponenter lossnar Plåtyta Golv Hjulhus Mellanvägg Reservhjulslåda Tak Skador på golv, hjulhus, mellanvägg och reservhjulslåda. Med golv avses golv i person-/ bagageutrymme och motorrum. Skador som enbart påverkar täthet mot avgaser i förar-/passagerarutrymme, se vidare Förar- /passagerarplats. Okulärkontroll underifrån, under främre huv, och från sidan via hjulhus. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras. Mätning utförs vid tveksamhet om bedömning. Bedömning Mätning avser en rostskadas utbredning. Utbredning av en rostskada i balk bestäms genom att beräkna både skadans andel av balktvärsnittets omkrets, och skadans längd i cm. Bedömningen ska baseras på det alternativ som ger den största omfattningen. 14

159 Bilaga 1 Utbredningen på en rostskadad plåtyta (golv, hjulhus, mellanvägg) beräknas genom att skadans största utbredning i två riktningar mäts och adderas. Närbelägna rostskador ska sammanräknas även om mindre områden med frisk plåt (inom 15 cm) finns mellan skadorna. Grund för bedömning (1.1 Bärande konstruktion) Bil Släp Påtagligt bristfällig fastsättning eller något lös 2 2 Låsanordning ramförlängning: - påtagligt sliten/ur funktion 2 Påtaglig försvagning genom deformation 2 2 Skevhet som medför påtagligt försämrad körbarhet 2 2 Ram: - sprickor skador > 25 % försvagning 2 2 Balkprofil, plåtyta: - skador > 50 % av tvärsnitt eller > 50 cm längd 2 2 Brott eller skador som medför risk för haveri INFÄSTNING Infästning, hjulsystem Framvagn Bakvagn Länkarm Fjäderben Stötdämpare Fjäder Krängningshämmare Tvärstag Axel Infästning, drivsystem Motor Växellåda Bränsletank Infästning, bromssystem Huvudcylinder Infästning, styrsystem Styrväxel Styrarmslagring Kulvändkrans Infästning, karosseri Bilbälte Förarsäte 15

160 Bilaga Passagerarsäte Dörrgångjärn Huvgångjärn Hytt Kaross Lastutrymme Påbyggnadsram Framstam Lastanordning Lastsäkringsutrustning Infästning, kopplingsanordning Dragbalk Dragram Dragstång Skador. Okulärkontroll av infästningar synliga underifrån, under främre huv, från utsidan via hjulhus och dörröppning. Tunga fordon kontrolleras när krafter påförs med kraftplatta eller verktyg. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras. Mätning utförs vid tveksamhet om bedömning. Mätning avser rostskadans avstånd från infästningspunkt. Bedömning Infästningsområdet omfattar kraftupptagande material ca 15 cm omkring infästningspunkten. Observera att plåtyta kan finnas t.ex. i närheten av en förstärkning utan att den har betydelse för infästningen. Viktiga infästningsområden ska bedömas utan hänsyn till procentuell försvagning. Med detta avses infästningar där stora krafter verkar på ett fåtal infästningspunkter såsom infästning av draganordning, bilbälte och hjulsystem. Grund för bedömning (1.2 Infästning) Bil Släp Skador i infästningsområde, > 25 % försvagning 2 2 Skada (mjukrost, rosthål) i viktiga infästningsområden 2 2 Brott eller skada som medför risk för haveri/ funktionsbortfall SKYDD Underkörningsskydd 16

161 Bilaga 1 Fastsättning, skador kontrolleras på alla fordon som har skydd. Placering kontrolleras på tunga lastbilar och släpvagnar av årsmodell 1974 och senare, dock inte - lastbil och släpvagn konstruerad med stor markfrigång för huvudsaklig användning i terräng, - lastbil och släpvagn som uteslutande används av statlig brandkår eller kommunal brandstyrka vid räddningstjänst, - lastbilschassi under transport från tillverkare eller återförsäljare till påbyggnadsfirma, - lastbil och släpvagn som är särskilt inrättat för bärgning och bogsering av skadade fordon och som är utrustat med fast upphängningsanordning, - lastbil som har anordning för påhängsvagn, - lastbil och släpvagn där skyddet med hänsyn till fordonets konstruktion eller ändamål skulle medföra avsevärda olägenheter, eller - dolly för påhängsvagn. Okulärkontroll Sidoskydd Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstaterats. Fastsättning, skador kontrolleras på alla fordon som har skydd. Placering kontrolleras på lastbil och släpvagn årsmodell 1988 eller senare, dock inte - brandbil med karosserikod 75 eller 95 och som har drivning på både fram- och bakaxel, - släpvagn som används av statlig brandkår eller kommunal brandstyrka vid räddningstjänst, - påhängsvagn med flyttbara bakre axlar om avståndet från ett tvärgående plan genom centrum av kopplingstappen i dess bakersta läge till centrum av den främsta axeln i dess främre läge är < 3,9 m, - dragbil för påhängsvagn utan lastutrymme, - släpvagn som används för transporter där den gemensamma lasten är förbindelsen mellan dragande fordon och släpvagnen, eller - dolly för påhängsvagn. Okulärkontroll. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras. 17

162 Bilaga 1 Bedömning Grund för bedömning (1.3 Skydd) Bil Släp Påtagligt bristfällig fastsättning/låsning 2x 2x Föreskrivet skydd: - påtagligt skadat 2x 2x - avviker uppenbart från måttkrav 2 2 Sidoskydd saknas (1988) 2 2 Bakre underkörningsskydd saknas (1974) 2 2 Risk för att skydd lossnar HJULSYSTEM 2.1 HJUL Däck Skador i slitbana och däcksidor. Mönsterdjup mäts i slitbanans huvudmönster inom de mittre tre-fjärdedelarna (75 %) av slitbanans bredd. Dubbat odubbat - På lätta bilar med enkelmonterade hjul får inte finnas dubbade och odubbade däck blandat. - På lätta och tunga bilar får vid dubbelmonterade hjul ett av de dubbelmonterade däcken vara odubbat om de dubbade däcken är symmetriskt placerade. - Tunga fordon får inte finnas dubbade och odubbade däck på samma axel i annat fall än vad som gäller för dubbelmonterade hjul. - På tung bil med boggi- eller trippelaxel behöver endast hjulen på en av de ingående axlarna ha dubbdäck. (P) Bärighet Belastningsvärden enligt STRO databok eller likvärdig förteckning. Okulärkontroll underifrån och från utsidan. Vid kontroll ska däcket roteras ett hjulvarv på axel som lyfts. Slitagevarnare används som referens vid kontroll av mönsterdjup Fälg Hjulfrigång Mätning av mönsterdjup sker vid tveksamhet om bedömning. 18

163 Bilaga 1 Fastsättning, skador, hjulfrigång. Okulärkontroll i samband med kontroll av däck. Hjulfrigång kontrolleras när hjulen vrids mellan fulla rattutslag på axel som lyfts. med fulla rattutslag på bil med flera styrbara axlar görs enbart om det enkelt går att lyfta de styrbara axlarna samtidigt Hjullager Navkåpa Skador (missljud), glapp. Ljudkontroll vid hjulspinning till ca 40 km/h sker på - tunga bilars samtliga hjul som inte är drivande, och - tunga släpfordons samtliga hjul. Finns ljud som bedöms komma från ett hjullager görs kompletterande kontroll genom att känna på axel eller annan "fast" punkt nära lagret. Bedömning påtagligt missljud görs först när tydliga vibrationer konstateras (i kombination med missljud). Ljudkontroll vid enkel provkörning/provkörning görs på alla bilar. Upptäcks missljud vid körning som bedöms bero på skadat hjullager, utförs hjulspinning på hjul utan drivning, för att fastställa bedömning. Glappkontroll utförs på samtliga axlar, genom att krafter ansätts växelvis på hjul som kan lyftas. Kan axeln inte lyftas kontrolleras glapp med hjälp av framvagnsplatta/ kraftplatta. På tunga fordon (T > 7 ton) påförs kraften med hjälp av verktyg (spett) och anbringad så att hjulets underkant pressas inåt. Observera att på tunga fordon med skivbromsar kan det vara mycket svårt att upptäcka glapp i hjullager. Upptäcks (utan särskild kontroll) att navkåpa saknas eller är lös ska anmärkning ske enligt nedan Däckstrycksövervakning Luftledning Elledning Varningsanordning Komponent Funktion, skador, fastsättning, täthet. Gäller tung bil och tung släpvagn med utrustning för reglering av däcktrycket (uppgift om utrustning för däcktrycksövervakning ska vara noterat i Trafikregistret under Övriga uppgifter ). 19

164 Bilaga 1 Okulärkontroll av komponenter och ledningar. Vrid och tryck på luftledningarnas roterande anslutningar vid hjulen för att kontrollera kärvning, glapp och att inte läckage finns eller uppstår när anslutningens läge ändras. Funktionskontroll av - att däcktrycket kan ändras genom att på displayen i hytten ändra inställning av körförhållande t.ex. från "landsväg olastad" till "grusväg olastad, och - varningsanordning för punktering genom att på ventillådans utsida öppna ventilen för framaxeln (vanlig däckventil) så att däcktrycket på framaxeln sänks och att varningssignal därmed avges. Täthetskontroll genom att lyssna efter läckage (se även okulärkontroll ovan). Bedömning Grund för bedömning (2.1 Hjul) Bil Släp Mönsterdjup < 1,6 mm: - på ett däck (T kg) 2x 2x - på två eller flera däck (T kg) på ett däck, annat än yttre vid dubbelmonterat (T > kg) 2x 2x - på två eller flera däck, annat än yttre vid dubbelmonterat (T > kg) 2 2 Dubbade och odubbade däck blandat (enligt Däck ovan) 2x 2x (P) Däck med för låg bärighet 2x 2x Slitbana: - påtaglig separation 2 2 Brott i cordväven eller så slitet/skadat att cordväven blottats 2 2 Punkterat däck: - ett vid dubbelmontage 2x 2x - övriga fall 2 2 Fälg: - skruv/mutter något lös 2x 2x - skruv/mutter saknas 2x 2x - påtagligt skadad påtagligt bristfällig fastsättning 2 2 Hjullager: - påtagligt missljud och påtagliga vibrationer påtagligt glappt navkåpa lös 2x 2x - navkåpa saknas 2x 2x Hjulfrigång: - hjul nöter mot annan detalj/för liten/risk för 20

165 Bilaga 1 skada 2 2 Brist som medför risk för haveri 3 3 Däcktrycksövervakning: - komponent/ledning påtagligt bristfällig fastsättning/lös komponent/ledning påtagligt skadad/ något läckage roterande anslutning påtagligt glapp/kärv varningsanordning ur funktion däcktrycket kan inte ändras risk att detaljer lossnar FJÄDERSYSTEM Fjädring Fjäder Fjäderblad Fjäderlagring Fjäderhänke Fjäderdon Fjäderbälg Ledning Ventil Regulator Fjäderfäste Funktion, fastsättning, skador, glapp, täthet. Okulärkontroll underifrån, från sidan samt från sidan via hjulhus. Rostskadekontroll med verktyg utförs då rostangrepp konstateras på komponenter i pneumatiskt och hydrauliskt system. Funktionskontroll sker genom att okulärt bedöma fjäderväg och olikheter mellan höger och vänster sida samt genom kontroll vid enkel provkörning. Vid kontroll och bedömning av fjädringsväg gäller följande: - Vid tjänstevikt ska fjädringsväg finnas såväl uppåt som nedåt. - När fordonet lyfts i karossen ska fjädrarna stå kvar på sin plats utan risk att komma ur läge. Glappkontroll på fjäderlagringar utförs genom att lagringen avlastas med verktyg. Tunga fordon kontrolleras när krafter påförs med kraftplatta eller verktyg. Om fjäderdetaljers inbördes läge tyder på felfria lagringar får kontrollen begränsas till okulärkontroll. 21

166 Bilaga Fjädersäte Skador, fastsättning. Okulärkontroll Stötdämpare Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras. Funktion, fastsättning, kärvning, glapp. Okulärkontroll av fastsättning och glapp då framvagnsplattan/kraftplattan används eller då bilen gungas. På tunga bilar görs kontroll av glapp med verktyg om kraftplatta saknas och glapp kan misstänkas. Funktionskontroll sker vid nedkörning i bromsprovare och enkel provkörning. Vid misstanke om svag dämpverkan (exempelvis läckage) görs, om möjligt, kontroll genom att gunga på fordonet Fjäderben Fjäderbenslagring Funktion, fastsättning, skador, kärvning, glapp. Okulärkontroll underifrån, under främre huv och från sidan via hjulhus. Funktionskontroll på fjäderbenslagring sker genom att tendenser till kärvning observeras när hjulet vrids mellan fulla rattutslag på axel som lyfts. (Undvik slag i ändläget). görs också vid enkel provkörning. Glappkontroll på fjäderben och fjäderbensfastsättning utförs med hjälp av framvagnsplatta eller manuellt med upplyft axel genom att krafter påförs hjulet. Konstruktionen på vissa fastsättningar är sådan att glapp kan uppkomma vid centrallyft. sker då i körläge. Glappkontroll på fjäderben i bakvagn får ske utan att axeln är upplyft. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras. Bedömning Grund för bedömning (2.2 Fjädersystem) Bil Släp 22

167 Bilaga 1 Fjäder: - mycket utmattad skadad/ändrad så att funktionen påtagligt försämrats ur läge (risk för följdfel) ur funktion, mycket kärv 2 2 Fjäderlagring: - mycket glapp mycket lös 2 2 Fjäderfäste (-hänke): - påtagligt skadat/bristfälligt fastsatt 2 2 Pneumatiskt/hydrauliskt fjädersystem: - påtagligt läckage ur funktion 2 2 Fjäderbälg/-don/-ledning: - påtagligt skadad 2 2 Fjädersäte: - typ MC Pherson mjukrost eller rosthål övriga > 25 % försvagning 2 2 Stötdämpare: - påtagligt svag verkan påtagligt kärv/läckage fastsättning mycket glapp 2x 2x - fastsättning mycket lös 2x 2x Fjäderben: - påtagligt glappt/skadat (mjukrost eller rosthål) fastsättning påtagligt glapp/lös 2 2 Fjäderbenslagring: - mycket kärv 2 Brist som medför risk för haveri AXEL/LÄNKAGE Axel Hjulinställning Krängningshämmare Framaxel Bakaxel Axellagring Boggilagring Fjäderkrampa Förskjutbar axel, låsanordning Boggilyft Fastsättning, skador, glapp, täthet, hjulinställning, funktion (spårvidd se ). Okulärkontroll av axel och axellagring. På boggilyft kontrolleras förekomst av oljeläckage samt att upplyftbar 23

168 Bilaga 1 axel går att sänka. Glappkontroll utförs på axel som lyfts. Avlastning görs med domkraft eller brytverktyg. Bil och tung släpvagn kontrolleras också med hjälp av framvagnsplatta/ kraftplatta. Mätning av hjulskränkning sker vid osäkerhet om bedömning. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras Tvärstag Tvärstagslagring Fastsättning, skador, glapp. Okulärkontroll. Glappkontroll sker med hjälp av framvagnsplatta/ kraftplatta eller brytverktyg Länkarm Länkarmslagring Länkarmsstag Fastsättning, skador, glapp. Okulärkontroll av fastsättning och skador på länkarm, länkarmsstag och länkarmslagring Spindelled Tätning Glappkontroll utförs på länkarmslagringar som enkelt kan avlastas. en görs manuellt med upplyft axel eller med hjälp av framvagnsplatta/kraftplatta. Lagringar som inte enkelt kan avlastas kontrolleras enbart okulärt genom att lagringens centrering bedöms. Saknas kraftplatta kontrolleras tung släpvagn genom att vagnen bromsas och gungas med dragbilen. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras. Fastsättning, skador, glapp, slitage. Okulärkontroll av ledens fastsättning och även monteringssätt vid nymonterad led. Observera att en kulled kan ha stort slitage utan att motsvarande glapp 24

169 Bilaga Spindeltapp märks p.g.a. att smuts eller rost packats i leden. Därför ska kulans läge i kulhuset kontrolleras genom att ledens längd bedöms. Tätning på permanentsmord kulled kontrolleras beträffande skador. Glappkontroll. Vid kontroll av glapp i en spindelled får inga större krafter verka i leden, dvs. den ska vara avlastad. Att hjulets tyngd påverkar leden utgör inget hinder för kontroll. Konstruktionen och vissa detaljer i hjulupphängningen såsom krängningshämmare, länkarmsstag och gasstötdämpare kan på vissa bilmodeller försvåra en effektiv avlastning. Undre icke tyngdbärande led kontrolleras på framvagnsplatta/kraftplatta. kan även ske med centralt upplyft axel. Radiellt glapp kontrolleras med växelvisa krafter på hjulet anbringade för hand eller med verktyg. Axiellt glapp kontrolleras med brytverktyg genom att länkarmen pressas uppåt och nedåt. Övre icke tyngdbärande led kontrolleras radiellt med kraften anbringad på hjulet för hand, med framvagnsplatta/kraftplatta eller med verktyg. Är krängningshämmare monterad på övre länkarm kontrolleras leden även i axiell riktning genom att med brytverktyg anbringa krafter uppåt och nedåt. Undre tyngdbärande led kontrolleras axiellt med brytverktyg. Krafter ansätts både uppåt och nedåt. Axeln ska om möjligt vara upplyft. Övre tyngdbärande led kontrolleras axiellt med brytverktyg. Axeln ska om möjligt vara upplyft och krafter ansätts under hjulet Spindeltappslagring Glapp. Glappkontroll avser axiellt och radiellt glapp och görs om möjligt med upplyft axel. Växelvisa krafter påförs upptill och nedtill på hjulet. På tunga bilar används brytverktyg. Axiella krafter påförs genom att lyfta under hjulet med brytverktyg. Bedömning Grund för bedömning (2.3 Axel/länkage) Bil Släp 25

170 Bilaga 1 Axel: - något bristfällig fastsättning/lös påtaglig skada (sprickor, mjukrost, rosthål) lagring mycket glapp fjäderkrampa något lös 2 2 Förskjutbar axel, låsanordning: - påtagligt sliten/ur funktion 2 Hjulinställning mycket felaktig 2 2 Boggilyft: - påtagligt oljeläckage (olja droppar) 2x 2x - upplyftbar axel går inte att sänka 2 2 Krängningshämmare: - fastsättning mycket glapp fastsättning mycket lös brusten 2 2 Tvärstag: - påtagligt bristfällig fastsättning/lös påtaglig skada lagring, mycket glapp 2 2 Länkarm/stag: - något bristfällig fastsättning/lös påtaglig skada (mjukrost, rosthål) 2 2 Länkarmslagring: - påtaglig skada/mycket glapp 2 2 Spindelled: - påtagligt glapp eller mycket sliten något bristfällig fastsättning/lös eller felmonterad 2 2 Tätning på permanentsmord kulled: - mycket skadad/saknas 2 2 Spindeltapp/-lagring: - mycket axiellt/radiellt glapp 2 2 Brist som medför risk för haveri DRIVSYSTEM 3.1 KRAFTKÄLLA Motor Gasreglage Motorfäste Funktion, fastsättning, täthet. Okulärkontroll i motorrum och underifrån av motorfästen och förekomst av oljeläckage från motor. Funktionskontroll av gasreglage vid enkel provkörning. 26

171 Bilaga Bränslesystem Bränsletank Tankband Bränslerör Bränsleslang Bränslepump Bränslefilter Tanklock Fastsättning, täthet, skada. Okulärkontroll i motorrum och underifrån av tank, ledningar, pump, filter m.m. i bränslesystem Avgassystem Grenrör Avgasrör Ljuddämpare Bullernivå Täthetskontroll, med instrument för detektering av gasläckage, ska utföras på bilar med bränslesystem för metangas (biogas och naturgas) som drivmedel. Förutsättningen för kontroll (tillräckligt tryck) är att motorn kan köras i läge gasdrift. Biogas och naturgas är lättare än luft och stiger därmed, varför läckage säkrast avslöjas strax ovanför de detaljer som kontrolleras. Fastsättning, täthet, bullernivå, slutrörs riktning. Okulärkontroll av fastsättning och skador som tyder på otäthet. Vid läckage på fordon där avgassystemet används för uppvärmning utförs särskild täthetskontroll. Slutrörs riktning kontrolleras med avseende på risken för att avgaser tränger in i förar- eller passagerarutrymme. av avgasers riktning på buss och tung lastbil sker enligt nationella krav. Ljudkontroll med motor på tomgång samt vid enkel provkörning utförs för att avslöja avgasläckage och hög bullernivå. Vid anmärkning mot avgasläckage anges, i förekommande fall, att utsläppskontroll inte är utförd. Vid misstanke om för hög bullernivå ska antingen mätning eller subjektiv kontroll ske enligt följande: - Mätning utförs på bil, som är helfordonsgodkänd, när avgasljudet uppfattas som påtagligt högre än vad som är normalt. Att bilen är helfordonsgodkänd och att mätning ska ske framgår av att det i fält "Ljudnivå stilla" i registeruppgiften visas både värde och varvtal. 27

172 Bilaga 1 Till detta värde ska 5 db (A) läggas för att erhålla bilens gränsvärde. - Subjektiv kontroll utförs på övriga bilar (som inte är helfordonsgodkända) samt på de bilar som omfattas av kravet på mätning men som saknar uppgift om varvtal eller saknar varvräknare. Subjektiv bedömning sker genom avlyssning och underkännande sker först när det är helt uppenbart att ljudnivån är "mycket högre än vad som är normalt för fordonsslaget i standardutförande". Mätning ska utföras i form av förenklad ljudnivåkontroll på lämplig mätplats enligt kraven för stationär mätning (Bilaga 5). Mikrofonen ska placeras - på samma höjd som avgasrörets mynning, dock lägst 0,2 m över marken, - så avståndet mellan mikrofon och mynning är 0,5 m, och vinkeln 45 ± 5 bildas ut från bilens sida, utifrån avgasernas huvudriktning. Slutrörs riktning På personbil och lätt lastbil får inte avgasrör mynna under utrymme för förare eller passagerare och inte heller under annan del av karosseriet, som är sammanbyggd med sådant utrymme. Avvikelser kan dock godtas om utförandet hos karosseri och avgasrör är sådant att det inte bedöms föreligga någon risk att avgaser under körning tränger in i utrymmet. På buss och tung lastbil kontrolleras avgasers riktning enligt nationella krav, vilket innebär att avgasrör ska vara riktat så att avgaserna avleds; uppåt, bakåt eller på vänster sida. - Uppåtriktat rör får avvika högst 60 från vertikallinjen. - Bakåtriktat avgasrör ska vara riktat horisontellt eller snett nedåt. - Sidoriktat avgasrör ska vara riktat åt vänster och utmynna horisontellt eller snett nedåt. Bedömning av avgasrörets riktning görs subjektivt utan mätning - anmärkning görs när det är uppenbart att röret är felriktat. Bedömning Vid påtagligt läckage (2x) på avgassystem och godkända miljövärden vid avgasmätning på tomgång/förhöjd tomgång ska mätningen trots det betraktas som ogiltig. Följande text ska då anges på besiktningsprotokollet Avgassystem, påtagligt läckage, avgasmätning inte utförd med bedömning 2. Observera att redan mycket små avgasläckage eller sprickor i avgassystem kan påverka lambdavärdet avsevärt 28

173 Bilaga Elsystem Batteri Batterilåda Elledning Relä Generator Startmotor Tändlås uppåt. Upptäcks ett påtagligt läckage efter mätning görs bedömning av CO- och lambdavärde i de fall mätningen visar underkända värden. Funktion, fastsättning, skador. Okulärkontroll i motorrum och underifrån av ledningar och komponenter i elsystemet med avseende på fastsättning och skador som kan medföra risk för kortslutning. Funktionskontroll av tändlås Hastighetsregulator Installationsskylt Hastighetsskylt Befintlighet av installationsskylt eller hastighetsskylt på bilar - av årsmodell 1988 och senare; buss med T > kg samt lastbil med T > kg, - som är ibruktagna och senare för miljöklass 2 000/euro III enligt vägtrafikregistret; buss oavsett T samt lastbil med T > kg, och - som är ibruktagna och senare; alla bussar oavsett T samt alla lastbilar med T > kg. Undantagna fordon är de som - tillhör försvaret, används av räddningstjänsten, polisen eller för liknande verksamhet, - är konstruerad för en hastighet < inställningsvärdet, - används som normal tätortsbuss, eller - används i vetenskapliga försök. Bedömning Okulärkontroll. rapport från ackrediterad verkstad krävs om polis vid flygande inspektion anmärkt på Hastighetsregulator, ur funktion/saknas eller Hastighetsregulator, inställning felaktig. (P) Om hastighetsregulator är ur funktion/saknas ska bristen åtgärdas av företag som ackrediterats för installation och inställning av hastighetsregulator. Föreläggs fordonet kontrollbesiktning ska fordonsföraren 29

174 Bilaga 1 informeras om att kontrollrapport från ackrediterad verkstad ska medföras till besiktningen Hydraulsystem Hydraultank/behållare Hydraulmotor Hydraulrör Hydraulslang Hydraulpump Fastsättning, täthet, skador. Avser utrustning i hydraulsystem som inte finns upptagen i annat system och utrustning vars systemtillhörighet inte med säkerhet kan bestämmas. Okulärkontroll. Bedömning Grund för bedömning (3.1 Kraftkälla) Bil Släp Motor: - mycket bristfällig fastsättning 2 - påtagligt oljeläckage (olja droppar) 2x Gasreglage: - funktion osäker 2 - risk för allvarlig funktionsstörning 3 Komponenter i bränslesystem: - något läckage (vätska) något läckage (metangas > 0,2 vol%) 2 - påtagligt bristfällig fastsättning påtaglig skada tanklock saknas 2x 2x Bränsletank: - risk att lossna 3 3 Bränslesystem: - risk för brand (vätska) risk för brand (metangas > 1,1 vol%) 3 Avgassystem: - påtagligt bristfällig fastsättning 2x - påtagligt läckage 2x - påtagligt läckage, avgasmätning inte utförd 2 - avgaser i personutrymme 2 - risk att lossna 3 Avgasers riktning (buss och lastbil T > kg): - felaktig riktning 2x Bullernivå: - överskrider gränsvärde 2 - mycket högre än vad som är normalt för fordonsslaget bil i standardutförande 2 30

175 Bilaga 1 Elsystem: - osäkerhet i funktioner som påverkar trafiksäkerheten 2 - skador/bristfällig fastsättning med risk för kortslutning batteri påtagligt bristfälligt fastsatt 2x 2x - risk för brand 3 3 Hastighetsregulator: - (P) ur funktion eller saknas 2 - (P) inställning felaktig 2 - installations-/hastighetsskylt saknas 2x Hydraulsystem: - påtagligt läckage (olja droppar) 2x 2x - komponent/rör/slang, påtagligt bristfällig fastsättning/påtagligt skadad risk för brand DRIVNING Växlingssystem Frikoppling Växellåda Startspärr Funktion, skador, täthet. Funktionskontroll vid enkel provkörning. På automatväxlad bil, T < kg, görs startförsök vid back- och drivläge, med färdbromsen ansatt. Okulärkontroll i motorrum och underifrån av skador och förekomst av oljeläckage från växellåda Kraftöverföring Kardanaxel Kardanaxelknut Stödlager Drivaxel Drivaxelknut Slutväxel Funktion, fastsättning, skador, glapp, täthet. Okulärkontroll av axlar och driv-/kardanaxelknutar beträffande fastsättning skador och glapp samt förekomst av oljeläckage från slutväxel. Funktionskontroll vid enkel provkörning. 31

176 Bilaga 1 Bedömning Grund för bedömning (3.2 Drivning) Bil Släp Automatväxlad bil: - kan startas i växelläge (T kg) 2 Växellåda/slutväxel: - påtagligt oljeläckage (olja droppar) 2x Växlingssystem: - funktionsbrist som påtagligt försvårar körning 2 - skada som medför risk för funktionsbortfall 2 Glappa, lösa, skadade detaljer i kraftöverföring som: - påtagligt försvårar körning 2 - ger risk för funktionsbortfall 2 4 BROMSSYSTEM 4.1 FÄRDBROMS - PRESTANDA Retardation Retardationsförmåga. Bromskontroll i rullbromsprovare utförs på släpvagnar och alla bilar som får köras i rullbromsprovare. en ska göras vid så höga bromskrafter som möjligt men får inte överstiga 15 kn per enkelmonterat hjul. För dubbelmonterade däck och breddäck gäller 20 kn. Gränsvärdena är för att undvika däcksskador vid kontrollen. Medelbromskraft under ett hjulvarv ska ligga till grund för bedömning. Helt eller delvis hydraulisk transmission Den totala bromskraften bedöms med hänsyn till erforderlig pedalkraft. Vid tveksamhet om bromsförmågan ska en utökad kontroll göras vid provkörning. Bromssystem med pneumatiska bromscylindrar Sambandet mellan bromskraft - manövertryck fastställs och uppräknas enligt fastställd formel till garanterat tryck. Beräkningen kan utföras manuellt eller med datoriserad bromsprovare. Manövertrycksmätare ansluts nära en bromscylinder efter de ventiler/anordningar som påverkar manövertrycket. Strävan ska vara att nå ett manövertryck som är minst 0,20 MPa och som ger en bromskraft nära hjulblockering utan att överskrida gällande däckskadegränser. Beräkning vid manövertryck under 0,20 MPa, dock lägst 0,15 MPa, får endast ske när fordonets konstruktion eller andra, inte påverkbara förhållanden, förhindrar att ett 32

177 Bilaga 1 högre manövertryck uppnås. Lastsimulering ska användas för att uppnå acceptabla manövertryck. Observera att inte mer belastning än nödvändigt ska användas för att nå gränsen till hjulblockering (gäller även fordon som är dellastat). Manövertryck < 0,15 MPa får inte användas för beräkning/bedömning av retardation. Retardationen blir summan av alla hjuls extrapolerade bromskrafter dividerat med fordonets totalvikt eller, beträffande släpkärror och påhängsvagnar, den del av totalvikten som vilar på respektive fordons axlar eller, om uppgifterna saknas, fordonets garanterade axelbelastningar. Påskjutsbroms av påskjutsbroms sker genom ansättning av bromsen med hjälp av särskilt verktyg. Den totala bromskraften bedöms med hänsyn till erforderlig manöverkraft på verktyget. Bromskontroll genom retardationsprov får utföras på motordrivna fordon och släp. Prov kan genomföras om det finns en betong- eller asfalterad bromssträcka på ca 50 m tillgänglig, som är plan, jämn och fri från sand eller annat löst material. Retardationsmätare Montera och nollställ retardationsmätaren i fordonet. Välj en ingångshastighet till bromssträckan på km/h. Bromsa så hårt det går utan att hjulen blockerar och avläs retardationen. Bromssträcka Fastställ fordonet hastighet, km/h, och ansätt bromsen så hårt det går utan att hjulen blockerar. Mät effektiv bromssträcka. Ingångshastighet/retardationskrav > uppmätt bromssträcka. Funktionskontroll vid enkel provkörning utförs på alla motordrivna fordon. Bedömning Finns referensbromskrafter lämnade av fordonstillverkaren tillgängliga, får bedömning av retardationsförmåga ske mot dessa istället för mätning och beräkning av fordonets retardationsförmåga enligt fastställd beräkningsformel. Grund för bedömning (4.1 Färdbroms - prestanda) Bil Släp Samtliga personbilar/bussar (1974): - retardation < 5,0 m/s ² 2 Lastbil/släp (1974) med totalvikt kg: - retardation < 5,0 m/s ² 2 2 Lastbil (1974) med totalvikt > kg: - retardation < 4,5 m/s ² 2 Släp (1974) med totalvikt > kg: 33

178 Bilaga 1 - retardation < 4,2 m/s ² 2 Samtliga, årsmodell 1973 och tidigare: - retardation < 4,0 m/s ² 2 2 För stor manöverkraft erfordras 2 2 Bromskraften är < 90 % av den fastställda referensbromskraften för fordonsaxeln som fordonstillverkaren angivit 2 2 Samtliga fordon: - retardation < 3,5 m/s ² FÄRDBROMS - FUNKTION Bromskraftfördelning Funktion med avseende på bromskraftfördelning mellan hjulen på samma axel och mellan axlarna. Bromskontroll: Bromskraftfördelning kontrolleras i rullbromsprovare på alla fordon som får köras i bromsprovare. Fordon som inte kan köras i rullbromsprovare ska kontrolleras vid provkörning. av bromskraftfördelning mellan hjulen på samma axel sker genom att bromsarna ansätts tills det mest bromsade hjulet uppnått en bromskraft i närheten av blockering eller maximalt 15 kn på enkelmonterat hjul, 20 kn på dubbelmonterat och breddäck. Låt bromskraften stabiliseras före avläsning. Medelbromskraft under ett hjulvarv ska ligga till grund för bedömning. Beräkningen utförs i datoriserad bromsprovare. Bromskrafter under 0,5 kn på lätta fordon eller bromskrafter vid manövertryck < 0,20 MPa alternativt < 5 kn på minst ett av hjulen på tunga fordon bör inte användas för bedömning av ojämn bromsverkan om inte skillnaden i bromskraft klart kan härledas till ett tekniskt fel i systemet. Observera att på bilar med differentialbroms eller automatisk differentialspärr kan broms- provarrullarnas olika starttider, eventuell skillnad i rullhastigheten eller skillnader i radie på däck eller rulle ge utslag som ojämn bromsverkan. Karaktäristiskt för sådana effekter är att direkt vid start av rullarna visas en ojämnhet/anliggning. Ett säkert tecken på att bilen har differentialbroms är att hjulet på andra sidan dras med i samma riktning när ett hjul roteras, vid upplyft axel och växel i friläge. Finns anledning att misstänka effekter från differentialbromsen som enda anledning till ojämn bromsverkan, ska ingen anmärkning göras. Bromskontroll utförs vid provkörning. 34

179 Bilaga 1 Funktionskontroll vid enkel provkörning utförs på alla bilar. Bedömning Bromskraftfördelning ska subjektivt bedömas på bilar med en totalvikt av högst kg och när bromskraften på en enskild axel påtagligt understiger den bromskraft som axeln ska svara för eller 10 % lägre än den referensbromskraft som fordonstillverkaren angivit. För bedömning av tryckluftbromsade fordon används protokollet från bromsprovet. Indikationer på felaktig bromskraftfördelning följs upp och bedöms vid provkörning. Även om retardationsförmågan bedöms tillräcklig ska anmärkning ske när bromskraften på enskild axel kraftigt understiger den bromskraft som axeln ska svara för. Om fordonets sneddragning kräver att föraren styr emot påtagligt vid normal ansättning av färdbromsen, för att bibehålla kursen rakt fram inom en zon som är 3,5 m bred, är sneddragningen att anse som påtaglig Systemfunktion Ansättningstid Lossningstid Starttryck Funktion med avseende på följsamhet, förlust- och lossningstid samt starttryck. Täthet med avseende på inre läckage (sjunkande pedal) och läckage på pneumatiskt system som inte kan hänföras till annan viss komponent ska noteras under denna rubrik. Bromskontroll. Vid bromskontroll observeras tendenser till lång ansättnings-/lossningstid för vidare uppföljning vid underredskontroll (igensatta/skadade ventiler). Startryck i bromscylinder kontrolleras i rullbromsprovare för fordon med tryckluftbromsar. För kontroll och bedömning används de uppgifter om starttryck som finns i protokollet från rullbromsprovet. Funktionskontroll vid enkel provkörning görs på fordon som visar tendenser till lång ansättnings-/lossningstid. Täthetskontroll - På hydrauliskt system genomförs kontrollen genom att tendenser observeras på sjunkande pedal vid högt och lågt tryck. Täthetskontroll ska följas av okulärkontroll för att avslöja eventuellt läckage. 35

180 Bilaga 1 - På pneumatiskt system genomförs kontrollen genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt. Vid tveksamhet om vilket fordon som orsakar läckage, kopplas släpets slangar loss och ny kontroll utförs med enbart bilen. Läckage - sjunkande pedal På vissa bilar kan vakuumpumpens och bromsservons arbete uppfattas som inre läckage. Problemet märks tydligast på bilar med hög förstärkningsfaktor. Läckage konstateras säkrast i bromsprovare (kretsbortfall). Vid tveksamhet utförs täthetskontroll med avstängd motor och utan undertryck i bromsservon Rörelsereserv Pedalvägsreserv Spakvägsreserv Slaglängdsreserv Påskjutsreserv Funktion - rörelsereserv - Med pedalvägsreserv avses bromspedalens (-reglagets) rörelsereserv på hydrauliskt bromssystem. - Med slaglängdsreserv avses tryckstångens kvarvarande rörelseutrymme efter bromsansättning på pneumatiskt bromssystem. Vid lång slagländ på ett fordon med automatjustering i bromshävarm, ska bristfälligheten antecknas under position Bromshävarm. - Med påskjutsreserv avses tryckstångens rörelsereserv på påskjutsbroms. Bromskontroll. Pedalvägs-, spakvägs- och påskjutsreserv kontrolleras och bedöms vid den högsta bromskraft som uppnås under bromskontrollen. Vid tveksamhet sker bedömning av pedalvägsreserv vid körning. Okulärkontroll av rörelsen på bromscylinderns trycktång. Rörelsen kan åstadkommas genom bromsning eller med hjälp av särskilt verktyg. Mätning av bromscylinders slaglängd görs vid tveksamhet om bedömning. Angivet värde för slaglängd gäller trycksatt system Hjulbroms Bromstrumma Bromsskiva Bromsbelägg Hjulcylinder Bromsok Bromssköld 36

181 Bilaga 1 Funktion vad avser följsamhet, pulserande bromsverkan och anliggande broms. Fastsättning, skador, slitage på bromstrumma, bromsskiva, bromsbelägg, bromsok samt täthet på hjulbroms. På bromssköld kontrolleras skador som enbart påverkar fastsättning av bromskomponenter. Bromskontroll. Pulsering och följsamhet kontrolleras i rullbromsprovare genom att bromsen ansätts gradvis till ett så högt värde som möjligt utan hjulblockering. Konstant tryck behålls under ett hjulvarv Tillsatsbroms Retarder Avgasbroms Pulsering bedöms som skillnad mellan högsta och lägsta bromsvärde under ett hjulvarv vid den medelbromskraft som används för bedömning av retardationsförmåga. Indikationer från pulserande bromsverkan noteras för uppföljning vid underredskontroll och vid körning. Anliggning kontrolleras som avslutande moment. Observera att på bilar med differentialbroms eller automatisk differentialspärr kan bromsprovarrullarnas olika starttider, eventuell skillnad i rullhastigheten eller skillnader i radie på däck eller rullar ge utslag som anliggande broms. Okulärkontroll från in- och utsidan. Vid tecken på anliggande broms görs om möjligt kontroll med upplyft axel. Täthetskontroll - På hydrauliskt system genomförs kontrollen genom okulärkontroll efter tryckprov. - På pneumatiskt system genomförs kontrollen genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt. Funktionskontroll vid enkel provkörning för kontroll och bedömning av pulsering görs på bilar. Funktionsmöjlighet, täthet. Okulärkontroll för att avslöja ändringar/skador som påverkar bromsens funktion. Har tillsatsbroms inte möjlighet att fungera får bilen ändå godkännas under förutsättning att särskilt reglage för anordningen demonterats och ingen notering finns kvar i trafikregistret. 37

182 Bilaga 1 Täthetskontroll på pneumatisk manövrering sker genom att lyssna efter läckage Katastrofbroms Katastrofbromsvajer Funktion (pneumatisk). Funktionsmöjlighet (mekanisk). Funktionskontroll på pneumatiskt system genom att bromsslangar kopplas loss från dragbilen. Dra försiktigt med dragbilen för att kontrollera ansättningen. Okulärkontroll av mekanisk katastrofbroms. en begränsas till vajerns skick och möjlighet att fungera. Bedömning Grund för bedömning (4.2 Färdbroms - funktion) Bil Släp Skillnad i bromskraft mellan hjulen på samma axel > 30 % av mest bromsat hjul 2 2 Påtagligt felaktig bromskraftfördelning mellan framoch bakaxel (totalvikt kg) 2 Mycket låg bromskraft på en eller flera axlar 2 2 En bromskrets ur funktion, retardation 3.5 m/s 2 2 En bromskrets ur funktion, retardation < 3,5 m/s 2 3 En hjulbroms, ur funktion, på en axel 2 2 Påtaglig sneddragning vid bromsning på väg 2 2 Mycket stor sneddragning vid bromsning på väg 3 3 Påtagligt okontrollerbar ansättning (hugger) 2 2 Pulserande bromsverkan > 2,8 kn (för bilar med totalvikt över 12 ton och släpvagnar med totalvikt över 10 ton) (1974) 2 2 Påtagligt pulserande bromsverkan (för övriga bilar och släpvagnar) 2 2 Påtagligt anliggande broms 2 2 Påtagligt lång förlust- eller lossningstid 2 2 Starttryck i bromscylinder > 0,08 MPa eller > det tryck som fordonstillverkaren angivit (1974) 2 2 Pedalvägs-/spakvägs-/påskjutsreserv: - < 1/4 av hela slaget 2 2 Slaglängdsreserv: - < 1/3 av hela slaget 2 2 Slaglängdsreserv typ Z-kam: - < 1/5 av hela slaget 2 2 Bromskomponent: - påtagligt bristfällig fastsättning/montering påtagligt skadad något läckage

183 Bilaga 1 - saknas 2 2 Hydraulsystem: - pedal sjunker eller något läckage 2 2 Pneumatiskt system: - något läckage 2 2 Bromstrumma/-skiva: - påtagligt skadad eller sliten 2 2 Bromsbelägg: - kvarvarande friktionsmaterial < 2 mm 2x 2x - rörelsen begränsas av kontrollanordning eller motsvarande 2x 2x - påtagligt bristfällig fastsättning 2x 2x - påtagligt bristfällig låsning 2x 2x - påtagligt oljebemängda/skadade eller helt utslitna 2 2 Tillsatsbroms: - saknar möjlighet att fungera 2x - något läckage 2 Katastrofbroms, mekanisk: - saknar möjlighet att fungera 2 Katastrofbroms, pneumatisk: - ur funktion 2 Brist som medför risk för bromsbortfall FÄRDBROMS - MANÖVRERING Reglage Bromspedal Pedalställ Fotbromsventil Handreglage Funktion, fastsättning, skador, kärvning, täthet. Med reglage avses pedal och handreglage för färdbroms, samt fotbromsventil i pneumatiskt bromssystem. Okulärkontroll under främre huv och från undersidan av lätt åtkomlig fotbromsventil. Funktionskontroll vid enkel provkörning och i samband med bromskontroll. Täthetskontroll - På hydrauliskt system genomförs kontrollen genom okulärkontroll efter tryckprov. - På pneumatiskt system genomförs kontrollen genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt Huvudcylinder Bromsservo 39

184 Bilaga Bromsvätskebehållare Tryckstång Fastsättning, skador, täthet, kärvning, vätskenivå. Okulärkontroll under främre huv och från undersidan av lätt åtkomlig huvudcylinder, bromsservo med ledningar och bromsvätskebehållare. Funktionskontroll vid enkel provkörning och i samband med bromskontroll. Täthetskontroll genom att tendenser till sjunkande pedal observeras vid högt och lågt tryck. Bedömning Grund för bedömning (4.3 Färdbroms - manövrering) Bil Släp Påtaglig skada eller påtagligt bristfällig fastsättning 2 2 Något läckage (bromsvätska, vakuum/tryckluft etc.) 2 2 Reglage: - påtaglig kärvning/funktion osäker 2 Bromsservo: - ur funktion 2 Bromsvätskenivå, låg 2x 2x Brist som medför risk för bromsbortfall FÄRDBROMS - TRANSMISSION Bromsledning Bromsrör Bromsslang Elbromsledning Fastsättning, skador, skaderisk, täthet. Okulärkontroll underifrån, under främre huv och från sidan via hjulhus. Vrid hjulen mellan fulla hjulutslag och kontrollera skaderisk. med fulla rattutslag på bil med flera styrbara axlar görs enbart om det enkelt går att lyfta de styrbara axlarna samtidigt Länksystem Stag Täthetskontroll - På hydrauliskt system genomförs kontrollen genom okulärkontroll efter tryckprov. - På pneumatiskt system genomförs kontrollen genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt. 40

185 Bilaga Vajer Tryckstångsled Nockaxel Nockaxellagring Skador, kärvning, glapp, slitage, låsning. Okulärkontroll av stag, vajer, leder, nockaxel, hävarmar mm i färdbromssystem. Glappkontroll sker på fordon som har tryckluftbromsar med bromshävarmar. Krafter anbringas på bromshävarm med hjälp av verktyg. Mätning av glapp i länksystem sker vid osäkerhet om bedömning Bromshävarm Fixpunkt Automatjustering Funktionsmöjlighet, skador, kärvning, glapp, låsning. Okulärkontroll av bromshävarm, hävarmens fixpunkt och automatjusteringens funktionsmöjlighet. Glappkontroll sker genom att krafter anbringas på bromshävarm med hjälp av verktyg. Mätning av glapp - bromshävarm/fixpunkt - sker vid osäkerhet om bedömning Bromscylinder Fjäderbromscylinder Fastsättning, skador, täthet. Okulärkontroll Bromsventil Reläventil Täthetskontroll på pneumatiskt system genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt (Parkeringsbroms lossad - färdbroms ansatt). Mätning av bromscylinders slaglängd görs vid tveksamhet om bedömning. Rostskadekontroll med verktyg utförs då rostangrepp konstateras. 41

186 Bilaga Snabblossningsventil Tryckbegränsningsventil Fastsättning, skador, täthet. Okulärkontroll av ventiler i hydrauliskt och pneumatiskt system (reläventil, snabblossningsventil, tryckbegränsningsventil m.m.). underifrån, under främre huv och från sidan. Täthetskontroll - På hydrauliskt system genomförs kontrollen genom okulärkontroll efter tryckprov. - På pneumatiskt system genomförs kontrollen genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt Uttag Bromsuttag Mätuttag Utrustning, luftmanövrerad Funktion, fastsättning, skador, täthet. Okulärkontroll av mätuttag och bromsuttag. Funktionskontroll görs i de fall mätuttag/bromsuttag används i samband med bromskontroll. Täthetskontroll - På hydrauliskt system genomförs kontrollen genom okulärkontroll efter tryckprov. - På pneumatiskt system genomförs kontrollen genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt. Bedömning Grund för bedömning (4.4 Färdbroms - transmission) Bil Släp Bromsledning: - påtagligt bristfällig fastsättning påtaglig skada eller risk för skada 2 2 Något läckage 2 2 Låsning osäker eller saknas 2 2 Påtagligt skadade/slitna eller felmonterade detaljer 2 2 Påtaglig kärvning (ingen återgång) 2 2 Länksystem mellan bromscylinder och nockaxel: - totalt glapp > 10 mm 2 2 Enskild led/fixpunkt i färdbromssystem: - glapp > 3 mm 2 2 Bromshävarm: - påtagligt skadad/sliten

187 Bilaga 1 Automatjustering (1974): - saknar möjlighet att fungera bristfällig funktion 2 2 Bromscylinder: - påtagligt bristfällig fastsättning/montering påtagligt skadad/något läckage 2 2 Bromsventil: - påtagligt bristfällig fastsättning 2 2 Mätuttag (1974): - ur funktion/kärvar 2 2 Bromsuttag: - påtagligt bristfällig fastsättning påtagligt skadat/kärvar 2 2 Brist som medför risk för bromsbortfall FÄRDBROMS - REGLERING Lastkännande ventil Funktionsmöjlighet, fastsättning, skador, täthet. Okulärkontroll av lätt kontrollerbar lastkännande ventil. På mekaniskt styrd ventil kontrolleras även länksystem. Observera att lastkännande ventil får vara bortkopplad, demonterad eller vara låst i fullastläge på - tungt fordon t.o.m års modell, och - fordon med ABS-system oavsett totalvikt och typ av bromssystem t.o.m Täthetskontroll - På hydrauliskt system genomförs kontrollen genom okulärkontroll efter tryckprov. - På pneumatiskt system genomförs kontrollen genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt. Bedömning Vid efterkontroll p.g.a. fel på lastkännande ventil ska demontering av ventilen inte godtas (bedöms med 2 om det inte gäller fall som beskrivs ovan) ABS-system ABS-indikering Reglerventil för ABS Kontaktdon Funktionsmöjlighet på varningsanordning och komponenter för ABS. Med ABS avses samtliga elektroniska antilåssystem (t.ex. EBS). Skador, täthet på komponenter för ABS. 43

188 Bilaga 1 Befintlighet, skador på särskilt kontaktdon för sammankoppling av elektroniskt antilåssystem. Avser separat kontakt av ISO-typ för sammankoppling av elektroniskt antilåssystem mellan dragande fordon och släpvagn. Särskilt kontaktdon för antilåssystem ska finnas på - bil med; elektroniskt antilåssystem och släpvagnskoppling för T > kg - årsmodell 2005 och senare, och - släpvagn; T > kg, elektroniskt antilåssystem - årsmodell 2005 och senare. Okulärkontroll. underifrån och från sidan av lätt kontrollerbara komponenter i ABS-system. Täthetskontroll - På hydrauliskt system genomförs kontrollen genom okulärkontroll efter tryckprov. - På pneumatiskt system genomförs kontrollen genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt. Bedömning Om ABS-systemet griper in vid körning i låg hastighet utan att hjulen är nära blockeringsgränsen ska fordonet provköras. Finns reaktionen även vid hastigheter km/h ska ABS-systemet underkännas. (Protokolltext; ABS-system skadat.) Påskjutsanordning Svängningsdämpare Backspärr Funktion på svängningsdämpare. Funktionsmöjlighet på backspärr. Skador, glapp, kärvning, fastsättning på påskjutsanordning. Vid anmärkning mot sådan brist i svängningsdämparens fastsättning anges: Färdbroms svängningsdämpare, fastsättning/låsning bristfällig. Okulärkontroll av skador och backspärrens funktionsmöjlighet. Skador och kärvning kontrolleras också vid bromskontroll i bromsprovare. Glapp kontrolleras genom att med handkraft lyfta och trycka på kulhandsken (släpvagnen frånkopplad). Funktionskontroll av svängningsdämpare vid enkel provkörning eller genom att en medhjälpare ger akt på svängningsdämparens reaktion vid körning och bromsning (mycket låg hastighet). Tendenser på svag dämpverkan bedöms vid enkel provkörning. 44

189 Bilaga 1 Bedömning Grund för bedömning (4.5 Färdbroms - reglering) Bil Släp Lastkännande ventil: - påtagligt bristfällig fastsättning något läckage påtagligt skadad ur funktion/saknar möjlighet att fungera bortkopplad (1995) mätuttag ur funktion 2x 2x ABS: - saknar möjlighet att fungera indikering, ur funktion/varnar för fel i systemet 2 - ledning/komponent, påtagligt skadad/ något läckage 2 2 Kontaktdon: - saknas (2005) 2x 2x - påtagligt skadat 2x 2x Påskjutsanordning: - påtagligt glapp/skadad/kärv 2 - något bristfällig fastsättning/lös 2 - svängningsdämpare, påtagligt svag dämpverkan 2 - backspärr, saknar möjlighet att fungera 2x Brist som medför risk för bromsbortfall FÄRDBROMS - ENERGIFÖRSÖRJNING Tryckluftsystem Kompressor Trycklufttank Dräneringsanordning Funktion, fastsättning, skador, täthet, kapacitet, förekomst av vatten/olja. Okulärkontroll av fastsättning och skador på trycklufttank. Täthetskontroll genom att lyssna efter läckage med matarsystemet trycksatt. Funktionskontroll: från 1974 av dräneringsanordning genom att öppna trycklufttankens avtappningskran eller annan motsvarande anordning som kan öppnas utan verktyg. era samtidigt förekomst av vatten/olja i tank. 45

190 Bilaga 1 Mätning av kompressors kapacitet sker vid tecken på för låg kapacitet. Mätningen utförs genom att från utgångstrycket 0,6 MPa i trycklufttankarna och med motorn på halva maxvarvtalet kontrollera tiden som åtgår för att uppnå 0,7 MPa. Eventuell släpvagn ska vid provet vara frånkopplad Frysskydd Lufttork Frysskyddsvätskebehållare Funktion, vätskenivå. Okulärkontroll. Vätskenivå kontrolleras på bil med lätt åtkomlig frysskyddsvätskebehållare Vakuumsystem Vakuumtank Funktionskontroll görs på bil med lufttork genom att våttank eller kretstank öppnas och förekomst av vatten/olja observeras. Fastsättning, skador, täthet. Okulärkontroll av fastsättning och skador. Täthetskontroll genom att lyssna efter läckage Varningsanordning Tryckmätare Lågtrycksindikator Funktion. Okulärkontroll av mätare för tryckluft/vakuum i samband med körning. Funktionskontroll av lågtrycksindikator (optisk eller akustisk signal) genom att trycket i en bromskrets sänks till 0,35 MPa. 46

191 Bilaga 1 Bedömning Grund för bedömning (4.6 Färdbroms - energiförsörjning) Bil Släp Trycklufttank: - påtagligt bristfällig fastsättning/skadad något läckage något vatten/olja i tank på bil med lufttork 2 - mycket vatten/olja i tank utan lufttork 2x 2x Dräneringsanordning (1974): - ur funktion 2 Kompressor: - kapacitet för låg, tid från 0,6 till 0,7 MPa > 60 sek 2 Frysskyddsanordning (1974): - ur funktion/saknas 2 (P) Frysskyddsvätskebehållare: - tom under vinterhalvåret när temperatur under + 5 o kan förekomma 2x Vakuumtank: - påtaglig bristfällig fastsättning 2 - något läckage 2 Mätare för tryckluft/vakuum: - ur funktion 2x Lågtrycksindikator: - varnar inte för tryck under 65 % av beräkningstrycket (0,35 MPa) 2 Brist som medför risk för bromsbortfall PARKERINGSBROMS Bromsfunktion Bromsverkan Rörelsereserv Reservbroms Funktion med avseende på parkeringsbromsens totala bromskraft, anliggning, rörelsereserv. Funktion på reservbroms avser bilar där parkeringsbroms används som reservbroms (parkeringsbroms på minst två axlar). Alla axlar med parkeringsbroms kontrolleras. Bromskontroll i rullbromsprovare utförs på bilar som får provas i rullbromsprovare och på släpvagnar där ansättningen kan ske successivt - Mekaniskt manövrerad broms bedöms med hänsyn till erforderlig manöverkraft. 47

192 Bilaga 1 - Fjäderbromssystem bedöms med hänsyn till bromskraft/funktion. - Elektriskt manövrerad broms ansätts snabbt med full kraft vilket kräver särskild uppmärksamhet för att snabbt kunna lossa bromsen. - Anliggning kontrolleras som avslutande moment. - Vid tecken på anliggning lyfts axeln (om möjligt) för kontroll. Vid ojämn bromsverkan på reservbromssystem görs bedömning vid enkel provkörning Transmission Reglage Parkeringsbromsventil Spärrmekanism Stag Vajer Funktion, fastsättning, skador, kärvning, slitage, täthet. Okulärkontroll underifrån. Funktionskontroll Hjulbroms Bromstrumma Bromsskiva Bromsbelägg Täthetskontroll på pneumatiskt system genom att med lossad parkeringsbroms lyssnar efter läckage. Bedömning Fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll underifrån och från sidan. Kan inte rörelsereserven säkert fastställas görs bedömning först då hela slaget utnyttjats. Grund för bedömning (4.7 Parkeringsbroms) Bil Släp Total bromskraft < 16 % av fordonets totalvikt 2 2 Ingen verkan på en sida 2 2 Rörelsereserv: - < 1/4 av hela slaget 2 2 Påtaglig kärvning/anliggning 2 2 Spärrmekanism: - funktion osäker eller ur funktion 2 2 Reservbroms: 48

193 Bilaga 1 - retardation < 2,5 m/s ² eller påtaglig sneddragning 2 Låsning: - osäker/saknas 2 2 Mycket bristfällig fastsättning 2 2 Påtagligt skadade/slitna eller felmonterade/ demonterade detaljer 2 2 Något läckage STYRSYSTEM 5.1 STYRMEKANISM Ratt Rattjustering Fastsättning, skador. Okulärkontroll och känn att ratten sitter fast. Har ratt bytts ut och körbarheten kan ifrågasättas görs kontroll vid enkel provkörning Rattaxel Rattaxelknut Fastsättning, skador, glapp, kärvning. Okulärkontroll från förarplats, under främre huv och från undersidan. Om möjligt - känn på detaljen. Glappkontroll sker genom att påföra krafter via ratt- /hjulvridning eller med framvagnsplattan. Vid misstanke om glapp eller lös medbringare ansätts krafter i rattaxelns längdriktning (via ratten) Styrväxel Styrservo Skyddsbälg Styrservoledning Styrdämpare Funktion, fastsättning, skador, glapp, kärvning, täthet. Okulärkontroll underifrån, under främre huv och från sidan via hjulhus. Skador kontrolleras också genom att tendenser till kärvning/lagerskador observeras då hjulet vrids mellan fulla rattutslag på axel som lyfts (undvik slag i ändläge). med fulla rattutslag på bil med flera styrbara axlar görs enbart om det enkelt går att lyfta de styrbara axlarna samtidigt. 49

194 Bilaga 1 Glappkontroll sker genom att vrida på ratten och genom att anbringa krafter på hjulet med handkraft eller med hjälp av framvagnsplattan. Även styrväxelns fastsättning kontrolleras i samband med glappkontroll. På bilar med styrservo bedöms glapp i styrväxel med motorn i gång Systemfunktion Styrning Funktionskontroll vid enkel provkörning. Funktion, skador, kärvning. Funktionskontroll vid enkel provkörning. Avser brister som upptäcks vid körning eller hjulvridning och inte med säkerhet kan härledas till viss position/komponent Kulvändkrans Bedömning Fastsättning, skador, glapp, kärvning. Okulärkontroll av skruvar och skador. era rörelsen (ändring av spaltavstånd) i kulvändkrans samt kransens fastsättning genom att anbringa krafter vertikalt. Samtidigt kontrolleras även skador i ram och tvärbalkar. I de fall en kärvning kan antas vara orsakad av skador i rattlås (stöldskydd) ska övervägas om skadan kan innebära risk för funktionsbortfall i styrsystemet. Grund för bedömning (5.1 Styrmekanism) Bil Släp Ratt: - något bristfällig fastsättning 2 - ändrad/skadad så att körbarhet påtagligt försämras 2 Rattjustering: - något bristfällig låsning 2 Rattaxel: - påtagligt skadad 2 Rattaxelknut/medbringare: - något bristfällig fastsättning 2 - påtagligt glapp/kärv 2 - påtagligt skadad 2 Styrväxel: - påtagligt oljeläckage 2 - något bristfällig fastsättning/lös påtagligt kärv/skadad/glapp 2 2 Styrservo: - påtagligt oljeläckage

195 Bilaga 1 - rör/slang/elledning påtagligt skadad 2 2 Styrdämpare: - mycket lös 2x 2x Skyddsbälg: - mycket skadad 2 2 Styrning: - påtaglig kärvning hjul nöter mot andra detaljer 2 2 Kulvändkrans: - enstaka skruv/mutter något lös 2x - påtagligt bristfällig fastsättning/något lös 2 - påtagligt skadad/kärv/radiellt glapp 2 - axiellt > 5 mm 2 Brist som medför risk för separation/ funktionsbortfall LÄNKAGE Arm/stag Sektorarm Styrarm Styrarmslagring Styrstag Styrlänk Fastsättning, skador, glapp. Okulärkontroll av fastsättning och skador. På tunga fordon kontrolleras medstyrande axel när krafter ansätts med kraftplattan Styrled Tätning Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs på styrarm av plåtprofil när rostangrepp konstateras. Glappkontroll av styrarmslagring sker genom att krafter ansätts växelvis i styrsystemet eller direkt på lagringen. Fastsättning, skador, glapp/slitage. Okulärkontroll av skador på styrleder och på permanentsmorda kulleders tätning. av fastsättning sker okulärt i samband med glappkontroll. På kulled kontrolleras kulans läge i kulhuset genom att ledens längd bedöms. (Kulleder kan ha stort slitage utan att motsvarande glapp märks). 51

196 Bilaga 1 Glappkontroll avser axiellt och radiellt glapp Lätta bilar - Axiellt glapp kontrolleras genom att drag och tryckkrafter påförs leden med handkraft eller verktyg när hjulen är i körläge. görs när kulans läge eller ledens konstruktion/skick ger anledning. - Radiellt glapp kontrolleras genom att leden utsätts för växelvisa sidokrafter med hjulen i rakt-fram-läge. Krafterna åstadkoms genom rattvridning eller genom att krafter anbringas på hjulet. Körläge eftersträvas. görs även med hjälp av framvagnsplatta. Tunga fordon - Axiellt glapp kontrolleras genom att drag och tryckkrafter på förs leden med verktyg när hjulen är i körläge. - Radiellt glapp kontrolleras genom att leden utsätts för växelvisa sidokrafter med hjulen i rakt-fram-läge. Krafterna åstadkoms genom rattvridning. Körläge eftersträvas. Styrleder på medstyrande axel kontrolleras även med hjälp av kraftplatta. Bedömning Grund för bedömning (5.2 Länkage) Bil Släp Sektorarm/styrarm: - något lös eller påtagligt skadad 2 2 Styrarm: - mjukrost, rosthål eller felaktig reparation 2 2 Styrarmslagring: - mycket glapp 2 2 Styrstag/styrlänk: - påtagligt skadat 2 2 Styrled: - något lös eller påtagligt skadad påtagligt glapp/mycket sliten 2 2 Tätning på permanentsmord led: - mycket skadad eller saknas 2 2 Brist som medför risk för funktionsbortfall/separation KAROSSERI 6.1 KAROSSENS UTSIDA Dörr Dörrlås Säkerhetsspärr Dörrgångjärn 52

197 Bilaga 1 Funktion, fastsättning, skador på dörrgångjärn och dörrlås. Skador på dörr. Okulärkontroll. Funktionskontroll sker genom att dörren öppnas och stängs till halvlåst och hellåst läge. Vid indikation om brister på gångjärn görs kontroll genom att med något öppen dörr lyfta i dörren. Samtliga sidodörrar för förare och passagerare ska kunna öppnas Främre huv Huvlås Säkerhetsspärr Huvgångjärn Funktion, fastsättning, skador, kärvning på huvlås. Fastsättning skador på huvgångjärn. Skador på huv. Okulärkontroll Kaross Hytt Stötfångare Fotsteg Funktionskontroll av huvlås, säkerhetsspärr och reglage för huvlås. era även återgång på reglage, lås och spärr. Fastsättning, skador. Okulärkontroll av karosseri och karosseridetaljer underifrån, fram-/bakifrån och från sidan Stänkskydd Stänkskärm Fastsättning, skador, täckande funktion. Observera att stänkskydd på dragbil för påhängsvagn och dolly med vändskiva kan sakna viss del ovanför axeln. Sådant upptill öppet skydd ska godtas eftersom det av utrymmesskäl kan vara svårt att montera heltäckande skydd. 53

198 Bilaga 1 Okulärkontroll Ruta Vindruta Sidoruta Mätning av stänkskydds höjd över marken sker vid osäkerhet om bedömning. Skador, genomsikt. Okulärkontroll av repor/skador skador i förarens siktfält. Anmärkning riktas mot färgskikt/film (genomsikt) om bedömning görs att ljusgenomsläppligheten är för låg Parkeringsstöd Stödben Stödhjul Fastsättning. Okulärkontroll av stödben för tipp kran m.m. och stödhjul med avseende på risken för att stödben/stödhjul fälls ut eller faller ner under körning. Bedömning Grund för bedömning (6.1 Karossens utsida) Bil Släp Dörrgångjärn/-lås: - påtagligt bristfälligt/funktion osäker påtagligt löst 2x 2x Dörr: - går inte att öppna 2 - skarpa kanter som medför risk för personskada 2 2 Huvlås: - osäker funktion/återgång 2 Huvgångjärn: - mycket bristfälligt 2 Säkerhetsspärr (halvlåsläge): - ur funktion 2x - kärvar 2x Kaross/huv/hytt/fotsteg: - påtagligt bristfällig fastsättning skarpa kanter som medför risk för personskada 2 2 Skärm skadad på sådant sätt att: - täckande funktion påtagligt försämrats 2x 2x 54

199 Bilaga 1 - skarpa kanter medför risk för personskada fastsättningen är mycket bristfällig 2 2 Stänkskydd: - täcker inte däckets slitbana 2x 2x - för enkelmonterat hjul med diameter < 75 cm som slutar > 20 cm över hjulcentrum 2x 2x - för hjul på bil med drivning på samtliga axlar som slutar > 20 cm över hjulcentrum 2x - för dubbelmonterat hjul samt hjul med diameter > 75 cm som slutar < 10 cm under navcentrum 2x 2x - energiabsorberande eller luft/vatten separerande slutar > 25 cm över marken (lastbil T > kg, släpvagn T > kg) (2005) 2x 2x Vindruta/främre sidoruta: - repor/skador i förarens siktfält som påtagligt försämrar sikten 2x - färgskikt/film eller dekal i förarens siktfält 2 - mycket skadad 2 Vindruta: - spricka/större stenskott i siktfältet rakt framför förare 2x Parkeringsstöd: - påtagligt löst/osäker låsning 2 2 Risk för att karosseridelar lossnar PERSONUTRYMME Bilbälte Bilbältesband Bilbälteslås Upprullningsdon Bältessträckare Personbil och lastbil Befintlighet kontrolleras på alla sittplatser i personbil och lastbil som ska ha bilbälten enligt "Grund för bedömning". Funktion, fastsättning, skador kontrolleras på alla sittplatser i personbil och lastbil som har bilbälten. Buss Befintlighet kontrolleras på alla sittplatser i buss som ska ha bälten enligt följande; Buss inrättade för > 22 passagerare och huvudsakligen eller uteslutande avsedda för sittande passagerare samt buss inrättade för 22 55

200 Bilaga 1 passagerare och som inte är utformade för befordran av ståplatspassagerare (klass II, III samt B enligt direktiv 2001/85/EG, bilaga 1). Funktion, fastsättning, skador kontrolleras i mindre bussar - upp till 10 passagerare - på samtliga platser. I övriga bussar, > 10 passagerare, kontrolleras stickprovsvis minst 10 bälten. Okulärkontroll av skador och fastsättning. Större delen av bältesbandet rullas ut för kontroll. Fastsättning avser lätt kontrollerbara fästskruvar. Funktionskontroll: - Upprullningsdon kontrolleras genom snabba ryck i bältesbandet. - Bälteslås kontrolleras genom att bältet kopplas i låsläge. Observera - Bilbälte kan ha enbart retardationskännande lås. - Bilbälte behövs inte för sittplats på längsgående säte, bakåtvänt säte eller klaffsits. - Mittbälte bak ska inte krävas i vanlig personbil med tre pass bak när bilen är av 1983 års modell eller äldre. - Bälten bak kan ha en extra låsfunktion för fastsättning av bilbarnstol som gör att bältesbandet inte kan dras ut när låsfunktionen är aktiverad. Låsfunktionen aktiveras när bältesbandet dras till helt utdraget läge. När bandet rullas in hörs ett svagt klickande ljud som tecken på att bilbältet är i låsläge. Bälteslåset återgår till normal låsfunktion om bandet rullas in helt Förar-/passagerarplats Förarsäte, spärranordning Förarsäte Passagerarsäte (P) Defroster Fastsättning, skador. Täthet genom att kontrollera skador och eventuella ändringar som medför risk att avgaser tränger in i personutrymme. (P) Defroster kontrolleras endast i de fall en anmärkning finns från flygande inspektion. Okulärkontroll av förarsäte i samband med enkel provkörning. Täthet kontrolleras vid kontroll under huv och vid överredskontroll (exempelvis främre mellanvägg, lastdörr 56

201 Bilaga 1 bak). Om otätheter misstänks utökas kontrollen med fullständig provkörning Utrustning Mobiltelefon Fäste, mobiltelefon Taxameter Kommunikationsradio Radioutrustning Skyddsbur Högtalare Varningsmärke-krockkudde Brandsläckare Skaderisk, fastsättning avser risk för personskada genom ändrad, monterad eller bristfälligt fastsatt utrustning. Befintlighet av brandsläckare i gengasdriven person- eller lastbil och av varningsmärke för krockkudde i bil som har krockkudde på passagerarsidan (beteckning Airbag eller SRS ). Okulärkontroll Kollektivtrafikutrustning Värme/ventilation Innerbelysning Hammare Automatisk dörrbroms Dörr, klämskydd Dörr, stängningsfunktion Buss i yrkesmässig trafik med T > kg Befintlighet av hammare eller likvärdigt verktyg erfordras endast i buss som är försedd med krossbara nödutgångsfönster och ska finnas i anslutning till nödutgångsfönstret. Funktion på innerbelysning, dörrbroms, klämskydd och dörrstängning. Funktionsmöjlighet på värme/ ventilationssystem. Okulärkontroll av stolplacering och befintlighet av hammare. Översiktlig kontroll av funktionsmöjlighet på värme/ ventilationssystem. Funktionskontroll av - innerbelysning genom översiktlig kontroll, - dörrbroms (hållplatsbroms) genom att öppna en dörr när bussen körs i mycket låg hastighet och kontrollera att bromsen ansätts, 57

202 Bilaga 1 - klämskydd genom att stänga dörren med ett 6 cm högt och 3 cm brett föremål placerat 5 cm respektive 1 m, över instegsplanet, kontrollen görs på sidodörrar som inte kan iakttas från förarplats, och - dörrens stängningsfunktion genom att med stängd dörr trycka mot dörrbladets insida med en kraft av ca 250 N. en görs på samtliga dörrar för passagerare Handikapputrustning Ramp Lyftanordning Bil i färdtjänst och yrkesmässig trafik Funktionskontroll att utrymningsdörr, på bil med ramp eller lyftanordning, lätt kan öppnas även när elsystemet är ur funktion. en gäller bil som har rullstolsplats/ platser, där ramp eller lyftanordning i förvaringsläge, täcker utrymningsdörr. Funktionskontroll bil med ramp era att utrymningsdörrens öppningshandtag lätt kan användas från ut- och insidan med rampen i förvaringsläge och att rampen kan flyttas från öppningen så att utrymningsvägen friläggs. Funktionskontroll bil med lyftanordning era att fungerande reglage finns, ut- och invändigt i närheten av utrymningsdörren, för att evakuera trycket i lyftanordningens hydraulsystem och att lyftanordningen kan flyttas från dörröppningen så att utrymningsvägen friläggs. Funktionskontroll av dörrhandtag och reglage för lyftanordning. Bedömning Grund för bedömning (6.2 Personutrymme) Bil Släp Bilbälte saknas: - framsäte i personbil (1970) 2 - baksäte i personbil (1971) 2 - framsäte i lätt lastbil (1984) 2 - övriga passagerarplatser i husbil (1986) 2 - buss (2004, huvudsakligen för sittande passagerare; klass II, III och B i registeruppgift) 2 - tung lastbil (2004) 2 Bälteslås: - låser inte på normalt sätt 2 58

203 Bilaga 1 - kan öppnas vid ryck i bandet 2 Upprullningsdon: - spärrar inte vid ryck i bandet 2 - skadat så att upprullning/ användning försvåras 2 Bältessträckare: - sträckare av engångstyp har löst ut 2 Bältesband: - skadat så att upprullning/användning försvåras 2 - hål eller kantskador på > 5 mm 2 Bilbälte: - något bristfällig fastsättning 2 Förar-/passagerarsäte: - påtagligt bristfällig fastsättning 2 - spärranordning, funktion osäker 2 - ryggstöd, påtagligt skadat eller funktion osäker 2 (P) Defroster: - ur funktion 2x Avgaser i personutrymme 2 Utrustning, så utformad eller placerad att: - påtagligt ökad risk för personskada föreligger 2 Varningsmärke för krockkudde: - saknas/felplacerat 2 Brandsläckare: - saknas i gengasdriven person- eller lastbil 2x Buss i yrkesmässig trafik: - värme/ventilation, saknar möjlighet att fungera 2x - innerbelysning delvis ur funktion 2x - hammare saknas (samtliga i bruk fr.o.m ) 2x - hammare saknas (> 20 passagerare i bruk före ) 2x - automatisk dörrbroms ur funktion 2x - automatisk dörrbroms urkopplad 2x - dörr, klämskydd ur funktion 2x - dörr, kvarhålls inte i stängt läge 2 Ramp/Lyftanordning i förvaringsläge (1989): - på- och avstigningsdörr går inte att öppna 2 - svår att flyttas från dörröppning vid nödsituation LASTHANTERING Lastutrymme Lastplan 59

204 Bilaga Sidobalk Tvärbalk Låsanordning Tippanordning Tippbäraxel Tipplås Fastsättning, skador, täthet. Fordonsmonterade stödben för tippanordning m.m. bedöms enligt position Parkeringsstöd. Okulärkontroll underifrån och från sidan av fastsättning, skador och täthet. Vid tecken på brister som gäller fastsättning görs kontroll genom att krafter påförs infästningspunkten med hjälp av verktyg. I kontroll av fastsättning ingår också tippbäraxel, tipplås och lås för lastbärare. Rostskadekontroll med verktyg utförs när rostangrepp konstaterats. Bedömning Skador på lastutrymme ska kontrolleras och bedömas med hänsyn till den last som fordonet är avsett för, det är lastutrymmets egenskaper att uppbära och kvarhålla last som ska vara avgörande. Lastutrymme som utsätts för punktbelastning ska ägnas särskild uppmärksamhet. Upptäcks skadat golv i t.ex. fordon för hästtransport görs, om möjligt, kontroll invändigt genom att lyfta på mattor. Låsanordning för lastbärare får inte vara i sådant skick att anordningen kan öppnas genom vibrationer eller annan oavsiktlig påverkan Påbyggnadsram Sidobalk Tvärbalk Fastsättning, skador. Okulärkontroll underifrån och från sidan av fastsättning och skador. Vid tecken på brister som gäller fastsättning görs kontroll genom att krafter påförs infästningspunkten med hjälp av verktyg. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstaterats Lastbegränsande anordning Framstam Lastförskjutningsskydd Sidoläm 60

205 Bilaga Sidovägg Bakläm Lastdörr Gångjärn Lämlås Sidostötta Hörnstolpe Delningsstolpe Fastsättning, skador på framstam, lastförskjutningsskydd, sidoläm, bakläm, sidostötta m.m. Lyftplattform som utgör bakläm ska ha mekanisk eller hydraulisk låsanordning. Vid anmärkning mot låsanordning anges; Bakläm, lyftplattform, låsning osäker eller Bakläm, lyftplattform, låsning saknas. Okulärkontroll. På sidoläm och bakläm får kontrollen begränsas till skador på fastsättningsanordningar Lastsäkringsutrustning Surrningsanordning Surrningsspännare Fastsättning, skador. Okulärkontroll av fordonsmonterad utrustning på fordon med T > kg. en avser utvändig och invändig utrustning. I täckta karosserier görs kontroll om tillträde kan ske genom lastdörr, bakläm eller motsvarande och utan att utrustning demonteras Lastanordning Kran Lyftplattform Fastsättning, skador, täthet. I de fall lyftplattform utgör lastbegränsande anordning ska någon form av låsanordning finnas (hydraulisk eller mekanisk). Anmärkning ska föras på Bakläm. Fordonsmonterade stödben för kran m.m. bedöms enligt Parkeringsstöd. Okulärkontroll. Krafter påförs infästningspunkterna med hjälp av verktyg vid tecken på brister i fastsättningen. Bedömning Grund för bedömning (6.3 Lasthantering) Bil Släp Lastutrymme/påbyggnadsram: - enstaka fäste något löst 2x 2x 61

206 Bilaga 1 - påtagligt löst/skadat 2 2 Låsanordning för lastbärare: - påtagligt skadad/glapp låsning osäker 2 2 Längsgående/tvärgående balkar i lastutrymme/ påbyggnadsram: - skador som innebär > 25 % försvagning 2 2 Lastbegränsande anordning/utrustning: - påtagligt lös 2x 2x - påtagligt skadad 2x 2x Tipp-/lastanordning: - påtagligt bristfällig fastsättning låsning osäker påtagligt oljeläckage (olja droppar) 2x 2x Lyftplattform: - låsning saknas, som utgör förstängning bakåt (se 6.3.3) Lastsäkringsutrustning: - påtagligt bristfällig låsning osäker 2 2 Låsanordningar/gångjärn: - påtagligt bristfälliga/saknas 2 2 Brist som medför risk för att lastbärare/karosseri/ utrustning eller lastbegränsande anordning lossnar EXTRA UTRUSTNING Tillbehör Verktygslåda Reservhjulshållare Spridningsaggregat Plogfäste Slangskåp Mätarskåp Reservhjul Värmare Fastsättning Okulärkontroll underifrån och från sidan av tillbehör/ utrustning såsom: verktygslåda, reservhjulshållare, spridningsaggregat, plogfäste, slangskåp, mätarskåp m.m. Krafter påförs infästningspunkterna med hjälp av verktyg vid tecken på brister i fastsättningen. Med värmare avses extra anordning för uppvärmning av motor- och passagerarutrymme. 62

207 Bilaga 1 Bedömning Bränsle- eller avgasläckage för värmare bedöms enligt system 13 för buss och för övriga fordon enligt system 3. Grund för bedömning (6.4 Extra utrustning) Bil Släp Påtagligt bristfällig fastsättning 2x 2x Låsning osäker 2x 2x Brist som medför risk att tillbehör/utrustning lossnar GASKONTROLL Gastank Fastsättning. Okulärkontroll underifrån av fastsättning. Bedömning Grund för bedömning (6.5 Gaskontroll) Bil Släp Gastank: - påtagligt bristfälligt fastsatt KOMMUNIKATION 7.1 SIKTHJÄLPMEDEL Rengörare Vindrutetorkare Torkarblad Vindrutespolare Reglage Funktion, skador som påverkar rengöringseffekten Okulärkontroll, funktionskontroll genom att rengöringseffekt, svephastighet och spolning observeras. en sker med våt ruta. Vid tveksamhet om bedömning av svephastighet kontrolleras tiden för 5 dubbelslag. (Max 12 sek vid laddningsvarv.) Vindrutespolare kontrolleras inte vid kall väderlek (under ca 10 minusgrader) Backspegel Backspegel utvändig Backspegel invändig Vidvinkelspegel Närzonsspegel Frontspegel 63

208 Bilaga 1 Fastsättning, skador Befintlighet på tung lastbil som tagits i bruk den 1 januari 2000 eller senare: - Vidvinkelspegel (passagerarsida), krävs på lastbil med en totalvikt > 7,5 ton. - Vidvinkelspegel och närzonsspegel (passagerarsida), krävs på lastbil med en totalvikt < 7,5 ton, om montering av närzonsspegel är möjlig på en höjd av minst 2,1 m (olastad) över markplanet och att spegeln är fullt synlig från förarplatsen. - Närzonsspegel (passagerarsida), krävs på lastbil med en totalvikt > 7,5 ton, om montering av spegeln är möjlig på en höjd av minst 2 m över markplanet och att spegeln är fullt synlig från förarplatsen. Okulärkontroll av skador och fastsättning. Fastsättning kontrolleras genom att känna på spegeln eller genom kontroll vid körning Huvudstrålkastare för hel- och halvljus Halvljus Helljus Reflektor Glas ampa helljus Omkopplare Reglage Funktion, fastsättning, skador, färg, inställning, antal. Observera att utryckningsfordon och bussar i yrkesmässig linjetrafik får ha en extra strålkastare - undantaget gäller endast 1984 och tidigare årsmodeller. Okulärkontroll av strålkastarens glas och reflektor. Fastsättning kontrolleras genom att känna på strålkastaren. Funktionskontroll utförs genom att på ljusmätningsinstrumentets mätskärm bedöma ljusbildens färg, ljusstyrka och form. I funktionskontroll ingår även reglage och omkopplare samt kontrollampa för helljus. Funktionskontroll och mätning enligt nedan ska ske med strålkastarna manuellt påslagna (inte i automatiskt läge). Vid tveksamhet om ljusstyrka sker bästa kontrollen visuellt på några meters avstånd (med generator på laddningsvarv). Gasurladdningslampa (xenon): Funktionskontroll på automatisk ljusnivåreglering anses vara utförd om strålkastarna har rätt inställning. Upptäcks brister spontant på utrustning för nivåreglering som innebär att den inte 64

209 Bilaga 1 fungerar eller har möjlighet att fungera görs bedömning enligt "Grund för bedömning" nedan. Mätning med ljusmätningsinstrument utförs för att kontrollera strålkastarens inställning. Instrumentet ska placeras cm framför strålkastaren. I sid- och höjdled får avvikelsen mellan strålkastarcentrum och linsens centrum vara max 3 cm. Inställningen bedöms med hänsyn till strålkastarens höjd enligt nedan. Strålkastarens höjd mäts från markplanet till ljusmörkergränsens horisontella del. Bil med strålkastarhöjd från 0,8 1,0 m och med uppgift (på bilen) om grundinställning av halvljus i intervallet 1,5 2,0 %, bedöms enligt regler för strålkastarhöjd > 1,0 m (se Bedömning ) Dimstrålkastare Fastsättning, färg, inställning, inkoppling, antal. Okulärkontroll. Fastsättning kontrolleras genom att känna på strålkastaren. Inkoppling avser kontroll av att - dimstrålkastare inte kan lysa utan att bakre positionslyktor samtidigt lyser, och - dimstrålkastare kan släckas när bilens halvljusstrålkastare lyser. Färg kontrolleras i samband med mätning. Mätning med ljusmätningsinstrument utförs för att kontrollera dimstrålkastares inställning (bländning). Instrumentet ska placeras cm framför strålkastaren. I sid- och höjdled får instrumentets avvikelse vara max 3 cm Fjärrstrålkastare Inkoppling. Avser kontroll av att fjärrstrålkastare inte kan lysa tillsammans med halvljus. Okulärkontroll Backningsstrålkastare Inkoppling. Okulärkontroll. På lätt bil och lätt släp från 1984 kontrolleras att backljuset inte lyser då friläge eller växel framåt är ilagd. 65

210 Bilaga Arbetsbelysning ampa Funktion på kontrollampa för arbetsbelysning (1984) samt kontroll av att arbetsbelysning går att släcka. Bedömning Okulärkontroll. Bländande För bilar med en strålkastarhöjd upp till 1 m ska halvljuset anses bländande om nedvinklingen är < 5 cm/10 m, samt för bilar med en strålkastarhöjd högre än 1 m ska halvljuset anses bländande om nedvinklingen är < 10 cm/10 m. För bilar med en strålkastarhöjd från 0,8 m och upp till 1 m där grundinställningen enligt tillverkarens uppgift är mellan 1,5 2,0 % ska halvljuset också anses bländande om nedvinklingen är < 10 cm/10 m. Dimstrålkastare anses bländande om nedvinklingen är < 10 cm/10 m. Om bristen felaktig ljusbild/felriktad i sidled samtidigt ger bländande ljus ska dessutom Bländande ljus med bedömning 2 anges. Nedvinkling För bilar med en strålkastarhöjd upp till 1 m ska halvljusets nedvinkling anses för stor om nedvinklingen är > 25 cm/10 m samt för bilar med strålkastarhöjd högre än 1 m ska halvljusets nedvinkling anses för stor om nedvinklingen är > 30 cm/10 m. För bilar med en strålkastarhöjd från 0,8 m och upp till 1 m där grundinställningen enligt tillverkarens uppgift är mellan 1,5 2,0 % ska halvljuset nedvinkling anses vara för stor om nedvinklingen är > 30 cm/10 m. Ändrat utförande Avser avsiktlig ändring av det godkända utförandet exempelvis - strålkastaren förses tape som skymmer del av ljusöppningen, - montering av stenskottsskydd som ger påtagligt svagt ljus (färgat stenskottsskydd ska inte godkännas), eller - när det klart kan konstaterats att konventionella strålkastare (hel-, halv- och dimstrålkastare) har bytts mot xenonstrålkastare. Vattenfylld strålkastare anses som glas/reflektor påtagligt skadad. 66

211 Bilaga 1 Grund för bedömning (7.1 Sikthjälpmedel) Bil Släp Vindrutetorkare: - otillräcklig rengöringseffekt 2x - ur funktion 2 - svephastighet < 25 dubbelslag/min på våt ruta 2x - går inte att parkera utanför förarens siktfält 2x Vindrutespolare: - ur funktion (1971) 2x Backspegel: - saknas helt (in- och utvändigt) 2 - glas påtagligt skadat 2x - påtagligt lös 2x - påtaglig förvrängning av reflekterad bild 2x Utvändig backspegel: - saknas på vänster sida (1969) 2x - saknas på höger sida, tung lastbil och buss (1969) 2x Vidvinkel/närzonspegel: - otillräckligt siktfält på passagerarsida, tung lastbil/saknas (2000) 2 Frontspegel: - otillräckligt siktfält 2x Strålkastare: - olika färg på ljuset (höger/vänster sida) 2x - ändrat utförande (färgat glas, tape, otillåtet stenskottsskydd etc.) 2 - påtagligt svagt ljus 2 - glas/reflektor påtagligt skadad 2x Helljusstrålkastare: - ur funktion 2x - kontrollampa ur funktion 2x - kontrollampa saknas (1985) 2x - påtagligt bristfällig fastsättning/saknas 2x - påtagligt felriktad 2x Halvljusstrålkastare: - en sida ur funktion 2x - båda sidor ur funktion 2 - påtagligt felaktig ljusbild (inte bländande) 2x - påtagligt felriktad i sidled (inte bländande) 2x - påtagligt bristfällig fastsättning/saknas 2 - bländande ljus (fel ljusbild eller felriktat i sidled) 2 - nedvinkling för stor 2x - fler än två lyser samtidigt (gäller inte utryckningsfordon och bussar i yrkesmässig linjetrafik t.o.m. 1984) 2x - gasurladdningslampa, automatisk ljusnivåreglering ur funktion 2 67

212 Bilaga 1 - gasurladdningslampa, strålkastarrengörare saknas 2 Reglage/omkopplare: - funktion osäker 2 Dimstrålkastare: - felaktig inkoppling 2 - kan lysa utan att bakre positionslykta lyser 2 - bländande ljus, < 10 cm/10 m 2 - påtagligt bristfällig fastsättning 2x - felplacerad, skymmer föreskriven belysning 2x - fler än två lyser samtidigt (gäller inte utryckningsfordon och bussar i yrkesmässig linjetrafik t.o.m.1984) 2x Fjärrstrålkastare: - kan tändas tillsammans med halvljus 2 - felplacerad, skymmer föreskriven belysning 2x Backningsstrålkastare: - lyser utan att backväxeln är ilagd/ kontrollampa saknas (1984) 2x 2x Arbetsbelysning: - kontrollampa ur funktion 2x - kontrollampa saknas (1984) 2x 2x - kan inte släckas 2x 7.2 MARKERINGAR Positionslykta Funktion, färg, fastsättning, inkoppling. Positionslykta fram - Färg: vitt eller gult ljus. - Befintlighet bil: från årsmodell Befintlighet släp: vagnar vars bredd är > 160 cm, från årsmodell Okulärkontroll, funktionskontroll. Bakre positionslykta ska kontrolleras med tända huvudstrålkastare, stopplyktor och körvisare. Vid bedömning av fel som kan bero på spänningsfall ska motorn startas och köras på tomgång. av inkoppling innebär kontroll av att bakre positionslykta lyser samtidigt med huvudstrålkastare (7.1.4 Dimstrålkastare). Observera att kontrollen även avser automatiska och spänningsreducerade huvudstrålkastare Sidomarkering Sidomarkeringslykta Sidomarkeringsreflex 68

213 Bilaga 1 Funktion, skador, färg, fastsättning, inkoppling. Befintlighetskrav - Lykta krävs på lastbil/buss/släpvagn vars längd är > 6 m. - Reflex krävs på personbil/lastbil/buss vars längd är > 6 m samt på släpvagn oavsett längd. Observera att - sidomarkering ska ha orangegul färg, - bakre sidomarkeringslykta och bakre sidomarkeringsreflex får vara röda (grupperade/kombinerade med bakre positionslykta), - buss av 1972 eller tidigare års modell får godkännas med en sidomarkeringslykta placerad på den mittersta tredjedelen av bussen, och - bakre sidomarkering krävs inte på dragbil för påhängsvagn (krav på minsta avstånd från bakre begränsningsplan gäller inte dragbil för påhängsvagn). Vidare tillåter EG-reglerna att - markeringen placeras 3 m från fordonets främre del och 1 m från fordonets bakre del (nationella krav = 2 m), och - avståndet mellan markeringarna får högst vara 3 resp. 4 m beroende på konstruktion (nationella krav = 6 m). Okulärkontroll av färg på lykta och reflex samt av skador på reflex. av inkoppling innebär kontroll av att sidomarkeringslykta lyser samtidigt med positionslyktor Skyltlykta Funktionskontroll på släpvagn oavsett längd samt på lastbil och buss > 6 m. Funktion. Funktionskontroll Reflex EG-reflex Skador, färg, typ. Med typ av reflex avses - triangulär eller icke triangulär reflex, och - EG-reflex. Observera att släp, utöver triangulär typ, även får ha reflex av typ icke triangulär. Rätt typ av rektangulär reflexanordning baktill på tung lastbil respektive tung släpvagn. 69

214 Bilaga 1 Krav på rektangulära EG-reflexer gäller inte - lastbil och släpvagn med totalvikt < kg, - lastbil och släpvagn av 1950 eller tidigare årsmodell, - utryckningsfordon och släpvagn kopplad till sådant fordon, - lastbil med karosserikod 76 eller 91 (bärgningsfordon), eller - styraxel för påhängsvagn. Okulärkontroll Dimbaklykta ampa Funktion på kontrollampa, färg på ljuset från dimbaklyktan samt att dimbaklyktan går att släcka. Okulärkontroll Varsellykta Annan lykta Breddmarkeringslykta Identifieringslykta Färg, typ. Främre breddmarkeringslykta och identifieringslykta ska ha vitt eller gult ljus. Fordon av 1983 och tidigare årsmodell får ha orangegult ljus. Okulärkontroll. Bedömning Grund för bedömning (7. 2 Markeringar) Bil Släp Markering: - skymd 2x 2x - ändrat utförande (färg, tape etc.) påtagligt bristfällig fastsättning 2x 2x Positionslykta fram: - en sida/båda sidor ur funktion/saknas 2x 2x - annan färg på ljuset än vitt/gult 2x 2x Positionslykta bak: - en sida ur funktion/saknas/påtagligt svagt ljus 2x 2x - en eller flera lyktor ur funktion (fordonsbredden markeras osymmetriskt) (1987) 2x 2x - båda sidor ur funktion/saknas/ påtagligt svagt ljus inte inkopplad tillsammans med huvud- /dimstrålkastare 2 70

215 Bilaga 1 - funktion felaktig vid samtidig användning med stopplykta/körriktningsvisare annan färg än rött 2x 2x Sidomarkeringslykta (buss, lastbil och släp med längd > 6 m): - felaktig inkoppling en eller flera ur funktion/saknas 2x 2x - samtliga, på en sida, ur funktion/saknas annan färg än orangegult 2x 2x Sidomarkeringsreflex (bil med längd > 6 m samt släp): - en eller flera påtagligt skadad/-e/saknas 2x 2x - återkastar fel färg (föreskriven reflex) 2x 2x - samtliga, på en sida, skadade/saknas 2 2 Skyltlykta: - ur funktion 2x 2x - saknas skadad/felmonterad (vitt ljus bakåt) 2x 2x Reflex framtill: - påtagligt skadad 2x - saknas på en sida 2x - saknas helt 2 - återkastar fel färg 2x Reflex baktill: - påtagligt skadad 2x 2x - saknas på en sida 2x 2x - saknas helt återkastar fel färg 2x 2x - av triangulär typ 2x - triangulär typ, saknas 2x Rektangulär reflexanordning, s.k. EG-reflex (1950): - påtagligt skadad 2x 2x - saknas 2x 2x - fel typ 2x 2x Dimbaklykta: - kontrollampa ur funktion 2x - fel färg 2x 2x - kan inte släckas 2x 2x Annan lykta: - fel färg 2x 2x - inte tillåten lykta 2x 2x 7.3 SIGNALER Körriktningsvisare Sidokörriktningsvisare anordning Reglage 71

216 Bilaga 1 Bedömning Funktion, färg, fastsättning (funktion gäller även reglage och kontrollanordning). Observera att - körriktningsvisare ska avge orangegult ljus, - för flyttsak och för 1975 och tidigare årsmodell godtas vitt ljus framåt och rött bakåt, - separat sidokörriktningsvisare krävs från 1986 års modell (undantag flyttsak), och att - bilar av årsmodell 1983 och tidigare kan ha fällbara körriktningsvisare med fast sken på fordonets sida. Okulärkontroll, funktionskontroll. Körriktningsvisare ska kontrolleras med tända huvudstrålkastare och stopplyktor. Vid bedömning av fel som kan bero på spänningsfall ska motorn startas och köras på tomgång. Vid tveksamhet om bedömning av blinkfrekvens kontrolleras antalet blinkningar/15 sek.(10 35 blinkningar på 15 sek vid tomgångs- och laddningsvarv.) anordning ska vara optisk eller akustisk. Reglage som inte kvarstår i påslaget läge (vid körning rakt fram) bedöms som "funktion osäker" enligt Grund för bedömning Stopplykta Extra stopplykta Funktion, färg, fastsättning. Färg: Rött ljus samt för 1975 och tidigare års modell godtas gult ljus. Okulärkontroll, funktionskontroll. Stopplykta ska kontrolleras med tända huvudstrålkastare och körriktningsvisare. Vid bedömning av fel som kan bero på spänningsfall ska motorn startas och köras på tomgång. I funktionskontroll ingår också kontroll av att stopplyktan tänds vid låg retardation (< 2 m/s² ). Vid tecken på att högt pedaltryck fordras för att tända stopplyktan ska kontrollen utföras i bromsprovare Signalanordning Reglage Funktion. Funktionskontroll av föreskriven ljudsignalanordning Varningstriangel Befintlighet av varningstriangel. 72

217 Bilaga 1 Okulärkontroll Larmanordning Reglage Funktion. Funktionskontroll (P) Skolskjuts, blinklykta Blinklykta för skolskjuts kontrolleras om polis vid flygande inspektion anmärkt på denna. Funktionskontroll, okulärkontroll Bedömning Grund för bedömning (7. 3 Signaler) Bil Släp Signal: - skymd 2x 2x - ändrat utförande (färg, tape etc.) påtagligt bristfällig fastsättning 2x 2x Körriktningsvisare: - fel färg 2x 2x - en sida, fram eller bak, ur funktion 2x 2x - båda sidor, fram eller bak, ur funktion en sida, fram och bak, ur funktion påtagligt svagt ljus blinkfrekvens < 40 eller > 140 blinkningar/min 2 - kontrollanordning ur funktion 2x - funktion felaktig vid samtidig användning med positions-/stopplykta 2 2 Sidokörriktningsvisare (1986): - ur funktion 2x - annan färg än orangegult 2x Stopplykta: - fel färg 2x 2x - en sida ur funktion (även osymmetri) 2x 2x - båda sidor ur funktion påtagligt svagt ljus tänds inte vid låg retardation 2 - funktion felaktig vid samtidig användning med positionslykta/körriktningsvisare extra, ur funktion (även osymmetri) 2x 2x Signalanordning: - ur funktion/saknas 2x - otillfredsställande ljudstyrka 2x Larmanordning: 73

218 Bilaga 1 - ur funktion eller otillfredsställande ljudstyrka 2 - monterad på bil som inte är utryckningsfordon 2 Reglage: - funktion osäker 2 Varningstriangel: - saknas 2x Skolskjuts, blinklykta: - en lykta ur funktion 2x - påtagligt svagt ljus/ur funktion 2 8 INSTRUMENTERING 8.1 FÄRDINSTRUMENT Hastighetsmätare Funktion, även skalgradering. Okulärkontroll, funktionskontroll vid enkel provkörning. Ingen särskild kontroll av att hastighetsmätare går att avläsa i mörker - anmärkning enligt nedan görs när detta upptäcks spontant. Bedömning Grund för bedömning (8.1 Färdinstrument) Bil Släp Hastighetsmätare: - går inte att avläsa i mörker 2x - ur funktion 2 - påtaglig felvisning/endast miles-graderad 2 - saknas (1956) (P) Färdskrivare Information Ett föreläggande som gäller färdskrivare kan endast godkännas efter reparation och kontroll vid ackrediterad verkstad. 9 ÖVRIGT 9.1 KOPPLINGSANORDNING Kulkoppling Dragkula Kopplingsdel demonterbar 74

219 Bilaga Kopplingsdel vridbar Kopplingsdel fällbar Dragram Funktion, fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll av fastsättning, skador och slitage. (P) Skyddskåpa för kuldelens fastsättning i dragram kontrolleras om polis vid flygande inspektion anmärkt på denna. Rostskadekontroll med verktyg utförs när rostangrepp konstaterats. Mätning utförs då slitage konstateras. Funktionskontroll av låsning på fällbar, vridbar och demonterbar kopplingsdel Bygelkoppling Kopplingsbult Horisontalbult Underhålsbussning Låsmekanism Gummielement Luftmanövrering Fångmun Funktion, fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll av fastsättning, skador och slitage. Fastsättning gäller också kopplingsdelar t.ex. låsmekanismens fastsättning i bygel Krokkoppling Låsmekanism Mätning utförs då slitage konstaterats. Funktionskontroll på kopplingens manöver- och låsanordning genom att manövrera kopplingen till öppet och låst läge samt genom att kopplingsbulten trycks uppåt med verktyg. I låsanordning ingår första- och andralåsning. Funktion, fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll av fastsättning, skador och slitage. Mätning utförs då slitage konstaterats. 75

220 Bilaga Vändskiva Låsmekanism Lagring Slitring Fäste flyttbar Funktionskontroll på kopplingens manöver- och låsanordning. I låsanordning ingår första- och andralåsning. Funktion, fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll av fastsättning, skador och slitage. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt vändskivans infästning i fordon. Funktionskontroll på kopplingens manöver- och låsanordning genom att tillkoppla släpvagn eller manövrera kopplingen med hjälp av särskilt verktyg. Slitage i låsanordning kontrolleras genom att gunga dragbilen eller genom att anbringa krafter i längdled på verktyget. I låsanordning ingår första- och andralåsning. Mätning utförs vid osäkerhet om bedömning. Bedömning I vändskivans lagringar, finns konstruktivt en relativt stor rörelse. Anmärkning mot glapp i vändskivans lagringar görs endast i uppenbara fall Dragbalk Gavelplåt Vändskiva monterad på kulvändkrans ska ha stopp som begränsar vridrörelsen till högst ± 20º i förhållande till fordonets längdriktning. För en kulvändkrans som är ca 1 m i diameter innebär ± 20º att rörelsen vid kransens periferi får vara högst cm. Fastsättning, skador. Okulärkontroll av fastsättning och skador. Rostskadekontroll med verktyg utförs när rostangrepp konstaterats Släpvagnskontakt Funktion, skador. Okulärkontroll. 76

221 Bilaga 1 Funktionskontroll. Kontaktens funktion kontrolleras i de fall släpvagn medföljer vid besiktningen Kulhandske Låsmekanism anordning Funktion, fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll av fastsättning, skador och slitage med frånkopplad släpvagn Dragögla Slitring Funktionskontroll av kopplingens manöver- och låsanordning. I låsanordning ingår första- och andralåsning och i vissa fall kontrollanordning. Låsfunktionen kontrolleras genom att manövrera kopplingen till öppet och låst läge samt genom att med lämpligt verktyg anbringa krafter i kulhandskens kulskål. När kulhandsken är i låst läge får inte låsning öppnas när denna belastas. Slitage, såsom glapp mellan kula och kulhandske, kontrolleras vid lyft under dragstång. Fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll. Med fastsättning avses öglans fastsättning i dragstången och slitringens fastsättning i dragöglan. Mätning utförs då slitage konstaterats Dragstång Dragstångslagring Förlängningsmekanism Fastsättning, skador, slitage, glapp. Okulärkontroll av fastsättning skador och slitage Tapp Slitplåt Rostskadekontroll med verktyg utförs när rostangrepp konstaterats. Glappkontroll av dragstångslagring och förlängningsmekanism. en sker genom att släpvagnen bromsas och gungas med dragbilen. 77

222 Bilaga 1 Fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll av fastsättning, skador och slitage med frånkopplad släpvagn. Fastsättning kontrolleras också genom att knacka på tappen och fastsättningsskruvar som är möjliga att komma åt utan demontering. Mätning av ovalitet utförs då slitage konstaterats. Tappens längd under slitplåt mäts om skador på tapp eller vändskiva (mekanism) tyder på att tappen har fel längd. Anordning som kan vara monterad på 2"-tapp för att passa i vändskiva för 3,5" ska demonteras för kontroll av tappens slitage Kopplingsklasskylt Skador, (P) Befintlighet. Okulärkontroll av skyltens läsbarhet Multifunktionskoppling Kopplingsenhet Dragkil Display Funktion, fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll av fastsättning, skador och slitage. Funktionskontroll på kopplingens manöver- och låsanordning genom att manövrera kopplingen till öppet och låst läge. Bedömning Har kopplingsanordning (baktill) sådana brister att släpvagn inte med säkerhet kan tillkopplas anges på besiktningsprotokollet: risk - släpvagn får inte tillkopplas. Grund för bedömning (9.1 Kopplingsanordning) Bil Släp Kopplingsanordning: - kontroll kan inte utföras något bristfällig fastsättning/lös felaktig montering eller reparation 2 2 Kula/tapp: - ovalitet > 1 mm påtagligt skadad 2 2 Slitplåt: - mycket sliten 2 78

223 Bilaga 1 Demonterbar-/vrid-/fällbar kopplingsdel: - låsning osäker/påtagligt kärv 2 - påtagligt glapp i låst läge 2 Bygel-/krokkoppling: - påtagligt sliten eller sliten > tillåten gräns påtagligt kärv eller skadad låsning osäker kontrollstift skadat 2 2 Luftmanövrering: - kan inte göras trycklös reglage kärvar/funktion osäker funktion osäker genom skadad ventillåda ombyggd/ändrad något läckage påtagligt bristfällig fastsättning/lös 2 2 Fångmun, integrerad i bygelkopplingen: - påtagligt skadad 2 2 Fångmun: - saknas 2 2 Vändskivans mekanism: - påtagligt kärv eller skadad påtagligt sliten eller låsning osäker 2 2 Vändskiva: - lagring påtagligt sliten/glapp anliggningsyta mycket sliten slitring skadad eller lös felaktigt läge 2 Fäste för flyttbar (vändskiva): - något bristfällig fastsättning/lös låsning osäker/påtagligt sliten 2 2 Kulhandske: - låsning osäker/påtagligt kärv 2 - påtagligt skadad/sliten 2 Dragögla: - påtagligt sliten eller sliten > tillåtna gränsvärden 2 - påtagligt skadad 2 - slitring lös eller felaktigt monterad/fastsatt 2 Dragram/dragbalk/dragstång: - påtagligt skadad/sprickor deformerad mjukrost eller rosthål 2 2 Dragstångslagring: - påtagligt glapp 2 Dragstång, förlängningsmekanism: - påtagligt glapp/sliten 2 Släpvagnskontakt: - saknas 2x 2x - påtagligt skadad 2x 2x - funktion osäker 2x 2x Kopplingsklasskylt: 79

224 Bilaga 1 - skadad 2x 2x - felaktiga uppgifter 2x 2x Multifunktionskoppling: - något glapp påtagligt sliten påtagligt skadad reglage kärvar/funktion osäker 2 2 Dragkil: - påtagligt glapp i kulleden 2x - påtagligt glapp i kulleden (justering i botten) 2 Kopplingsanordning - risk för haveri (avser framtill) 3 Brist som medför risk för haveri eller att släpvagn lossnar (se ovan) TRAFIKFARLIGA ANORDNINGAR Utskjutande detalj Spoiler Viltfångare Antennfäste Prydnadsföremål Fastsättning, skaderisk. Med utskjutande detalj avses fästen, skadade fordonsdelar och eftermonterad utrustning som vid påkörning påtagligt ökar risken för personskada på oskyddad trafikant Observera att - förbudet omfattar inte husvagnsspoiler, smutsavvisare för bakruta, fästen och skydd för extraljus samt fästanordning och avbärare för frontmonterad vinsch, - det för prydnadsföremål finns ett generellt undantag som gäller originalmonterat ornament" på huv och originalmonterad spoiler för personbil av 1972 års modell eller tidigare, och att - vingmuttrar för hjuls fastsättning är tillåtna t.o.m års modell. Okulärkontroll. Att avgöra om en s.k. spoiler eller viltfångare är godkänd är inte enkelt eftersom de kan vara nationellt godkända, godkända enligt ECE-reglemente, uppfylla EG-direktiv 92/114 eller ingå i ett helfordonsgodkännande (EG-direktiv 70/156). Någon förteckning över konstruktioner som godkänts finns inte. Spoiler och viltfångare ska därför underkännas enbart om de har en olämplig utformning som medför risk för personskada. 80

225 Bilaga 1 Bedömning Grund för bedömning (9.2 Trafikfarliga anordningar) Bil Släp Utskjutande detalj som medför risk för personskada: - konventionellt fäste för demonterbar antenn 2x - övriga 2 2 Utformning/placering olämplig (risk för personskada) 2 2 Inte tillåten anordning 2 2 Påtagligt bristfällig fastsättning 2 2 Risk för att delar lossnar REGISTERUPPGIFT Identitet Registreringsskylt Chassinummer Identifieringsmärke Bedömning Överensstämmelse beträffande chassi- och registreringsnummer samt översiktlig kontroll av fordonet. Okulärkontroll. Identifiering sker genom kontroll av att - fordonets instansade chassinummer (skylt i vissa fall) överensstämmer med uppgift i vägtrafikregistret, - registreringsnumret tillhör fordonet, och - fordonet inte har ändrats i sådan omfattning att det väsentligt avviker från tidigare godkänt utförande (översiktlig kontroll). Fordon med personlig skylt ska även ha "identifieringsmärke", dvs. uppgift om fordonets ordinarie registreringsnummer. För personbil ska denna uppgift (normalt) finnas på insidan av bilens bakre högra sidoruta. Om fordonet inte kan identifieras på ett tillfredsställande sätt ska det underkännas. Det besiktade fordonet ska ges en tillfällig identitet i avvaktan på utredning. Fordon som inte kan identifieras ska föreläggas om registreringsbesiktning Ändring Kopplingsanordning Taxiutrustning Dubbelkommando Larmanordning Handikapputrustning Motor Karosserikod Spårvidd Hjuldimension 81

226 Bilaga 1 Bedömning Överensstämmelse/avvikelse mellan fordon och registrerade uppgifter beträffande - kopplingsanordning, - karosserikod, - drivmedel, - uppgifter i vägtrafikregistret som har betydelse för kontrollbesiktningen, och - färg. Okulärkontroll. Vid färgavvikelse ska den rätta färgen rapporteras till vägtrafikregistret. Fordonsägaren ska föreläggas registreringsbesiktning om det visar sig att fordonet har ändrats i icke oväsentlig grad från identitets-, trafiksäkerhets- eller miljösynpunkt och i förhållande till tidigare godkänt utförande. Föreläggande om registreringsbesiktning behöver inte meddelas om ändringen resulterar i en bristfällighet vid kontrollbesiktning, som fordonsägaren avser eller har möjlighet att enkelt återställa till tidigare godkänt utförande. Exempel på sådan ändring kan vara utbyte till hjul som inte täcks av fordonets stänkskydd (stänkskärm). Registreringsskyltar tillhandahålls av Transportstyrelsen. När det är uppenbart att registreringsskylt bytts mot skylt av annat utförande ska detta bedömas som registreringsskylt "felaktig" enligt nedan. Registreringsskylt ska monteras framtill och baktill. Skylt som monterats innanför vindruta eller bakrutan ska därför inte accepteras (bedöms som svåravläst enligt nedan). Grund för bedömning (9.3 Registeruppgift) Bil Släp Registreringsskylt: - saknas 2x 2x - svåravläst 2x 2x - felaktig 2x 2x Identifieringsmärke för personliga fordonsskyltar: - saknas 2x 2x Ändring: - Brist som ska åtgärdas genom återställande PROVKÖRNING Funktioner Funktion, skador, kärvning, körbarhet. Vid körning görs slutlig kontroll av system 1-8 med bland annat iakttagelser/felindikationer som grund. Om provkörning utförs före kontroll av system 1-8 ska iakttagelser/ 82

227 Bilaga 1 felindikationer ligga till grund för fortsatt kontroll. Brist som kan hänföras till viss position ska föras där. Exempel på brister som konstaterats vid besiktningen, och som därmed kan hänföras till en viss position, är - konstaterad skada/skevhet i stomme eller hjulupphängning som medför försämrad körbarhet, - påtaglig sneddragning vid bromsning på väg, eller - tecken på felaktig bromskraftfördelning som förstärks vid provkörning, pulserande bromsverkan som förstärks vid provkörning. Enkel och fullständig provkörning. Bedömning Grund för bedömning (9.4 Provkörning) Bil Släp Brister vid körning som inte konstaterats eller gett några felindikationer/iakttagelser vid besiktningen: - drar påtagligt i sidled vid normal körning påtaglig kärvhet i styrning vid manövrering eller instabilitet vid körning mycket kraftigt missljud från fram- resp. bakvagn påtagligt svår att manövrera vid normal körning mycket svår att manövrera (uppenbar trafikfara) (P) SAMTLIGA KOMPONENTER/UTRUSTNING Skador vid trafikolycka Samverkande brister Skador Okulärkontroll av eventuella skador (P) som tidigare har underkänts vid flygande inspektion och som normalt inte ingår i den ordinarie kontrollbesiktningen. Fordon som belagts med körförbud ska alltid genomgå en fullständig kontrollbesiktning. 83

228 Bilaga 1 Bedömning Grund för bedömning (9.5 Samtliga komponenter/ utrustning) Bil Släp (P) Från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig utrustning: - Påtagliga skador Mycket omfattande skador 3 3 Risk för haveri BRANDSKYDDSKONTROLL AV BUSS 13.1 KRAFTKÄLLA Motor Motorrum Drivremmar Oljetank/behållare Täthet, ventilation, brännbara ämnen, remspänning, slitage en avser - oljeläckage från motor, - fukt på grund av bränsle-/oljeläckage i motorutrymme inklusive isolermaterial i väggar och tak, - att särskilda öppningar för ventilation inte är igensatta, - brännbara ämnen i motorrum (olja, spolarvätska, extra drivremmar o.d. får inte förvaras i motorrummet), och - remspänning och slitage på drivremmar till all utrustning som drivs direkt från motorn eller från axel som utgår från motorn (exempel; generator, kompressor, pumpar m.m.) Okulärkontroll i motorrum och underifrån. Lucka över motor demonteras/öppnas. görs också genom luckor från sidan samt underifrån Bränslesystem Bränsletank Tankband Bränslerör Bränsleslang Bränslepump Bränslefilter Tanklock Fastsättning, skador, skaderisk, täthet. 84

229 Bilaga 1 Okulärkontroll av tank, ledningar, pump, filter m.m. i bränslesystemet. - Lucka över motor demonteras/öppnas. - görs också genom luckor från sidan samt underifrån. - På ställen där det finns risk för skavskador görs om möjligt en utökad kontroll genom att rör och slangar friläggs. - Särskild uppmärksamhet ska riktas mot slang som har en metallomspunnen fläta Avgassystem Grenrör Avgasrör Turbo Fastsättning, täthet. Okulärkontroll Elsystem Batteri Batterilåda Elledning Relä Generator Startmotor Tändlås Huvudströmbrytare Fastsättning, skador, skaderisk. Okulärkontroll i motorrum, bagagerum och underifrån av ledningar och komponenter i elsystemet med avseende på fastsättning och skador som kan medföra risk för kortslutning. - På ställen där det finns risk för skavskador görs om möjligt en utökad kontroll genom att ledningar friläggs. - Särskild uppmärksamhet ska riktas mot eftermonterad utrustning. - Batteri som är placerat på "släde" dras fram för kontroll av batterikablar, kabelgenomförningar och eventuella huvudströmbrytare. Batteriets poler ska vara skyddade om det finns risk för att detaljer som placeras i batteriutrymmet kan orsaka kortslutning Hydraulsystem Hydraultank/behållare Hydraulmotor Hydraulrör 85

230 Bilaga Hydraulslang Hydraulpump Fastsättning, täthet, skador, skaderisk. en gäller hydraulsystem för: drivning av fordonet, kylfläkt, styrservo, lyftplattform m.m. Okulärkontroll i motorrum och underifrån. Vid anmärkning mot detaljer som inte finns som komponentdel görs anmärkningen på komponent Hydraulsystem. Bedömning Grund för bedömning (13.1 Kraftkälla) Bil Släp Motor: - något oljeläckage/oljebemängd 2 - drivrem otillräckligt spänd eller påtagligt sliten 2 Motorrum: - luftintag för ventilation påtagligt igensatt 2 - förvaring av brännbara ämnen 2x - påtagligt oljebemängt (även isolermaterial) 2 - risk för brand 3 Avgassystem: - påtagligt bristfällig fastsättning 2 - påtagligt läckage 2 - risk att lossna 3 Avgassystem, turbo: - något oljeläckage 2 - påtagligt avgasläckage 2 Komponenter i bränslesystem: - något läckage 2 - påtagligt bristfällig fastsättning 2 - rör/slang påtagligt skadad 2 - rör/slang risk för skada 2 - hög-/lågtrycksledning mellan pump och insprutare något bristfällig fastsättning 2 - tanklock saknas 2x Bränsletank: - risk att lossna 3 Bränslesystem: - risk för brand 3 Elsystem: - skador/bristfällig fastsättning med risk för kortslutning 2 - risk för skada på ledning 2 - batteri något bristfälligt fastsatt 2x - batteripoler saknar skydd, risk för kortslutning 2 86

231 Bilaga 1 - batteri kan inte kontrolleras 2 - risk för brand 3 Hydraulsystem: - något läckage 2 - komponent/rör/slang, något bristfällig fastsättning 2 - rör/slang påtagligt skadad 2 - risk för brand PERSON-, LAST- OCH MOTORUTRYMME Utrustning Brandsläckare Brandvarnare Sprinkler Värmare Luftkonditionering Nödutgång Placering, klass, plombering av brandsläckare (gäller även extra brandsläckare) - Minst en släckare ska vara åtkomlig i förar- /passagerarutrymmet. - Skylt om släckarens placering krävs om släckare inte är väl synlig. - Minst klass 34A 183B enligt svensk standard SS-EN Klass ABE II och ABC II godtas om det framgår att släckaren har minst 5 kg släckmedel. Funktionsmöjlighet: avser sprinkler, brandsläckare, brandvarnare och nödutgång. Brandvarnare: kontrolleras genom att via nyckel, vred eller liknande kontrollera att signal kan avges. Observera dock att kontrollmöjlighet kan saknas. Nödutgång, t.ex. fönster med härdat glas, får inte förses med metallnät eller heltäckande dekaler/solfilm eller likvärdigt. Vidare gäller följande: - Buss, > 20 passagerare, tagen i bruk före den 1 mars 2004 ska ha fönster av härdat glas som utgör nödutgång i bakrutan, eller en ruta på varje sida i bussens bakre del. - Buss tagen i bruk den 1 mars 2004 eller senare ska ha dörrar, fönster eller luckor som utgör nödutgångar. Nödutgång ska finnas på varje våning. Nödutgångarna ska lätt kunna användas både från utsidan och insidan. Fastsättning, skador, täthet: avser luftkonditionering och värmare. 87

232 Bilaga 1 Okulärkontroll i motorrum, utrymme för värmare och invändigt i bussen. Bedömning Grund för bedömning (13.2 Person-, last- och motorutrymme) Bil Släp Brandsläckare: - saknar möjlighet att fungera 2 - saknas 2 - inte lätt åtkomlig 2 - otillräcklig effektivitet 2 - plombering saknas 2 - skylt om placering saknas 2x Brandvarnare: - saknar möjlighet att fungera 2 Sprinkler: - saknar möjlighet att fungera 2 Luftkonditionering: - kompressor, något bristfällig fastsättning 2 Värmare: - något bränsle-/avgasläckage 2 - avgasrör påtagligt skadat 2 - risk för brand 3 Nödutgång: - blockerad/saknar möjlighet att fungera 2 30 MILJÖKONTROLL Allmänt För genomförande av kontroll enligt 30.1, 30.2 och 30.3 gäller de förutsättningar som anges i bilaga 3 i förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening eller i föreskrifter utgivna med stöd av denna förordning AVGASRENING - UTRUSTNING, INJUSTERING OCH FUNKTION Vevhusventilation Funktionsmöjlighet, täthet på slutet system: - Motorer med bensindrift lätt bil fr.o.m Motorer med dieseldrift - kravet gäller endast lätt bil fr.o.m. årsmodell 1989 med motor som avgascertifierats med vevhusventilation. av vevhusventilation ska därför endast gälla bil som har sådan utrustning. Okulärkontroll. 88

233 Bilaga Katalysator Funktionsmöjlighet på katalysator. Okulärkontroll på bil som enligt föreskrivna miljökrav ska ha katalysator Syresensor Funktionsmöjlighet på syresensor. Okulärkontroll av syresensor med ledningar och anslutningar på bil som enligt föreskrivna miljökrav ska ha syresensor EGR-system Funktionsmöjlighet. Okulärkontroll. Översiktlig kontroll av EGR-ventil med ledningar och anslutningar Luftpump Funktionsmöjlighet. Okulärkontroll. Översiktlig kontroll av luftpump med ledningar och anslutningar Pulsair-system Funktionsmöjlighet. Okulärkontroll. Översiktlig kontroll av pulsair-system Avdunstning Funktionsmöjlighet. Okulärkontroll. Översiktlig kontroll av komponenter med ledningar och anslutningar Omborddiagnossystem (OBD) Felindikator Funktion på felindikator/varningslampa för motorelektronik och omborddiagnossystem med avseende på bekräftad felkod som registrerats i bilens omborddiagnossystem (OBD) Mode 3, gäller 89

234 Bilaga 1 - bensindriven personbil och lastbil med totalvikt av högst kg fr.o.m. 2002, - dieseldriven personbil med högst 4 passagerare och med en totalvikt av högst kg fr.o.m. 2004, - dieseldriven personbil med 5 passagerare eller fler och med en totalvikt av högst kg fr.o.m. 2006, och - dieseldriven personbil med en totalvikt över kg samt lastbil och buss med en totalvikt av högst kg fr.o.m Funktionskontroll av att felindikatorn/varningslampan tänds före start av motorn och att den släcks när motorn startat. Funktionskontroll av bilens omborddiagnossystem ska ersätta mätning vid tomgång enligt eller opacitetsmätning vid fri acceleration enligt 30.3 för bilar som för första gången är tagna i bruk efter respektive tidpunkter angivna ovan. Har bilen inte genomfört samtliga självtester (rediness codes) ska mätning vid tomgång enligt eller opacitetsmätning vid fri acceleration enligt 30.3 genomföras. Bedömning Underkännande av bekräftad felkod som registrerats i bilens omborddiagnossystem (OBD) Mode 3 ska ske för felkoder P0001 P0499 samt P0650 enligt SS-ISO :2005. Övriga felkoder bör anges som notering i besiktningsprotokollet denox-system Bedömning Funktionsmöjlighet. Okulärkontroll. Underkännande av denox-system ska ske när reagensämne (t.ex. Urea) saknas, har frusit eller om systemet saknar möjlighet att fungera. Grund för bedömning (30.1 Avgasrening - utrustning, injustering och funktion) Bil Släp Avgasrening: - bristfällig eller saknar möjlighet att fungera 2 - bristfällig funktion hos en eller flera komponenter/system 2 Omborddiagnossystem (OBD): - anslutning, uppkoppling kan inte ske 2 90

235 Bilaga 1 - bekräftad felkod indikerar fel i det avgasrenande systemet 2x Felindikator: - saknar möjlighet att fungera 2 - indikerar fel i det avgasrenande systemet 2 denox-system: - reagens, ur funktion eller saknar möjlighet att fungera 2 Vevhusventilation (T < kg, bensindrift 1969, dieseldrift 1989): - inte slutet system 2 - saknar möjlighet att fungera 2 Påtaglig brist i motorns injustering: - tomgångsvarvtal 2 - avregleringsvarvtal AVGASER BENSINDRIVEN Tomgång CO-halt HC-halt Halten koloxid vid tomgång. Halten kolväten vid tomgång Mätning utförs på bil som körs på bensin, bensin/etanolblandning eller enbart etanol. Bil som drivs av bensin/gas ska provas på bensin. Bil med enbart gas som drivmedel ska inte mätas. Mätning utförs inte vid påtagligt avgasläckage och inte på 2-taktsmotorer. Mätning ska ske utan inverkan av avgasutsuget vilket vid inomhusmätning innebär att mätning ska ske med stos som har öppen lucka. Vid mätningen ska sondslangen till mätare för avgaser vara instucken minst 30 cm i avgasröret. Bilens motor ska vara driftvarm och ha normalt tomgångsvarv. Mätaren ska avläsas när stabilt värde erhålls, dock senast efter 30 sek. Upptäcks ett påtagligt läckage efter mätning görs bedömning av CO- och HC i de fall mätningen visar för höga halter. Vid godkända värden (och läckande avgassystem) ska mätningen betraktas som ogiltig (Se bedömning 3.1.3; Avgassystem: - påtagligt läckage, avgasmätning inte utförd 2). Justering av CO-halt På en del äldre bilar kan justering av CO-halten utföras i 91

236 Bilaga 1 samband med besiktningen. Justeringen kan utföras om följande förutsättningar är uppfyllda: - bilen är av 1975 års modell eller tidigare, - manuell växellåda och koppling, - enkelförgasare, och - vid normalt tomgångsvarvtal. Justering görs till omkring 4 %. Sänks CO-halten till ett för lågt värde kan allvarliga driftstörningar uppstå. För låg CO-halt på äldre motorer kan även innebära att andra föroreningar i avgaserna ökar Förhöjd tomgång CO-halt Lambdavärde Halten koloxid vid rpm > Lambdavärde. Mätning utförs på bil med drivmedel bensin, bensin/ etanolblandning eller enbart etanol. Bil som drivs av bensin/gas ska provas på bensin. Bil med enbart gas som drivmedel ska inte mätas. Mätning utförs inte vid påtagligt avgasläckage och inte på 2-taktsmotorer. Mätning utförs heller inte när det p.g.a. konstruktion finns risk för skador på motor/kraftöverföring. era att avgassystem och eventuellt avgaskontrollsystem är komplett, i tillfredställande skick och att det inte finns några läckor. Konstateras påtagliga läckor som kan ge upphov till utspädning av avgaserna och leda till felaktigt mätresultat, ska mätning inte utföras. Mätning ska ske utan inverkan av avgasutsuget vilket vid inomhusmätning innebär att mätning ska ske med stos som har öppen lucka. Vid mätningen ska sondslangen till mätare för avgaser vara instucken minst 30 cm i avgasröret. Bilens motor ska vara driftvarm och ha normalt tomgångsvarv. Bilens motor ska vid mätning vid förhöjt motorvarvtal, arbeta med ett konstant varvtal inom intervallet till rpm eller enligt tillverkares anvisning. Vid mätning av manuellt växlade bilar ska växelspaken vid provet placeras i neutralläge och kopplingspedalen ska inte vara nedtryckt. Vid mätning av automatväxlade bilar ska växelväljaren ställas i neutraleller parkeringsläge. Mätaren ska avläsas när stabilt värde erhålls dock senast efter 30 sek. Har bilen flera avgasrör ska mätning utföras i de olika avgasrören var för sig eller förenas med en 92

237 Bilaga 1 gemensam ledning med täta anslutningar i vilken mätning utförs. Mätresultatet utgörs av det sämsta värdet som erhållits i de olika avgasrören. Bedömning Upptäcks ett påtagligt läckage efter mätning görs bedömning av CO- och lambdavärde i de fall mätningen visar underkända värden. Vid godkända värden (och läckande avgassystem) ska mätningen betraktas som ogiltig (se bedömning Avgassystem: - påtagligt läckage, avgasmätning inte utförd 2). Observera att redan mycket små avgasläckage eller sprickor i avgassystem kan påverka lambdavärdet avsevärt uppåt. I stället för kraven i bilaga 3 till förordning (2001:1085) om motorfordons avgasrening, får utsläppen i avgaserna vid tomgång inte överstiga 4,5 volymprocent kolmonoxid för - amatörbyggd bil (VVFS 2003:22, kap. 41), - tävlingsbil på väg, s.k. rallybil (VVFS 2003:22, kap. 42), eller - bil som utgör flyttsak eller har förvärvats från utlandet genom arv eller testamente (VVFS 2003:25, kap. 2). Grund för bedömning (30.2 Avgaser bensindriven) Bil Släp Emissioner vid tomgång: - avgashalter/lambdavärde överskrider gränsvärden i bilaga 3 i förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening 2 - mätning kan inte utföras p.g.a. fel på motorfunktion AVGASER DIESELDRIVEN Mätning K-värde Svärtning Opacitet. Opacitetsmätning utgår på bil där funktionskontroll av omborddiagnossystemet genomförts och med visuell bedömning av avgaserna. Opacitetsmätning ska inte utföras om - motorns mekaniska skick med hänsyn till motorljud, funktion hos varvtalregulatorn eller dylikt bedöms vara sådant att en mätning inte kan genomföras utan betydande risk för motorhaveri, - motorn inte har uppnått arbetstemperatur, efter rimlig uppvärmningstid, eller - fordonet är av årsmodell 1979 eller äldre. 93

238 Bilaga 1 Mätning ska i dessa fall ersättas av okulärkontroll av de rökbegränsade anordningarna. Detta kan då inkludera en visuell bedömning av avgaserna. Fordonet ska underkännas om funktionen hos de rökbegränsande anordningarna bedöms vara bristfällig. Opacitetsmätning. era att avgassystem och eventuellt avgaskontrollsystem är komplett, i tillfredställande skick och att det inte finns några läckor. Konstateras påtagliga läckor som kan ge upphov till utspädning av avgaserna och leda till felaktigt mätresultat, ska mätning inte utföras. Mätning får utföras på fordon utan konditionering, om motorn har uppnått arbetstemperatur och är i tillfredsställande mekaniskt skick. Vid mätning ska provsonden föras in så långt i avgasröret att utspädning av avgasprovet med luft via avgasrörsmynningen inte uppstår. Lämpligt insticksdjup är minst 300 mm. Kan tillräckligt insticksdjup inte åstadkommas ska en förlängningsledning med tät anslutning till avgasröret anordnas. Har bilen flera avgasrör ska mätning utföras i de olika avgasrören var för sig eller förenas med en gemensam ledning med täta anslutningar i vilken mätning utförs. Mätresultatet utgörs av det sämsta värdet som erhållits i de olika avgasrören. Motorn ska gå på tomgång innan varje fri accelerationscykel (uppvarvning) påbörjas. För tunga dieseldrivna fordon innebär detta minst 10 sek efter det att gaspedalen släppts upp. Den första accelerationscykeln bör ske långsamt för att bedöma om avregleringen av motorvarvet sker korrekt. Gaspedalen släpps efter det att avregleringsvarvtalet uppnåtts. För att igångsätta varje fri accelerationscykel ska gaspedalen snabbt och i en rörelse tryckas till fullgasläge för att uppnå maximal insprutning från insprutningspumpen. Under varje fri accelerationscykel och innan gaspedalen släpps upp ska motorn komma uppnå - maximivarvtal, - det varvtal som anges av tillverkaren när det gäller automatväxlade bilar, eller - 2/3 av maximivarvtalet. 94

239 Bilaga 1 Antalet accelerationscykler får begränsas till en, om uppmätt värde ligger mycket under angivet gränsvärde. Antalet accelerationscykler får begränsas till två, om uppmätt värde ligger mycket över angivet gränsvärde. Är ett underkänt mätvärde påtagligt lägre än föregående mätvärde, ska tillfälle ges för urblåsning för att rensa avgassystemet före ett slutligt ställningstagande. Bedömning Upptäcks ett påtagligt läckage ska mätningen inte utföras och bilen underkännas (se bedömning Avgassystem: - påtagligt läckage, avgasmätning inte utförd 2). Bil som tidigare registrerats och tagits i bruk för första gången efter den 1 juli 2007 i ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Turkiet, ska i stället för kraven enligt bilaga 3 förordning (2001:1085) om motorfordons avgasrening, uppfylla för fordonsmodellen relevant absorptionskoefficient för röktäthet enligt amerikanska federala bestämmelser. Saknas uppgift för röktäthet i avgaserna vid fri acceleration, ska funktionsgränsvärdet vara 1,5 m -1. Grund för bedömning (30.3 Avgaser dieseldriven) Bil Släp Anordning för röktäthetsbegränsning: - opacitet överskrider gränsvärden enligt bilaga 3 i förordning (2001:1085) om motorfordons avgasrening 2 - påtagligt hög röktäthet, okulär kontroll 2 - mätning kan inte utföras p.g.a. fel på motorfunktion KÖLDMEDIE rapport För genomförande av kontroll enligt 30.4 gäller de förutsättningar som anges i 24 förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen. Befintlighet Okulärkontroll rapport ska uppvisas om aggregatet innehåller > 3 kg f-gas eller HCFC. Mängden köldmedier framgår av skylt på aggregatet. rapporten ska vara upprättad av certifierad personal och vara daterad under de senaste 12 månaderna. För fordon med besiktningsintervall enligt 6 kap. 6 fordonsförordningen (2009:211) ska inte kontrollrapport krävas vid den första kontrollbesiktningen. 95

240 Bilaga 1 Bedömning För aggregat som enbart har koldioxid (beteckning CO 2 ) som köldmedie krävs ingen kontrollrapport. Dessa aggregat har enbart en stor tank för koldioxid och saknar både motor och kompressor. Grund för bedömning (30.4 Köldmedie) Bil Släp Godtagbar kontrollrapport saknas

241 Bilaga 2 Bilaga 2. program motorcykel Motorcykel med billiknande konstruktioner bedöms i tillämpliga delar enligt kontrollprogrammet för bil. 1 STOMME 1.1 BÄRANDE KONSTRUKTION Ram Bakvagnsram Ramhuvud Fastsättning, skador. Okulärkontroll. Finns skador som tyder på skevhet utförs spårkontroll. Spårning kontrolleras okulärt på några meters avstånd (se även Fälg). Slutlig bedömning sker efter provkörning där skevhetens inverkan på körbarheten ska vara avgörande. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs när rostangrepp konstateras. Bedömning Grund för bedömning (1.1 Bärande konstruktion) 2 hjul > 3 Påtagligt bristfällig fastsättning eller något lös 2 2 Påtaglig försvagning genom deformation 2 2 Skevhet som medför påtagligt försämrad körbarhet (spårar inte) 2 2 Sprickor 2 2 Mjukrost eller påtaglig rostskada 2 2 Brott eller skador som medför risk för haveri INFÄSTNING Infästning, hjulsystem Framvagn Bakvagn Länkarm Fjäderben Stötdämpare Fjäder Axel 97

242 Bilaga Infästning, drivsystem Motor Växellåda Bränsletank Infästning, bromssystem Huvudcylinder Infästning, karosseri Sidvagn Skador. Okulärkontroll av infästningar. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs när rostangrepp konstateras. Bedömning Grund för bedömning (1.2 Infästning) 2 hjul > 3 Sprickor 2 2 Skador i infästningsområde som innebär > 25 % försvagning 2 2 Brott eller skador som medför risk för haveri HJULSYSTEM 2.1 HJUL Däck Skador i slitbana och sidor. Mönsterdjup i huvudmönstret på hela slitbanan. Däcktyp, körbarhet. Okulärkontroll om möjligt med hjulet upplyft. Däcktyp avser t ex bildäck med olämplig utformning. Däckets anliggningsyta mot vägbanan kontrolleras genom att MC:n lutas. Mätning av mönsterdjup görs vid tveksamhet om bedömning. Vid kombination av däck, t.ex. landsvägsdäck terrängdäck, kontrolleras körbarheten vid provkörning. 98

243 Bilaga Fälg Hjulfrigång Ekrar Fastsättning, skador, hjulfrigång, spårning. Okulärkontroll. Ekrarnas fastsättning kontrolleras genom att känna på ekrarna. Spårning kontrolleras okulärt på några meters avstånd Hjullager Missljud/skador, glapp. Ljudkontroll vid hjulspinning till ca 60 km/h på samtliga hjul som inte är drivande (om lyftning kan ske på ett säkert sätt). Rotationsriktningen ska vara framåt för att inte riskera skador på broms och hastighetsmätardrivning. Vrid på styret för att belasta lagret med hjälp av gyroverkan Hjulbalans Ljudkontroll vid provkörning på fordon där det är möjligt. Glappkontroll med upplyft hjul genom att krafter ansätts växelvis på hjulet (om lyftning kan ske på ett säkert sätt). Obalans. Okulärkontroll vid hjulspinning till ca 60 km/h på samtliga hjul som inte är drivande (om lyftning kan ske på ett säkert sätt). Rotationsriktningen ska vara framåt för att inte riskera skador på broms och hastighetsmätardrivning. Bedömning Grund för bedömning (2.1 Hjul) 2 hjul > 3 Däck: - mönsterdjup < 1,0 mm på ett däck 2x 2x - mönsterdjup < 1,0 mm på två däck 2 2x - mönsterdjup < 1,0 mm på tre däck 2 - brott på cordväven eller så slitet/skadat, att cordväven blottas kombination som ger påtagligt försämrade köregenskaper olämplig utformning 2 Slitbana: - påtaglig separation 2 2 Fälg: 99

244 Bilaga 2 - påtagligt bristfällig fastsättning eller något lös påtagligt skadad eller skev 2 2 Ekrar: - påtagligt lösa eller flera saknas 2 2 Påtaglig avvikelse i spårning mellan fram och bakhjul 2 2 Hjul nöter mot andra detaljer 2 2 Hjullager: - påtagligt missljud påtagligt glapp 2 2 Påtaglig obalans 2 2 Brist som medför risk för haveri FJÄDERSYSTEM Fjädring Fjäder Fastsättning, funktion, skador. Okulärkontroll. sker genom att gunga och belasta motorcykeln. Funktionskontroll vid provkörning Stötdämpare Stötdämparlänk Fastsättning, funktion, glapp, kärvning, täthet. Okulärkontroll Funktionskontroll sker genom att gunga fram respektive bak. Stötdämpare fram gungas med ansatt frambroms. Stötdämparfunktionen kontrolleras även vid provkörning. Observera att stötdämpare kan saknas på vissa fjädersystem. Glappkontroll på stötdämparlänk genom att lyfta under bakhjul med verktyg (om bakhjul kan lyftas på ett säkert sätt). Observera att vid lyft under bakhjulet i utfjädrat läge kan det på vissa fjädersystem finnas en rörelse som inte ska förväxlas med glapp Framgaffel Gaffelkrona Gaffelled Gaffelbenslagring Fastsättning, funktion, skador, glapp, skevhet. 100

245 Bilaga 2 Okulärkontroll/glappkontroll. Fastsättning, glapp kontrolleras genom att - upplyft, anbringa växelvisa krafter på gaffelns undre del i MC:ns längdriktning, - upplyft, vrida på styret med motkraft ansatt på hjulet (lyftning ska ske på ett säkert sätt), och - nedsänkt, ansätta frambroms och gunga framåt och bakåt med styret i rakt fram läge. Funktionskontroll vid provkörning. Bedömning Grund för bedömning (2.2 Fjädersystem) 2 hjul > 3 Fjäder: - mycket utmattad skadad/ändrad så att funktionen påtagligt försämrats ur funktion, mycket kärv 2 2 Stötdämpare: - påtagligt svag verkan påtagligt kärv/läckage fastsättning påtagligt glapp/lös 2 2 Stötdämparlänk: - påtagligt glapp 2 2 Framgaffel: - påtagligt glapp påtagligt skadad/försvagad påtagligt skev påtagligt bristfällig funktion påtaglig kärvning eller stum i fjädring påtagligt försämrade köregenskaper (som är att hänföra till framgaffelns konstruktion) påtagligt bristfällig fastsättning/låsning 2 2 Brist som medför risk för separation/haveri AXEL/LÄNKAGE Länkarm Länkarmslagring Fastsättning, skador, glapp. Okulärkontroll. Glappkontroll genom att växelvisa krafter ansätts på hjulet (så långt från lagringen som möjligt). Observera att vissa konstruktioner bör kontrolleras med hjulet upplyft (om lyftning kan ske på ett säkert sätt). 101

246 Bilaga Spindelled Tätning Fastsättning, skador, glapp, slitage. Okulärkontroll. Glappkontroll. Axiellt glapp kontrolleras genom att med verktyg lyfta under hjulet (leden avlastad). Slitage kontrolleras genom att bedöma kulans läge i kulhus. Bedömning Grund för bedömning (2.3 Axel/länkage) 2 hjul > 3 Länkarm: - något bristfällig fastsättning/lös påtagligt skadad mjukrost eller rosthål 2 2 Länkarmslagring: - påtagligt glapp 2 2 Spindelled: - påtagligt glapp eller mycket sliten något bristfällig fastsättning/lös eller felmonterad 2 2 Tätning på permanentsmord kulled: - mycket skadad eller saknas 2 2 Brist som medför risk för separation/haveri DRIVSYSTEM 3.1 KRAFTKÄLLA Motor Gasreglage Motorfäste Fastsättning, täthet, funktion. Okulärkontroll av motorfästen och förekomst av oljeläckage från motor. Funktionskontroll av gasreglage - först med motorn avstängd och därefter vid körning. Observera att automatisk återgång av gasreglaget inte kan krävas. Konstruktion där gasreglaget manuellt måste regleras åt båda hållen är således tillåten. 102

247 Bilaga Bränslesystem Bränsletank Bränslerör Bränsleslang Bränslepump Bränslefilter Tanklock Fastsättning, täthet. Okulärkontroll av tank, ledningar och komponenter i bränslesystemet Avgassystem Grenrör Avgasrör Ljuddämpare Bullernivå Fastsättning, bullernivå. Okulärkontroll. Ljudkontroll vid provkörning. När avgasljudet uppfattas som påtagligt högre än vad som är normalt, ska mätning ske, på - motorcykel som godkänts enligt direktiv 92/61/EEG eller 2002/24/EG, och - övriga motorcyklar där uppgift om slaglängd finns tillgängligt med gränsvärde > 103 db(a). Att MC:n omfattas av 92/61/EEG eller 2002/24/EG och att mätning ska ske framgår av att det i fält "Ljudnivå stilla" i registeruppgiften visas både värde och varvtal. Till detta värde ska 5 db (A) läggas till för att erhålla motorcykelns gränsvärde. På motorcyklar, där relevanta uppgifter saknas eller där varvtal inte kan kontrolleras får subjektiv bedömning ske genom avlyssning. Underkännande sker först när det är helt uppenbart att ljudnivån är "mycket högre än vad som accepteras vid stationär mätning". Mätning ska utföras i form av förenklad ljudnivåkontroll på lämplig mätplats enligt kraven för stationär mätning (Bilaga 5). Om gränsvärdet klart överskrids innan mätvarvtalet uppnåtts ska mätningen avbrytas och MC:n underkännas. Mikrofon ska placeras - på samma höjd som avgasrörets mynning, dock lägst 0,2 m över marken, 103

248 Bilaga Elsystem Batteri Batterilåda Elledning Relä Generator Startmotor Tändlås - så avståndet mellan mikrofon och mynning är 0,5 m, och - utifrån avgasernas huvudriktning ska vinkeln 45 ± 10 bildas ut från MC:s sida. Fastsättning, skador, funktion. Okulärkontroll av ledningar och komponenter i elsystemet med avseende på fastsättning och skador som kan medföra risk för kortslutning. även under lätt uppfällbar sadel/dyna. Funktionskontroll av tändlås. Bedömning Grund för bedömning (3.1 Kraftkälla) 2 hjul > 3 Motor: - påtagligt bristfällig fastsättning påtagligt oljeläckage (olja droppar) 2x 2x Gasreglage: - osäker funktion risk för allvarlig funktionsstörning 3 3 Bränsletank/ledning: - något läckage påtagligt bristfällig fastsättning 2x 2x - tanklock saknas 2x 2x Bränsletank: - risk att lossna 3 3 Bränslesystem: - risk för brand 3 3 Avgassystem: - påtagligt bristfällig fastsättning/upphängning 2x 2x - risk att lossna 3 3 Bullernivå: - överskrider gränsvärde mycket högre än vad som accepteras vid stationär mätning 2 2 Provisorisk lösning på ljuddämpning som uppenbart inte är lämpad för normal körning 2 2 Elsystem: 104

249 Bilaga 2 - skador/bristfällig fastsättning med risk för kortslutning osäkerhet i funktioner som påverkar trafiksäkerheten batteri påtagligt bristfälligt fastsatt 2x 2x - risk för brand DRIVNING Växlingssystem Frikoppling Växellåda Startspärr Funktion, skador, täthet. Okulärkontroll av skador och förekomst av oljeläckage från växellåda. Funktionskontroll vid provkörning. På automatväxlad 3-hjulig MC görs startförsök vid back- och drivläge med färdbromsen ansatt Kraftöverföring Kardanaxel Kardanaxelknut Drivaxel Drivaxelknut Slutväxel Kedja Kedjedrev Kedjeskydd Kedjelås Ryckutjämnare Drivrem Remskiva Remskydd Fastsättning, funktion, skador, glapp/slitage, kedje-/ remspänning, täthet. Okulärkontroll. - Kedja och drev kontrolleras lämpligen genom att bakifrån lätta kedjan från drevet. Även drevets/ remskivans fastsättning kontrolleras. - Kedjespänning/remspänning kontrolleras med belastad MC. - Glapp kontrolleras genom att MC:n gungas framåt/ bakåt med låg växel ilagd. - Förekomst av oljeläckage. 105

250 Bilaga 2 - Fastsättning av kedjeskydd. Avsaknad av kedjeskydd bedöms enbart i de fall förare/passagerare kan skadas vid ofrivillig beröring. Funktionskontroll vid provkörning. Bedömning Grund för bedömning (3.2 Drivning) 2 hjul > 3 Växellåda: - påtagligt oljeläckage (olja droppar) 2x 2x Automatväxlad MC: - kan startas i växelläge 2 Växlingssystem: - funktionsbrist som påtagligt försvårar körning skador som medför risk för funktionsbortfall 2 2 Kedja, kedjelås, kedjedrev: - påtagligt slitage (> 3/4 av kuggen är synlig då kedjan lyfts) felaktig kedjespänning eller ligger snett på drev 2x 2x - påtagligt bristfällig fastsättning/låsning påtagligt skadat 2 2 Ryckutjämnare: - mycket slitage 2 2 Drivrem, remskiva: - mycket slitage/skadad felaktig remspänning eller slirar 2x 2x - påtagligt bristfällig fastsättning/låsning 2 2 Kedjeskydd, remskydd: - påtagligt bristfälligt 2x 2x - påtagligt löst eller saknas 2x 2x Glappa, lösa, eller skadade detaljer i kraftöverföringen som: - påtagligt försvårar körning ger risk för funktionsbortfall 2 2 Slutväxel: - påtagligt oljeläckage (olja droppar) 2x 2x 4 BROMSSYSTEM 4.1 FÄRDBROMS - PRESTANDA Retardation Retardationsförmåga. 106

251 Bilaga 2 Bromskontroll genom retardationsprov ska utföras. Prov kan genomföras om det finns en betong- eller asfalterad bromssträcka på ca 20 m tillgänglig, som är plan, jämn och fri från sand eller annat löst material. Retardationsmätare Montera och nollställ retardationsmätaren i fordonet. Välj en ingångshastighet till bromssträckan på km/h. Bromsa så hårt det går utan att hjulen blockerar och avläs retardationen. Bromssträcka Fastställ fordonet hastighet, km/h, och ansätt bromsen så hårt det går utan att hjulen blockerar. Mät effektiv bromssträcka. Ingångshastighet/retardationskrav > uppmätt bromssträcka. Funktionskontroll vid provkörning. Vid låg hastighet kontrolleras funktionen på fram- och bakbroms var för sig. Bedömning Grund för bedömning (4.1 Färdbroms prestanda) 2 hjul > 3 Retardation - bromskraft: och senare < 4,5 m/s och senare < 3,5 m/s och tidigare < 3,5 m/s och tidigare < 2,5 m/s Fram- eller bakbroms oavsett årsmodell: - mycket svag bromsverkan FÄRDBROMS - FUNKTION Bromskraftfördelning Funktion med avseende på bromskraftfördelning mellan hjulen på samma axel och mellan axlarna kontrolleras på 3-hjulig MC. av bromskraftfördelning mellan axlarna utförs även på 2-hjulig MC utrustad med hydraulsystem som verkar på både fram- och bakhjul. Funktionskontroll vid provkörning från lägst 30 km/h Systemfunktion Funktion med avseende på följsamhet. Täthet med avseende på inre läckage (sjunkande reglage/pedal). Täthetskontroll på hydrauliskt system innefattar kontroll vid både lågt och högt tryck. Vid 107

252 Bilaga 2 täthetskontroll och speciellt vid lågtryckskontrollen, ska tendenser till sjunkande pedal/reglage noga observeras. Lågtryckskontroll sker genom en lätt ansättning av bromsen under sek. Högtryckskontroll ska ske genom ansättning av bromsen med en manöverkraft på pedalen/reglaget som motsvarar en fullbromsning under 5 10 sek. Täthetskontroll ska följas av okulärkontroll för att avslöja eventuella läckage Rörelsereserv Pedalvägsreserv Spakvägsreserv Funktion med avseende på bromsreglagets rörelsereserv och fritt utrymme för mekaniska delar. Okulärkontroll. Funktionskontroll vid körning Hjulbroms Bromstrumma Bromsskiva Bromsbelägg Hjulcylinder Bromsok Bromssköld Fastsättning, skador, slitage på bromstrumma, bromsskiva, bromsbelägg, bromsok. På bromssköld kontrolleras enbart skador som påverkar fastsättning av bromskomponenter. Observera att det finns hjulbroms med "flytande fastsättning" av bromsskivan vilket på vissa konstruktioner innebär en relativt stor rörelse på skivan både i sidled och framåt/bakåt. Funktion, täthet. Okulärkontroll med upplyft hjul (om lyftning kan ske på ett säkert sätt). Täthetskontroll genom okulärkontroll efter tryckprov. Funktionskontroll vid provkörning för kontroll och bedömning av följsamhet, pulserande bromsverkan och anliggning. 108

253 Bilaga 2 Bedömning Grund för bedömning (4.2 Färdbroms funktion) 2 hjul > 3 Påtaglig sneddragning vid bromsning på väg 2 Mycket stor sneddragning vid bromsning på väg 3 Påtagligt felaktig bromskraftfördelning fram- /bakaxeln 2 2 Reglage/pedal sjunker 2 2 Brist som medför risk för bromsbortfall 3 3 Rörelsereserv på pedal/reglage/transmission: - < 1/4 av hela slaget går i botten utan att bromsverkan erhålls 3 3 Bromsfunktion: - påtagligt pulserande bromsverkan hugger vid ansättning påtagligt anliggande broms 2 2 Bromskomponent: - påtagligt bristfällig fastsättning/montering påtagligt skadad eller sliten 2 2 Bromsbelägg: - påtagligt oljebemängda/skadade/helt utslitna kvarvarande friktionsmaterial < 1 mm 2x 2x - påtagligt bristfällig fastsättning/låsning 2x 2x - rörelsen begränsas av kontrollanordning eller motsvarande 2x 2x Hydrauliskt system: - något läckage 2 2 Brist som medför risk för bromsbortfall FÄRDBROMS - MANÖVRERING Reglage Bromspedal Pedalställ Handreglage Funktion, fastsättning, kärvning. Med reglage avses pedal och handreglage för färdbroms. Okulärkontroll. Funktionskontroll vid provkörning Huvudcylinder Bromsvätskebehållare Tryckstång Fastsättning, täthet, skador, kärvning, vätskenivå. 109

254 Bilaga 2 Okulärkontroll av lätt åtkomlig huvudcylinder med ledningar och bromsvätskebehållare. Funktionskontroll vid provkörning. Täthetskontroll på hydrauliskt system innefattar kontroll vid både lågt och högt tryck. Vid täthetskontroll och speciellt vid lågtryckskontrollen, ska tendenser till sjunkande pedal/reglage noga observeras. Lågtryckskontroll sker genom en lätt ansättning av bromsen under sek. Högtryckskontroll ska ske genom ansättning av bromsen med en manöverkraft på pedalen/reglaget som motsvarar en fullbromsning under 5 10 sek. Täthetskontroll ska följas av okulärkontroll för att avslöja eventuella läckage. Bedömning Grund för bedömning (4.3 Färdbroms manövrering) 2 hjul > 3 Reglage: - påtaglig kärvning/osäker funktion påtagligt bristfällig fastsättning svårmanövrerat 2 2 Huvudcylinder (sjunkande pedal/reglage, se systemfunktion): - synligt läckage något kärv (kärvar i återgången) påtagligt skadad/något bristfällig fastsättning 2 2 Bromsvätskebehållare: - nästan tom 2x 2x Bromsvätskebehållare/ledning: - något läckage 2 2 Brist som medför risk för bromsbortfall FÄRDBROMS - TRANSMISSION Bromsledning Bromsrör Bromsslang Fastsättning, skador, skaderisk, täthet. Okulärkontroll. av frigång vid fulla styrutslag och vid fjädringsrörelser. 110

255 Bilaga Länksystem Stag Vajer Täthetskontroll genom okulärkontroll efter tryckprov. Skador, kärvning, glapp, slitage, låsning. Okulärkontroll av stag, vajer, leder, hävarmar m.m. i färdbromssystem. Krafter framåt och bakåt påförs via styret med respektive broms ansatt. Kompletterande kontroll vid körning Bromshävarm Fastsättning, skador. Okulärkontroll Bromsventil Fastsättning, skador, täthet. Okulärkontroll av ventiler i hydrauliskt system (efter tryckprov). Bedömning Grund för bedömning (4.4 Färdbroms transmission) 2 hjul > 3 Bromsledning: - påtagligt bristfällig fastsättning påtaglig skada eller risk för skada 2 2 Hydrauliskt system: - något läckage 2 2 Länksystem: - påtagligt skadade slitna eller felmonterade delar påtaglig kärvning (ingen återgång) låsning osäker/saknas 2 2 Bromshävarm: - påtaglig kärvning (ingen återgång) påtagligt skadad/sliten något bristfällig fastsättning/lös 2 2 Bromsventil: - påtagligt bristfällig fastsättning påtagligt skadad eller något läckage 2 2 Brist som medför risk för bromsbortfall/ofrivillig hjullåsning

256 Bilaga FÄRDBROMS - REGLERING ABS-system ABS-indikering Reglerventil för ABS Funktionsmöjlighet på varningsanordning och komponenter för ABS. Fastsättning, skador, täthet på komponenter för ABS. Okulärkontroll. era att lampan för ABS tänds när startström slås på och att den inte lyser under körning. av lätt kontrollerbara komponenter i ABS-system. ABS-system får vara ur funktion/demonterat på - MC som från fabrik är utrustat med särskilt reglage för i- och urkoppling av ABS-systemet, och - MC med system som inte är urkopplingsbart om fordonet genomgår registreringsbesiktning och tillverkare/generalagent intygar att bromskraven uppfylls även utan ABS. Täthetskontroll genom okulärkontroll efter tryckprov. Bedömning Grund för bedömning (4.5 Färdbroms reglering) 2 hjul > 3 ABS: - saknar möjlighet att fungera ledning/komponent, påtagligt skadad/något läckage indikering, ur funktion/varnar för fel i systemet 2 2 Brist som medför risk för bromsbortfall PARKERINGSBROMS Bromsfunktion Bromsverkan Funktion med avseende på parkeringsbromsens totala bromskraft och anliggning. Funktionskontroll. en gäller 3- och 4-hjulig MC. MC med sidvagn behöver inte ha parkeringsbroms men ska bedömas enligt nedan om brister upptäcks (frivillig utrustning). Bromskraften uppskattas med hänsyn till erforderlig 112

257 Bilaga 2 manöverkraft. Beroende på konstruktion sker kontrollen stillastående eller vid låg hastighet. Observera att vissa konstruktioner inte kan ansättas vid körning. Anliggning kontrolleras som avslutande moment Transmission Reglage Spärrmekanism Stag Vajer Funktion, fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll Hjulbroms Bromstrumma Bromsskiva Bromsbelägg Funktionskontroll på reglage samt spärrmekanism. Fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll. Bedömning Grund för bedömning (4.7 Parkeringsbroms) 2 hjul > 3 Påtagligt svag bromsverkan 2 Påtaglig kärvning/anliggning 2 Spärrmekanism: - funktion osäker eller ur funktion 2 Mekaniska delar: - påtagligt skadade/slitna eller felmonterade 2 - påtaglig kärvning (ingen återgång) 2 - mycket bristfällig fastsättning 2 - låsning osäker/saknas 2 5 STYRSYSTEM 5.1 STYRMEKANISM Styre Styrlager Styrdämpare Styrstopp 113

258 Bilaga 2 Fastsättning, skador, glapp, kärvning, körbarhet. I körbarhet ingår också styrets utrymme för manövrering. Okulärkontroll. Styrets fastsättning kontrolleras genom att ansätta frambromsen och vrida på styret samt genom att gunga framåt - bakåt. Även handtagens fastsättning kontrolleras. Kompletterande kontroll vid provkörning. (Justerbar styrdämpare inte ansatt.) Skador och kärvning i styrlager kontrolleras genom att vrida styret mellan fulla styrutslag i belastat och obelastat läge samt kontroll vid körning. I det fall en kärvning kan antas vara orsakad av skador i ratt-/styrlås (stöldskydd) ska övervägas om skadan kan innebära risk för funktionsbortfall i styrsystemet. Styrutslag och styrdämpare kontrolleras genom att styret vrids mellan fulla styrutslag (MC stillastående). Glappkontroll genom att - upplyft - anbringa växelvisa krafter på gaffelns undre del i MC:ns längdriktning (om lyftning kan ske på ett säkert sätt), och - nedsänkt - ansätta frambroms och gunga framåt och bakåt med styret i rakt fram läge. Bedömning Grund för bedömning (5.1 Styrmekanism) 2 hjul > 3 Styre: - något bristfällig fastsättning ändrat/skadat så att körbarheten påtagligt försämrats mycket bristfällig fastsättning/löst utformning olämplig eller manöverutrymme otillräckligt påtagligt skadat eller försvagat genom ingrepp/reparation 2 2 Handtag: - fastsättning påtagligt bristfällig 2 2 Styrlager: - påtagligt glapp påtaglig kärvning/lagerskada 2 2 Styrdämpare: - något bristfällig fastsättning 2 2 Styrning: - kärvning/skada som medför risk för allvarlig funktionsstörning 2 2 Brist som medför risk för funktionsbortfall

259 Bilaga 2 6 KAROSSERI 6.1 KAROSSENS UTSIDA Stänkskydd Stänkskärm Fastsättning, skador. Okulärkontroll Ruta Vindruta Sidoruta Skador, genomsikt. Okulärkontroll Parkeringsstöd Centralstöd Sidostöd Fastsättning, låsning på centralstöd och sidostöd. Okulärkontroll av stöd med avseende på risken för att stödet faller ner under körning. Bedömning Grund för bedömning (6.1 Karossens utsida) 2 hjul > 3 Stänkskärm: - fastsättning påtagligt bristfällig 2x 2x - skadad (risk för personskada) 2 2 Ruta: - repor/skador som påtagligt försämrar sikten 2x 2x Central-/sidostöd: - risk för att stödet faller ner under körning 2 Risk att delar lossnar PERSONUTRYMME Förar-/passagerarplats Förarsäte Passagerarsäte Fotstöd Sittdyna Fastsättning, skador, körställning. Placering, skador, halkrisk på fotstöd. 115

260 Bilaga 2 Okulärkontroll samt kontroll vid provkörning Utrustning Mobiltelefon Fäste, mobiltelefon Kommunikationsradio Radioutrustning Högtalare Kåpa Vindskydd Skaderisk avser risk för personskada på förare/passagerare genom ändrad eller monterad utrustning. I de fall ett vindskydd har funktionen som ruta ska även brister enligt Ruta bedömas. Okulärkontroll. Bedömning Grund för bedömning (6.2 Personutrymme) 2 hjul > 3 Förarsäte/passagerarsäte: - påtagligt bristfällig fastsättning körställning påtagligt olämplig 2 2 Fotstöd på förarplats: - påtagligt löst 2x 2x - saknas uppenbart felplacerat 2x 2x - påtaglig halkrisk 2x 2x Utrustning: - så utformad eller placerad att påtagligt ökad risk för personskada föreligger fastsättning mycket bristfällig KOMMUNIKATION 7.1 SIKTHJÄLPMEDEL Rengörare Vindrutetorkare Torkarblad Vindrutespolare Reglage Funktion, skador som påverkar rengöringseffekten. en gäller MC med vindruta. 116

261 Bilaga 2 Okulärkontroll, funktionskontroll genom att rengöringseffekt svephastighet och spolning observeras. en sker med våt ruta. Vid tveksamhet om bedömning av svephastighet kontrolleras tiden för 5 dubbelslag. (Max 12 sek vid laddningsvarv.) Backspegel Backspegel utvändig Backspegel invändig Fastsättning, skador. Krav gäller 3-hjulig MC med förarhytt eller slutet karosseri och motorcyklar utan karosseri fr.o.m. den 17 juni Okulärkontroll. Fastsättning kontrolleras genom att känna på spegeln eller genom kontroll vid körning Huvudstrålkastare för hel- och halvljus Halvljus Helljus Reflektor Glas ampa helljus Omkopplare Reglage Funktion, fastsättning, skador, färg, inställning, antal. Okulärkontroll av strålkastarens glas och reflektor. Fastsättning kontrolleras genom att känna på strålkastaren. Observera att skador på reflektorns undre del enbart påverkar helljuset och har därför inte lika stor betydelse som skador i reflektorns halvljusområde. Funktionskontroll utförs genom att med ljusmätningsinstrument eller motsvarande bedöma ljusbildens färg, ljusstyrka och form. I funktionskontroll ingår även reglage och omkopplare samt kontrollampa för helljus. Vid tveksamhet om ljusstyrka sker bästa kontrollen visuellt på några meters avstånd (med generator på laddningsvarv). Undantag: ampa helljus behövs inte på MC registrerad för tävlingsformerna Enduro och Trial. Mätning med ljusmätningsinstrument utförs för att kontrollera strålkastarens inställning. Instrumentet ska placeras framför strålkastaren enligt instrumenttillverkarens anvisningar. Detsamma gäller placeringen med avseende på tillåten avvikelse i sid- 117

262 Bilaga 2 och höjdled mellan strålkastarcentrum och instrumentet. MC:n belastas med förare Dimstrålkastare Fastsättning, färg, inställning, inkoppling, antal. Okulärkontroll. Fastsättning kontrolleras genom att om möjligt känna på strålkastaren. Inkoppling avser kontroll av att - dimstrålkastare inte kan lysa utan att bakre positionslykta samtidigt lyser, och - dimstrålkastare kan släckas när halvljusstrålkastare lyser. Mätning med ljusmätningsinstrument utförs för att kontrollera dimstrålkastares inställning (bländning). Instrumentet ska placeras cm framför strålkastaren. I sid- och höjdled får avvikelsen vara max 3 cm Fjärrstrålkastare Bedömning Inkoppling. Okulärkontroll. Inkoppling avser kontroll av att fjärrstrålkastare inte kan lysa tillsammans med halvljus. Halvljuset anses bländande om ljusets nedvinkling är < 5 cm/10 m. Halvljusets nedvinkling anses för stor om nedvinklingen är > 25 cm/10 m. Dimstrålkastare anses bländande om nedvinklingen är < 10 cm/10 m. Om bristen felaktig ljusbild/felriktad i sidled samtidigt ger bländande ljus ska dessutom bedömning 2, bländande ljus anges. Grund för bedömning (7.1 Sikthjälpmedel) 2 hjul > 3 Vindrutetorkare: - otillräcklig rengöringseffekt 2x 2x - ur funktion svephastighet < 25 dubbelslag/min på våt ruta 2x 2x - går inte att parkera utanför förarens siktfält 2x 2x Vindrutespolare: - ur funktion (1969) 2x 2x Backspegel: - saknas helt (gäller samtliga fr.o.m. den 17 juni 1999)

263 Bilaga 2 - saknas på en sida/invändigt 2x 2x - glas påtagligt skadat 2x 2x - påtagligt lös 2x 2x - påtaglig förvrängning av reflekterad bild 2x 2x Strålkastare: - olika färg på ljuset (höger/vänster sida) 2x - ändrat utförande (färgat glas, tape, otillåtet stenskottsskydd etc.) påtagligt svagt ljus glas/reflektor påtagligt skadad 2x 2x - fler än tillåtet antal lyser samtidigt 2x 2x Helljusstrålkastare: - ur funktion 2x 2x - kontrollampa ur funktion (1984) 2x 2x - kontrollampa saknas (1984) 2x 2x - påtagligt bristfällig fastsättning 2x 2x Halvljusstrålkastare: - ur funktion 2 - en sida ur funktion 2x - båda sidor ur funktion 2 - påtagligt felaktig ljusbild 2x 2x - påtagligt felriktad i sidled 2x 2x - påtagligt bristfällig fastsättning bländande ljus nedvinkling för stor 2x 2x Reglage/omkopplare: - funktion osäker 2 2 Dimstrålkastare: - felaktig inkoppling kan lysa utan att bakre positionslykta lyser bländande ljus påtagligt bristfällig fastsättning 2x 2x - felplacerad, skymmer föreskriven belysning 2x 2x Fjärrstrålkastare: - kan tändas tillsammans med halvljus felplacerad, skymmer föreskriven belysning 2x 2x 7.2 MARKERINGAR Positionslykta Funktion, färg, inkoppling. Okulärkontroll, funktionskontroll. Bakre positionslykta ska kontrolleras med huvudstrålkastare, stopplykta och körvisare samtidigt påslagna. Vid bedömning av fel som kan bero på spänningsfall ska motorn startas och köras på tomgång. av inkoppling innebär kontroll av att bakre positionslykta lyser samtidigt med huvudstrålkastare 119

264 Bilaga Skyltlykta (dimstrålkastare, se 7.1.4). Observera att kontrollen även avser automatiska och spänningsreducerade huvudstrålkastare. av främre positionslykta gäller MC med 2 hjul fram och MC med sidvagn. Färg: positionslykta fram vitt eller gult ljus. Funktion. Funktionskontroll Reflex Skador, färg, typ. Okulärkontroll. Observera att MC inte får ha reflex av triangulär typ Dimbaklykta ampa Funktion på kontrollampa för dimbaklykta. Funktionskontroll Varsellykta Inkoppling. Okulärkontroll Annan lykta Bedömning Färg, typ. Okulärkontroll. Har positionslykta bak flyttats/ändrats ska kravet på symmetrisk placering (och god funktion) ändå vara uppfyllt. Text i besiktningsprotokoll ur funktion (osymmetrisk markering) med bedömning 2x. 120

265 Bilaga 2 Grund för bedömning (7.2 Markeringar) 2 hjul > 3 Markering: - skymd 2x 2x - ändrat utförande (färgat glas, tape etc.) 2 2 Positionslykta fram: - en sida/båda sidor ur funktion 2x - annan färg på ljuset än vitt/gult 2x 2x Positionslykta bak: - ur funktion/ påtagligt svagt ljus 2 - en sida ur funktion 2x - påtagligt svagt ljus 2x - båda sidor ur funktion/påtagligt svagt ljus 2 - inte inkopplad tillsammans med huvud- /dimstrålkastare funktion felaktig vid samtidig användning med stopplykta/körriktningsvisare annan färg än rött 2x 2x Skyltlykta: - ur funktion 2x 2x - saknas skadad (vitt ljus bakåt) 2x 2x - felmonterad (vitt ljus bakåt) 2x 2x Reflex baktill: - påtagligt skadad 2x 2x - en sida saknas 2x - saknas helt återkastar fel färg 2x 2x - av triangulär typ 2x 2x ampa för dimbaklykta: - ur funktion 2x 2x Varsellykta: - kan lysa utan att bakre positionslykta lyser (1979) 2x 2x Annan lykta: - fel färg 2x 2x - inte tillåten lykta 2x 2x 7.3 SIGNALER Körriktningsvisare anordning Reglage Funktion, färg, (funktion gäller även reglage och kontrollanordning). Okulärkontroll, funktionskontroll. Från 1975: Körriktningsvisare ska kontrolleras med tända huvudstrålkastare och stopplyktor. Vid bedömning av fel som 121

266 Bilaga Stopplykta kan bero på spänningsfall ska motorn startas och köras på tomgång. Vid tveksamhet om bedömning av blinkfrekvens kontrolleras antalet blinkningar/15 sek. (10 35 blinkningar på 15 sek vid tomgångs- och laddningsvarv.) Färg: Orangegult ljus. För flyttsaksfordon och för 1975 och tidigare årsmodell godtas vitt ljus framåt och rött bakåt. Observera att - krav på kontrollanordning gäller när föraren inte kan se körriktningsvisaren från förarplats, - körriktningsvisare inte behövs på MC registrerad för tävlingsformerna Enduro och Trial, och - det finns ett antal MC av märket HD som är godkända vid registreringsbesiktning med reglage som manuellt måste hållas i påslaget läge för att körvisaren ska fungera. Sådant reglage ska godtas även vid kontrollbesiktning. Funktion, färg. Okulärkontroll, funktionskontroll. Från 1975 bakhjulsbroms. Från 1978 fram- och bakhjulsbroms. Stopplykta ska kontrolleras med påslagna huvudstrålkastare och körriktningsvisare. Vid bedömning av fel som kan bero på spänningsfall ska motorn startas och köras på tomgång. I funktionskontroll ingår också kontroll av att stopplyktan tänds vid låg retardation (< 2 m/s 2 ). Vid tecken på att lyktan tänds vid för hög manöverkraft sker kontroll i samband med bromsprov. Färg: Rött ljus. För flyttsaksfordon och för 1975 och tidigare årsmodell godtas gult ljus. Undantag: Stopplykta behöver inte tändas när frambromsen används på MC registrerad för tävlingsformerna Enduro och Trial Signalanordning Reglage Funktion. Funktionskontroll Varningstriangel 122

267 Bilaga 2 Befintlighet av varningstriangel gäller 3- och 4-hjulig MC och MC med sidvagn. Okulärkontroll Larmanordning Reglage Bedömning Funktion. Funktionskontroll. Har körriktningsvisare flyttats/ändrats kontrolleras att - körriktningsvisaren tydligt kan ses från en plats 5 m mitt framför/bakom MC:n, - avståndet mellan de lysande ytorna fram är minst 2,4 dm, bak minst 1,8 dm, - placering i höjdled lägst 3,5 dm, högst 12 dm (3- hjulig MC 15 dm), och - bakre körriktningsvisare finns (körriktningsvisare på styret får inte ersätta bakre körriktningsvisare på ändrat fordon). Har stopplykta flyttats/ändrats ska kravet på symmetrisk placering (och god funktion) ändå vara uppfyllt. Grund för bedömning (7.3 Signaler) 2 hjul > 3 Signal: - skymd 2x 2x - ändrat utförande (färgat glas, tape etc.) 2 2 Körriktningsvisare: - fel färg 2x 2x - en sida, fram eller bak, ur funktion 2x 2x - båda sidor, fram eller bak, ur funktion en sida, fram och bak, ur funktion påtagligt svagt ljus blinkfrekvens < 40 eller > 140 blinkningar/min kontrollanordning ur funktion 2x 2x - funktion felaktig vid samtidig användning med positions-/stopplykta 2 2 Stopplykta: - fel färg 2x 2x - en sida ur funktion 2x - helt ur funktion påtagligt svagt ljus tänds inte vid låg retardation funktion felaktig vid samtidig användning med positionslykta/körriktningsvisare

268 Bilaga 2 - extra, ur funktion 2x 2x Signalanordning: - ur funktion 2x 2x - otillfredsställande ljudstyrka 2x 2x Larmanordning: - ur funktion eller otillfredsställande ljudstyrka monterad på MC som inte är utryckningsfordon 2 2 Reglage: - funktion osäker 2 2 Varningstriangel: - saknas 2x 2x 8 INSTRUMENTERING 8.1 FÄRDINSTRUMENT Hastighetsmätare Funktion (skala). Okulärkontroll (från 1975), funktionskontroll vid provkörning. Undantag: MC registrerad för tävlingsformerna Enduro och Trial. Bedömning Grund för bedömning (8.1 Färdinstrument) 2 hjul > 3 Hastighetsmätare: - ur funktion (1975) påtaglig felvisning/endast miles-graderad ÖVRIGT 9.1 KOPPLINGSANORDNING Kulkoppling Dragkula Dragram Fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll av fastsättning och skador. Mätning utförs då slitage konstateras. 124

269 Bilaga Släpvagnskontakt Funktion, fastsättning, skador. Okulärkontroll av fastsättning och skador. Funktionskontroll. Kontaktens funktion kontrolleras i de fall släpvagn medföljer vid besiktningen. Bedömning Har kopplingsanordning sådana brister att släpvagn inte med säkerhet kan tillkopplas anges i besiktningsprotokollet: risk - släpvagn får inte tillkopplas. Grund för bedömning (9.1 Kopplingsanordning) 2 hjul > 3 Kopplingsanordning: - något bristfällig fastsättning/lös mycket skadad felaktig montering eller reparation 2 2 Kula: - ovalitet > 1 mm påtagligt skadad 2 2 Dragram: - påtagligt skadad/sprickor 2 2 Släpvagnskontakt: - saknas 2x 2x - påtagligt skadad 2x 2x - funktion osäker 2x 2x Brist som medför risk för haveri eller att släpvagn lossnar (se ovan) TRAFIKFARLIGA ANORDNINGAR Utskjutande detalj Antennfäste Prydnadsföremål Fastsättning, skaderisk. Med utskjutande detalj avses fästen, skadade fordonsdelar och eftermonterad utrustning som vid påkörning påtagligt ökar risken för personskada på oskyddad trafikant. Okulärkontroll. 125

270 Bilaga 2 Bedömning Grund för bedömning (9.2 Trafikfarliga anordningar) 2 hjul > 3 Utskjutande detalj som medför risk för personskada: - konventionellt fäste för demonterbar antenn 2x 2x - övriga 2 2 Utformning/placering olämplig (risk för personskada) 2 2 Inte tillåten anordning 2 2 Påtagligt bristfällig fastsättning 2 2 Risk för att delar lossnar REGISTERUPPGIFT Identitet Registreringsskylt Chassinummer Överensstämmelse beträffande chassi- och registreringsnummer samt översiktlig kontroll av fordonet. Okulärkontroll. Identifiering sker genom kontroll av att - fordonets instansade chassinummer (skylt i vissa fall) överensstämmer med uppgift i vägtrafikregistret, - registreringsnumret tillhör fordonet, och - fordonet inte har ändrats i sådan omfattning att det väsentligt avviker från tidigare godkänt utförande (översiktlig kontroll). Identiteten kan ifrågasättas när ombyggnaden är så omfattande att fordonet kan jämställas med amatörbyggt fordon. Fordon med personlig skylt ska även ha "identifieringsmärke", dvs. uppgift om fordonets ordinarie registreringsnummer. Om fordonet inte kan identifieras på ett tillfredsställande sätt ska det underkännas. Fordon som inte kan identifieras ska föreläggas om registreringsbesiktning Ändring Kopplingsanordning Larmanordning Handikapputrustning Motor Karosserikod Överensstämmelse/avvikelse mellan fordon och registrerade uppgifter beträffande - kopplingsanordning, - karosserikod, 126

271 Bilaga 2 - drivmedel, - uppgifter i vägtrafikregistret som har betydelse för kontrollbesiktningen, och - färg. Fordonsägaren ska föreläggas registreringsbesiktning om det visar sig att fordonet har ändrats i icke oväsentlig grad från identitets-, trafiksäkerhets- eller miljösynpunkt och i förhållande till tidigare godkänt utförande. Föreläggande om registreringsbesiktning behöver inte meddelas om ändringen resulterar i en bristfällighet vid kontrollbesiktning, som fordonsägaren avser eller har möjlighet att enkelt återställa till tidigare godkänt utförande. Okulärkontroll. Avvikelse Har ett fordon ändrats så att det inte längre överensstämmer med tidigare godkänt utförande är ägaren skyldig att inställa fordonet för registreringsbesiktning. När det vid kontrollbesiktning tydligt framkommer att ett fordon ändrats har Besiktningsorgan skyldighet att förelägga om registreringsbesiktning. Exempel på ändringar som ska medföra att fordonet genomgår registreringsbesiktning eller återställas är - ändringar som påverkar miljö- eller trafiksäkerhet, eller - ändringar som berör viktiga uppgifter som klassificering, antal drivaxlar, drivmedel etc. Bedömning Registreringsskyltar tillhandahålls av Transportstyrelsen. När det är uppenbart att registreringsskylt bytts mot skylt av annat utförande ska detta bedömas som registreringsskylt "felaktig" enligt nedan. Registreringsskylt ska monteras baktill. Grund för bedömning (9.3 Registeruppgift) 2 hjul > 3 Registreringsskylt: - saknas 2x 2x - svåravläst 2x 2x - felaktig 2x 2x Ändring: - Brist som ska åtgärdas genom återställande

272 Bilaga PROVKÖRNING Funktioner Funktion, skador, kärvning, körbarhet. Vid körning görs slutlig kontroll av system 1-8 med bland annat iakttagelser/felindikationer som grund. Om provkörning utförs före kontroll av system 1-8 ska iakttagelser/felindikationer ligga till grund för fortsatt kontroll. Brist som kan hänföras till viss position ska föras där. Exempel på brister som konstaterats vid besiktningen, och som därmed kan hänföras till en viss position, är - konstaterad skada/skevhet i ram eller hjulupphängning som medför försämrad körbarhet, - påtaglig sneddragning vid bromsning på väg, - tecken på felaktig bromskraftfördelning som förstärks vid provkörning, eller - pulserande bromsverkan som förstärks vid provkörning. Bedömning Grund för bedömning (9.4 Provkörning) 2 hjul > 3 Brister vid körning som inte konstaterats eller gett några felindikationer/iakttagelser vid besiktningen: - drar påtagligt i sidled vid normal körning påtaglig kärvhet i styrning vid manövrering eller instabilitet vid körning mycket kraftigt missljud från fram- eller bakvagn påtagligt svår att manövrera vid normal körning mycket svår att manövrera (uppenbar trafikfara) (P) SAMTLIGA KOMPONENTER/UTRUSTNING Skador vid trafikolycka Samverkande brister Skador. Okulärkontroll av eventuella skador (P) som tidigare har underkänts vid flygande inspektion och som normalt inte ingår i den ordinarie kontrollbesiktningen. Fordon som belagts med körförbud ska alltid genomgå en fullständig kontrollbesiktning. 128

273 Bilaga 2 Bedömning Grund för bedömning (9.5 Samtliga komponenter/ utrustning) 2 hjul > 3 (P) Från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig utrustning: - Påtagliga skador Mycket omfattande skador 3 3 Risk för haveri MILJÖKONTROLL Allmänt För genomförande av kontroll enligt 30.1 och 30.2 gäller de förutsättningar som anges i bilaga 3 i förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening AVGASRENING UTRUSTNING, INJUSTERING OCH FUNKTION Katalysator Funktionsmöjlighet på befintlig katalysator. Okulärkontroll. Bedömning Grund för bedömning (30.1 Avgasrening - utrustning, injustering och funktion) 2 hjul > 3 Komponent/system: - saknas eller saknar möjlighet att fungera skadat eller påtagligt modifierat AVGASER BENSINDRIVEN Tomgång CO-halt Halten koloxid vid tomgång. Mätning utförs på motorcykel med drivmedel som omfattas av kraven på CO-halt vid tomgång. Mätning utförs inte vid påtagligt avgasläckage och inte på 2-taktare. Motorcykelns motor ska vara driftvarm och ha normalt tomgångsvarv. Mätaren ska avläsas när stabilt värde erhålls, dock senast efter 30 sek. 129

274 Bilaga 2 Bedömning Grund för bedömning (30.2 Avgaser bensindriven) 2 hjul > 3 Emissioner vid tomgång: - avgashalter överskrider gränsvärden i bilaga 3 i förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening mätning kan inte utföras p.g.a. fel på motorfunktion mätning kan inte utföras p.g.a. läckande avgassystem

275 Bilaga 3 Bilaga 3. program tung terrängvagn, traktor, motorredskap och släpfordon till dessa 1 STOMME 1.1 BÄRANDE KONSTRUKTION Ram Rambalk Ram, låsanordning Ramtvärbalk Framaxelbalk Framvagnsram Bakaxelbalk Bakvagnsram Fastsättning, skador. Med fastsättning avses även gummikuddar och liknande som används för fastsättning av t.ex. fram-/bakvagnsram. Okulärkontroll underifrån och från sidan. Upptäcks skador som tyder på skevhet görs jämförelsemätning. Slutlig bedömning sker efter provkörning där skevhetens inverkan på körbarheten ska vara avgörande. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras. Bedömning Med rostskada menas, mjukrost eller godsbortfall på grund av skadan. Mjukrost i form av sådan jäsning eller skiktning som förekommer t.ex. mellan ramfläns och förstärkning ska i normalfallet endast bedömas i kombination med annan skada, t.ex. sprickor. Övriga skador som ska bedömas förutom sprickor är deformationer. Omfattningen på en rostskada i separat ram bestäms genom att uppskatta skadans inverkan på ramens bärighet. Vid bedömning av godsbortfall räknas ramens flänsar var för sig Balkprofil Sidobalk Hyttsidobalk Tvärbalk Dörrstolpe-A Dörrstolpe-B Dörrstolpe-C Dörrstolpe-D 131

276 Bilaga Hyttvärbalk Skador. Okulärkontroll underifrån, under främre huv och från utsidan via hjulhus och dörröppning. Upptäcks skador som tyder på skevhet görs jämförelsemätning. Slutlig bedömning sker efter provkörning där skevhetens inverkan på körbarheten ska vara avgörande. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras. Mätning utförs vid tveksamhet om bedömning. Bedömning Med rostskada i balkprofil menas rosthål och områden med påtaglig mjukrost. Närbelägna rostskador ska sammanräknas även om mindre områden med frisk plåt (upp till ca 15 cm) finns mellan rostskadorna. Är avståndet klart > 15 cm bedöms varje skada för sig. Övriga skador som ska bedömas är sprickor och deformationer. Körförbud ges då skadorna är så omfattande att det finns risk för haveri eller att komponenter lossnar Plåtyta Golv Hjulhus Skador på golv, hjulhus. Med golv avses golv i person- /bagageutrymme och motorrum. Skador som enbart påverkar täthet mot avgaser i förar-/passagerarutrymme, se vidare Förar-/passagerarplats. Okulärkontroll underifrån, under främre huv och från sidan via hjulhus. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras. Mätning utförs vid tveksamhet om bedömning. Bedömning Mätning avser en rostskadas utbredning. Utbredning av en rostskada i balk bestäms genom att beräkna både skadans andel av balktvärsnittets omkrets, och skadans längd i cm. Bedömningen ska baseras på det alternativ som ger den största omfattningen. Utbredningen på en rostskadad plåtyta (golv, hjulhus, mellanvägg) beräknas genom att skadans största utbredning i två riktningar mäts och adderas. Närbelägna rostskador ska sammanräknas även om mindre 132

277 Bilaga 3 områden med frisk plåt (inom 15 cm) finns mellan skadorna. Grund för bedömning (1.1 Bärande konstruktion) Mdf Släp Påtagligt bristfällig fastsättning eller något lös 2 2 Påtaglig försvagning genom deformation 2x 2x Skevhet som medför påtagligt försämrad körbarhet 2 2 Ram: - påtagliga sprickor 2x 2x - påtagligt skadad 2 2 Balkprofil, plåtyta: - påtagligt skadad 2x 2x Brott eller skador som medför risk för haveri INFÄSTNING Infästning, hjulsystem Framvagn Bakvagn Länkarm Fjäderben Stötdämpare Fjäder Krängningshämmare Tvärstag Axel Infästning, drivsystem Motor Växellåda Bränsletank Infästning, bromssystem Huvudcylinder Infästning, styrsystem Styrväxel Styrarmslagring Kulvändkrans Infästning, karosseri Bilbälte Förarsäte Passagerarsäte Dörrgångjärn Huvgångjärn Hytt Kaross Lastutrymme Påbyggnadsram 133

278 Bilaga Framstam Lastanordning Lastsäkringsutrustning Infästning, kopplingsanordning Dragbalk Dragram Dragstång Skador. Okulärkontroll av infästningar synliga underifrån, under motor huv, från utsidan via hjulhus och dörröppning. Tunga fordon kontrolleras även när krafter ansätts på hjulen i olika riktningar. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras. Mätning utförs vid tveksamhet om bedömning. Mätning avser rostskadans avstånd från infästningspunkt. Bedömning Infästningsområdet omfattar kraftupptagande material ca 15 cm omkring infästningspunkten. Observera att plåtyta kan finnas t.ex. i närheten av en förstärkning utan att den har betydelse för infästningen. Med viktiga infästningsområden avses komponenter med få infästningspunkter. Grund för bedömning (1.2 Infästning) Mdf Släp Skador i infästningsområde som innebär påtaglig försvagning 2 2 Brott eller skada som medför risk för haveri/funktionsbortfall HJULSYSTEM 2.1 HJUL Däck Skador i slitbana och däcksidor. Okulärkontroll underifrån och från utsidan. Vid kontroll ska däcket roteras ett hjulvarv på axel som lyfts Fälg Hjulfrigång 134

279 Bilaga 3 Fastsättning, skador, hjulfrigång. Okulärkontroll i samband med kontroll av däck. Hjulfrigång kontrolleras när hjulen vrids mellan fulla rattutslag på axel som lyfts Hjullager Navkåpa Bedömning Skador (missljud), glapp Ljudkontroll vid enkel provkörning/provkörning. Finns ljud som bedöms komma från ett hjullager görs kompletterande kontroll genom att känna på axel eller annan "fast" punkt nära lagret. Bedömning påtagligt missljud görs först när tydliga vibrationer konstateras (i kombination med missljud). Glappkontroll utförs på samtliga axlar, genom att krafter ansätts växelvis på hjul som kan lyftas. På tunga fordon (T > 7 ton) påförs kraften med hjälp av verktyg (spett) och anbringad så att hjulets underkant pressas inåt. Upptäcks (utan särskild kontroll) att navkåpa saknas eller är lös ska anmärkning ske enligt nedan. Grund för bedömning (2.1 Hjul) Mdf Släp Slitbana: - påtaglig separation 2x 2x Brott i cordväven eller så slitet/skadat att cordväven blottats 2 2 Punkterat däck: - ett vid dubbelmontage 2x 2x - övriga fall 2 2 Fälg: - skruv/mutter saknas 2x 2x - påtagligt skadad 2x 2x - påtagligt bristfällig fastsättning 2x 2x Hjullager: - påtagligt missljud eller mycket glappt navkåpa saknas 2x 2x Hjul nöter mot annan detalj 2x 2x Brist som medför risk för haveri

280 Bilaga FJÄDERSYSTEM Fjädring Fjäder Fjäderblad Fjäderlagring Fjäderhänke Fjäderdon Fjäderbälg Ledning Ventil Regulator Fjäderfäste Funktion, fastsättning, skador, kärvning, glapp, täthet. Okulärkontroll underifrån, från sidan samt från sidan via hjulhus Fjädersäte Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras på komponenter i pneumatiskt och hydrauliskt system. Funktionskontroll sker vid enkel provkörning. Glappkontroll genomförs när krafter ansätts med kraftplatta eller verktyg. Skador, fastsättning. Okulärkontroll Stötdämpare Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras. Funktion, fastsättning, kärvning, glapp. Okulärkontroll av fastsättning och glapp genomförs med verktyg om kraftplatta saknas och glapp kan misstänkas. Funktionskontroll sker vid enkel provkörning. 136

281 Bilaga 3 Bedömning Grund för bedömning (2.2 Fjädersystem) Mdf Släp Fjäder: - mycket utmattad 2x 2x - skadad/ändrad så att funktionen påtagligt försämrats ur funktion, mycket kärv 2x 2x Fjäderlagring/-hänke: - mycket glapp mycket lös 2 2 Pneumatiskt/hydrauliskt fjädersystem: - påtagligt läckage 2x 2x - ur funktion 2 2 Fjäderbälg/-don/-ledning: - påtagligt skadad 2 2 Fjädersäte: - påtagligt försvagat 2 2 Fjäderfäste: - påtagligt skadat/påtagligt bristfällig fastsättning 2 2 Stötdämpare: - mycket svag verkan/saknas 2x 2x Brist som medför risk för haveri AXEL/LÄNKAGE Axel Hjulinställning Krängningshämmare Framaxel Bakaxel Axellagring Boggilagring Fjäderkrampa Förskjutbar axel, låsanordning Boggilyft funktion. Fastsättning, skador, glapp, täthet, hjulinställning, Okulärkontroll av axel och axellagring. På boggilyft kontrolleras förekomst av oljeläckage samt att upplyftbar axel går att sänka. Glappkontroll utförs på axel som lyfts. Avlastning görs med domkraft eller brytverktyg. Mätning av hjulskränkning sker vid osäkerhet om bedömning. 137

282 Bilaga 3 Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras Tvärstag Tvärstagslagring Fastsättning, skador, glapp. Okulärkontroll Glappkontroll sker med hjälp av framvagnsplatta/ kraftplatta eller brytverktyg Länkarm Länkarmslagring Länkarmsstag Fastsättning, skador, glapp. Okulärkontroll av fastsättning och skador på länkarm, länkarmsstag och länkarmslagring Spindelled Tätning Glappkontroll utförs på länkarmslagringar som enkelt kan avlastas. en görs manuellt med upplyft axel eller med hjälp av framvagnsplatta/kraftplatta. Lagringar som inte enkelt kan avlastas kontrolleras enbart okulärt genom att lagringens centrering bedöms. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstateras. Fastsättning, skador, glapp, slitage. Okulärkontroll av ledens fastsättning och vid nymonterad led även monteringssätt. På kulled kontrolleras dessutom kulans läge i kulhuset genom att ledens längd bedöms. (Kulleder kan ha stort slitage utan att motsvarande glapp märks.) Tätning på permanentsmord kulled kontrolleras beträffande skador. Glappkontroll. Leden bör vara avlastad och i körläge. Undre icke tyngdbärande led kontrolleras med centralt upplyft axel. Radiellt glapp kontrolleras med växelvisa krafter på hjulet anbringade med verktyg. Axiellt glapp kontrolleras med brytverktyg genom att länkarmen pressas uppåt och nedåt. 138

283 Bilaga 3 Övre icke tyngdbärande led kontrolleras radiellt med kraften anbringad på hjulet med verktyg. Är krängningshämmare monterad på övre länkarm kontrolleras leden även i axiell riktning genom att med brytverktyg anbringa krafter uppåt och nedåt. Undre tyngdbärande led kontrolleras axiellt med brytverktyg. Krafter ansätts både uppåt och nedåt. Axeln ska om möjligt vara upplyft. Övre tyngdbärande led kontrolleras axiellt med brytverktyg. Axeln ska om möjligt vara upplyft och krafter ansätts under hjulet Spindeltapp Spindeltappslagring Glapp Glappkontroll avser axiellt och radiellt glapp och görs om möjligt med upplyft axel. Växelvisa krafter påförs upptill och nedtill på hjulet med brytverktyg. Axiella krafter påförs genom att lyfta under hjulet med brytverktyg. Bedömning Grund för bedömning (2.3 Axel/länkage) Mdf Släp Axel: - något bristfällig fastsättning/lös påtaglig skada (mjukrost, rosthål) lagring mycket glapp fjäderkrampa något lös 2x 2x Förskjutbar axel, låsanordning: - påtagligt sliten/ur funktion 2 2 Hjulinställning mycket felaktig 2x Boggilyft: - påtagligt oljeläckage (olja droppar) 2x 2x - upplyftbar axel går inte att sänka 2 2 Krängningshämmare: - mycket glapp 2 - brusten 2 Tvärstag: - påtagligt bristfällig fastsättning/lös påtaglig skada lagring, mycket glapp 2 2 Länkarm/stag: - något bristfällig fastsättning/lös påtaglig skada (mjukrost, rosthål)

284 Bilaga 3 Länkarmslagring: - påtaglig skada/mycket glapp 2 Spindelled: - påtagligt glapp eller mycket sliten 2 - något bristfällig fastsättning/lös eller felmonterad 2 Tätning på permanentsmord kulled: - mycket skadad/saknas 2 Spindeltapp/-lagring: - mycket axiellt/radiellt glapp 2 Brist som medför risk för haveri DRIVSYSTEM 3.1 KRAFTKÄLLA Motor Gasreglage Motorfäste Funktion, fastsättning, täthet. Okulärkontroll i motorrum och underifrån av motorfästen och förekomst av oljeläckage från motor Bränslesystem Bränsletank Tankband Bränslerör Bränsleslang Bränslepump Bränslefilter Tanklock Funktionskontroll av gasreglage vid enkel provkörning. Fastsättning, täthet, skada. Okulärkontroll i motorrum och underifrån av tank, ledningar, pump, filter m.m. i bränslesystem. Gas avslöjas säkrast uppifrån (t.ex. i motorrum, förar- /passagerarutrymme, lastutrymme). Verktyg får inte användas för att bedöma eventuella skador Avgassystem Grenrör Avgasrör Ljuddämpare 140

285 Bilaga 3 Fastsättning, täthet, slutrörs riktning. Okulärkontroll av fastsättning och skador som tyder på otäthet. Slutrörs riktning kontrolleras med avseende på risken för att avgaser tränger in i förar- eller passagerarutrymme Elsystem Batteri Batterilåda Elledning Relä Generator Startmotor Tändlås Funktion, fastsättning, skador. Okulärkontroll i motorrum och underifrån av ledningar och komponenter i elsystemet med avseende på fastsättning och skador som kan medföra risk för kortslutning. Funktionskontroll av tändlås Hydraulsystem Hydraultank/behållare Hydraulmotor Hydraulrör Hydraulslang Hydraulpump Fastsättning, täthet, skador. Avser utrustning i hydraulsystem som inte finns upptagen i annat system och utrustning vars systemtillhörighet inte med säkerhet kan bestämmas. Okulärkontroll. Bedömning Grund för bedömning (3.1 Kraftkälla) Mdf Släp Motor: - mycket bristfällig fastsättning 2 - påtagligt oljeläckage (olja droppar) 2x Gasreglage: - funktion osäker 2x - risk för allvarlig funktionsstörning 3 Komponenter i bränslesystem: - påtagligt läckage 2 - påtagligt bristfällig fastsättning 2x 141

286 Bilaga 3 - tanklock saknas 2x Bränsletank: - risk att lossna 3 Bränslesystem: - risk för brand 3 Avgassystem: - påtagligt bristfällig fastsättning 2x - påtagligt läckage 2 - risk att lossna 3 Avgasrör: - utmynnar olämpligt (risk för avgaser i personutrymme) 2 Elsystem: - skador/bristfällig fastsättning med risk för kortslutning batteri påtagligt bristfälligt fastsatt 2x - risk för brand 3 3 Hydraulsystem: - påtagligt läckage (olja droppar) 2x 2x - komponent/rör/slang, påtagligt bristfällig fastsättning/påtagligt skadad 2x 2x - risk för brand DRIVNING Växlingssystem Frikoppling Växellåda Funktion, skador, täthet. Funktionskontroll vid enkel provkörning. Okulärkontroll i motorrum och underifrån av skador och förekomst av oljeläckage från växellåda Kraftöverföring Kardanaxel Kardanaxelknut Stödlager Drivaxel Drivaxelknut Slutväxel Kraftuttag Funktion, fastsättning, skador, glapp, täthet. Okulärkontroll av axlar och driv-/kardanaxelknutar beträffande fastsättning skador och glapp samt förekomst av oljeläckage från slutväxel. 142

287 Bilaga 3 Funktionskontroll vid enkel provkörning. Bedömning Grund för bedömning (3.2 Drivning) Mdf Släp Växellåda/slutväxel: - påtagligt oljeläckage (olja droppar) 2x Växlingssystem: - funktionsbrist som påtagligt försvårar körning 2 - risk för funktionsbortfall 2 Glappa, lösa, skadade detaljer i kraftöverföring som: - påtagligt försvårar körning ger risk för funktionsbortfall 2 2 Kraftuttag: - skydd saknas 2 4 BROMSSYSTEM 4.1 FÄRDBROMS - PRESTANDA Retardation Retardationsförmåga. Bromskontroll genom retardationsprov utförs på motordrivna fordon och släp. Prov kan genomföras om det finns en betong-, asfalt- eller likvärdig bromssträcka på ca 50 m tillgänglig, som är plan, jämn och fri från sand eller annat löst material. Retardationsmätare Montera och nollställ retardationsmätaren i fordonet. Välj en ingångshastighet till bromssträckan på km/h beroende på fordonets maxhastighet. Bromsa så hårt det går utan att hjulen blockerar och avläs retardationen i m/s ². Bromssträcka Fastställ fordonets hastighet, km/h, och ansätt bromsen så hårt det går utan att hjulen blockerar. Mät effektiv bromssträcka. Bromskontroll i rullbromsprovare får utföras på fordon som får köras i rullbromsprovare. en ska göras vid så höga bromskrafter som möjligt men får inte överstiga 15 kn per enkelmonterat hjul. För dubbelmonterade däck och breddäck gäller 20 kn. Gränsvärdenas syfte är för att undvika däcksskador vid kontrollen. Medelbromskraft under ett hjulvarv ska ligga till grund för bedömning. 143

288 Bilaga 3 Helt eller delvis hydraulisk transmission Den totala bromskraften bedöms med hänsyn till erforderlig pedalkraft. Vid tveksamhet om bromsförmågan ska en utökad kontroll göras vid provkörning. Bromssystem med pneumatiska bromscylindrar Sambandet mellan bromskraft - manövertryck fastställs och uppräknas enligt fastställd formel till garanterat tryck. Beräkningen kan utföras manuellt eller med datoriserad bromsprovare. Manövertrycksmätare ansluts nära en bromscylinder efter de ventiler/anordningar som påverkar manövertrycket. Strävan ska vara att nå ett manövertryck som är minst 0,20 MPa och som ger en bromskraft nära hjulblockering utan att överskrida gällande däckskadegränser. Beräkning vid manövertryck under 0,20 MPa, dock lägst 0,15 MPa, får endast ske när fordonets konstruktion eller andra, inte påverkbara förhållanden, förhindrar att ett högre manövertryck uppnås. Lastsimulering ska användas för att uppnå acceptabla manövertryck. Observera att inte mer belastning än nödvändigt ska användas för att nå gränsen till hjulblockering (gäller även fordon som är dellastat). Manövertryck < 0,15 MPa får inte användas för beräkning/bedömning av retardation. Retardationen blir summan av alla hjuls extrapolerade bromskrafter dividerat med fordonets totalvikt eller, beträffande släpkärror och påhängsvagnar, den del av totalvikten som vilar på respektive fordons axlar eller, om uppgifterna saknas, fordonets garanterade axelbelastningar. Påskjutsbroms av påskjutsbroms sker genom ansättning av bromsen med hjälp av särskilt verktyg. Den totala bromskraften bedöms med hänsyn till erforderlig manöverkraft på verktyget. Funktionskontroll vid enkel provkörning utförs på alla motordrivna fordon. Bedömning Grund för bedömning (4.1 Färdbroms prestanda) Mdf Släp Traktor < 30 km/h (1994 och tidigare): - retardation < 2,5 m/s ² 2 - retardation < 2,0 m/s ² 3 Traktor (1995) eller > 30 km/h: - S > (V²/116) + 0,15V 2 - S > ((V²/116) + 0,15V)1,2 3 Terrängvagn: - S > (V²/150) + 0,2(V+5) 2 - S > ((V²/150) + 0,2(V+5))1,

289 Bilaga 3 Motorredskap klass II: - retardation < 2,5 m/s ² 2 - retardation < 2,0 m/s ² 3 Bil ombyggd till motorredskap klass II (1974): - retardation < 4,5 m/s ² 2 - retardation < 3,5 m/s ² 3 Bil ombyggd till motorredskap klass II (1973 och tidigare): - retardation < 3,5 m/s ² 2 - retardation < 2,5 m/s ² 3 Motorredskap klass I (inte mobilkran): - S > (V²/150) + 0,2(V+5) 2 - S > ((V²/150) + 0,2(V+5))1,2 3 Motorredskap klass I, mobilkran (karosserikod 90), < 60 km/h: - S > (V²/92) + 0,15V 2 - S > ((V²/92) + 0,15V)1,2 3 Motorredskap klass I (1991), karosserikod 90, > 60 km/h: - S > (V²/130) + 0,15V 2 - S > ((V²/130) + 0,15V)1,2 3 Motorredskap klass I (1990 och tidigare), karosserikod 90, > 60 km/h: - S > (V²/116) + 0,15V 2 - S > ((V²/116) + 0,15V)1,2 3 Släpvagn som dras av tung terrängvagn 30 km/h, traktor eller motorredskap klass II (2005): - S > (V²/116) + 0,15V 2 - S > ((V²/116) + 0,15V)1,2 3 Släpvagn som dras av tung terrängvagn > 30 km/h eller motorredskap klass I (2005): - S > (V²/150) + 0,2(V+5) 2 - S > ((V²/150) + 0,2(V+5))1, FÄRDBROMS - FUNKTION Bromskraftfördelning Funktion med avseende på bromskraftfördelning mellan hjulen på samma axel och mellan axlarna. Bromskontroll: Bromskraftfördelning kontrolleras genom provkörning eller i rullbromsprovare. Oavsett om retardationsförmågan bedöms tillräcklig enligt 4.1 Färdbroms - prestanda ska anmärkning ske när bromskraften på en enskild axel påtagligt understiger den bromskraft som axeln ska svara för. Om fordonets sneddragning kräver att föraren styr emot påtagligt vid normal ansättning av färdbromsen, för att bibehålla kursen rakt fram inom en zon som är 3,5 m bred, 145

290 Bilaga 3 är sneddragningen att anse som påtaglig. i rullbromsprovare av bromskraftfördelning mellan hjulen på samma axel sker genom att bromsarna ansätts tills det mest bromsade hjulet uppnått en bromskraft i närheten av blockering eller maximalt 15 kn på enkelmonterat hjul, 20 kn på dubbelmonterat och breddäck. Låt bromskraften stabiliseras före avläsning. Medelbromskraft under ett hjulvarv ska ligga till grund för bedömning. Beräkningen utförs i datoriserad bromsprovare eller manuellt. Bromskrafter under 0,5 kn (på det mest bromsade hjulet) eller bromskrafter vid manövertryck < 0,20 MPa bör inte användas för bedömning av ojämn bromsverkan om inte - skillnaden i bromskraft klart kan härledas till ett tekniskt fel i systemet, eller - bromskraften på ett av hjulen är minst 5 kn. Funktionskontroll vid enkel provkörning utförs på alla motordrivna fordon Systemfunktion Ansättningstid Lossningstid Starttryck Funktion med avseende på följsamhet, förlust- och lossningstid samt starttryck. Täthet med avseende på inre läckage (sjunkande pedal) och läckage på pneumatiskt system som inte kan hänföras till annan viss komponent ska noteras under denna rubrik. Bromskontroll. Vid bromskontroll observeras tendenser till lång ansättnings-/lossningstid för vidare uppföljning vid underredskontroll (igensatta/skadade ventiler). Startryck i bromscylinder kontrolleras på fordon med pneumatiska bromsar. Täthetskontroll - På hydrauliskt system genomförs kontrollen genom att tendenser observeras på sjunkande pedal vid högt och lågt tryck. Täthetskontroll ska följas av okulärkontroll för att avslöja eventuellt läckage. - På pneumatiskt system genomförs kontrollen genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt. Konstateras läckage startas motorn (tomgångsvarvtal), matartryck 0,6 MPa, med färdbromsen ansatt. Ökar trycket eller är konstant ska läckaget anses vara 146

291 Bilaga 3 något, minskar trycket ska en bedömning av läckagets storlek göras och om läckaget kan medföra risk för bromsbortfall. Vid tveksamhet om vilket fordon som orsakar läckage, kopplas släpets slangar loss och ny kontroll utförs med enbart dragande fordon. På vissa fordon kan vakuumpumpens och bromsservons arbete uppfattas som inre läckage. Problemet märks tydligast på fordon med hög förstärkningsfaktor. Vid tveksamhet utförs täthetskontroll med avstängd motor och utan undertryck i bromsservon Rörelsereserv Pedalvägsreserv Spakvägsreserv Slaglängdsreserv Påskjutsreserv Funktion - rörelsereserv: - Med pedalvägsreserv avses bromspedalens (-reglagets) rörelsereserv på hydrauliskt bromssystem. - Med slaglängdsreserv avses tryckstångens kvarvarande rörelseutrymme efter bromsansättning på pneumatiskt bromssystem. Vid lång slagländ på ett fordon med automatjustering i bromshävarm, ska bristfälligheten antecknas under position Bromshävarm. - Med påskjutsreserv avses tryckstångens rörelsereserv på påskjutsbroms. Bromskontroll. Pedalvägs-, spakvägs- och påskjutsreserv kontrolleras och bedöms vid den högsta bromskraft som uppnås under bromskontrollen. Vid tveksamhet sker bedömning av pedalvägsreserv vid körning. Okulärkontroll av rörelsen på bromscylinderns trycktång. Mätning av bromscylinders slaglängd görs vid tveksamhet om. Angivet värde för slaglängd gäller trycksatt system. För bromssystem av typ Z-kam gäller 1/5 slaglängdsreserv Hjulbroms Bromstrumma Bromsskiva Bromsbelägg Hjulcylinder Bromsok Bromssköld 147

292 Bilaga 3 Funktion vad avser följsamhet, pulserande bromsverkan och anliggande broms. Fastsättning, skador, slitage på bromstrumma, bromsskiva, bromsbelägg, bromsok samt täthet på hjulbroms. På bromssköld kontrolleras skador som enbart påverkar fastsättning av bromskomponenter. Bromskontroll. Pulsering och följsamhet kontrolleras genom att bromsen ansätts gradvis till ett så högt värde som möjligt utan hjulblockering. Anliggning kontrolleras som avslutande moment Tillsatsbroms Retarder Avgasbroms Okulärkontroll från in- och utsidan. Vid tecken på anliggande broms görs om möjligt kontroll med upplyft axel. Täthetskontroll - På hydrauliskt system genomförs kontrollen genom okulärkontroll efter tryckprov. - På pneumatiskt system genomförs kontrollen genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt. Funktionskontroll vid enkel provkörning för kontroll och bedömning av pulsering görs på motordrivna fordon. Funktionsmöjlighet, täthet. Okulärkontroll för att avslöja ändringar/skador som påverkar bromsens funktion. Har tillsatsbroms inte möjlighet att fungera får fordonet ändå godkännas under förutsättning att särskilt reglage för anordningen demonterats och ingen notering finns kvar i trafikregistret. Täthetskontroll på pneumatisk manövrering sker genom att lyssna efter läckage Katastrofbroms Katastrofbromsvajer Funktion (pneumatisk). Funktionsmöjlighet (mekanisk). Funktionskontroll på pneumatiskt system genom att bromsslangar kopplas loss från dragfordonet. Dra försiktigt med dragande fordon för att kontrollera 148

293 Bilaga 3 ansättningen. Okulärkontroll av mekanisk katastrofbroms. Bedömning Grund för bedömning (4.2 Färdbroms funktion) Mdf Släp Skillnad i bromskraft mellan hjulen på samma axel > 50 % av mest bromsat hjul 2 2 Påtagligt felaktig bromskraftfördelning mellan olika axlar 2 2 Mycket låg bromskraft på en eller flera axlar 2 2 En hjulbroms, ur funktion, på en axel 2 2 Påtaglig sneddragning vid bromsning på väg 2 2 Mycket stor sneddragning vid bromsning på väg 3 3 Påtagligt okontrollerbar ansättning (hugger) 2 2 Påtagligt pulserande bromsverkan 2 2 Påtagligt anliggande broms 2x 2x Påtagligt lång förlust- eller lossningstid 2 2 Starttryck i bromscylinder > 0,12 MPa 2 2 Pedalvägs-/spakvägs-/påskjutsreserv: - < 1/4 av hela slaget 2 2 Slaglängdsreserv: - < 1/3 av hela slaget 2 2 Bromskomponent: - påtagligt bristfällig fastsättning/montering påtagligt skadad något läckage saknas 2 2 Hydraulsystem: - pedal sjunker eller något läckage 2 2 Pneumatiskt system: - något läckage 2 2 Bromstrumma/-skiva: - påtagligt skadad eller sliten 2 2 Bromsbelägg: - kvarvarande friktionsmaterial < 2 mm 2x 2x - påtagligt bristfällig fastsättning 2x 2x - påtagligt bristfällig låsning 2x 2x - påtagligt oljebemängda/skadade eller helt utslitna 2 2 Tillsatsbroms: - saknar möjlighet att fungera 2x - något läckage 2 Katastrofbroms, mekanisk: - saknar möjlighet att fungera 2 Katastrofbroms, pneumatisk: - ur funktion 2 Brist som medför risk för bromsbortfall

294 Bilaga FÄRDBROMS MANÖVRERING Reglage Bromspedal Pedalställ Fotbromsventil Handreglage Funktion, fastsättning, skador, kärvning, täthet. Med reglage avses pedal och handreglage för färdbroms, samt fotbromsventil i pneumatiskt bromssystem. Okulärkontroll under huv och från undersidan av lätt åtkomlig fotbromsventil. Funktionskontroll vid enkel provkörning och i samband med bromskontroll. Täthetskontroll - På hydrauliskt system genomförs kontrollen genom okulärkontroll efter tryckprov. - På pneumatiskt system genomförs kontrollen genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt Huvudcylinder Bromsservo Bromsvätskebehållare Tryckstång Fastsättning, skador, täthet, kärvning, vätskenivå. Okulärkontroll under huv och från undersidan av lätt åtkomlig huvudcylinder, bromsservo med ledningar och bromsvätskebehållare. Funktionskontroll vid enkel provkörning och i samband med bromskontroll. Täthetskontroll genom att tendenser till sjunkande pedal observeras vid högt och lågt tryck. Bedömning Grund för bedömning (4.3 Färdbroms manövrering) Mdf Släp Påtaglig skada eller påtagligt bristfällig fastsättning 2 2 Något läckage (bromsvätska, vakuum/tryckluft etc.) 2 2 Reglage: - påtaglig kärvning/funktion osäker 2 Bromsservo: - ur funktion 2 150

295 Bilaga 3 Bromsvätskenivå, låg 2x 2x Brist som medför risk för bromsbortfall FÄRDBROMS - TRANSMISSION Bromsledning Bromsrör Bromsslang Elbromsledning Fastsättning, skador, skaderisk, täthet. Okulärkontroll underifrån, under huv och från sidan via hjulhus. Vid osäkerhet om bedömning rengörs rostangripna ytor. Rengjorda rör som godkänns ska rostskyddsbehandlas. Vrid hjulen mellan fulla hjulutslag och kontrollera skaderisk. med fulla rattutslag på fordon med flera styrbara axlar görs enbart om det enkelt går att lyfta de styrbara axlarna samtidigt. Täthetskontroll - På hydrauliskt system genomförs kontrollen genom okulärkontroll efter tryckprov. - På pneumatiskt system genomförs kontrollen genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt Länksystem Stag Vajer Tryckstångsled Nockaxel Nockaxellagring Skador, kärvning, glapp, slitage, låsning. Okulärkontroll av stag, vajer, leder, nockaxel, hävarmar mm i färdbromssystem. Glappkontroll sker på fordon som har tryckluftbromsar med bromshävarmar. Krafter anbringas på bromshävarm med hjälp av särskilt brytverktyg. Mätning av glapp i länksystem genomförs vid osäkerhet om bedömning Bromshävarm Fixpunkt Automatjustering Funktionsmöjlighet, skador, kärvning, glapp, låsning. 151

296 Bilaga 3 Okulärkontroll av bromshävarm, hävarmens fixpunkt och automatjusteringens funktionsmöjlighet. Glappkontroll sker genom att krafter anbringas på bromshävarm med hjälp av särskilt brytverktyg. Mätning av glapp - bromshävarm/fixpunkt - genomförs vid osäkerhet om bedömning Bromscylinder Fjäderbromscylinder Fastsättning, skador, täthet. Okulärkontroll. Täthetskontroll på pneumatiskt system genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt (P-broms lossad, färdbroms ansatt). Mätning av bromscylinders slaglängd görs vid tveksamhet om bedömning. Rostskadekontroll med verktyg utförs då rostangrepp konstateras Bromsventil Reläventil Snabblossningsventil Tryckbegränsningsventil Fastsättning, skador, täthet. Okulärkontroll av ventiler i hydrauliskt och pneumatiskt system (reläventil, snabblossningsventil, tryckbegränsningsventil m.m.). underifrån, under huv och från sidan. Täthetskontroll - På hydrauliskt system genomförs kontrollen genom okulärkontroll efter tryckprov. - På pneumatiskt system genomförs kontrollen genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt Uttag Bromsuttag Mätuttag Utrustning, luftmanövrerad 152

297 Bilaga 3 Funktion, fastsättning, skador, täthet. Okulärkontroll av mätuttag och bromsuttag. Funktionskontroll görs i de fall mätuttag/bromsuttag används i samband med bromskontroll. Täthetskontroll - På hydrauliskt system genomförs kontrollen genom okulärkontroll efter tryckprov. - På pneumatiskt system genomförs kontrollen genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt. Bedömning Grund för bedömning (4.4 Färdbroms transmission) Mdf Släp Bromsledning: - påtagligt bristfällig fastsättning 2x 2x - påtaglig skada eller risk för skada 2 2 Något läckage 2 2 Låsning osäker eller saknas 2 2 Påtagligt skadade/slitna eller felmonterade detaljer 2 2 Påtaglig kärvning (ingen återgång) 2 2 Länksystem mellan bromscylinder och nockaxel: - totalt glapp > 10 mm 2 2 Enskild led/fixpunkt i färdbromssystem: - glapp > 3 mm 2 2 Bromshävarm: - påtagligt skadad/sliten 2 2 Automatjustering: - bristfällig funktion 2 2 Bromscylinder: - påtagligt bristfällig fastsättning/montering påtagligt skadad/något läckage 2 2 Bromsventil: - påtagligt bristfällig fastsättning 2 2 Mätuttag: - ur funktion/kärvar 2x 2x Bromsuttag: - påtagligt bristfällig fastsättning påtagligt skadat/kärvar 2 2 Brist som medför risk för bromsbortfall FÄRDBROMS - REGLERING Lastkännande ventil ABS-system ABS-indikering Reglerventil för ABS Kontaktdon 153

298 Bilaga 3 Funktionsmöjlighet på varningsanordning för ABS. Med ABS avses samtliga elektroniska antilåssystem (t.ex. EBS). Skador, täthet på komponenter. Okulärkontroll av lätt kontrollerbar lastkännande ventil. På mekaniskt styrd ventil kontrolleras även länksystem. underifrån och från sidan av lätt kontrollerbara komponenter i ABS-system. Täthetskontroll - På hydrauliskt system genomförs kontrollen genom okulärkontroll efter tryckprov. - På pneumatiskt system genomförs kontrollen genom att lyssna efter läckage med systemet trycksatt Påskjutsanordning Svängningsdämpare Backspärr Funktion på svängningsdämpare. Funktionsmöjlighet på backspärr. Skador, glapp, kärvning, fastsättning på påskjutsanordning. Okulärkontroll av skador och backspärrens funktionsmöjlighet. Funktionskontroll av svängningsdämpare vid enkel provkörning. Bedömning Grund för bedömning (4.5 Färdbroms reglering) Mdf Släp Lastkännande ventil: - påtagligt bristfällig fastsättning något läckage påtagligt skadad ur funktion/saknar möjlighet att fungera 2 2 ABS: - saknar möjlighet att fungera 2x 2 - indikering, ur funktion/varnar för fel i systemet 2x - ledning/komponent, påtagligt skadad/något läckage 2x 2x 154

299 Bilaga 3 Kontaktdon: - påtagligt skadat 2x 2x Påskjutsanordning: - påtagligt glapp/skadad/kärv 2 - något bristfällig fastsättning/lös 2 - svängningsdämpare, påtagligt svag dämpverkan 2x - backspärr, saknar möjlighet att fungera 2x Brist som medför risk för bromsbortfall FÄRDBROMS - ENERGIFÖRSÖRJNING Tryckluftsystem Kompressor Trycklufttank Dräneringsanordning Funktion, fastsättning, skador, täthet, kapacitet, förekomst av vatten/olja. Okulärkontroll av fastsättning och skador på trycklufttank. Täthetskontroll genom att lyssna efter läckage med matarsystemet trycksatt. Funktionskontroll: era förekomst av vatten/olja i tank om dräneringsanordning finns och den kan öppnas utan verktyg. Mätning av kompressors kapacitet sker vid tecken på för låg kapacitet. Mätningen utförs genom att från utgångstrycket 0,6 MPa i trycklufttankarna och med motorn på halva maxvarvtalet kontrollera tiden som åtgår för att uppnå 0,7 MPa. Eventuell släpvagn ska vid provet vara frånkopplad Frysskydd Lufttork Frysskyddsvätskebehållare Funktion, vätskenivå. Okulärkontroll. Vätskenivå kontrolleras på fordon med lätt åtkomlig frysskyddsvätskebehållare Vakuumsystem Vakuumtank Funktion, vätskenivå. 155

300 Bilaga 3 Okulärkontroll. Vätskenivå kontrolleras på fordon med lätt åtkomlig frysskyddsvätskebehållare Varningsanordning Tryckmätare Lågtrycksindikator Funktion. Okulärkontroll av mätare för tryckluft/vakuum i samband med körning. Funktionskontroll av lågtrycksindikator (optisk eller akustisk signal) genom att trycket i en bromskrets sänks till 0,35 MPa. Bedömning Grund för bedömning (4.6 Färdbroms energiförsörjning) Mdf Släp Trycklufttank: - påtagligt bristfällig fastsättning/skadad 2x 2x - något läckage något vatten/olja i tank på fordon med lufttork 2x - mycket vatten/olja i tank utan lufttork 2x Dräneringsanordning: - ur funktion 2x 2x Kompressor: - kapacitet för låg, tid från 0,6 till 0,7 MPa > 60 sek 2 Frysskyddsanordning: - ur funktion 2x Vakuumtank: - påtaglig bristfällig fastsättning 2x 2x - något läckage 2 2 Mätare för tryckluft/vakuum: - ur funktion 2x Lågtrycksindikator: - varnar inte för tryck under 65 % av beräkningstrycket (0,35 MPa) 2x Brist som medför risk för bromsbortfall PARKERINGSBROMS Bromsfunktion Bromsverkan Rörelsereserv Reservbroms 156

301 Bilaga 3 Funktion med avseende på parkeringsbromsens totala bromskraft, anliggning, rörelsereserv. Funktion på reservbroms avser fordon där parkeringsbroms används som reservbroms. Bromskontroll utförs på fordon vid provkörning eller i rullbromsprovare om sådan finns tillgänglig Transmission Reglage Parkeringsbromsventil Spärrmekanism Stag Vajer Funktion, fastsättning, skador, kärvning, slitage, täthet. Okulärkontroll underifrån. Funktionskontroll Hjulbroms Bromstrumma Bromsskiva Bromsbelägg Täthetskontroll på pneumatiskt system genom att med lossad parkeringsbroms lyssna efter läckage. Bedömning Fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll underifrån och från sidan. Kan inte rörelsereserven säkert fastställas görs bedömning först då hela slaget utnyttjats. Grund för bedömning (4.7 Parkeringsbroms) Mdf Släp Traktor, Terrängvagn, Motorredskap klass II, Bil ombyggd till Motorredskap Klass II (1974) och Motorredskap klass I (mobilkran karosserikod 90): - parkeringsbroms bedöms ha otillräcklig bromskraft för att kunna kvarhålla fordonet i 14 % lutning 2x Motorredskap klass I: - parkeringsbroms håller inte kvar fordonet i 16 % lutning 2x Bil ombyggd till Motorredskap Klass II, släpvagn som dras av terrängvagn > 30 km/h eller 157

302 Bilaga 3 Motorredskap klass I: - parkeringsbroms bedöms ha otillräcklig bromskraft för att kunna kvarhålla fordonet i 8 % lutning 2x Ingen verkan på en sida 2x 2x Rörelsereserv: - < 1/4 av hela slaget 2x 2x Påtaglig kärvning/anliggning 2 2x Spärrmekanism: - funktion osäker eller ur funktion 2 2 Låsning: - osäker/saknas 2 2 Mycket bristfällig fastsättning 2 2 Påtagligt skadade/slitna eller felmonterade/ demonterade detaljer 2 2 Något läckage 2 2 Terrängvagn, Motorredskap klass I: - reservbroms S > (V²/75) + 0,4(V+5) 2 2 Motorredskap klass I (mobilkran karosserikod 90): - reservbroms S > (V²/46) + 0,15V 2 5 STYRSYSTEM 5.1 STYRMEKANISM Ratt Rattjustering Fastsättning, skador, glapp, kärvning. Okulärkontroll från förarplats, under huv och från undersidan. Om möjligt - känn på detaljen Rattaxel Rattaxelknut Glappkontroll sker genom att påföra krafter via styrmekanismen. Vid misstanke om glapp eller lös medbringare ansätts krafter i rattaxelns längdriktning (via ratten). Fastsättning, skador. Okulärkontroll och känn att ratten sitter fast. Har ratt bytts ut och körbarheten kan ifrågasättas görs kontroll vid enkel provkörning Styrväxel Styrservo Skyddsbälg 158

303 Bilaga Styrservoledning Styrdämpare Funktion, fastsättning, skador, glapp, kärvning, täthet. Okulärkontroll underifrån, under huv och från sidan via hjulhus. Skador kontrolleras också genom att tendenser till kärvning/lagerskador observeras då hjulet vrids mellan fulla rattutslag på axel som lyfts (undvik slag i ändläge). med fulla rattutslag på fordon med flera styrbara axlar görs enbart om det enkelt går att lyfta de styrbara axlarna samtidigt. Glappkontroll sker genom att vrida på ratten och genom att anbringa krafter på hjulet med handkraft. Även styrväxelns fastsättning kontrolleras i samband med glappkontroll. På fordon med styrservo bedöms glapp i styrväxel med motorn i gång Systemfunktion Styrning Funktionskontroll vid enkel provkörning. Funktion, skador, kärvning. Funktionskontroll vid enkel provkörning. Avser brister som upptäcks vid körning eller hjulvridning och inte med säkerhet kan härledas till viss position/komponent Kulvändkrans Fastsättning, skador, glapp, kärvning. Okulärkontroll av skruvar och skador. era rörelsen (ändring av spaltavstånd) i kulvändkrans samt kransens fastsättning genom att anbringa krafter vertikalt Alternativ styrning Spakstyrning Fastsättning, skador, glapp, kärvning, funktion. Okulärkontroll från förarplats, under främre huv och från undersidan. Om möjligt - känn på detaljen Nödstyrning Glappkontroll sker genom att påföra krafter via styrmekanismen. 159

304 Bilaga 3 Fastsättning, skador, funktion. Okulärkontroll från förarplats, under huv och från undersidan. Om möjligt - känn på detaljen. Grund för bedömning (5.1 Styrmekanism) Mdf Släp Ratt: - något bristfällig fastsättning 2 - ändrad/skadad så att körbarhet påtagligt försämras 2 Rattjustering: - något bristfällig låsning 2 Rattaxel: - påtagligt skadad 2 Rattaxelknut/medbringare: - något bristfällig fastsättning 2 - påtagligt glapp/kärv 2 - påtagligt skadad 2 Styrväxel: - påtagligt oljeläckage 2 - något bristfällig fastsättning/lös påtagligt kärv/skadad/glapp 2 2 Styrservo: - påtagligt oljeläckage rör/slang/elledning påtagligt skadad 2 2 Styrdämpare: - mycket lös 2x 2x Skyddsbälg: - mycket skadad 2 2 Styrning: - påtaglig kärvning 2 2 Hjul nöter mot andra detaljer 2 2 Kulvändkrans: - enstaka skruv/mutter något lös 2x - påtagligt bristfällig fastsättning/något lös 2 - påtagligt skadad/kärv/glapp 2 Alternativ styrning: - något bristfällig fastsättning 2 - ändrad/skadad så att körbarhet påtagligt försämras 2 Nödstyrning: - något bristfällig fastsättning 2 - ändrad/skadad så att körbarhet påtagligt 2 försämras Brist som medför risk för separation/funktionsbortfall

305 Bilaga LÄNKAGE Arm/stag Sektorarm Styrarm Styrarmslagring Styrstag Styrlänk Fastsättning, skador, glapp Okulärkontroll av fastsättning och skador Styrled Tätning Rostskadekontroll utförs på styrarm av plåtprofil när rostangrepp konstateras. Glappkontroll av styrarmslagring sker genom att krafter ansätts växelvis i styrsystemet eller direkt på lagringen. Fastsättning, skador, glapp/slitage. Okulärkontroll av skador på styrleder och på permanentsmorda kulleders tätning. av fastsättning sker okulärt i samband med glappkontroll. På kulled kontrolleras kulans läge i kulhuset genom att ledens längd bedöms. Glappkontroll avser axiellt och radiellt glapp Lätta fordon - Axiellt glapp kontrolleras genom att drag och tryckkrafter påförs leden med handkraft eller verktyg när hjulen är i körläge. görs när kulans läge eller ledens konstruktion/skick ger anledning. - Radiellt glapp kontrolleras genom att leden utsätts för växelvisa sidokrafter med hjulen i rakt-fram-läge. Krafterna åstadkoms genom rattvridning eller genom att krafter anbringas på hjulet. Körläge eftersträvas. Tunga fordon - Axiellt glapp kontrolleras genom att drag och tryckkrafter påförs leden med verktyg när hjulen är i körläge. - Radiellt glapp kontrolleras genom att leden utsätts för växelvisa sidokrafter med hjulen i rakt-fram-läge. Krafterna åstadkoms genom rattvridning. Körläge eftersträvas. 161

306 Bilaga 3 Bedömning Grund för bedömning (5.2 Länkage) Mdf Släp Sektorarm/styrarm: - påtagligt lös eller mycket skadad 2 2 Styrarm: - mjukrost, rosthål eller felaktig reparation 2 2 Styrarmslagring: - mycket glapp 2 2 Styrstag/styrlänk: - mycket skadad 2 2 Styrled: - påtagligt lös eller påtagligt skadad mycket glapp/sliten 2 2 Tätning på permanentsmord led: - mycket skadad eller saknas 2x 2x Brist som medför risk för funktionsbortfall/separation KAROSSERI 6.1 KAROSSENS UTSIDA Dörr Dörrlås Dörrgångjärn Funktion, fastsättning, skador på dörrgångjärn och dörrlås. Okulärkontroll Främre huv Huvlås Huvgångjärn Funktionskontroll sker genom att dörren öppnas och stängs. Vid indikation om brister på gångjärn görs kontroll genom att med något öppen dörr lyfta i dörren. Samtliga sidodörrar för förare och passagerare ska kunna öppnas. Funktion, fastsättning, skador, kärvning på huvlås. Fastsättning skador på huvgångjärn. Skador på huv. Okulärkontroll. 162

307 Bilaga Kaross Hytt Stötfångare Fotsteg Funktionskontroll av huvlås och reglage för huvlås, även återgång på reglage och lås. Fastsättning, skador. Okulärkontroll under-, fram- och bakifrån samt från sidan av karosseri och karosseridetaljer Stänkskydd Stänkskärm Fastsättning, skador, täckande funktion. Okulärkontroll Ruta Vindruta Sidoruta Mätning av stänkskydds höjd över marken sker vid osäkerhet om bedömning. Skador, genomsikt. Okulärkontroll Parkeringsstöd Stödben Stödhjul Fastsättning. Okulärkontroll av stödben för tippkran m.m. och stödhjul med avseende på risken för att stödben/stödhjul fälls ut eller faller ner under körning. Bedömning Grund för bedömning (6.1 Karossens utsida) Mdf Släp Dörrgångjärn/-lås: - påtagligt bristfälligt/funktion osäker 2x 2x - påtagligt löst 2x 2x Dörr: - går inte att öppna 2 163

308 Bilaga 3 - skarpa kanter som medför risk för personskada 2 2 Huvlås: - osäker funktion /återgång 2 Huvgångjärn: - mycket bristfälligt 2 Kaross/huv/hytt: - påtagligt bristfällig fastsättning 2x 2x - skarpa kanter som medför risk för personskada 2 2 Skärm skadad på sådant sätt att: - skarpa kanter medför risk för personskada 2x 2x - fastsättningen är mycket bristfällig 2x 2x Föreskrivet stänkskydd: - täcker inte däckets slitbana 2x 2x Vindruta/främre sidoruta: - repor/skador/dekaler i förarens siktfält som påtagligt försämrar sikten 2x Parkeringsstöd: - påtagligt löst/osäker låsning 2x Risk för att karosseridelar lossnar PERSONUTRYMME Bilbälte Bilbältesband Bilbälteslås Upprullningsdon Bältessträckare Funktion, fastsättning, skador kontrolleras på alla sittplatser som har bilbälten. Okulärkontroll av skador och fastsättning. Större delen av bältesbandet rullas ut för kontroll. Fastsättning avser lätt kontrollerbara fästskruvar. Funktionskontroll: - Upprullningsdon kontrolleras genom snabba ryck i bältesbandet. - Bälteslås kontrolleras genom att bältet kopplas i låsläge Förar-, passagerarplats Förarsäte, spärranordning Förarsäte Passagerarsäte Fastsättning, skador. 164

309 Bilaga 3 Täthet genom att kontrollera skador och eventuella ändringar som medför risk att avgaser tränger in i personutrymme. Okulärkontroll av förarsäte i samband med enkel provkörning. Ingen särskild kontroll av passagerarsäte (bedöms endast i uppenbara fall). Om otätheter finns görs kontroll vid fullständig provkörning för att, så långt möjligt, avgöra om avgaser kommer in i personutrymme. Bedömning Grund för bedömning (6.2 Personutrymme) Mdf Släp Bälteslås: - låser inte på normalt sätt 2x - kan öppnas vid ryck i bandet 2x Upprullningsdon: - spärrar inte vid ryck i bandet 2x - skadat så att upprullning/användning försvåras 2x Bältessträckare: - sträckare av engångstyp har löst ut 2x Bältesband: - skadat så att upprullning/användning försvåras 2x - hål eller kantskador på > 0,5 cm 2x Bilbälte: - något bristfällig fastsättning 2x Förar-/passagerarsäte: - påtagligt bristfällig fastsättning 2x - spärranordning, funktion osäker 2 - ryggstöd, påtagligt skadat eller funktion osäker 2 Avgaser i personutrymme 2 Utrustning, så utformad eller placerad att: - påtagligt ökad risk för personskada föreligger 6.3 LASTHANTERING Lastutrymme Lastplan Sidobalk Tvärbalk Låsanordning Tippanordning Tippbäraxel Tipplås 2x 165

310 Bilaga 3 Fastsättning, skador, täthet. Fordonsmonterade stödben för tippanordning m.m. bedöms enligt position Parkeringsstöd. Okulärkontroll underifrån och från sidan av fastsättning, skador och täthet. Vid tecken på brister som gäller fastsättning görs kontroll genom att krafter påförs infästningspunkten med hjälp av verktyg. I kontroll av fastsättning ingår också tippbäraxel, tipplås och lås för lastbärare. Rostskadekontroll med verktyg utförs när rostangrepp konstaterats. Skador på lastutrymme ska kontrolleras och bedömas med hänsyn till den last som fordonet är avsett för, det är lastutrymmets egenskaper att uppbära och kvarhålla last som ska vara avgörande. Lastutrymme som utsätts för punktbelastning ska ägnas särskild uppmärksamhet. Upptäcks skadat golv i t.ex. fordon för hästtransport görs, om möjligt, kontroll invändigt genom att lyfta på mattor. Låsanordning för lastbärare får inte vara i sådant skick att anordningen kan öppnas genom vibrationer eller annan oavsiktlig påverkan Påbyggnadsram Sidobalk Tvärbalk Fastsättning, skador. Okulärkontroll underifrån och från sidan av fastsättning och skador. Vid tecken på brister som gäller fastsättning görs kontroll genom att krafter påförs infästningspunkten med hjälp av verktyg. Rostskadekontroll med kontrollverktyg utförs då rostangrepp konstaterats Lastbegränsande anordning Framstam Lastförskjutningsskydd Sidoläm Sidovägg Bakläm Lastdörr Gångjärn Lämlås Sidostötta Hörnstolpe 166

311 Bilaga Delningsstolpe Fastsättning, skador på befintlig utrustning. Okulärkontroll. På sidoläm och bakläm får kontrollen begränsas till skador på fastsättningsanordningar Lastsäkringsutrustning Surrningsanordning Surrningsspännare Fastsättning, skador. Okulärkontroll av fordonsmonterad utrustning Lastanordning Kran Lyftplattform Fastsättning, skador, täthet. I de fall lyftplattform utgör lastbegränsande anordning ska någon form av låsanordning finnas (hydraulisk eller mekanisk). Eventuell anmärkning ska föras på bakläm (position ) Fordonsmonterade stödben för kran m.m. bedöms enligt position Parkeringsstöd. Okulärkontroll. Krafter påförs infästningspunkterna med hjälp av verktyg vid tecken på brister i fastsättningen. Bedömning Grund för bedömning (6.3 Lasthantering) Mdf Släp Lastutrymme/påbyggnadsram: - enstaka fäste påtagligt löst 2x 2x - mycket löst/skadat 2 2 Låsanordning för lastbärare: - påtagligt skadad/glapp 2x 2x - låsning osäker 2 2 Längsgående/tvärgående balkar i lastutrymme/ påbyggnadsram: - skador som innebär > 25 % försvagning 2 2 Lastbegränsande anordning/utrustning: - mycket lös 2x 2x - mycket skadad 2x 2x Tipp-/lastanordning: - mycket bristfällig fastsättning 2x 2x - låsning osäker påtagligt oljeläckage (olja droppar) 2x 2x Lastsäkringsutrustning: - mycket bristfällig

312 Bilaga 3 - mycket osäker 2 2 Låsanordningar/gångjärn: - mycket bristfälliga/saknas 2 2 Brist som medför risk för att lastbärare/karosseri/ utrustning eller lastbegränsande anordning lossnar EXTRA UTRUSTNING Tillbehör Verktygslåda Reservhjulshållare Spridningsaggregat Plogfäste Slangskåp Mätarskåp Reservhjul Värmare Fastsättning Okulärkontroll underifrån och från sidan av extra utrustning. Krafter påförs infästningspunkterna med hjälp av verktyg vid tecken på brister i fastsättningen. Bedömning Grund för bedömning (6.4 Extra utrustning) Mdf Släp Påtagligt bristfällig fastsättning 2x 2x Låsning osäker 2x 2x Brist som medför risk att tillbehör/utrustning lossnar KOMMUNIKATION 7.1 SIKTHJÄLPMEDEL Rengörare Vindrutetorkare Torkarblad Vindrutespolare Reglage Funktion, skador som påverkar rengöringseffekten. Okulärkontroll, funktionskontroll genom att rengöringseffekt, svephastighet och spolning observeras. en sker med våt ruta. Vindrutespolare kontrolleras inte vid kall väderlek (under ca 10 minusgrader). 168

313 Bilaga Backspegel Backspegel utvändig Backspegel invändig Fastsättning, skador Befintlighet, Funktion på föreskriven utrustning. Okulärkontroll av skador och fastsättning. Fastsättning kontrolleras genom att känna på spegeln. Funktionskontroll utförs vid enkel provkörning Huvudstrålkastare för hel- och halvljus Halvljus Helljus Reflektor Glas ampa helljus Omkopplare Reglage Funktion, fastsättning, skador, färg, inställning, antal. Okulärkontroll av strålkastarens glas och reflektor. Fastsättning kontrolleras genom att känna på strålkastaren. Funktionskontroll. I funktionskontroll ingår även reglage och omkopplare samt kontrollampa för helljus. Funktionskontroll och mätning enligt nedan ska ske med strålkastarna manuellt påslagna (inte i automatiskt läge). Vid tveksamhet om ljusstyrka sker bästa kontrollen visuellt på några meters avstånd (med generator på laddningsvarv). Mätning utförs för att kontrollera strålkastarens inställning Dimstrålkastare Fastsättning, färg, inställning, inkoppling, antal. Okulärkontroll. Fastsättning kontrolleras genom att känna på strålkastaren. Inkoppling avser kontroll av att dimstrålkastare inte kan lysa utan att bakre positionslyktor samtidigt lyser. Färg Fjärrstrålkastare 169

314 Bilaga 3 Inkoppling. Avser kontroll av att fjärrstrålkastare inte kan lysa tillsammans med halvljus. Okulärkontroll Backningsstrålkastare Inkoppling. Okulärkontroll Arbetsbelysning ampa Funktion på kontrollampa för arbetsbelysning (1984) samt kontroll av att arbetsbelysning går att släcka. Okulärkontroll. Bedömning Grund för bedömning (7.1 Sikthjälpmedel) Mdf Släp Vindrutetorkare: - otillräcklig rengöringseffekt 2x - ur funktion 2 - svephastighet < 20 dubbelslag/min på våt ruta 2x - går inte att parkera utanför förarens siktfält 2x Vindrutespolare: - ur funktion 2x Backspegel: - saknas helt 2 - glas påtagligt skadat 2x - påtagligt lös 2x Strålkastare: - olika färg på ljuset (höger/vänster sida) 2x - ändrat utförande (färgat glas, tape, otillåtet stenskottsskydd etc.) 2x - påtagligt svagt ljus 2 - glas/reflektor påtagligt skadad 2x Helljusstrålkastare: - ur funktion 2x - kontrollampa ur funktion 2x - påtagligt bristfällig fastsättning/saknas 2x - påtagligt felriktad 2x Halvljusstrålkastare: - en sida ur funktion 2x - båda sidor ur funktion 2 - påtagligt felaktig ljusbild 2x 170

315 Bilaga 3 - påtagligt felriktad i sidled 2x - påtagligt bristfällig fastsättning/saknas 2 - bländande ljus 2 - nedvinkling för stor 2x - fler än två lyser samtidigt 2x Reglage/omkopplare: - funktion osäker 2 Dimstrålkastare: - felaktig inkoppling 2 - kan lysa utan att bakre positionslykta lyser 2x - bländande ljus, < 10 cm/10 m 2 - påtagligt bristfällig fastsättning 2x - felplacerad, skymmer föreskriven belysning 2x - fler än två lyser samtidigt 2x Fjärrstrålkastare: - kan tändas tillsammans med halvljus 2x - felplacerad, skymmer föreskriven belysning 2x Backningsstrålkastare: - lyser utan att backväxeln är ilagd, kontrollampa saknas (1984) 2x 2x Arbetsbelysning: - kontrollampa ur funktion 2x - kontrollampa saknas (1984) 2x - kan inte släckas 2x 2x 7.2 MARKERINGAR Positionslykta Funktion, färg, fastsättning, inkoppling. Okulärkontroll, funktionskontroll. Bakre positionslykta ska kontrolleras med tända huvudstrålkastare, stopplyktor och körvisare. Vid bedömning av fel som kan bero på spänningsfall ska motorn startas och köras på tomgång Sidomarkering Sidomarkeringslykta Sidomarkeringsreflex Funktion, skador, färg, fastsättning, inkoppling. Okulärkontroll av färg på lykta och reflex samt av skador på reflex. av inkoppling innebär kontroll av att sidomarkeringslykta lyser samtidigt med positionslyktor Skyltlykta Funktionskontroll på släpvagn som dras av fordon över 30 km/h. 171

316 Bilaga 3 Funktion. Funktionskontroll Reflex Okulärkontroll Dimbaklykta ampa Funktion på kontrollampa, färg på ljuset från dimbaklyktan samt att dimbaklyktan går att släcka. Okulärkontroll Varsellykta Okulärkontroll Annan lykta Breddmarkeringslykta Identifieringslykta Okulärkontroll. Bedömning Grund för bedömning (7.2 Markeringar) Mdf Släp Markering: - skymd 2x 2x - felplacerad (med hänsyn till redskap/ utrustning) 2x 2x - ändrat utförande (färg, tape etc.) 2x 2x - påtagligt bristfällig fastsättning 2x 2x Positionslykta fram: - ur funktion 2x 2x - annan färg på ljuset än vitt/gult 2x 2x Positionslykta bak: - en sida ur funktion 2x 2x - en eller flera lyktor ur funktion (fordonsbredden markeras osymmetriskt) 2x 2x - båda sidor ur funktion/påtagligt svagt ljus inte inkopplad tillsammans med huvud-/ dimstrålkastare funktion felaktig vid samtidig användning med stopplykta/körriktningsvisare 2x 2x - annan färg än rött 2x 2x Sidomarkeringslykta: - fel färg 2x 2x 172

317 Bilaga 3 Sidomarkeringsreflex: - en eller flera påtagligt skadad/-e/saknas 2x 2x - återkastar fel färg 2x 2x Skyltlykta: - ur funktion 2x 2x - skadad/felmonterad (vitt ljus bakåt) 2x 2x Reflex framtill: - påtagligt skadad 2x 2x - återkastar fel färg 2x 2x Reflex baktill: - påtagligt skadad 2x 2x - saknas på en sida 2x 2x - saknas helt återkastar fel färg 2x 2x - fel typ (rund vs triangulär) 2x 2x LGF-skylt: - påtagligt skada/saknas 2x 2x - fel typ 2x 2x KM-skylt: - påtagligt skadad/saknas 2x 2x - fel typ 2x 2x Dimbaklykta: - kontrollampa ur funktion 2x - kan inte släckas 2x 2x Varsellykta: - kan lysa utan att bakre positionslykta lyser 2x 2x Annan lykta: - fel färg 2x 2x - inte tillåten lykta 2x 2x 7.3 SIGNALER Körriktningsvisare Sidokörriktningsvisare anordning Reglage Funktion, fastsättning (funktion gäller även reglage och kontrollanordning). Okulärkontroll, funktionskontroll. Körriktningsvisare ska kontrolleras med tända huvudstrålkastare och stopplyktor. Vid bedömning av fel som kan bero på spänningsfall ska motorn startas och köras på tomgång. Vid tveksamhet om bedömning av blinkfrekvens kontrolleras antalet blinkningar/15 sek. (10 35 blinkningar på 15 sek vid tomgångs- och laddningsvarv.) anordning ska vara optisk eller akustisk Stopplykta Extra stopplykta 173

318 Bilaga 3 Funktion, fastsättning. Okulärkontroll, funktionskontroll. Stopplykta ska kontrolleras med tända huvudstrålkastare och körriktningsvisare. Vid bedömning av fel som kan bero på spänningsfall ska motorn startas och köras på tomgång. I funktionskontroll ingår också kontroll av att stopplyktan tänds vid låg retardation Signalanordning Reglage Funktion. Funktionskontroll Varningstriangel Befintlighet av varningstriangel. Okulärkontroll. Bedömning Grund för bedömning (7.3 Signaler) Mdf Släp Signal: - skymd 2x 2x - ändrat utförande (färg, tape etc.) 2x 2x - påtagligt bristfällig fastsättning 2x 2x Körriktningsvisare: - fel färg 2x 2x - ur funktion påtagligt svagt ljus blinkfrekvens < 40 eller > 140 blinkningar/min 2x 2x Stopplykta: - fel färg 2x 2x - ur funktion 2x 2x - påtagligt svagt ljus 2x 2x - tänds inte vid låg retardation 2x 2x Signalanordning: - ur funktion/saknas 2x - otillfredsställande ljudstyrka 2x Reglage: - funktion osäker 2x Varningstriangel: - saknas 2x 174

319 Bilaga 3 8 INSTRUMENTERING 8.1 FÄRDINSTRUMENT Hastighetsmätare Funktion Okulärkontroll, funktionskontroll vid enkel provkörning. Ingen särskild kontroll av att hastighetsmätare går att avläsa i mörker - anmärkning enligt nedan görs när detta upptäcks spontant. Bedömning Grund för bedömning (8.1 Färdinstrument) Mdf Släp Hastighetsmätare: - går inte att avläsa i mörker 2x - ur funktion 2x - påtaglig felvisning/endast miles-graderad 2x 9 ÖVRIGT 9.1 KOPPLINGSANORDNING Kulkoppling Dragkula Kopplingsdel demonterbar Kopplingsdel vridbar Kopplingsdel fällbar Dragram Funktion, fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll av fastsättning, skador och slitage. Rostskadekontroll med verktyg utförs när rostangrepp konstaterats. Mätning utförs då slitage konstateras. Funktionskontroll av låsning på fällbar, vridbar och demonterbar kopplingsdel Bygelkoppling Kopplingsbult Horisontalbult Underhålsbussning Låsmekanism Gummielement 175

320 Bilaga Luftmanövrering Fångmun Funktion, fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll av fastsättning, skador och slitage. Fastsättning gäller också kopplingsdelar - t.ex. låsmekanismens fastsättning i bygel Krokkoppling Låsmekanism Mätning utförs då slitage konstaterats. Funktionskontroll på kopplingens manöver- och låsanordning genom att manövrera kopplingen till öppet och låst läge samt genom att kopplingsbulten trycks uppåt med verktyg. I låsanordning ingår första- och andralåsning. Funktion, fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll av fastsättning, skador och slitage Vändskiva Låsmekanism Lagring Slitring Mätning utförs då slitage konstaterats. Funktionskontroll på kopplingens manöver- och låsanordning. I låsanordning ingår första- och andralåsning. Funktion, fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll av fastsättning, skador och slitage. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt vändskivans infästning i fordon. Anmärkning mot glapp i vändskivans lagringar görs endast i uppenbara fall. Vändskiva monterad på kulvändkrans ska ha stopp som begränsar vridrörelsen till högst ± 20º i förhållande till fordonets längdriktning. För en kulvändkrans som är ca 1 m i diameter innebär ± 20º att rörelsen vid kransens periferi får vara högst cm. Funktionskontroll på kopplingens manöver- och låsanordning sker genom att tillkoppla släpvagn eller 176

321 Bilaga Dragbalk Gavelplåt manövrera kopplingen med hjälp av särskilt verktyg. Slitage i låsanordning kontrolleras genom att gunga dragande fordon eller genom att anbringa krafter i längsled med verktyg. I låsanordning ingår första- och andralåsning. Mätning utförs vid osäkerhet om bedömning. Fastsättning, skador. Okulärkontroll av fastsättning och skador. Rostskadekontroll med verktyg utförs när rostangrepp konstaterats Släpvagnskontakt Funktion, skador. Okulärkontroll. Funktionskontroll. Kontaktens funktion kontrolleras i de fall släpvagn medföljer vid besiktningen Kulhandske Låsmekanism anordning Funktion, fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll av fastsättning, skador och slitage med frånkopplad släpvagn Dragögla Slitring Funktionskontroll av kopplingens manöver- och låsanordning. I låsanordning ingår första-, andralåsning och i vissa fall kontrollanordning. Låsfunktionen kontrolleras genom att manövrera kopplingen till öppet och låst läge samt genom att anbringa krafter med verktyg. Slitage, glapp mellan kula och kulhandske, kontrolleras vid lyft under dragstång. Fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll. Med fastsättning avses öglans fastsättning i dragstången och slitringens fastsättning i 177

322 Bilaga 3 dragöglan. Mätning utförs då slitage konstaterats Dragstång Dragstångslagring Förlängningsmekanism Fastsättning, skador, slitage, glapp. Okulärkontroll av fastsättning skador och slitage Tapp Slitplåt Rostskadekontroll med verktyg utförs när rostangrepp konstaterats. Glappkontroll av dragstångslagring och förlängningsmekanism. en sker genom att släpvagnen bromsas och gungas med dragande fordon. Fastsättning, skador, slitage. Okulärkontroll av fastsättning, skador och slitage med frånkopplad släpvagn. Fastsättning kontrolleras också genom att knacka på tappen och fastsättningsskruvar som är möjliga att komma åt utan demontering. Mätning av ovalitet utförs då slitage konstaterats. Tappens längd under slitplåt mäts om skador på tapp eller vändskiva (mekanism) tyder på att tappen har fel längd. Bedömning Har kopplingsanordning sådana brister att släpvagn inte med säkerhet kan tillkopplas anges på besiktningsprotokollet: risk - släpvagn får inte tillkopplas. Grund för bedömning (9.1 Kopplingsanordning) Mdf Släp Kopplingsanordning: - något bristfällig fastsättning/lös felaktig montering eller reparation 2 2 Kula/tapp: - ovalitet > 1 mm påtagligt skadad 2 2 Slitplåt: - mycket sliten 2 Demonterbar-/vrid-/fällbar kopplingsdel: - låsning osäker/påtagligt kärv 2 - påtagligt glapp i låst läge 2 178

323 Bilaga 3 Bygel-/krokkoppling: - påtagligt sliten eller sliten > tillåten gräns påtagligt kärv eller skadad låsning osäker kontrollstift skadat 2 2 Luftmanövrering: - kan inte göras trycklös reglage kärvar/funktion osäker ombyggd/ändrad något läckage påtagligt bristfällig fastsättning/lös 2 2 Vändskivans mekanism: - påtagligt kärv eller skadad påtagligt sliten eller låsning osäker 2 2 Vändskiva: - lagring påtagligt sliten/glapp anliggningsyta mycket sliten slitring skadad eller lös felaktigt läge 2 2 Kulhandske: - låsning osäker/påtagligt kärv 2 - påtagligt skadad/sliten 2 Dragögla: - påtagligt sliten eller sliten > tillåtna gränsvärden 2 - påtagligt skadad 2 - slitring lös eller felaktigt monterad/fastsatt 2 Dragram/dragbalk/dragstång: - påtagligt skadad/sprickor 2 - deformerad mjukrost eller rosthål 2 2 Dragstångslagring: - påtagligt glapp 2 2 Dragstång, förlängningsmekanism: - påtagligt glapp/sliten 2 Släpvagnskontakt: - påtagligt skadad 2x 2x - funktion osäker 2x 2x Brist som medför risk för haveri eller att släpvagn lossnar TRAFIKFARLIGA ANORDNINGAR Utskjutande detalj Fastsättning, skaderisk. Med utskjutande detalj avses fästen, skadade fordonsdelar och eftermonterad utrustning som vid påkörning påtagligt ökar risken för personskada på oskyddad trafikant. Okulärkontroll. 179

324 Bilaga 3 Bedömning Grund för bedömning (9.2 Trafikfarliga anordningar) Mdf Släp Utskjutande detalj som medför risk för personskada 2 2 Risk för att delar lossnar REGISTERUPPGIFT Identitet Registreringsskylt Chassinummer Överensstämmelse beträffande chassi- och registreringsnummer samt översiktlig kontroll av fordonet. Okulärkontroll. Identifiering sker genom kontroll av att - fordonets instansade chassinummer (skylt i vissa fall) överensstämmer med uppgift i vägtrafikregistret, - registreringsnumret tillhör fordonet, och - fordonet inte har ändrats i sådan omfattning att det väsentligt avviker från tidigare godkänt utförande (översiktlig kontroll). Fordon med personlig skylt ska även ha "identifieringsmärke", dvs. uppgift om fordonets ordinarie registreringsnummer. Denna uppgift ska (normalt) finnas på insidan av fordonets bakre högra sidoruta. Om fordonet inte kan identifieras på ett tillfredsställande sätt ska det underkännas. Fordon som inte kan identifieras ska föreläggas om registreringsbesiktning Ändring Kopplingsanordning Motor Karosserikod Spårvidd Hjuldimension Överensstämmelse/avvikelse mellan fordon och registrerade uppgifter beträffande - kopplingsanordning, - karosserikod, - drivmedel, och - uppgifter i vägtrafikregistret som har betydelse för kontrollbesiktningen. 180

325 Bilaga 3 Bedömning Okulärkontroll. Fordonsägaren ska föreläggas registreringsbesiktning om det visar sig att fordonet har ändrats i icke oväsentlig grad från identitets-, trafiksäkerhets- eller miljösynpunkt och i förhållande till tidigare godkänt utförande. Föreläggande om registreringsbesiktning behöver inte meddelas om ändringen resulterar i en bristfällighet vid kontrollbesiktning, som fordonsägaren avser eller har möjlighet att enkelt återställa till tidigare godkänt utförande. Exempel på sådan ändring kan vara utbyte till hjul som inte täcks av fordonets stänkskydd (stänkskärm). Registreringsskyltar tillhandahålls av Transportstyrelsen. När det är uppenbart att registreringsskylt bytts mot skylt av annat utförande ska detta bedömas som registreringsskylt "felaktig" enligt nedan. Registreringsskylt som monterats innanför vindruta eller bakrutan ska inte accepteras (bedöms som svåravläst enligt nedan). Grund för bedömning (9.3 Registeruppgift) Mdf Släp Registreringsskylt: - saknas 2x 2x - svåravläst 2x 2x - felaktig 2x 2x Ändring: - Brist som ska åtgärdas genom återställande PROVKÖRNING Funktioner Funktion, skador, kärvning, körbarhet. Vid körning görs slutlig kontroll av system 1-8 med bland annat iakttagelser/felindikationer som grund. Om provkörning utförs före kontroll av system 1-8 ska iakttagelser/felindikationer ligga till grund för fortsatt kontroll. Brist som kan hänföras till viss position ska föras där. Exempel på brister som konstaterats vid besiktningen, och som därmed kan hänföras till en viss position, är - konstaterad skada/skevhet i stomme eller hjulupphängning som medför försämrad körbarhet, - påtaglig sneddragning vid bromsning på väg, - tecken på felaktig bromskraftfördelning som förstärks vid provkörning, eller 181

326 Bilaga 3 - pulserande bromsverkan som förstärks vid provkörning. Bedömning Grund för bedömning (9.4 Provkörning) Mdf Släp Brister vid körning som inte konstaterats eller gett några felindikationer/iakttagelser vid besiktningen: - drar påtagligt i sidled vid normal körning mycket kärv i styrning vid manövrering eller instabilitet vid körning påtagligt svår att manövrera vid normal körning mycket svår att manövrera (uppenbar trafikfara) MILJÖKONTROLL Allmänt en gäller för EG-mobilkran. För genomförande av kontroll enligt 30.1 och 30.3 gäller de förutsättningar som anges i bilaga 3 i förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening eller i föreskrifter utgivna med stöd av denna förordning AVGASRENING - UTRUSTNING, INJUSTERING OCH FUNKTION EGR-system Funktionsmöjlighet. Okulärkontroll. Översiktlig kontroll av EGR-ventil med ledningar och anslutningar denox-system Bedömning Funktionsmöjlighet. Okulärkontroll. Underkännande av denox-system ska ske när reagensämne (t.ex. Urea) saknas, har frusit eller om systemet saknar möjlighet att fungera. Grund för bedömning (30.1 Avgasrening - utrustning, injustering och funktion) Mdf Släp Avgasrening: - bristfällig eller saknar möjlighet att fungera 2 182

327 Bilaga 3 - bristfällig funktion hos en eller flera komponenter/system 2 denox-system: - reagens, ur funktion eller saknar möjlighet att fungera 2 Påtaglig brist i motorns injustering: - avregleringsvarvtal AVGASER DIESELDRIVEN Mätning K-värde Svärtning Opacitet. Opacitetsmätning ska inte utföras om - motorns mekaniska skick med hänsyn till motorljud, funktion hos varvtalregulatorn eller dylikt bedöms vara sådant att en mätning inte kan genomföras utan betydande risk för motorhaveri, - motorn inte har uppnått arbetstemperatur, efter rimlig uppvärmningstid, eller - fordonet är av årsmodell 1979 eller äldre. Mätning ska i dessa fall ersättas av okulärkontroll av de rökbegränsade anordningarna. Detta kan då inkludera en visuell bedömning av avgaserna. Fordonet ska underkännas om funktionen hos de rökbegränsande anordningarna bedöms vara bristfällig. Opacitetsmätning. era att avgassystem och eventuellt avgaskontrollsystem är komplett, i tillfredställande skick och att det inte finns några läckor. Konstateras påtagliga läckor som kan ge upphov till utspädning av avgaserna och leda till felaktigt mätresultat, ska mätning inte utföras. Mätning får utföras på fordon utan konditionering, om motorn har uppnått arbetstemperatur och är i tillfredsställande mekaniskt skick. Vid mätning ska provsonden föras in så långt i avgasröret att utspädning av avgasprovet med luft via avgasrörsmynningen inte uppstår. Lämpligt insticksdjup är minst 300 mm. Kan tillräckligt insticksdjup inte åstadkommas ska en förlängningsledning med tät anslutning till avgasröret anordnas. Har fordonet flera avgasrör ska mätning utföras i de olika avgasrören var för sig eller förenas med en gemensam ledning med täta anslutningar i vilken mätning utförs. Mätresultatet utgörs av det sämsta värdet som erhållits i de 183

328 Bilaga 3 olika avgasrören. Motorn ska gå på tomgång innan varje fri accelerationscykel (uppvarvning) påbörjas. För tunga dieseldrivna fordon innebär detta minst 10 sek efter det att gaspedalen släppts upp. Den första accelerationscykeln bör ske långsamt för att bedöma om avregleringen av motorvarvet sker korrekt. Gaspedalen släpps efter det att avregleringsvarvtalet uppnåtts. För att igångsätta varje fri accelerationscykel ska gaspedalen snabbt och i en rörelse tryckas till fullgasläge för att uppnå maximal insprutning från insprutningspumpen. Under varje fri accelerationscykel och innan gaspedalen släpps upp ska motorn komma uppnå - maximivarvtal, - det varvtal som anges av tillverkaren när det gäller automatväxlade fordon, eller - 2 / 3 av maximivarvtalet. Antalet accelerationscykler får begränsas till en, om uppmätt värde ligger mycket under angivet gränsvärde. Antalet accelerationscykler får begränsas till två, om uppmätt värde ligger mycket över angivet gränsvärde. Är ett underkänt mätvärde påtagligt lägre än föregående mätvärde, ska tillfälle ges för urblåsning för att rensa avgassystemet före ett slutligt ställningstagande. Bedömning Upptäcks ett påtagligt läckage ska mätningen inte utföras och fordonet underkännas (se bedömning Avgassystem: - påtagligt läckage, avgasmätning inte utförd 2). Grund för bedömning (30.3 Avgaser dieseldriven) Mdf Släp Anordning för röktäthetsbegränsning: - opacitet överskrider gränsvärden enligt bilaga 3 i förordning (2001:1085) om motorfordons avgasrening 2 - påtagligt hög röktäthet, okulär kontroll 2 - mätning kan inte utföras p.g.a. fel på motorfunktion 2 184

329 Bilaga 4 Bilaga 4. Körförbudsmärke Storlek (100 mm x 80 mm) Framsida Baksida Detta fordon med registreringsnummer (alt. chassinr.). nationalitet har den / / belagts med körförbud. Det är enligt lag förbjudet att skada eller ta bort detta märke. Märket får endast tas bort av behörig tjänsteman. Polismyndigheten i Besiktningsorgan Förrättningsman.. Ort

330

331 Bilaga 5 Bilaga 5. Förenklad ljudnivåmätning Vid förenklad ljudnivåmätning ska mätinstrument och fordon placeras enligt tillämplig figur nedan. Mätning ska ske på ett öppet område med plan yta. Mätområdet ska begränsas av en rektangel vars sidor befinner sig minst 3 m från fordonets närmaste del (se nedanstående figurer). Mätområdets yta ska vara av betong, asfalt eller annat hårt material med motsvarande reflektionsgrad. Nivån på ovidkommande ljud inom området ska vara minst 10 db(a) under den uppmätta ljudnivån för fordonet. Växelväljare ska vara i neutralläge och motorn ska ha normal driftstemperatur. Under mätningen ska motorns varvtal hållas konstant på det varvtal som framgår av fordonets skylt eller registrerad uppgift för stationär mätning. Äldre motorcyklar som typbesiktigats får mätas med stöd av tabell till 9 kap. 12 Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:23) om motorcyklar och släpvagnar som dras av motorcyklar. Mätinstrumentets mikrofon ska hållas på samma höjd som avgasrörets mynning, dock lägst 0,2 m över marken. Avståndet mellan mikrofonen och mynningen ska vara 0,5 m. Mikrofonens symmetriaxel ska vara parallell med marken om inte annat angetts av mätinstrumentets tillverkare. Symmetriaxeln ska, räknat utåt från fordonets sida, bilda 45 vinkel (± 10 för motorcykel, ± 5 för bil) mot det vertikalplan som går genom avgasernas huvudriktning. Har fordonet två eller flera likvärdiga avgasrör, och är avståndet inbördes mellan mynningarna för dessa < 0,3 m, ska mätning endast göras mot den mynning som är längst ut åt sidan räknat från fordonets mitt eller som är högst belägen. Är avståndet inbördes mellan mynningarna > 0,3 m ska mätning göras vid varje mynning. Varje mätning ska bestå av tre avläsningar med nedvarvning mellan varje avläsning. Skillnaden mellan det högsta och det lägsta avlästa värdet får inte överstiga 2 db(a). Det värde som är högst ska anses som mätresultat. Mätresultatet ska avrundas till närmaste heltal. Decimalen 5 och högre ska avrundas uppåt. 187

332 Bilaga 5 Figur 1: Stationär mätning av motorcykel 188

333 Bilaga 5 Figur 2: Stationär mätning av personbil och lastbil 189

334

335 Bilaga 6 Bilaga 6. Nomenklatur STOMME Benämning Ram Rambalk Ramtvärbalk Ram, låsanordning Fram-/bakaxelbalk Fram-/bakvagnsram Balkprofil Sidobalk Hyttsidobalk Tvärbalk Hyttvärbalk Dörrstolpe Golv Hjulhus Mellanvägg Reservhjulslåda Infästning Förklaring System av längs- och tvärgående balkar med stela knutpunkter (separat ram). Längsgående balk i konstruktion med separat ram. Tvärgående balk i konstruktion med separat ram. Låsanordning för balkar i förlängbar ram. Tvärgående balk för infästning av hjulsystem. Ramkonstruktion för infästning av hjulsystem. Balk eller balkliknande profil som tjänstgör som bärande eller förstyvande del i självbärande karosseri. Längsgående balk i självbärande karosseri. Längsgående balk i hytt. Tvärgående balk i självbärande karosseri. Tvärgående balk i hytt. Vertikal konstruktion i dörröppning. Benämns A-stolpe, B-stolpe osv. Botten i karosserikonstruktion. Även motorrumsgolv och bagagerumsgolv inräknas i begreppet. Löst lastgolv ingår inte. Bärande område som ingår i självbärande karosseri och som är placerat vid hjul. Även förstärkningar/förstyvningar inräknas i begreppet. Tvärgående vägg i karosserikonstruktion. Utrymme för reservhjul som ingår i självbärande karosseri. Ca 15 cm brett kraftupptagande område omkring vitala infästningspunkter. 191

336 Bilaga 6 192

337 Bilaga 6 193

338 Bilaga 6 194

339 Bilaga 6 195

340 Bilaga 6 HJULSYSTEM Benämning Hjulspindel Spindelled Kulled Tyngdbärande spindelled Tyngdbärande spindelled, dragled Tyngdbärande spindelled, tryckled Fjäderben Stötdämpare Länkarm Tvärstag Lagring Förklaring Infästningsdel mellan hjullagring och hjulupphängning på vilken hjulet är monterat. Led monterad på hjulspindel som möjliggör fjädrings- och styrrörelser. Led bestående av ledkula med kulskålar inneslutna i ett kulhus. Spindelled som överför fordonets tyngdkrafter till hjulspindeln. Tyngdbärande kulled konstruerad så att fordonets tyngd ger en dragande kraft (hänger) i ledkulan. Tyngdbärande kulled konstruerad så att fordonets tyngd ger en kraft som trycker (vilar) på ledkulan. Komponent som möjliggör och dämpar fjädringsrörelse samt utgör förbindelse mellan hjulupphängning och stomme. Komponent som dämpar fjädringsrörelse. Länk i hjulsystem som håller axel/hjul i läge i förhållande till stomme. (Förekommer parvis.) Tvärgående stag som upptar sidokrafter mellan hjulsystem och stomme. Vridbar fastsättning av t.ex. länkarm. 196

341 Bilaga 6 197

342 Bilaga 6 198

343 Bilaga 6 199

344 Bilaga 6 200

345 Bilaga 6 201

346 Bilaga 6 202

347 Bilaga 6 203

348 Bilaga 6 204

349 Bilaga 6 205

350 Bilaga 6 206

351 Bilaga 6 207

352 Bilaga 6 208

353 Bilaga 6 209

354 Bilaga 6 210

355 Bilaga 6 DRIVSYSTEM Benämning Drivaxel Drivknut Kardanaxel Kardanknut Förklaring Tvärgående axel för överföring av drivkrafter. Led på drivaxel som medger vinkelrörelser. Längsgående axel för överföring av drivkrafter. Led på kardanaxel som medger vinkelrörelser. 211

356 Bilaga 6 BROMSSYSTEM Benämning ABS-system ABS-indikering Reglerventil för ABS EBS-system EBS-system, Modulator Automatjustering Fixpunkt Backspärr Bromscylinder Fjäderbromscylinder Bromsok Förklaring Bromssystem med automatisk reglering för att hindra hjullåsning. (Anti-Block System) ampa som varnar för fel i ABSsystemet. Ventil som påverkas av hjulets rotationshastighet och som minskar bromskraften när hjulet visar tendens till låsning. Bromssystem med elektriskt påverkad transmission. Anordningen i EBS-system som påverkas av hjulets rotationshastighet, axelbelastning m.m. och minskar bromskraften när hjulet visar tendens till låsning. (Ersätter reglerventilen i konventionellt ABS-system.) Automatisk justering för att kompensera den ökning av bromsbackens rörelse som uppkommer då bromsbelägget slits. Referenspunkt för system med automatiskt justerande bromshävarmar. Anordning i påskjutsbromssystem som möjliggör backning. Cylinder för färdbroms som omvandlar hydrauliskt- eller pneumatiskt tryck till mekanisk kraft som ansätter hjulbromsen. Bromscylinder för färdbroms och parkeringsbroms försedd med en fjäder som mekaniskt ansätter hjulbromsen (parkeringsbromsen). Anordning i hjulbroms på skivbromsat hjul som håller bromsbeläggen på plats och som möjliggör bromsansättning. 212

357 Bilaga 6 Bromsuttag Bromsventil Dräneringsanordning Anslutning för bromsledning mellan fordonen i en fordonskombination. Ventil i bromssystem. Benämningen används när lämplig benämning saknas eller när viss ventil inte med säkerhet kan identifieras. Automatisk eller manuell anordning för avskiljning av kondensvatten. Fotbromsventil Fotmanövrerad ventil i tryckluftsystem (i undantagsfall även i hydraulsystem) för manövrering av färdbroms. Hjulbroms Katastrofbroms Katastrofbromsvajer Lastkännande ventil Lufttork Mätuttag Reläventil Reservbroms Trumbroms eller skivbroms förbunden med fordonets hjul och som vid aktivering minskar fordonets hastighet och omvandlar fordonets rörelseenergi till värme. Automatisk ansättning av släpvagnens broms vid brott på förbindelsen mellan dragfordon och släpvagn. Vajer för ansättning av katastrofbroms. Ventil som anpassar bromskraften till den belastning som axeln/axlarna för tillfället har. Anordning för torkning av luft - fungerar som tryckluftsystemets frysskydd. Standardiserad anslutning för mätapparatur. Fjärrstyrd ventil för manövrering av färdbroms eller parkeringsbroms (minskar ansättningstid, lossningstid och luftförbrukning). Bromssystem på bil avsett att användas vid kretsbortfall. Reservbroms kan utgöras av parkeringsbromsen. Retardation Hastighetsminskning. Retardationen anges i m/s 2 som innebär en hastighetsminskning per tidsenhet. Exempel: Retardationen 5 m/s 2 betyder att hastigheten, varje sekund som bromsningen pågår, minskar med 5 m/s (18 km/h). 213

358 Bilaga 6 Skyddsbälg Svängningsdämpare Tillsatsbroms Transmission Flexibelt skydd för rörliga mekaniska delar. Dämpare i påskjutsbroms som utjämnar variationer i bromskraften och minskar risken för överbelastning i transmissionen. Broms utöver bilens ordinarie färdbromssystem. Tillsatsbroms verkar i bilens drivsystem. Exempel: Avgasbroms, retarder. Kombination av komponenter i bromssystem som har till uppgift att överföra energi från manöverorgan till hjulbroms. Transmissionen kan vara mekanisk, hydraulisk, pneumatisk, elektrisk eller en kombination av dessa. 214

359 Bilaga 6 215

360 Bilaga 6 216

361 Bilaga 6 217

362 Bilaga 6 218

363 Bilaga 6 219

364 Bilaga 6 STYRSYSTEM Benämning Styrstag Styrlänk Styrled Tätning Styrarm Styrarmslagring Styrlänkage Sektorarm Styrväxel Rattaxel Rattaxelknut Skyddsbälg Kulvändkrans Förklaring Tvärgående stag som överför styrrörelser. Längsgående länk/stag som överför styrrörelser. Led på styrstag eller styrlänk. Flexibelt skydd på kulled. Arm som överför styrrörelser och - är fast förbunden med styrande hjul, eller - utgör upphängning och lagringspunkt för styrstag. Lagring för styrarm. Samlingsbegrepp för styrstag, styrled, styrarm etc. Arm som överför styrrörelser från sektoraxel i styrväxel. Växel som överför rattrörelser från rattaxel till styrlänkage. Axel mellan ratt och styrväxel. Led eller koppling på delad rattaxel. Flexibelt skydd för rörliga mekaniska delar. Anordning som består av två lagerbanor (eneller tvåradiga) med kulor, som möjliggör styrrörelser genom att axeln kan vridas i förhållande till fordonets längdaxel. 220

365 Bilaga 6 221

366 Bilaga 6 222

367 Bilaga 6 223

368 Bilaga 6 224

369 Bilaga 6 KAROSSERI Benämning Bilbälte Upprullningsdon Kollektivtrafikutrustning Automatisk dörrbroms Klämskydd Påbyggnadsram Framstam Lastförskjutningsskydd Lastplan Lyftplattform Förklaring Skyddsanordning i bil avsedd att hålla fast förare/passagerare så att personskada undviks eller åtminstone reduceras vid sammanstötning eller hastig inbromsning. Don i vilket bältesband är infäst och i vilket bandet rullas in när bilbältet inte används. Särskild utrustning i buss som används för personbefordran i yrkesmässig trafik. Kollektivtrafikutrustning som ansätter färdbromsen när dörr öppnas i buss som står stilla eller körs i mycket låg hastighet. Kollektivtrafikutrustning som avbryter stängningen och öppnar dörren om ett föremål kommer mellan dörrens kant och den yta som dörren stänger mot. Ramkonstruktion med längs- och tvärgående balkar som utgör fäste för karosseripåbyggnad, vändskiva mm och är monterad på fordonets ordinarie ram. Påbyggnadsram kan också tjäna som förstärkning. Konstruktion som utgör främre begränsning på öppet lastutrymme. Främre skåpvägg, mellanvägg, galler, nät eller liknande som skiljer lastutrymme från personutrymme. Yta som uppbär last. Exempel: hjulbanor för biltransport, banke för timmertransport, flak, golv i skåp, golv i släpvagn för hästtransport. Lastanordning bestående av höj- och sänkbar plattform. 225

370 Bilaga 6 226

371 Bilaga 6 227

372 Bilaga 6 228

373 Bilaga 6 229

374 Bilaga 6 KOMMUNIKATION Benämning Strålkastare Huvudstrålkastare Dimstrålkastare Backningsstrålkastare Lykta Positionslykta Breddmarkeringslykta Identifieringslykta Varsellykta Körriktningsvisare Sidomarkeringslykta Stopplykta Dimbaklykta Reflexanordning Förklaring Anordning avsedd att belysa vägen. Strålkastare som avger hel- och/ eller halvljus. I begreppet strålkastare för helljus ingår kurvstrålkastare och fjärrstrålkastare. Strålkastare som är avsedd att användas vid körning i dimma/kraftig nederbörd. Strålkastare avsedd att användas vid backning för att belysa vägen. Anordning avsedd att göra andra trafikanter uppmärksamma på fordonet. Lykta avsedd att markera fordons förekomst och bredd. Lykta avsedd att markera förekomst av fordon vars bredd överstiger mm. Får finnas på bil och släpvagn vars bredd understiger mm före Lykta avsedd att identifiera visst fordonsslag. Får endast finnas på lastbil, buss och därtill kopplad släpvagn. Lykta avsedd att öka fordons synbarhet vid körning i dagsljus. Lykta avsedd att visa planerad ändring av körriktning. Lykta avsedd att åt sidan markera fordons förekomst. Lykta avsedd att markera färdbromsens ansättning. Lykta avsedd att markera fordons förekomst vid körning i oklar sikt. Anordning avsedd att återkasta ljus från andra fordons strålkastare. 230

375 Bilaga 6 Arbetsbelysning Strålkastare avsedd att användas som extra belysning vid arbete i anslutning till fordonet. Till arbetsbelysning räknas även sökarljus. ÖVRIGT Benämning Kulkoppling Dragram Bygelkoppling Gummielement Krokkoppling Vändskiva Dragbalk Gavelplåt Dragstång Tapp Kulhandske Multifunktionskoppling Förklaring Kopplingsanordning med dragkula. Anordning som monteras i fordonets chassi och i vilken dragkulan är fastsatt. Koppling med bygel på horisontell bult och med en vertikalt rörlig kopplingsbult. Mellanlägg för gummilagrad kopplingsanordning. Kopplingsanordning med krok. Kopplingsanordning där släpvagnens främre del vilar på vändskivan. Särskild balk på tungt fordon som är infäst i fordonets chassi och i vilken kopplingsanordningen är fastsatt. Särskild plåt för infästning av dragbalk i fordonets chassi. Rör- eller balkprofil (stel eller ledad) mellan släpvagnens kopplingsanordning och släpvagnens chassi. Kopplingsanordning för påhängsvagn avsedd att kopplas i vändskiva. Kopplingsanordning för släpvagn avsedd att kopplas på kula. Kopplingsanordning som även omfattar sammankoppling av el, luft och hydraulik. 231

376 Bilaga 6 232

377 Bilaga 6 233

378 Bilaga 6 234

379 Bilaga 6 235

380 Bilaga 6 236

381 TSFS 2010:85 VÄGTRAFIK Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygande inspektion

382

383 TSFS 2010:85 Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Definitioner kap. Genomförande av flygande inspektion... 3 Allmänt... 3 Omfattning... 3 Genomförande kap. Bedömningsresultat kap. Föreläggandetid kap. Körförbudsmärke kap. Rapport om vägkontroll kap. Rapportering till Transportstyrelsen kap. Övrigt Bilaga 1. Rapportering vid föreläggande om registreringsbesiktning AVVIKELSER Bilaga 2. Rapport om vägkontroll av trafiksäkerheten del Bilaga 3. Rapport om vägkontroll av trafiksäkerheten del Bilaga 4. Rapport om ändrad fordonsfärg... 21

384

385 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygande inspektion; beslutade den 26 maj Transportstyrelsen föreskriver 1 med stöd av 8 kap. 16 fordonsförordningen (2009:211), 13 förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening och 20 kap. 1 förordningen (2001:650) om vägtrafikregister följande samt beslutar följande allmänna råd. TSFS 2010:85 Utkom från trycket den 16 juni 2010 VÄGTRAFIK 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Dessa föreskrifter anger närmare bestämmelser om flygande inspektion enligt fordonslagen (2002:574) och fordonsförordningen (2009:211). I bilaga 1 anges positionerna för de system och komponenter som ska rapporteras vid ett föreläggande om registreringsbesiktning. I bilaga 2 och 3 anges hur en rapport om vägkontroll ska se ut. I bilaga 4 anges hur en rapport om ändrad fordonsfärg ska se ut. Definitioner 2 Följande beteckningar används med angiven betydelse. ackrediterad verkstad fordonsverkstad som inom sin egen organisation inrymmer ett kontrollorgan vilket med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter samt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, ackrediterats för kontroll av egna reparationer 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den 6 maj 2009 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (EUT L 141, , s , Celex 32009L0040). 1

386 TSFS 2010:85 bedömningskod bedömning två (2) bedömning två (2) utmärkt med kryss (x) bedömning tre (3) enkel provkörning fordonsspecifika uppgifter fullständig flygande inspektion kontrollplatskod körförbudsmärke mätning nyttofordon okulärkontroll position provkörning kod som anger bristens betydelse ur miljö- eller trafiksäkerhetssynpunkt fordonet uppfyller inte föreskrivna krav och bristen är inte enkel ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt fordonet uppfyller inte föreskrivna krav men bristen är enkel ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt bristen har sådan betydelse att fordonet inte kan användas utan uppenbar fara för trafiksäkerheten undersökning av fordonet genom körning kortare sträcka för kontroll av allmän körbarhet tekniska uppgifter, referensdata eller gränsvärden som behövs vid en inspektion av ett visst fordon kontroll av ett fordons system och utrustning som omfattar samtliga punkter i kontrollprogrammet för respektive fordonsslag kod bestående av 8 siffror för identifiering av kontrollplats. Koden fastställs av Transportstyrelsen märke som anbringas på ett fordon när körförbud meddelas bestämning av storhetsvärde med hjälp av mätutrustning buss, tung lastbil samt släpfordon med en totalvikt över kg kontroll som i huvudsak baseras på synintryck, men som även kan innefatta intryck via andra sinnesorgan samt enklare handgrepp och enkel mätning kod bestående av 1 4 siffror som identifierar enskilda komponenter och detaljer i kontrollprogram 1 3 undersökning av fordonets egenskaper genom normal körning med inlagda moment för 2

387 TSFS 2010:85 kontroll av broms- och manöverförmåga samt allmän körbarhet rapport om vägkontroll av trafiksäkerheten trafiksäkerhetsprovning vägkontroll av trafiksäkerheten av Transportstyrelsen fastställt formulär enligt bilaga 2 och 3 eller av Transportstyrelsen fastställt digitalt formulär för dokumentering som visar att ett fordon har varit föremål för flygande inspektion en provning av fordonets trafiksäkerhet enligt bilaga II i direktiv 2009/40/EG flygande inspektion som utförs enligt direktiv 2000/30/EG I övrigt har de beteckningar om används i denna föreskrift samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner, fordonslagen (2002:574) och fordonsförordningen (2009:211), om inte något annat anges. 2 kap. Genomförande av flygande inspektion Allmänt 1 Förrättningsmannen ska ha tillgång till uppgifter i vägtrafikregistret genom dataförbindelse med Transportstyrelsen. 2 Förrättningsmannen ska ha tillgång till de föreskrifter, standarder, fordonsspecifika uppgifter, referensdata m.m. som är nödvändiga för flygande inspektion. 3 Förrättningsmannen ska genom dataförbindelse ha tillgång till resultatet från den senaste trafiksäkerhetsprovningen, kontrollbesiktningen eller flygande inspektionen, och beakta datumet för denna samt resultatet. Förrättningen får dock även utföras i de fall det på grund av avbrott i dataförbindelsen inte är möjligt att erhålla uppgifterna. I fråga om fordon som är registrerat i annat land ska istället det senaste resultatet från trafiksäkerhetsprovning beaktas genom att föraren visar upp rapport från vägkontroll av trafiksäkerheten eller likvärdig dokumentation. Omfattning av om fordonet försämrats i otillåten grad 4 För att kontrollera om ett fordon har försämrats i otillåten grad ska en inspektion utföras i enlighet med tillämpligt kontrollprogram enligt 3

388 TSFS 2010:85 bilaga 1 3 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:84) om kontrollbesiktning. program enligt bilaga 1 gäller vid inspektion av bil och släpvagn som dras av bil med undantag av EG-mobilkran. Vid inspektion av buss ska dock avsnitt 3.1 och 6.2 i bilagan endast tillämpas beträffande de komponenter och system som inte omfattas av avsnitt 13. program enligt bilaga 2 gäller vid inspektion av motorcykel. program enligt bilaga 3 gäller vid inspektion av tung terrängvagn, traktor, motorredskap och släpfordon till dessa, samt EG-mobilkran. 5 För vissa fordonsslag saknas kontrollprogram. Vid inspektion av bil ombyggd till traktor, lätt terrängvagn samt släp till dessa fordon ska kontrollprogrammet för bil (bilaga 1) följas. Vid inspektion av moped och terrängskoter ska kontrollprogrammet för motorcykel (bilaga 2) följas i tillämpliga delar. Vid inspektion av bil ombyggd till motorredskap klass II samt efterfordon ska kontrollprogrammet för tung terrängvagn, traktor, motorredskap och släpfordon till dessa (bilaga 3) följas i tillämpliga delar. av om fordonet avviker från godkänt utförande 6 Bestämmelser om fordons beskaffenhet och utrustning finns i 2 kap. 5 9 och 4 kap. 28 fordonsförordningen (2009:211) samt i myndighetsföreskrifter. Genomförande 7 Inspektionen ska inledas med en identifiering av fordonet. Uppgifter som ska ligga till grund för identifieringen är chassinummer och registreringsnummer. När fordonet är identifierat ska förrättningsmannen kontrollera att fordonet stämmer överens med registrerade uppgifter beträffande fabrikat, karosseri, fordonskategori, färg och eventuell kopplingsanordning. 8 Efter identifieringen ska en bedömning ske av fordonets allmänna skick. Förrättningsmannen ska förflytta sig runt fordonet i syfte att okulärt bedöma fordonets skick, utrustningens möjlighet att fungera och om fordonet stämmer överens med registrerade uppgifter. 9 Om fordonet bedöms vara i gott skick eller om en noggrannare kontroll inte är motiverad, ska varken en begränsad eller en fullständig flygande inspektion utföras. En noggrannare kontroll är inte heller motiverad om körförbud gäller för fordonet enligt fordonsförordningen (2009:211). 10 Inspektionen får utföras även om ett föreläggande har meddelats tidigare, om fordonet har brister av sådan art att förrättningsmannen bedömer att en utförd inspektion resulterar i ett körförbud eller om sådant föreläggande inte meddelats tidigare föreläggande om kontrollbesiktning. 4

389 TSFS 2010:85 11 Vid kontroll av fordon ska inspektionen omfatta alla komponenter i det kontrollerade systemet. 12 I de fall bedömningen i kontrollprogrammet ska utföras från och med en viss årsmodell eller viss ibruktagandetidpunkt, har årtalet eller årtal samt månad angetts inom parentes eller i notering i anslutning till positionen. Detta gäller för fordon som tagits i trafik 1960 och senare, om inget annat anges. För fordon som har tagits i bruk före 1960, amatörbyggda fordon eller fordon som importerats för eget bruk, utgör flyttsak eller som förvärvats i utlandet genom arv eller testamente, ska vissa delar i kontrollprogrammen inte tillämpas då dessa fordon omfattas av andra bestämmelser. 13 Vid kontroll av fordon som sker i samband med annan trafikövervakning och utan att flygande inspektion är planerad får inspektionen begränsas ytterligare och omfatta endast del av ett system. 14 Enkel provkörning ska utföras vid fullständig flygande inspektion. Om det kan antas att en fullständig provkörning tillför förrättningen ytterligare underlag för bedömning, ska sådan utföras. Allmänna råd Provkörning behöver inte genomföras vid halt väglag, bristande framkomlighet på grund av snö, undermålig lastsäkring eller om fordonet är behäftat med brister i sådan omfattning eller av sådan art att förrättningsmannens hälsa eller säkerhet kan äventyras. 15 Om anmärkning ska riktas mot retardationsförmågan på fordon ska provkörning med retardationsmätare eller bromsprovning med rullbromsprovare utföras, med undantag av fordon som omfattas av kontrollprogram enligt bilaga 3 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:84) om kontrollbesiktning. 16 System och komponenter ska, även om de inte utgör obligatorisk utrustning, kontrolleras enligt den kontrollmetod som anges i kontrollprogrammet. 17 Om det saknas förutsättningar att helt följa tillämpligt kontrollprogram, exempelvis på grund av vinterförhållanden eller avsaknad av bromsprovare eller grop, ska kontrollen utförs så noggrant som omständigheterna medger. 18 Position, feltyp, bedömning eller anmärkning i fotnot som är märkta med (P) i kontrollprogrammen innebär att kontroll endast utförs vid flygande inspektion. Position, feltyp, bedömning eller anmärkning i fotnot som är märkta med (B) i kontrollprogrammen innebär att kontroll endast utförs vid kontrollbesiktning. 5

390 TSFS 2010:85 19 får utföras utan att system eller komponenter demonteras. 3 kap. Bedömningsresultat 1 Om anmärkning riktas mot en eller flera brister på fordonet med bedömningen tre (3) enligt kontrollprogrammet, ska fordonet anses så bristfälligt att fordonet inte kan användas utan uppenbar fara för trafiksäkerheten. Körförbud ska då meddelas för fordonet enligt 6 kap. 26 fordonsförordningen (2009:211). 2 Om anmärkning riktas mot en eller flera brister på fordonet med bedömning två (2) enligt kontrollprogrammet ska föreläggande enligt 6 kap. 28 fordonsförordningen (2009:211) meddelas. 3 Brister som samverkar på sådant sätt att deras sammanlagda verkan tillmäts en betydligt större negativ betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt än de enskilda bristerna var för sig, ska bedömas i samverkan om det kan antas att bedömningsresultatet blir att fordonet vid användning på väg utgör en uppenbar fara för trafiksäkerheten. 4 Ett kryss (x) efter bedömningen två (2) i kontrollprogrammet innebär att den enskilda bristen är att anse som enkel. Detta gäller dock inte i fall som sägs i 5 och 6. 5 Om det kan konstateras att brist med bedömningen två (2) utmärkt med kryss (x) uppgår till fem eller fler ska föreläggande enligt 6 kap. 28 fordonsförordningen (2009:211) meddelas. 6 Om det kan konstateras att tidigare noterad brist med bedömningen två (2) utmärkt med kryss (x) kvarstår och omfattar samma felbeskrivning som vid föregående kontrollbesiktning eller flygande inspektion, ska föreläggande enligt 6 kap. 28 fordonsförordningen (2009:211) meddelas. 7 Vid flygande inspektion av ett fordon som är registrerat i ett annat land, ska åtgärder vidtas endast i det fall bristerna är av sådan omfattning att kontrollen resulterar i ett körförbud eller ett föreläggande om kontrollbesiktning (2009/40/EG) i enlighet med detta kapitel. 8 Om en brist med bedömningen två (2) eller två (2) utmärkt med kryss (x) innebär en påtaglig fara för trafiksäkerheten på grund av fordonets användningsområde eller rådande väglags- eller väderleksförhållanden, ska detta inte föranleda den högre bedömningen. Allmänna råd I stället beaktas möjligheten att hindra fortsatt färd enligt särskilda bestämmelser härom eller att ge fordonsägaren tillfälle att åtgärda bristfälligheterna före fortsatt färd. 6

391 TSFS 2010:85 4 kap. Föreläggandetid 1 Vid föreläggande enligt 6 kap. 28 fordonsförordningen (2009:211) ska föreläggandetiden bestämmas till en månad. 2 Inträder automatiskt körförbud inom kortare tid än en månad ska föreläggandetiden bestämmas till motsvarande reducerad tid. 5 kap. Körförbudsmärke 1 Om körförbud meddelas ska fordonet förses med körförbudsmärke enligt bilaga 4 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:84) om kontrollbesiktning. Märket ska anbringas på fordonet så att det är väl synligt utifrån. På fordon med vindruta ska märket placeras på rutan så att det inte onödigtvis skymmer förarens sikt framåt. 2 På körförbudsmärkets baksida ska införas uppgift om 1. fordonets registreringsnummer, eller om sådant saknas, fordonets chassinummer, 2. fordonets nationalitetsbeteckning om det är registrerat i annat land, 3. inspektionsdatum, och 4. utfärdande polismyndighet och förrättningsmannens namn. 3 På fordon som saknar vindruta ska körförbudsmärket fästas på annan ruta. Saknar fordonet ruta ska tillämpligt fästmaterial (t.ex. kraftigt snöre eller s.k. buntband) förslutas mellan körförbudsmärket och en transparent folie eller likvärdigt material. Körförbudsmärket ska anbringas på fordonet på ett sådant sätt att åverkan på körförbudsmärket eller fästmaterialet måste ske i samband med borttagande. 6 kap. Rapport om vägkontroll 1 Resultatet av en flygande inspektion ska sammanfattas i en särskild handling enligt bilaga 2 och 3. Av rapporten ska framgå 1. om fordonet saknar anmärkning, 2. i förekommande fall att kontroll inte är utförd i enlighet med 6 kap. 24 fordonsförordningen (2009:211), 3. beslut om körförbud, föreläggande om kontrollbesiktning inom viss tid, föreläggande om att inom viss tid låta reparera och prova fordonet vid en ackrediterad verkstad eller för ett besiktningsorgan visa att bristerna har avhjälpts, att enkla brister ska avhjälpas, föreläggande om registreringsbesiktning, 4. inspektionens omfattning, 5. de brister som konstaterats, 6. vägmätarställning och mätvärden samt gränsvärden vid miljökontroll i tillämpliga fall, 7. registreringsnummer, 7

392 TSFS 2010:85 8. chassinummer, 9. fordonsslag, 10. plats och platskod, 11. myndighet och myndighetskod 12. datum, 13. klockslag då förrättningen avslutades, 14. identifiering av förrättningsman, 15. om kontroll av att enkla brister (2x) åtgärdats, 16. om fullständig flygande inspektion har genomförts, och 17. om fordonet fördes av ägaren. 2 Vid flygande inspektion av nyttofordon ska av rapporten, utöver uppgifter enligt 1, framgå 1. fordonets nationalitetsbeteckning (angett som nummer 4 och 5 i bilaga 2), 2. transportföretagets namn och adress (angett som nummer 7 i bilaga 2), 3. transportföretagets nationalitet (angett som nummer 8 i bilaga 2), 4. förarens namn (angett som nummer 9 i bilaga 2), och 5. kontrollerade punkter (angett som nummer 10 i bilaga 2). 3 För fordon som inte är registreringspliktiga ska av rapporten framgå 1. om fordonet saknar anmärkning, 2. beslut om körförbud, föreläggande att genom intyg visa eller på annat tillförlitligt sätt styrka för polismyndighet att bristerna avhjälpts, att enkla brister ska avhjälpas, föreläggande om registreringsbesiktning, 3. inspektionens omfattning, 4. de brister som konstaterats, 5. vägmätarställning och mätvärden i tillämpliga fall, 6. chassinummer, 7. fordonsslag, 8. plats och platskod, 9. myndighet och myndighetskod 10. datum, 11. klockslag då förrättningen avslutades, 12. identifiering av förrättningsman, och 13. om fullständig flygande inspektion har genomförts. 4 Vid anteckningar av brister i rapporten ska nomenklatur enligt bilaga 6 till Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:84) om kontrollbesiktning användas. Allmänna råd Förrättningsmannen får i rapporten även ange brister av ringa betydelse enligt 6 kap. 25 fordonsförordningen (2009:211). En sådan notering får inte kunna sammanblandas med de brister som omfattas av ett föreläggande eller beslut om körförbud. 8

393 TSFS 2010:85 5 Brister ska beskrivas i följande ordning: Komponent/detalj, läge och fel. Om dataförbindelse saknas och rapport om vägkontroll ska upprättas manuellt, ska position anges före komponent/detalj, läge och fel. 6 Avvikelser från tidigare godkänt utförande ska beskrivas i följande ordning: Uppgift/komponent och fel. Om dataförbindelse saknas och rapport om vägkontroll ska upprättas manuellt ska position anges före uppgift/komponent och fel. 7 Undertecknandet av rapporten i bilaga 2 ska ske av den som utfört den flygande inspektionen. Rapporten ska efter avslutad förrättning överlämnas till fordonets förare. 8 Om fordonet är registrerat i annat land och inte är ett nyttofordon samt föreläggande inom viss tid inte meddelas, kan förrättningsmannen, om det bedöms lämpligt, underrätta registreringsmyndigheten i det land där fordonet är registrerat. Underrättelse till registreringsmyndigheten av ett i utlandet registrerat nyttofordon, med begäran att fordonet blir föremål för provning enligt direktiv 2009/40/EG, ankommer på Transportstyrelsen i enlighet med vad som sägs i direktiv 2000/30/EG. 7 kap. Rapportering till Transportstyrelsen 1 Polismyndigheten ska ha dataförbindelse med Transportstyrelsen och rapportera resultaten från vägkontrollen på sätt som fastställs av Transportstyrelsen. 2 Förrättningsmannen ska omedelbart efter avslutad förrättning rapportera resultatet till Transportstyrelsen. Om dataförbindelse med Transportstyrelsen saknas vid kontrolltillfället ska rapporteringen lämnas så snart dataförbindelse är tillgänglig. 3 Polismyndigheten ska iaktta nödvändig säkerhet vad gäller inloggningssäkerhet och tillgänglighet till datorer som används för rapportering. Lösenuppgifter eller andra uppgifter som krävs för att genomföra en rapportering till Transportstyrelsen får endast tilldelas behörig personal. 4 Vid rapportering till Transportstyrelsen ska för fordon som är registrerade i vägtrafikregistret följande uppgifter lämnas. 1. Myndighetskod. 2. Registreringsnummer. 3. platskod. (Vid annan plats anges län, kommun och vägnummer. Saknar vägen nummer anges 0000.) 4. Datum och klockslag då förrättningen avslutas. 5. Vägmätarställning i förekommande fall. 9

394 TSFS 2010:85 6. Inspektionens omfattning. 7. Fordonsslag. 8. Uppgift om fordonet fördes av ägaren. 9. Uppgift om kontroll av att enkla brister (2x) åtgärdats. 10. Uppgift om fullständig flygande inspektion har genomförts. 11. Föreläggande om kontrollbesiktning inom viss tid, föreläggande om att inom viss tid låta reparera och prova fordonet vid en ackrediterad verkstad eller för ett besiktningsorgan visa att bristerna har avhjälpts, att enkla brister ska avhjälpas. 12. Föreläggande om registreringsbesiktning. 13. Föreläggande t.o.m. 14. Körförbud. 15. Ingen anmärkning. 16. inte utförd (gäller endast nyttofordon). 17. Mätvärden (buller- och avgasvärden samt bromskrafts- /retardationsvärden). 18. Detaljs positions-, läges- och bristkod. 19. Samverkande besiktningsanmärkningar. 20. Bedömningskod för respektive brist. 5 För fordon registrerade i annat land ska följande uppgifter lämnas vid rapportering till Transportstyrelsen. 1. Myndighetskod. 2. Registreringsnummer. 3. Nationalitetsbeteckning. 4. platskod. (Vid annan plats anges län, kommun och vägnummer. Saknar vägen nummer anges 0000.) 5. Transportföretaget, nationalitet, adress och förarens namn (avser endast nyttofordon registrerade i annat land). 6. Datum och klockslag då förrättningen avslutas. 7. Vägmätarställning i förekommande fall. 8. Inspektionens omfattning. 9. Fordonsslag. 10. Uppgift om fordonet fördes av ägaren. 11. Uppgift om fullständig flygande inspektion har genomförts. 12. Föreläggande om kontrollbesiktning. 13. Föreläggande t.o.m. 14. Körförbud. 15. Ingen anmärkning. 16. inte utförd (gäller endast nyttofordon). 17. Mätvärden (buller- och avgasvärden samt bromskrafts- /retardationsvärden). 18. Detaljs positions-, läges- och bristkod. 19. Samverkande besiktningsanmärkningar. 20. Bedömningskod för respektive brist. 6 För andra fordon än som avses i 4 5 ska följande uppgifter lämnas vid rapportering till Transportstyrelsen. 10

395 TSFS 2010:85 1. Myndighetskod. 2. Chassinummer eller motsvarande. 3. platskod. (Vid annan plats anges län, kommun och vägnummer. Saknar vägen nummer anges 0000.) 4. Datum och klockslag då förrättningen avslutas. 5. Vägmätarställning i förekommande fall. 6. Inspektionens omfattning. 7. Fordonsslag. 8. Uppgift om fordonet fördes av ägaren. 9. Uppgift om fullständig flygande inspektion har genomförts. 10. Föreläggande om att genom intyg eller på annat tillförlitligt sätt styrka för polismyndighet att bristerna avhjälpts, eller att enkla brister ska avhjälpas. 11. Föreläggande om registreringsbesiktning. 12. Föreläggande t.o.m. 13. Körförbud. 14. Mätvärden (buller- och avgasvärden samt bromskrafts- /retardationsvärden). 15. Detaljs positions-, läges- och bristkod. 16. Samverkande besiktningsanmärkningar. 17. Bedömningskod för respektive brist. 8 kap. Övrigt 1 Ett föreläggande om att låta en ackrediterad verkstad reparera och prova fordonet eller visa för ett besiktningsorgan att bristerna har avhjälpts, förfaller om fordonet inställts till kontrollbesiktning. 2 Undantag från dessa föreskrifter prövas av Transportstyrelsen. Denna författning träder i kraft den 1 juli På Transportstyrelsens vägnar STAFFAN WIDLERT Mats Hjälm (Vägtrafikavdelningen) Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

396

397 TSFS 2010:85 Bilaga 1 Bilaga 1. Rapportering vid föreläggande om registreringsbesiktning Vid anteckningar i rapport om vägkontroll och vid rapportering till Transportstyrelsen ska avvikelser anges enligt följande förteckning. 50 AVVIKELSER 50.1 REGISTRERADE UPPGIFTER Allmänna uppgifter Fordonsslag Fordonskategori Fabrikat och typ Identifieringsmärkning Årsmodell Fordonsår Antal axlar Antal passagerare Drivmedel Motoreffekt Växellåda Dimensioner Längd Bredd Hjulbas Spårvidd Däckdimension Fälgdimension Vikter Tjänstevikt Skattevikt Vägvänlig fjädring Miljöuppgifter Kopplingsuppgifter Kopplingsanordning Övriga uppgifter Överensstämmelse. Okulärkontroll. Om fordonet med stor sannolikhet avviker från registrerad uppgift kan mätning och/eller vägning utföras 13

398 TSFS 2010:85 Bilaga 1 Bedömning Grund för bedömning ( Registrerade uppgifter) Fordonet kan inte säkert identifieras Fordonet överensstämmer inte med registrerad uppgift 50.2 FÖRESKRIVNA KRAV Motor Konverterad för drift med etanolbränsle Bränslesystem El- och elektroniksystem Avgassystem Hjulsystem Styrning Bromssystem Hastighetsbegränsande anordning Karosseri Stänkskydd Underkörningsskydd och sidoskydd Belysning Sätesfastsättning Bilbälten Sikt och sikthjälpmedel Hastighetsmätare Särskilda krav på bussar Krav på fordon för ökad tillgänglighet för passagerare med nedsatt förflyttningsförmåga Särskilda krav för ombyggda och amatörbyggda personbilar och lätta lastbilar 14

399 TSFS 2010:85 Bilaga Särskilda krav för ombyggda och amatörbyggda motorcyklar Konstruktiv hastighet Utrustning för säkring av last Framstam ( ) Lastförskjutningsskydd (1971, ) Lastsäkringsutrustning ( ) Epa-traktor (SFS 1940:440) Lämplighetsbesiktning Överensstämmelse. Okulärkontroll av fordonets beskaffenhet och utrustning. Grund för bedömning (50.2 Föreskrivna krav) Föreskriven utrustning ändrad Föreskriven utrustning saknas Utrustning ändrad/saknas - fara för trafiksäkerheten 3 15

400

401 TSFS 2010:85 Bilaga 2 Bilaga 2. Rapport om vägkontroll av trafiksäkerheten del 1 17

402 TSFS 2010:85 Bilaga 2 18

403 TSFS 2010:85 Bilaga 3 Bilaga 3. Rapport om vägkontroll av trafiksäkerheten del 2 19

404

405 TSFS 2010:85 Bilaga 4 Bilaga 4. Rapport om ändrad fordonsfärg 21

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2010:10) om ackreditering

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2010:10) om ackreditering Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2010:10) om ackreditering Ändring införd t.o.m. STAFS 2011:29 Inledning Tillämpningsområde

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Kari Björkqvist STAFS 2007:7 Utkom från trycket 2007-05-10 Uppdaterad t.o.m. STAFS 2007:22 Styrelsens för

Läs mer

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04:2 2014-09-10 Utgåva 6

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04:2 2014-09-10 Utgåva 6 Krav på kalibrering och spårbarhet för ackrediterade organ Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning 1 Introduktion 3 2 Definitioner

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2010:10) om ackreditering

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2010:10) om ackreditering Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2010:10) om ackreditering Inledning Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter tillämpas

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2014:A Utkom från trycket den xx månad 2014 Omtryck Föreskrifter om ändring i Styrelsens

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2015:8 Utkom från trycket den 2 oktober 2015 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Avdelningen för juridik och inre marknad Henrik Carlborg Direktnr: 08-406 83 70 E-post: henrik.carlborg@swedac.se Konsekvensutredning av ändringsförslag avseende föreskrifter och allmänna råd om ackreditering

Läs mer

kvalitetsmanual för Trycksättning med gas

kvalitetsmanual för Trycksättning med gas Datum 2008-01-25 Utgåva 2 ISSN 1400-6138 Vägledning för upprättande av kvalitetsmanual för ackrediterade kontrollorgan Trycksättning med gas Sida nr: 1 (1) Kapitel Datum: 2008-01-25 SIDFÖRTECKNING Trycksättning

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2003:13 Utkom från trycket 2004-01-20 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2003:14 Utkom från trycket 2004-01-20 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Kari Björkqvist STAFS 2007:9 Utkom från trycket 2007-05-10 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter (STAFS 2013:9) om avgifter för ackrediterade eller godkända laboratorier, producenter av referensmaterial,

Läs mer

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av föreskrifter och allmänna råd om ackreditering av organ

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:13) om ackreditering av organ som certifierar ledningssystem Ändring införd:

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2002:6 Utkom från trycket 2002-11-01 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:9) om ackreditering av laboratorier Ändring införd t.o.m. STAFS 2009:2 Tillämpningsområde

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:12) om ackreditering av organ som certifierar produkter Ändring införd: t.o.m.

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Ändring införd t.o.m. STAFS 2012:10 Tillämpningsområde 1

Läs mer

Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning

Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning Sökanden är införstådd med reglerna för anmälda organ. Av dessa

Läs mer

CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: 2013-06-05

CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: 2013-06-05 CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: Införda ändringar Avsnitten 5.8, betalning av faktura utsänd av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:11) om ackreditering av organ som certifierar personer Ändring införd t.o.m.

Läs mer

Flexibel ackreditering

Flexibel ackreditering 2017-02-24 Flexibel ackreditering Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 1. Mål och introduktion Målet med detta dokument är att beskriva Swedac:s

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om personhissar, varupersonhissar och småvaruhissar på svenska fartyg; beslutade den 17 november 2003. SJÖFS 2003:17 Utkom från trycket

Läs mer

Beslut om ackreditering (3 st bilagor)

Beslut om ackreditering (3 st bilagor) Datum Beteckning 2014-10-24 2014/3023 Tekniska enheten för certifiering och kontroll Kaarlo Book/AOR Direktnr: 033-17 77 35 E-post: kaarlo.book@swedac.se Varugatan 1 931 76 Skellefteå Er referens Ellinor

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2015:19 Utkom från trycket den 14 december 2015 Styrelsens för ackreditering och teknisk

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2010:12 Utkom från trycket den 16 december 2010 Styrelsens för ackreditering och teknisk

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2014:xx Utkom från trycket den xx månad 20XX Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2011:30 Utkom från trycket den 1 december 2011 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

P-märkning av byggprodukter

P-märkning av byggprodukter P-märkning av byggprodukter Certifieringsregel CR BBR - Generella regler avseende krav i BBR 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Förord 2 1 Inledning 3 2 Villkor för certifiering 3 2.1 Allmänt

Läs mer

Härmed ansöks om ackreditering enligt följande:

Härmed ansöks om ackreditering enligt följande: ANSÖKAN OM ACKREDITERING FÖR -certifiering av produkter/processer, personer, ledningssystem för kvalitet, miljö/energi, arbetsmiljö, informationssäkerhet och systematiskt arbetsmiljöarbete -godkännande

Läs mer

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...

Läs mer

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Kvalitetssäkring Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Inte ovanligt att: Olika lab rapporterar olika resultat (från exakt samma prov!) Olika analystekniker

Läs mer

Vägledning vid användning av vågar på. provningslaboratorier och kontrollorgan 03-132012-01-012. SWEDAC DOC 12:7 2012-09-26 Utgåva 1

Vägledning vid användning av vågar på. provningslaboratorier och kontrollorgan 03-132012-01-012. SWEDAC DOC 12:7 2012-09-26 Utgåva 1 03-132012-01-012 Vägledning vid användning av vågar på provningslaboratorier och kontrollorgan Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980); SFS 2012:5 Utkom från trycket den 24 januari 2012 utfärdad den 12 januari 2012. Regeringen föreskriver 1 i fråga om körkortsförordningen

Läs mer

Konsekvensutredning H 15

Konsekvensutredning H 15 Konsekvensutredning H 15 av s föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar 2 Konsekvensutredning H 15 Titel: Konsekvensutredning H 15 Utgivare:, maj 2015 Dnr:

Läs mer

Vad är ackreditering?

Vad är ackreditering? Vad är ackreditering? Ackreditering är en kompetensbekräftelse på att en juridisk person (företag) uppfyller krav ställda i lagar, föreskrifter, standarder. Varför ackreditering? Ackrediteringen kan vara

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:11 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle; Utkom

Läs mer

CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER Certifiering av företag. Version: 2016-05-11

CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER Certifiering av företag. Version: 2016-05-11 CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER Certifiering av företag Version: 2016-05-11 Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering AB SBSC dok 120762003 Införda ändringar Bilaga 1 och 2 Innehållsförteckning 1 Omfattning...3

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen; SFS 2009:382 Utkom från trycket den 27 maj 2009 utfärdad den 13 maj 2009.

Läs mer

1. Namn och adressuppgifter

1. Namn och adressuppgifter Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning, samt ansökan om ackreditering i anmälningssyfte för detta ändamål

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2013:xx Utkom från trycket den xx månad 20XX Föreskrifter om ändring i Styrelsens för ackreditering

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2011D0008 SV 16.05.2012 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 21 juni 2011 om

Läs mer

Beslut om ackreditering (3 bilagor)

Beslut om ackreditering (3 bilagor) Datum Beteckning 2014-05-16 2014/1247 Tekniska enheten för Industri och anläggningar Ert datum Er referens Per Fällström Joakim Thorn Direktnr: 033-17 77 49 E-post: per.fallstrom@swedac.se Nyli Metrology

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 1999:4 Utkom från trycket 1999-09-15 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter;

Läs mer

Post- och telestyrelsens författningssamling

Post- och telestyrelsens författningssamling Post- och telestyrelsens författningssamling Utgivare: Karolina Asp, Post- och telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm ISSN 1400-187X Post- och telestyrelsens föreskrifter om krav m.m. på radioutrustning;

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Peggy Lerman BFS 1997:58 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle; Utkom

Läs mer

Vägledning för Swedacs bedömare för bedömning av oberoende och opartiskhet för kontrollorgan typ A inom området fordonsbesiktning

Vägledning för Swedacs bedömare för bedömning av oberoende och opartiskhet för kontrollorgan typ A inom området fordonsbesiktning ISSN 1400-6138 10:034 Vägledning för Swedacs bedömare för bedömning av oberoende och opartiskhet för kontrollorgan typ A inom området fordonsbesiktning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll,

Läs mer

1. Namn och adressuppgifter

1. Namn och adressuppgifter Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter enligt byggproduktförordningen (CPR), 305/2011/EU, samt ansökan om ackreditering i anmälningssyfte för detta ändamål Sökanden är införstådd med

Läs mer

E f r arenheter från SWEDAC SWEDACs tillsyner av laboratorier för oförstörande provning 2012-11-13

E f r arenheter från SWEDAC SWEDACs tillsyner av laboratorier för oförstörande provning 2012-11-13 Ef Erfarenheter från få SWEDACs tillsyner av laboratorier för oförstörande provning Gunnar Wivardsson Erfarenhet från ofp sedan 1972 Teknisk chef Materialröntgen Startade OFP-skolan i Göteborg Svensk och

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson BFS 2012:5 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:19) om typgodkännande och tillverkningskontroll; Utkom

Läs mer

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM BESIKTNINGSORGAN ENLIGT FORDONSLAGEN (2002:574)

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM BESIKTNINGSORGAN ENLIGT FORDONSLAGEN (2002:574) Ansökningshandlingar för ackreditering av besiktningsorgan består av ett ansökningspaket med följande innehåll: Blankett B 38-2, Ansökan om ackreditering som besiktningsorgan enligt fordonslagen (2002:574),

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2002:5 Utkom från trycket 2002-11-01 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Trycksättning med gas. Ackreditering. Föreskrifter. Riskbedömning

Trycksättning med gas. Ackreditering. Föreskrifter. Riskbedömning Trycksättning med gas Ackreditering Föreskrifter Riskbedömning 1 Swedac en myndighet för kvalitet och säkerhet 2 SWEDAC Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll 3 Swedacs uppdrag Nationellt utveckla

Läs mer

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. MSBFS 2011:8 Grundförutsättningar Ackreditering av certifieringsorgan för certifiering

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om laboratorier som anlitas vid tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511); 1

Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om laboratorier som anlitas vid tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511); 1 Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om laboratorier som anlitas vid tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511); 1 (H 340) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför

Läs mer

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill

Läs mer

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

Riktlinjer Riktlinjer för bedömning av kunskap och kompetens

Riktlinjer Riktlinjer för bedömning av kunskap och kompetens Riktlinjer Riktlinjer för bedömning av kunskap och kompetens 22/03/2016 ESMA/2015/1886 SV Innehållsförteckning I. Tillämpningsområde... 3 II. Hänvisningar, förkortningar och definitioner... 3 III. Syfte...

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om hamnskydd; SJÖFS 2007:1 Utkom från trycket den 26 januari 2007 beslutade den 19 januari 2007. Sjöfartsverket föreskriver 1 (2006:1213)

Läs mer

Vägledning för tillämpning av ISO/IEC 17020 inom brottsplatsundersökning

Vägledning för tillämpning av ISO/IEC 17020 inom brottsplatsundersökning Vägledning för tillämpning av ISO/IEC 17020 inom brottsplatsundersökning Inofficiell översättning av EA5/03 SKL Rapport 2012:02 Kontaktperson Christina Bertler Edlund Statens Kriminaltekniska Laboratorium

Läs mer

I föreliggande bestämmelser är en certifierad kund den organisation vars ledningssystem har certifierats.

I föreliggande bestämmelser är en certifierad kund den organisation vars ledningssystem har certifierats. FORCE Certification A/S ABC-Sys Allmänna bestämmelser för certifiering av ledningssystem 35:e upplagan november 2015 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 1 2. Inledande Certifiering... 1 3. Revisionsavslut

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare;

Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare; Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare; Beslutade den x månad 2013. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd

Läs mer

ACKREDITERINGSCERTIFIKAT/ACCREDITATION CERTIFICATE. Ackred. nr 1253 ISO/IEC Saab AB Support and Services, MRO Organisationsnummer

ACKREDITERINGSCERTIFIKAT/ACCREDITATION CERTIFICATE. Ackred. nr 1253 ISO/IEC Saab AB Support and Services, MRO Organisationsnummer ACKREDITERINGSCERTIFIKAT/ACCREDITATION CERTIFICATE Ackred. nr 1253 ISO/IEC 17025 Saab AB Support and Services, MRO Organisationsnummer 556036-0793 är ackrediterat som kalibreringslaboratorium för uppgifter

Läs mer

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ackrediteringssökande är införstådd med reglerna för ackrediterade certifieringsorgan och förbinder sig att uppfylla dessa samt att till Swedac rapportera

Läs mer

Avtalsform Ramavtal & enstaka köp Namn Molntjänster

Avtalsform Ramavtal & enstaka köp Namn Molntjänster Melleruds Kommun Avtalsform Ramavtal & enstaka köp Namn Molntjänster Diarie UH-2013-16 Ansvarig upphandlare Björn Lindquist Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska skallkravsformulär.

Läs mer

Avtalsvillkor. 1 Inledning. 2 Definitioner. 3 Villkorens tillämpningsområde. 4 Kvalificeringsvillkor. Egendeklaration av registrerade produkter

Avtalsvillkor. 1 Inledning. 2 Definitioner. 3 Villkorens tillämpningsområde. 4 Kvalificeringsvillkor. Egendeklaration av registrerade produkter Avtalsvillkor 1 Inledning BASTA-systemets syfte är att fasa ut ämnen med farliga egenskaper ur byggprodukter. Produkter som registreras i BASTA-systemet får inte innehålla ämnen med egenskaper enligt avtalade

Läs mer

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM KONTROLLORGAN INOM OMRÅDET REGLERAD MÄTTEKNIK

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM KONTROLLORGAN INOM OMRÅDET REGLERAD MÄTTEKNIK ANSÖKNINGSHANDLINGAR SWEDAC:s ansökningshandlingar för ackreditering av kontrollorgan består av en ansökningspaket med följande innehåll: Blankett B 86, Ansökan om ackreditering för kontrollorgan inom

Läs mer

Publikations- EA-5/02 INF: 2015 referens

Publikations- EA-5/02 INF: 2015 referens SWEDAC DOC 16:2 2016-06-15 Utgåva 1 Publikationsreferens EA-5/02 INF: 2015 EA:s vägledning för tillämpningen av ISO/IEC 17020 vid periodisk kontroll av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet

Läs mer

Information för tillverkare - 6 steg till godkänd icke-automatisk våg

Information för tillverkare - 6 steg till godkänd icke-automatisk våg Information för tillverkare - 6 steg till godkänd icke-automatisk våg 1. Regler om vågar i EU 2009/23/EG om icke-automatiska vågar Direktivet för icke-automatiska vågar/nawi Direktivet är genomfört i Sverige

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Personcertifiering av ventilationsmontörer. en kravspecifikation upprättad av PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd

Personcertifiering av ventilationsmontörer. en kravspecifikation upprättad av PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd Personcertifiering av ventilationsmontörer en kravspecifikation upprättad av PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd Stockholm 2013 Innehåll 1. Inledning 2. Ändamål 3. Kvalifikationskrav för certifiering 4. Förkunskaper

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Gunnel Färm Elsäkerhetsverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd om elektriska utrustningar för explosionsfarlig

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2009:9 Utkom från trycket 2009-04-06 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter (STAFS 2014:20) om avgifter för ackrediterade certifieringsorgan, organ för validering och verifiering samt

Läs mer

Beslut om ackreditering (3 st bilagor)

Beslut om ackreditering (3 st bilagor) Tekniska enheten för medicin, miljö och livsmedel Morgan Nilsson Direktnr: 08-406 83 39 E-post: morgan.nilsson@swedac.se Er referens Laboratoriemedicin Gävleborg Gävle Sjukhus 801 87 Gävle Beslut om ackreditering

Läs mer

kvalitetsmanual för Energideklaration för byggnader

kvalitetsmanual för Energideklaration för byggnader Datum 2008-01-25 Utgåva 2 ISSN Vägledning för upprättande av kvalitetsmanual för ackrediterade kontrollorgan Energideklaration för byggnader Kapitel Datum: 2008-01-25 SIDFÖRTECKNING Energideklaration för

Läs mer

Förfrågningsunderlag

Förfrågningsunderlag 1 (15) Valfrihetssystem för Svensk e-legitimation Dnr 1 31 132119-14/9531 Publicerad 2015-10-10 2 (15) Innehåll 1. Bakgrund 3 1.1 E-legitimationsnämndens uppdrag... 3 1.2 Identitetsfederationen för offentlig

Läs mer

Förordning 2015/1850, handel med sälprodukter [7299]

Förordning 2015/1850, handel med sälprodukter [7299] Förordning 2015/1850, handel med sälprodukter [7299] Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1850 av den 13 oktober 2015 om genomförandebestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

Ordlista CE- märkning

Ordlista CE- märkning Ordlista CE- märkning Ordlista CE-märkning Fackord och fackuttryck på svenska och engelska med förklaringar på svenska. Anmält Organ Notified bodies Anmälda Organ är anmälda till EU-kommissionen som behöriga/ackrediterade

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Utgivare: Sven Nyström STAFS 2003:12 Utkom från trycket 2003-12-16 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll särskilda föreskrifter för ackrediterade laboratorier verksamma inom teknikområdet oförstörande

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

KOMPETENS OCH UTRUSTNING HOS ORGAN SOM KONTROLLERAR OCH CERTIFIERAR ÖPPNA CISTERNER M.M.

KOMPETENS OCH UTRUSTNING HOS ORGAN SOM KONTROLLERAR OCH CERTIFIERAR ÖPPNA CISTERNER M.M. KOMPETENS OCH UTRUSTNING HOS ORGAN SOM KONTROLLERAR OCH CERTIFIERAR ÖPPNA CISTERNER M.M. FÖR BRANDFARLIGA VÄTSKOR Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:7) om kompetens och utrustning hos organ

Läs mer

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN C 58/4 Europeiska unionens officiella tidning 24.2.2011 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 20 januari 2011 om arbetsordningen för Europeiska systemrisknämnden (ESRB/2011/1)

Läs mer

LEVERANTÖRSBEDÖMNING Frågeformulär för egenbedömning

LEVERANTÖRSBEDÖMNING Frågeformulär för egenbedömning Företag:... Adress:... Tel nr:... Fax nr:... e-mail:... De tre största verksamhetsområden (gjutning, kretskortstillverkning,... ): Vilka är era tre största kunder: 1... 2... 3... Omsättning: Föregående

Läs mer

SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 2 2011-09-27 ISSN 1400-6138. Interna revisioner och ledningens. genomgång Vägledning för. laboratorier och kontrollorgan

SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 2 2011-09-27 ISSN 1400-6138. Interna revisioner och ledningens. genomgång Vägledning för. laboratorier och kontrollorgan 2011-09-27 ISSN 1400-6138 Interna revisioner och ledningens genomgång Vägledning för laboratorier och kontrollorgan Detta dokument har utarbetats för att ge laboratorier och kontrollorgan riktlinjer till

Läs mer

Regler för hänvisning till ackreditering

Regler för hänvisning till ackreditering Regler för hänvisning till ackreditering Ackrediteringstjänsten FINAS Helsingfors 2016 1(22) Regler för hänvisning till ackreditering 2(22) Regler för hänvisning till ackreditering Innehållsförteckning

Läs mer

[ UPPHÄVD ] Statens räddningsverks författningssamling. SRVFS 1999:3 Utkom från trycket den 9 juli 1999

[ UPPHÄVD ] Statens räddningsverks författningssamling. SRVFS 1999:3 Utkom från trycket den 9 juli 1999 Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks föreskrifter för ackreditering av organ som skall utföra certifiering av förpackningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG L 15/24 RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG av den 20 december 2001 om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt EUROPEISKA

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Peggy Lerman

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Peggy Lerman BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Peggy Lerman BFS 1997:2 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar; Utkom från

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter (STAFS 2007:1) om återkommande kontroll av automatiska vågar Ändring införd: t.o.m. STAFS 2011:9 Tillämpningsområde

Läs mer

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Kalibrering av instrument för elektriska installationer. Technical Manager, Intertek

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Kalibrering av instrument för elektriska installationer. Technical Manager, Intertek Kalibrering - Intertek reder ut begreppen Kalibrering av instrument för elektriska installationer Lars Andersson Technical Manager, Intertek Kontroll och provning före idrifttagning viktiga mätningar enl.

Läs mer

Ålands lagting BESLUT LTB 71/2015

Ålands lagting BESLUT LTB 71/2015 Ålands lagting BESLUT LTB 71/2015 Datum Ärende 2015-09-14 LF 16/2014-2015 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av landskapslagen om lotterier I enlighet med lagtingets beslut

Läs mer

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 207-05-08 206/3002 Avdelningen för juridik och inre marknad Henrik Carlborg Direktnr: 08-406 83 70 E-post: henrik.carlborg@swedac.se Remiss, införande av regler om flexibel ackreditering, ändrade regler

Läs mer

Leksaker och Barnartiklar Vilka regler gäller? Ska alla produkter vara CE märkta? Stina Johansson Per-Olov Sjöö

Leksaker och Barnartiklar Vilka regler gäller? Ska alla produkter vara CE märkta? Stina Johansson Per-Olov Sjöö Leksaker och Barnartiklar Vilka regler gäller? Ska alla produkter vara CE märkta? Stina Johansson Per-Olov Sjöö Frågor som vi kan få.. Hur många leksaker och barnartiklar har Konsumentverket godkänt i

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (13)

Konsekvensutredning 1 (13) Konsekvensutredning 1 (13) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Anneli Eriksson och Ellinor Öjefelt Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik och teknik Sektion infrastruktur Konsekvensutredning Transportstyrelsens

Läs mer

Konsekvensutredning. Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer. Boverket

Konsekvensutredning. Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer. Boverket Konsekvensutredning i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer Boverket Titel: Konsekvensutredning i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer Utgivare:

Läs mer