Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom maskin- och metallbranschen. Verkstadsmekaniker

Transkript

1 splaner Grundexamen inom maskin- och metallbranschen Verkstadsmekaniker Fastställda av Yrkesteam Teknik Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

2 1 Innehåll och lärdomsprov Sammanfattning av yrkesprov splaner YPb (1): Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning (10sv, obligatorisk) YPp (2): Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning (10sv, obligatorisk) YPA (3): Grundläggande arbeten i montering och automation (10sv, obligatorisk) YPC (4): CNC-fräsning (10sv, valbar) YPM (5): Manuell bearbetning (10sv, valbar) YPB (6): Maskinell bearbetning (20sv, obligatorisk) YPS (7): Montagesvetsning (10sv, valbar) YPP (8): Plåt och stålkonstruktionsarbeten samt pneumatik och hydraulik (10sv, valbar, lokal)... 12

3 2 och lärdomsprov Med hjälp av yrkesprov går det att bedöma hur väl den studerande har uppnått kraven på yrkesskicklighet i de yrkesinriktade grundexamina. Den studerande påvisar oftast sin yrkesskicklighet i praktiska arbetsuppgifter i slutet av perioden inlärning i arbetet. I yrkesproven bedöms också hur väl den studerande har uppnått den yrkesskicklighet som förutsätts i arbetslivet. Kunnandet bedöms flera gånger under studietiden. Varje examensdel innehåller minst ett yrkesprov och ett yrkesprov kan bestå av flera delar. Kraven på yrkesskicklighet och bedömningskriterierna för yrkesproven fastställs i examensgrunderna. De studerande får, som del av examensbetyget, ett särskilt yrkesprovsbetyg. en har planerats i samarbete med näringslivet och det övriga arbetslivet och de togs i bruk i utbildningen som började hösten Lärdomsprovet omfattar minst 2 studieveckor och ingår i de yrkesinriktade examensdelarna. Det kan antingen vara en sammanfattning av studierna eller visa specialkunnande inom något delområde. Provet kan utföras enskilt eller i grupp. Lärdomsprovet möter arbetslivets behov, ger de studerande möjlighet att delta i arbetslivet och underlättar övergången till arbetslivet. består av fyra delområden som bedöms enligt examensgrunderna. De fyra områden är: 1. Behärskande av arbetsprocessen 2. Behärskande av arbetsmetoder, - 3. Behärskande av den kunskap som 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande: a. Lärande och problemlösning b. Interaktion och samarbete c. Yrkesetik d. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga e. Initiativförmåga och företagsamhet f. Hållbar utveckling g. Estetik h. Kommunikation och mediekunskap i. Matematik och naturvetenskaper j. Teknologi och informationsteknik k. Aktivt medborgarskap och olika kulturer. Bedömningskriterier följer en skala från 0-3 enligt följande: 0 (underkända), 1 (nöjaktiga), 2 (goda) och 3 (berömliga). Utgångspunkten i bedömningen är att den studerande har nöjaktiga kunskaper när hon/han behöver handledning i arbetsuppgifterna, goda kunskaper när hon/han arbetar självständigt men behöver tidvis handledning och berömliga kunskaper när hon/han arbetar självständigt och tar initiativ. Underkänd prestation orsakas oftast av frånvaro eller för att yrkesprovet måste avbrytas t.ex. på grund av brister i arbetssäkerhet.

4 1 Sammanfattning av yrkesprov Grundexamen inom maskin- och metallbranschen, verkstadsmekaniker STUDIE- HELHET YPb (1): Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning, 10sv YPp (2): Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning, 10sv YPA (3): Grundläggande arbeten i montering och automation, 10sv YPC (4): CNC-fräsning, 10sv Tidspunkt Första läsåret, period 4-5 Första läsåret, period 4-5 Andra eller tredje läsåret Andra eller tredje läsåret, IIA-period Omgivning I skolan i en miljö som i så stor utsträckning som möjligt motsvarar I skolan i en miljö som i så stor utsträckning som möjligt motsvarar I skolan i en miljö som i så stor utsträckning som möjligt motsvarar På arbetsplatsen eller i en miljö som i så stor utsträckning som möjligt motsvarar Bedömning Lärare och studerande Lärare och studerande Lärare och studerande Lärare och arbetsplatshandledare och studerande Examensdel Obligatorisk Obligatorisk Obligatorisk Valbar ets andel av examensdelens slutvitsord 60% 60% 80% 60% Övrigt

5 4 STUDIE- HELHET Tidspunkt YPM (5): Manuell bearbetning, 10sv Andra eller tredje läsåret, IIA-period YPB (6): Maskinell bearbetning, 20sv Andra eller tredje läsåret, IIA-period YPS (7): Montagesvetsning, 10sv Andra eller tredje läsåret, IIA-period YPP (8): Plåt- och stålkonstruktionsarbeten samt pneumatik och hydraulik, 10sv Andra eller tredje läsåret, IIA-period Omgivning I skolan i en miljö som i så stor utsträckning som möjligt motsvarar På arbetsplatsen eller i en miljö som i så stor utsträckning som möjligt motsvarar Bedömning Lärare och studerande Lärare och arbetsplatshandledare och studerande På arbetsplatsen eller i en miljö som i så stor utsträckning som möjligt motsvarar Lärare och arbetsplatshandledare och studerande På arbetsplatsen eller i en miljö som i så stor utsträckning som möjligt motsvarar Lärare och arbetsplatshandledare och studerande Examensdel Valbar Obligatorisk Valbar Valbar, lokal ets andel av examensdelens slutvitsord 60% 60% 60% 60% Övrigt

6 5 2 splaner 2.1 YPb (1): Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning (10sv, obligatorisk) Den studerande gör enligt arbetsritningar en metallarbetshelhet och/eller deltillverkning, där det ingår till ytorna enkel bearbetning med manuella verktygsmaskiner, som t.ex. svarvning av cylinderytor, borrning och gängning av plana ytor. Till helheten hör mätning (med olika mätinstrument) samt finputsning av föremålen. Kraven på noggrannhet för de delar och arbetsskeden som ingår i ovan nämnda arbeten varierar från små till noggranna. I arbetet ingår också utarbetande av en arbetsplan. Planen innehåller bl.a. en förteckning över arbetsskedena eventuella dimensioneringar av råmaterialet bearbetningsdata Den studerande beaktar hållbar utveckling i val av material, redskap och arbetsmetoder, avfallshantering, arbetssäkerhet och ergonomi.

7 6 2.2 YPp (2): Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning (10sv, obligatorisk) -behärskande av arbetsmetoder, arbets Den studerande gör enligt ritningar en tunnplåt- och svetsarbetshelhet som är en produkt som består av olika delhelheter eller en del av en produkt. I den produkt eller produktdel som tillverkas ingår sedvanliga plåt- och svetsarbeten, såsom ritsning, kapning och monteringssvetsning. Delarna sammanfogas med MMA- eller MAGsvetsning. Kvaliteten på produkten och detaljtillverkningen, måttnoggrannheterna och svetsfogarna förutsätts motsvara de normala kvalitetskraven inom verkstadsindustrin. I yrkesprovet skall man utöver att tillverka en produkt dessutom utarbeta en arbetsplan. I arbetsplanen beaktas bland annat val av råmaterial dispositionsplan för plåt de maskiner och apparater som behövs svetstillsatsmaterial de handverktyg som behövs planering av arbetsordningen (arbetsskedena). Utöver mätningarna under arbetet kontrollerar den studerande måttnoggrannheten och kvaliteten på arbetsstyckena. I arbetet ingår även finputsning av produkten. Till yrkesprovet hör också bl.a. rengöring och underhåll av handverktyg, behövliga inställningar av maskiner samt vid behov byte av ett MIG/MAGsvetsaggregats munstycke, rengöring av kabeln eller byte av svetstråd. Den studerande beaktar hållbar utveckling i val av material, redskap och service samt arbetsmetoder, avfallshantering, arbetssäkerhet och ergonomi.

8 7 2.3 YPA (3): Grundläggande arbeten i montering och automation (10sv, obligatorisk) på Den studerande utför ett kopplingsarbete inom automation med hjälp av monteringsritningar eller kopplingsscheman. Den studerande känner till branschens material, förstår maskiners och manöverorgans funktionsprinciper och konstruktion samt använder handverktyg tryggt och sörjer för att de är i skick. Efter monteringsarbetet utför den studerande grundläggande eltekniska mätningar och ser till att helheten är funktionsduglig. Den studerande tar ansvar för arbetsuppgifter som hon/han fått och de dokument, verktyg, apparater och material som förekommer i arbetet. Den studerande beaktar hållbar utveckling när hon/han bearbetar och lagrar material, verktyg och apparater, väljer råvaror och hanterar avfall. Den studerande iakttar arbetssäkerhetsföreskrifterna och ergonomi samt sörjer för driftssäkerheten. I yrkesprovet används branschens material och dokument. I sitt arbete följer den studerande principerna för kvalitetsövervakning av montering. 2.4 YPC (4): CNC-fräsning (10sv, valbar) Till yrkesprovet i CNC-bearbetning hör att göra upp ett program för en CNC-fräs eller ett CNCbearbetningscenter, simulering av ett bearbetningsprogram eller testkörning utan arbetsstycke samt val av verktyg och fastspänning av ämnet på arbetsbordet. Det arbetsstycke som ska bearbetas och som man ska göra programmet för skall vara sådant att det har olika slags ytor som ska bearbetas så att det krävs byte av skärstål. Den studerande gör ett CNC-program med något sedvanligt programmeringsspråk som används inom industrin. Utarbetandet och editeringen av programmet görs antingen på arbetsstationens bildskärm eller på verktygsmaskinens bildskärm. Den studerande beaktar hållbar utveckling i fråga om arbetets kvalitet och noggrannhet, arbetsplatsens renhållning, materialeffektivitet samt ergonomi och arbetssäkerhet.

9 8 2.5 YPM (5): Manuell bearbetning (10sv, valbar) I yrkesprovet gör den studerande en bearbetningshelhet som kräver noggrannhet och god ytkvalitet enligt arbetsritningar med en manuell verktygsmaskin. I arbetet kan t.ex. ingå noggranna passningar samt krävande detaljer. Den generella toleransgraden för de ytor på arbetsstycket som skall bearbetas är fin. Svarvuppgiften kan innehålla t.ex. cylindrar, konor och eller gängor. På ytorna fräser man förutom plana ytor t.ex. ansatser och kilspår. Några plana ytor skall färdigställas genom slipning. I yrkesprovet ingår all finputsning av arbetsstyckena. Att behärska mätteknik är en väsentlig del av yrkesprovet. Den studerande utför olika kontrollmätningar under arbetet och av det färdiga arbetet. Den studerande kontrollerar arbetsstyckets mått inklusive mått-, form- och lägestoleranserna och jämför dem med kraven som ställs i ritningen. Till mätningarna hör också bestämning av ytjämnheten. Kvalitetskontrollmätningarna dokumenteras. Till den studerandes uppgifter hör även val av skärstål och inställning av stålen. Särskilt viktigt är det att arbetsstycket spänns fast rätt, att göra de nödvändiga inställningarna vid fastspänningen och till exempel använda mjuka backar vid behov. I planeringen av arbetsskedena är det väsentligt att beakta den inverkan som fastspänningen av arbetsstycket har på tillverkningsordningen och på att de toleranser som krävs uppnås. Den studerande beaktar hållbar utveckling i val av material, redskap och service samt arbetsmetoder, arbetsplatsens renhet, avfallshantering, arbetssäkerhet och ergonomi.

10 9 2.6 YPB (6): Maskinell bearbetning (20sv, obligatorisk) I yrkesprovet gör den studerande en bearbetningshelhet som kräver noggrannhet och god ytkvalitet enligt arbetsritningar med en maskinell verktygsmaskin (t.ex. supportsvarv, fräs, borrmaskin). Det arbetsstycke som framställs har de former som krävs av vanliga delar som bearbetas, såsom cylindrar, plana ytor, ansatser, avfasningar, konor, rundningar, borrningar, gängor o.s.v. Till yrkesprovet hör t.ex. svarvning, fräsning och slipning. Måttnoggrannheten vid tillverkningen motsvarar normala krav inom verkstadsindustrin beträffande måttoleranserna samt form- och lägestoleranserna. Även kvalitetskraven på ytorna som ska bearbetas motsvarar kraven som ställs på normala maskindelar. Den studerande väljer de skärstål som lämpar sig för arbetena och gör de nödvändiga inställningarna av skärstålen. I yrkesprovet ingår också de inställningar som behövs vid fastspänning av arbetsstycken. Likaså hör kvalitetskontroll av det färdiga arbetsstycket och nödvändiga kontrollmätningar under arbetets gång till yrkesprovet. Den studerande kontrollerar arbetsstyckets mått med sina toleranser och jämför dem med kraven som ställts i arbetsritningen. Han säkerställer att de mått och den ytkvalitet som anges i arbetsritningen uppnås och gör vid behov korrigeringsåtgärder med verktygsmaskinen. I yrkesprovet ingår också finputsning av arbetsstycket. Innan arbetet påbörjas utarbetar den studerande en arbetsplan och utför de behövliga uträkningarna (exempelvis uträkning av vinklar och koniska ytor). I planen beaktas val av råmaterial (ämne) bestämning av arbetsmån planering av fastspänningen av arbetsstycket planering av bearbetningsordningen (arbetsskedena) val av verktyg (skärstål) bestämning av bearbetningsdata Den studerande beaktar hållbar utveckling i val av material och redskap, service och underhåll samt arbetsmetoder, avfallshantering, arbetssäkerhet och ergonomi.

11 YPS (7): Montagesvetsning (10sv, valbar) et i studiehelhetens (ungdomsstadiet) görs genom att utföra följande prov i käl- och plåtsvetsning: OBS! Följande prov i svetsning utförs enligt EWF:s principer, men de leder inte i sig efter utförandet av provet till den europeiska svetsarexamen enligt EWF. Prov i kälsvetsning Prov i kälsvetsning (FW) enligt EWF (European Welding Federation) i svetslägena PA (liggande horisontal), PB (stående horisontal), PF (stående vertikal, stigande svets) och PD (under upp) av olegerat stål(w01) med två svetsmetoder. Den ena svetsprocessen är MAG-svetsning med kompakt tråd (135). Som andra kan någon av följande väljas: Elektrodsvetsning (111) MAG-svetsning med rörelektrod (136) TIG-svetsning (141). Prov i plåtsvetsning Prov i plåtsvetsning (BW) i läget PF (stående vertikal, stigande svets) av olegerat stål (W01), med någon av de ovannämnda svetsprocesserna. Roten får öppnas vid behov. Proven i svetsning skall avläggas enligt principerna i standarden SFS-EN Vid bedömningen av de studerande räcker en okulär granskning av svetsen enligt standarden SFS-EN och SFS-EN 970. Proven i svetsning utförs enligt svetsanvisningarna (WPS) med en sedvanlig svetsmaskin som har tillräcklig effekt för proven. Svetsningen görs manuellt, utan skilda transportörer eller stöd. I arbetet ingår också utarbetande av en arbetsplan. I planen beaktas bland annat val av anordningar och verktyg enligt svetsmetod planering av arbetsordningen (arbetsskedena) val av material tillverkning av provstycken

12 11 val av tillsatsmaterial och skyddsgas uppgörande av en svetsanvisning (WPS) för det valda svetsprovet kontroll av svetsparametrarna från svetsanvisningen (WPS) mätning av de svetsparametrar som skall användas finputsning och rengöring av provstyckena Den studerande beaktar hållbar utveckling i det dagliga underhållet av svetsanordningar och arbetsredskap, såsom hantering av utrustningen, rengöring och kontroll av konditionen. En väsentlig del av yrkesprovet är också att sörja för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. OBS! Om man i samband med svetsprovet vill ge ett yrkesprov på de kompetenser som leder till examen för kälsvetsare (FW) eller plåtsvetsare (BW) enligt standarden SFS-EN 287 och EWF:s principer skall följande beaktas: Svetsprestationerna skall uppfylla de krav som ställs på en svetsares kompetensprov, enligt ikraftvarande standarder samt svetsutbildningen enligt EWF:s (European Welding Federation) principer och krav. Till prestationskraven i kompetensprovet för svetsare hör en godkänd prestation av alla före provet utförda svetsmoduler enligt EWF:s principer med den svetsprocess som används i provet. När man övergår till att utföra kompetensproven enligt EWF för plåtsvetsare skall den studerande ha avlagt alla delar som hör till kälsvetsmodulerna. Den som siktar in sig på att avlägga svetsarexamen skall klara av ett skilt teoriprov enligt EFW:s principer. et i svetsning övervakas enligt principerna i standarden EN 719. Av dem som tar emot yrkesprovet skall åtminstone en ha kompetens att övervaka kompetensprovet för svetsare enligt standarden SFS-EN 729. Om den som ger den studerande utbildningen i svetsning har ett kvalitetssystem som är godkänt enligt EWF:s principer och reviderat av Finlands Svetstekniska Förening motsvarar det kunnande i svetsning som visats under utbildningen ovan definierade yrkesprov. Då kan de kompetensprov som utförts under svetsutbildningen räknas som godkända yrkesprov. Även de teoristudier och prov som utförts under svetsutbildningen motsvarar ett prov som görs i yrkesproven. Svetsutbildaren kan fungera som arrangör för yrkesprovet, men inte som mottagare av yrkesprovet. Vid genomförandet av yrkesprovsuppgiften skall man så noggrant som möjligt beakta det som framförts i beskrivningen av yrkesprovet. Det är viktigt att det centrala innehållet i studiehelheten kommer fram i yrkesprovet.

13 YPP (8): Plåt och stålkonstruktionsarbeten samt pneumatik och hydraulik (10sv, valbar, lokal) Plåt- och stålkonstruktionsarbeten: I yrkesprovet tillverkar den studerande enligt arbetsritningar någon grovplåts- och stålkonstruktionshelhet (till exempel en maskinbädd, en släpvagns- eller flakkonstruktion). Vid tillverkning av delar är arbetena med grovoch profilstål centrala. Vid monteringssvetsning är rätt monteringsordning och användning av stöd och jiggar viktiga. Att kunna forma en tung konstruktion eller beakta de höga kraven på riktningen samt utföra de mätningar som hör till är centrala kompetensområden. Utöver tillverkningen av en bädd hör all finputsning av stålkonstruktionen före ytbehandlingen till yrkesprovet. En viktig del av yrkesprovet utgörs av lyft- och flyttarbeten. Att välja plåtar och profilstål och att hämta dem till arbetsplatsen hör till yrkesprovet. Pneumatik och hydraulik: et kan gälla en monteringshelhet eller en underhållsuppgift. Monteringsuppgiften kan gå ut på att bygga upp ett system, varvid man visar att man känner till logikkretsar samt montering av olika komponenter. Dessa komponenter är t.ex. cylindrar, ventiler, filter, pumpar och motorer. Den studerande redogör utifrån en schemabild för hur systemet fungerar. Hon/han redogör för hur funktionen för de komponenter som är kopplade till systemet inverkar på hela systemets funktion. Den studerande planerar rörsystemens dragningar och fastsättningar samt de rätta förbindningssätten. Dessutom provkör hon/han systemet och reglerar det så att det blir ändamålsenligt. I yrkesprovet som gäller underhåll redogör den studerande utifrån en schemabild hur ett enkelt system fungerar och bestämmer var felet finns. Till yrkesprovet hör t.ex. felsökning, reglering av systemet samt byte av trasiga komponenter. Den studerande utför en reparation samt reglerar systemet så att det fungerar. Den studerande beaktar hållbar utveckling genom att sörja för sin egen och omgivningens arbetssäkerhet. Centrala områden i yrkesprovet är också ordningen och renligheten på arbetsplatsen samt ändamålsenlig och sparsam användning av plåtar och profilstål och omhändertagande av restbitarna.