MARBÄCK FRITIDSHEM PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015

Transkript

1 MARBÄCK FRITIDSHEM PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015

2 1 ANSVAR OCH DELAKTIGHET Skolans rektor ansvarar för att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling och en plan mot diskriminering och trakasserier (Förordning 2006:1 083). De två planerna sammanförs här i en gemensam plan; Planen mot diskriminering och kränkande behandling. I planen redovisas hur Marbäcks fritids arbetar både främjande och förebyggande med att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det främjande arbetet handlar om de insatser vi gör för att stärka de positiva förutsättningar för likabehandling som redan finns i verksamheten. Främjande arbete riktar sig till alla elever och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Det förebyggande arbetet handlar om de åtgärder vi vidtar för att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som faktiskt finns i verksamheten. Både främjande insatser och förebyggande åtgärder ska omfatta det som kallas de sju diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Rektor ansvarar för att planen följs upp och utvärderas varje år. Det är också rektorns ansvar att se till att personal, elever och föräldrar görs delaktiga i arbetet. På Marbäcks fritids är personalen delaktiga genom konferenser samt i trygghetsgruppens träffar. Eleverna görs delaktiga genom klassråd, elevråd och enkäter och vårdnadshavare genom brukarråd, enkäter och utvecklingssamtal. För att förankra planen hos all personal går rektor igenom planen under planeringsdagar i augusti. Rektor ansvarar också för att gå igenom planen med nyanställda. Planen gås igenom med fritidsbarnen vid läsårets början och finns uppsatt i fritidshemmets lokaler. Information om planen sker årligen vid föräldramöte i september. Den finns också tillgänglig på skolans och fritidshemmets hemsida. Marbäcks fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling gäller från VISION Visionen för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på Marbäcks fritids lyder: Vårt fritids är en trygg plats där en öppen och positiv anda råder. Fritidshemmet rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

3 3 UTVÄRDERING 3.1 FJOLÅRETS PLAN Planen för läsåret 2013/2014 utvärderades under slutet av vårterminen Utvärderingen gjordes i samtliga klasser genom elevråd, kamratstödjare och på fritidsråd, med personal på veckokonferenser, i trygghetsgruppen och på brukarråd samt genom elev- och föräldraenkäter. De främjande insatser som utvärderades var likvärdig utbildning, mångkulturell tillgång och trygghet. De förebyggande åtgärder som utvärderades var vårdat språk, ökad trygghet vid toalettbesök samt ökad kännedom om likabehandlingsplanen bland barnen. FRÄMJANDE INSATSER LIKVÄRDIG UTBILDNING I de enkäter eleverna besvarat framkom att eleverna upplever att de får den hjälp de behöver. MÅNGKULTURELL TILLGÅNG Modersmålslärare har varit på besök och lekt lekar från våra elevers hemländer. TRYGGHET I enkäten framkom att eleverna känner sig trygga både inomhus och utomhus. FÖREBYGGANDE INSATSER VÅRDAT SPRÅK En gång i månaden samlas vi i smågrupper och pratar om hur vi uttrycker oss mot vuxna och andra barn. Eleverna upplever att språket har blivit bättre, men att vi fortfarande behöver jobba med språkbruket. ÖKAD TRYGGHET VID TOALETTBESÖK Eleverna känner sig trygga tack vare bra belysning och att man är ostörd. ÖKAD KÄNNEDOM OM PLANEN BLAND BARNEN Fler elever har kännedom om planen och vad fritids förebyggande arbete består i, men vi behöver fortsatt jobba med den. 3.2 ÅRETS PLAN Planen för läsåret 2014/2015 utvärderas senast Utvärdering görs av både främjande insatser och förebyggande åtgärder. Elever, vårdnadshavare och personal görs delaktiga i utvärderingen. I sin fritidsgrupp utvärderar eleverna i mars/april. Så långt det är möjligt görs enskilda skriftliga utvärderingar, utifrån elevernas ålder. Barnen utvärderar också kontinuerligt i elevråd, i kramratstödjargruppen, kompisgrupper och fritidssamlingar. Föräldraenkäter skickas ut i februari. Vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen på brukarråd under vårterminen och genom föräldraenkäter. Personalen utvärderar planen på konferenstid, kontinuerligt under läsåret. En sammanfattande utvärdering av hela läsåret gör personalgruppen i april/maj.

4 4 FRÄMJANDE INSATSER Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Här redovisas de insatser vi genomför för att främja barns och elevers lika rättigheter. LIKVÄRDIG UTBILDNING Alla barn ges lika möjligheter och lika stort utrymme i samt lika stort inflytande över verksamheten. Miljön och undervisningen ska göras tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar. Utifrån ålder ges eleverna kunskap om olika familjekonstellationer. INSATSER Eleverna är delaktiga i planeringen av verksamheten utifrån ålder och behov. Samtal i naturliga situationer. Vi har genusperspektiv vid inköp av material, möblering och planering av aktiviteter. Ansvarig: Fritidspedagoger Tidpunkt: Arbetet pågår under hela läsåret MÅNGKULTURELL TILLGÅNG Varje elev ska få kännedom om religionsfrihet och vad det innebär. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn på fritids, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. INSATSER Vi bjuder in modersmålslärare till APT under höstterminen. I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Vi tar upp olika religösa högtider i undervisningen under hela läsåret. Samtal med eleverna i vardagen. Modersmålsläraren introducerar lekar från elevernas hemländer. Ansvarig: Rektor och fritidspedagoger. Tidpunkt: Arbetet pågår under hela läsåret TRYGGHET Alla elever ska känna sig trygga i skolan. INSATSER Temaarbete Värdegrund under hela läsåret. Samling i mindre grupper en gång i månaden där vi pratar om hur vi är mot varandra och lyfter olika värdegrundsbegrepp.

5 EQ-övningar Gemensamma regler och konsekvenser. Gemensamma aktiviteter. Diskussioner i vardagen om kränkande, diskriminerande handlingar. Anpassning av miljö och aktiviteter efter barnens behov. Eleverna har bestämda platser vid alla måltider. Alla elevgrupper bestäms av vuxna. Ansvarig: Rektor och fritidspedagoger Tidpunkt: Arbetet pågår under hela läsåret och utvärderas i mars/april KARTLÄGGNING 5.1 KARTLÄGGNINGSMETODER Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Följande metoder använder vi för att kartlägga. Kommunens elevenkät för årskurs 3 6, genomförs i oktober/november. Kommunens föräldraenkät genomförs i oktober/november. Under vårterminens brukarråd ges vårdnadshavare möjlighet att komma med synpunkter. Inkomna incidentrapporter och anmälningar om kränkande behandling gås igenom under vårterminen inför revidering. Skolsköterskan genomför hälsosamtal i förskoleklass, årskurs 2, 4 och 6. Utvecklingssamtalen under både höst och vårtermin innehåller frågor om trivsel och trygghet. Kartläggning av otrygga platser på skolan görs i faddergrupperna med lärarna under mars/april månad. Enkät om trygghet genomförs i samtliga klasser/fritidsgrupp under mars/april månad. Samtal utifrån frågeställningar som berör diskrimineringsgrunderna förs i mindre elevgrupper, så som kompisgrupp, kamratstödjare och elevråd. Fritids har kontinuerligt under läsåret samtal med gruppen och elever om trivsel och trygghet. Föräldra- och elevenkät görs under våren. Information om det som framkommit vid kartläggningen vidarebeordras till rektor. Eleverna involveras i kartläggningen genom enkäter och samtal i stor och liten grupp. Personalen involveras genom diskussion med personal under konferens- och planeringstid. 5.2 RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNING Genom enkäter och samtal i elevgruppen, i arbetslaget och med föräldrar har det framkommit att vi behöver arbeta med vårdat språk. Både elever och personal upplever att det förekommer mycket svordomar och verbala kränkningar mellan eleverna. Det sociala klimatet är oroligt. Vid samtal och diskussioner i elevgruppen framkommer också att vi behöver gör planen mot diskriminering och kränkningar känd bland eleverna.

6 6 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER De förebyggande åtgärderna syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som faktiskt finns i verksamheten. Utifrån enkäter och samtal har vi kommit fram till att vi behöver arbeta med vårdat språk och att göra planen mot diskriminering och kränkande behandling känd bland eleverna. VÅRDAT SPRÅK Alla på fritids ska använda ett vårdat språk utan svordomar och kränkande ord. ÅTGÄRDER Temaarbete Värdegrund under hela läsåret. Samling en gång i månaden där vi betonar hur vi är mot varandra och där vi lyfter olika värdegrundsbegrepp. Vi uppmuntrar de äldre eleverna att vara goda förebilder för de yngre. Vi vuxna reagerar och markerar när eleverna svär/har ovårdat språk mot varandra. Samtal med de yngre eleverna i kompisgrupper. Ansvariga: Alla vuxna och alla elever Tidpunkt: Arbetet utvärderas mars/april 2015 ÖKAD KÄNNEDOM OM PLANEN Alla elever ska känna till planen mot diskriminering och kränkande behandling och det främjande och förebyggande arbete som görs på fritids och i skolan. ÅTGÄRDER Planen finns uppsatt på fritids och i klassrummen. Vi går igenom och diskuterar planen regelbundet i våra samlingar, både i små och stora grupper. Ansvarig: All personal Tidpunkt: Mars/april 2015

7 7 RUTINER FÖR AKUTA SITUTIONER 7.1 POLICY Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vårt fritidshem RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING På varje rast ska det finnas schemalagda rastvärdar på skolgården samt bussvärd vid skolbussen när skolan slutat. All personal ska kontinuerligt och noggrant uppmärksamma och följa upp den jargong och de beteendemönster som råder i verksamheten. Genom den årliga kartläggningen (se rubriken: Kartläggning). 7.3 PERSONAL SOM ELEVER KAN VÄNDA SIG TILL Klasslärare/Pedagog Trygghetsgruppen: Ingela Larsson, Jennie Johansson, Marie Friberg. Elevhälsoteamet: Lena Jones - Kurator, Birgitta Axelsson -Skolsköterska, Maria Persson - rektor 7.4 RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV ANDRA ELEVER. Enligt skolverkets allmänna råd (2012) inträder utredningsskyldigheten redan vid första tillfället när en elev upplever sig utsatt, oberoende av om det fanns en avsikt att kränka eller inte. Utgångspunkten är den enskildes upplevelse av det som inträffat. Ibland räcker det med några få frågor för att få klarhet. Andra gånger omfattas flera elever, personal och vårdnadshavare av utredningen. 1. All personal på skolan är skyldiga att agera direkt och avvärja det akuta när man ser, eller på annat sätt får kännedom om någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. 2. Den person som ingripit rapporterar det man sett eller hört till fritidspersonal. Pedagogen bedömmer allvaret i det som har hänt och tar ställning till om det ska gå direkt till trygghetsgrupp/eht eller om pedagogen utreder själv. Vid behov skrivs en incidentrapport. 3. I de fall pedagogen själv utreder och kränkningen inte upphör tas kontakt med någon representant i trygghetsgrupp. Tillsammans bestäms när och hur nästa steg skall tas. 4. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört efter att trygghetsgruppen agerat kallas de elever som kränker/mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och annan skolpersonal (oftast kurator). Anmälan om kränkande behandling fylls i och en handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. 5. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevernas föräldrar direkt. Rektorn kallar till ett möte. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis.

8 Fritidspedagogen/Läraren Pedagogen samtalar med samtliga inblandade. Använd öppna frågor som; vad, hur och när. Undvik frågan varför. Pedaogen ser över om något behöver förändras i gruppen, i fritidslokalerna eller i andra miljöer där barn vistas under fritidstid. Vid behov kontaktas vårdnadshavarna. Personal på skolan informeras vid behov och har då under de närmsta veckorna extra uppsikt över de inblandade. Trygghetsgrupp Representanter från trygghetsgrupp samlar information för att få veta vad som konkret har hänt. Samtalen genomförs med två personer där en frågar och en dokumenterar. Samtal med den som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Exempel på frågor kan vara tidpunkt, vilka var inblandade, vem gjorde vad, finns det någon ledare, var sker det m.m. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att fritids nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till fritidspersonal eller annan vuxen på skolan om något händer innan dess. Det är viktigt att ge den som utsatts stöd och skydd. Samtal med de som utfört kränkningen sker enskilt så att de inte kan prata med varandra. Den vuxna förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att det genast ska upphöra. Tala om fakta och håll samtalen på en individuell nivå, dvs prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna När? Var? och Hur? Undvik frågan Varför? Det är sällan som någon kan tala om varför man betett sig illa. Ge tillbaka ansvaret. Hur ska du göra för att få stopp på det? Kräv konkreta svar. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Informera om att vi kommer ha ett uppföljningssamtal om en vecka. Samtliga vårdnadshavare informeras av de som genomfört samtalen om vad som hänt, vad som har beslutats och hur man kommer att jobba vidare. Personal på skolan informeras om att ha extra uppmärksamhet mot de inblandade. 7.5 RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL 1. All personal på skolan är skyldiga att agera direkt och avvärja när man ser, eller på annat sätt får kännedom om någon form av kränkande handling, trakasserier eller diskriminering. 2. Den person som ingripit rapporterar det man sett eller hört till rektor. 3. Rektor beslutar om när och hur nästa steg ska tas.

9 7.6 RUTINER FÖR UPPFÖLJNING Fritidspersonal Uppföljning med alla inblandade sker senast efter en vecka och därefter utifrån behov tills kränkningar upphört. Trygghetsgrupp Uppföljningssamtal sker inom en vecka med både den som utsatts och de som varit med och kränkt. Vårdnadshavare informeras om hur det gått. Därefter sker regelbunden uppföljning tills kränkningarna upphört. Rektor/EHT Uppföljande möten sker tills kränkningarna upphört. 7.7 RUTINER FÖR DOKUMENTATION Fritidspersonal Samtliga steg dokumenteras och ska innehålla vilka som varit inblandade, kontakter man tagit, beslut som gjorts, ev förändringar man genomfört i gruppen, uppföljning och hur det blev. Dokumentationen sparas av läraren i en pärm dokumentationsskåpet. Trygghetsgrupp Ärendeblankett fylls i av de som genomfört samtalen, vilka samtal som genomförts, beslut som tagits, vilka ev. förändringar man genomfört på skolan/i fritidshemmet, uppföljning och analys på hur det blivit. Dokumentationen sparas i särskild pärm på skolan under läsåret. Vid läsårets slut diarieförs avslutade ärenden och förvaras enligt skolans sekretessregler. Rektor/EHT Minnesanteckningar och handlingsplaner skrivs och diarieförs när ärendet är avslutat.