ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

Transkript

1 ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

2 1 ANSVAR OCH DELAKTIGHET Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (20120:800) måste skolan arbeta aktivt för att förebygga och föhindra att elever utsätts för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan ska också aktivt främja elevernas lika rättigheter och möjligheter även kallat likabehandlingsarbete. Skolans rektor ansvarar för att det varje år upprättas en plan för hur man ska arbeta mot diskriminering och trakasserier och en plan mot kränkande behandling (Förordning 2006:1083). De två planerna sammanförs här i en och samma plan; Planen för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. I planen redovisas hur skolan arbetar både främjande och förebyggande. Det främjande arbetet handlar om de insatser vi gör för att stärka de positiva förutsättningar som redan finns i verksamheten. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Det förebyggande arbetet handlar om de åtgärder vi vidtar för att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som faktiskt finns i verksamheten. Både främjande insatser och förebyggande åtgärder ska omfatta de sju diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Rektor ansvarar för att planen följs upp och utvärderas varje år. Det är också rektorns ansvar att se till att personal, elever och föräldrar görs delaktiga i arbetet. På Ulrikaskolan är personal delaktiga på konferenser samt i trygghetsgruppens träffar. Eleverna är delaktiga genom klassråd, elevråd, arbetslunch och enkäter och vårdnadshavare genom föräldramöten, brukarråd, utvecklingssamtal och föräldraenkät. För att förankra planen hos all personal går rektor igenom planen under planeringsdagar under höstoch vårtermin. Rektor går också igenom planen med nyanställda. Klasslärare går igenom planen med alla elever vid läsårets början. Den finns också uppsatt i alla klassrum. Information om planen ges vid föräldramöte i september och på brukarråd under vårterminen. Vid höstterminens start skickas den hem till alla vårdnadshavare. Den finns också tillgänglig på skolans hemsida. Planen för läsåret 2015/2016 gäller från till VISION Visionen för arbetet att motverka diskriminering och kränkande behandling på Ulrikaskolan lyder: Ulrikaskolan är en trygg skola där positiv anda råder. De mänskliga rättigheterna respekteras och efterlevs av alla.

3 3 UTVÄRDERING 3.1 FJOLÅRETS PLAN Utvärdering av planen för läsåret 2014/2015 skedde under slutet av vårterminen Utvärderingen gjordes genom enkäter, samtal och arbetslunch i samtliga klasser, genom diskussioner på personalens konferenser och kvalitetsarbetesdagar, av trygghetsgruppen och brukarrådet. UTVÄRDERING AV FRÄMJANDE INSATSER DISKRIMINERINGSGRUNDEN KÖN När det gäller de främjande insatserna har alla arbetslag på något sätt arbetat med diskrimineringsgrunden kön. Vi har fördelat ordet och tiden jämnt mellan flickor och pojkar, till viss del varit observanta på läromedel för att upptäcka stereotypa bilder, och blandat flickor och pojkar i verksamhetens aktiviteter. En liten del av pedagogerna upplever att flickorna har fått stå tillbaka trots insatserna. Enligt attitydundersökningen tycker 2 % av eleverna att flickor och pojkar bara till liten del har samma möjligheter. DISKRIMINERINGSGRUNDEN FUNKTIONSHINDER Vår upplevelse är att vi anpassar miljön och tar hänsyn till elever med funktionshinder i den dagliga verksamheten. I attitydundersökningen uppger 2 % av skolans elever att de bara till liten del får extra stöd när de behöver. DISKRIMINERINGSGRUNDEN ETNISK TILLHÖRIGHET OCH RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING De utvecklingsområden som anges handlar om, att om möjligt, se till att information från skolan kan förstås av alla. DISKRIMINERINGSGRUNDERNA SEXUELL LÄGGNING, KÖNSIDENTITET När det gäller diskrimineringsgrunderna sexuell läggning och könsidentitet anger samtliga arbetslag att vi reagerar på ord som anspelar på sexuell läggning och pratar om vad orden betyder. ÖVRIGA FRÄMJANDE INSATSER Andra främjande insatser vi gjort för att öka tryggheten på skolan under året är trygghetsgruppens träffar, faddergruppsträffar, elevinflytande genom klassråd och elevråd, genomtänkta gruppindelningar, rastvärdar, klasskonferenser, regelbundna samtal om elevhälsa i arbetslagen och att vi månar om ett gott samarbete med hemmen.

4 UTVÄRDERING AV FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER De förebyggande åtgärderna i fjolårets plan rörde fyra olika områden: trivsel på raster, språkbruk, värdegrundsarbetet och samverkan-hem och skola. TRIVSEL PÅ RASTER De förebyggande åtgärderna för barn som är ensamma på raster, så som styrda rastaktiviteter och lekgrupper, har varit lyckade. Det visar sig bland annat i vår trivselenkät där 98 % av eleverna uppger att de trivs mycket bra eller bra på rasterna. Projeketet med att färdigställa en lånekiosk för lekmaterial är avslutat och lånekiosken öppnade under maj månad SPRÅKBRUK För att åtgärda det negativa språkbruk som används har vi pratat mycket om våra attityder mot varandra i alla klasser, arbetat med de värdegrundsord eleverna arbetat fram och genomfört en värdegrundsvecka. Åtgärderna för att minska det negativa språkbruket har alltså genomförts men de har inte lett till önskat resultat. Trivselenkäten visar att 17 % av eleverna ofta hör fula ord, 56 % uppger att de ibland hör fula ord. Språkbruket är alltså något vi behöver fortsätta att arbeta förebyggande med. VÄRDEGRUNDSARBETE Under vårterminen 2014 arbetade skolans elever och personal tillsammans fram fem värdegrundsord som skall vara levande och råda på Ulrikaskolan. Dessa ord är Samarbete, Positiv, Omtänksam, Respekt och Trygghet. Värdegrundarbetet JOG har följts upp i åk 4 och 5 innevarande läsår. Trots detta arbete uppger 30% av eleverna att det ibland är någon som bär sig dumt åt mot dem på skolan och 2% uppger att detta sker ofta. 23% av eleverna anser att de ser någon som andra är dumma mot. Vi behöver således fortsätta att arbeta med hur vi är mot varandra. Vi utvecklar SPORT till SPORTA där A betyder Ansvar. SAMVERKAN HEM OCH SKOLA Enligt föräldraenkäten upplever bara 66% av föräldrarna att skolan tar tag i problem om det uppstår. Skolan behöver således lägga mer fokus på att ha en levande dialog mellan skola och hem för att synliggöra hur vi arbetar. 3.2 UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN Planen för läsåret 2015/2016 utvärderas senast Utvärdering görs av både främjande insatser och förebyggande åtgärder. Elever, vårdnadshavare och personal görs delaktiga i utvärderingen; Eleverna utvärderar planen i mars/april genom skriftliga, enskilda enkäter. Personalen utvärderar kontinuerligt under läsåret. En sammanfattande utvärdering av hela läsåret görs i april/maj. Vårdnadshavare deltar i utvärderingen på brukarråd i maj.

5 4 FRÄMJANDE INSATSER Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling som finns i verksamheten. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Här redovisas de insatser vi genomför för att främja barns och elevers lika rättigheter. DISKRIMINERINGSGRUNDEN KÖN Alla barn och elever har lika värde, lika rättigheter och skyldigheter oavsett vilket kön man har. INSATSER Vi fördelar ordet och tiden jämnt mellan flickor och pojkar. Vi blandar flickor och pojkar i verksamhetens aktiviteter. Vi är observanta på vilken bild läromedel förmedlar. Vi är förebilder i språk och handling. Vi uppmuntrar eleverna medvetet att inte göra traditionellt könsbundna val. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal DISKRIMINERINGSGRUNDERNA ETNISK TILLHÖRIGHET OCH RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING Alla barn och elever har samma rättigheter och möjligheter oavsett kultur, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning. INSATS Vi försäkrar oss om att information från skolan kan förstås av alla. Vi serverar mat som är förenlig med familjers religioner. Vi strävar vi efter att skapa förståelse för likheter och olikheter genom film, litteratur och diskussion. Vi har en värdegrundsvecka varje läsår. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal

6 DISKRIMINERINGSGRUNDEN FUNKTIONSHINDER Alla barn och elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. INSATS Vi anpassar miljön så att skolan görs tillgänglig för alla. Vi tar hänsyn till elever med funktionshinder när vi planerar vardagen. Vi sätter in kompensatoriska hjälpmedel tidigt. Åk1 samarbetar med särskoleavdelningen Eken. En plan görs för samarbetet under vårterminen. Tidpunkt: kontinuerligt Ansvarig: all personal DISKRIMINERINGSGRUNDERNA SEXUELL LÄGGNING OCH KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET OCH UTTRYCK Alla barn och elever har samma rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och familjesammansättning. INSATS Vi reagerar på ord som anspelar på sexuell läggning och pratar om vad orden betyder. Vi är observanta på undervisningsmaterial så att de läromedel vi använder förmedlar en mångfacetterad bild av HBTQ. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING I vår verksamhet ska alla känna sig trygga och ha redskap för att hantera konflikter. INSATS Klasskonferenser varje termin. Vi månar om ett gott samarbete med hemmen. Vi har faddergrupper och tvärgrupper.

7 Vi tänker igenom gruppsammansättningar och undviker situationer där eleverna väljer kamrater. Vi har alltid vuxna närvarande på raster och uteaktiviteter. Ordningsregler tas fram i klassråd, elevråd och brukarråd. Vi tar vi regelbundet upp attityd- och värderingsfrågor. Vi utvecklar värdegrundsarbetet JOG bland yngre och äldre elever. Vi har vi en trygghetsgrupp att vända sig till. Tidpunkt: Kontinuerligt Ansvarig: All personal

8 5 KARTLÄGGNING 5.1 KARTLÄGGNINGSMETODER Syftet med kartläggningen är att identifiera vilka risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som finns i verksamheten. Både elever, pedagoger och föräldrar är delaktiga i kartläggningen. Följande metoder använder vi för att kartlägga: Attitydundersökning i årskurs 3, 4, 5 och 6 under höstterminen. Ansvarig: förvaltning och klasslärare Trivselenkäter i oktober och mars, vilka följs upp av klasslärare och elever. Ansvarig: rektor, klasslärare och fritidshemspersonal. Riskbedömning i klasserna och på fritidshemmet i september. Ansvarig: rektor, klasslärare och fritidshemspersonal. Föräldraenkät i februari. Ansvarig: rektor 5.2 KARTLÄGGNING Resultatet på skolans trivselenkät visar att eleverna trivs bra i sina klasser, på fritids och på skolan som helhet. Enligt attitydundersökningen känner sig eleverna trygga och har kompisar i sina klasser. Trivselenkäten visar emellertid också att 32 % av eleverna på skolan ibland upplever att någon bär sig dumt åt mot dem i skolan. 23 % uppger att de känner till någon som andra är dumma mot. Trivselenkäten visar att en stor majoritet av eleverna ibland eller ofta hör fula ord. Föräldraenkäten visar att ungefär 86 % av föräldrarna upplever att barnen helt, eller till stor del känner sig trygga i skolan, medan ungefär 10 % upplever att barnen delvis känner sig trygga. Ungefär samma värde gäller för frågan om mitt barn trivs i skolan. Andelen föräldrarna som anser att eleverna trivs och är trygga i skolan är lägre än vad eleverna själva anger. Resultaten i enkäterna pekar i huvudsak i positiv riktning när det gäller trygghet, men visar också att det finns områden att utveckla. Värdegrundsarbete, i fråga om hur vi är mot varandra och språkbruk är två sådana områden. Vid elevernas arbetslunch i faddergrupperna diskuterades hur vi kan utveckla arbetet med hur vi är mot varandra och hur vi kan utveckla arbetet med SPORT. Elevrådet har beslutat att lägga till bokstaven A till SPORT, där A står för Ansvar. Alla faddergrupper betonar hur viktigt det är att vi arbetar med detta kontinuerligt, synliggör SPORTA på olika sätt och pratar mycket om relationer, uppmuntrar varandra och att vi träffas mer i faddergrupperna, vilket ger intrycket att eleverna är väl medvetna om hur man ska vara mot varandra och hur arbetet kan utvecklas. Trygghetsgruppen har vidare diskuterat behovet av att stärka samverkan mellan hem och skola, både när det gäller att bjuda in föräldrar till klassrummet och att skapa förtroendefulla relationer. Detta

9 stämmer överens med resultatet på frågan i föräldraenkäten, där bara ungefär 66 % av föräldrarna uppger att skolan tar tag i problem när de inträffar. Vid personalens utvärdering framkom att vi kan bli bättre på att bjuda in föräldrar för att berätta om sina kulturer och att se till att veckobrev och information som skickas hem kan förstås av alla. Ett annat utvecklingsområde är samarbetet med särskoleavdelningen Eken för att motverka diskriminering på grund av funktionshinder.

10 6 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER De förebyggande åtgärderna syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som faktiskt finns i verksamheten. Utifrån kartläggningen har vi kommit fram till följande förebyggande åtgärder: TRIVSEL PÅ RASTER Alla elever ska trivas och känna sig trygga på rasterna. INSATSER Uppföljning genom trivselenkät, i oktober och mars. Vi erbjuder rastaktiviteter. Ansvarig: fritidspedagoger Vi fortsätter med lekgrupper bland de yngre eleverna. Ansvarig: pedagoger F-3. Vi har en lånekiosk för lekmaterial. Ansvarig: Tomas och Lina. SPRÅKBRUKET Målet är att språkbruket förbättras, så att färre elever och lärare hör fula ord i skolan. INSATSER Uppföljning genom trivselenkät, i oktober och mars. Fokus på positivt språkbruk. Ansvarig: all personal. Prata om våra attityder mot varandra. Ansvarig: all personal. Sätta upp skyltar i skolan. Ansvarig: all personal. Medvetet arbete med språkbruket på klassråd. Ansvarig: all personal. Samarbete mellan äldre och yngre elever om språkbruk. Ansvarig: all personal. Ha språkbruket som en diskussionspunkt på höstens föräldramöten. Ansvarig: all personal. VÄRDEGRUNDSARBETE Alla elever och all personal jobbar för att utveckla Samarbete, Positivt förhållningssätt, Omtänksamhet, Respekt, Trygghet och Ansvar på skolan.

11 INSATSER Utveckla värdegrundsarbetet JOG genom förberedelser i åk F-2 och uppföljning i årskurs 4, 5 och 6. Tidsplan för arbetet i åk 4-6 måste upprättas. Värdegrundsvecka vid läsårets början. Systematiskt arbete med "SPORTA"-orden i alla årskurser. Utöka fadderverksamheten genom fler träffar i delar av faddergrupperna. Nyttja klassrådet systematiskt till att prata om "SPORTA"-orden i alla årskurser. Systematiskt arbete med att uppmuntra och ge varandra komplimanger. Ansvarig: all personal. SAMVERKAN HEM OCH SKOLA Förstärkt samarbete mellan skola och hem. INSATSER Uppföljning föräldraenkät under vårterminen. På föräldramötet i augusti/september lägger vi fokus på samtal och samverkan. Bjuda in föräldrar till verksamheten för att berätta om bakgrund, traditioner, arbete etc. Noga följa upp elevernas trivsel och trygghet på utvecklingssamtalen då både elever och föräldrar deltar.

12 7 RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER 7.1 POLICY När elever känner sig kränkta tas det på stort allvar RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING På varje rast ska det finns rastvärdar utomhus. Ansvarig: All pedagogisk personal Vi följer den jargong och de beteendemönster som råder i verksamheten. Ansvarig: All pedagogisk personal Kontinuerliga samtal om elevhälsa vid möten i parallellen. Ansvarig: Pedagogisk personal i parallellen Kontinuerliga EHT-träffar. Ansvarig: elevhälsoteam och rektor Frågor om trivsel och trygghet på utvecklingssamtalen två ggr/läsår. Ansvarig: klasslärare Genom kartläggning Ansvarig: Trygghetsgrupp 7.3 PERSONAL SOM ELEVER KAN VÄNDA SIG TILL Rektor: Trygghetsgruppen: Mimmi Målberg Rickard Axell, fritidspedagog Bernard Budimlija, lärare Viveca Fornstedt, kurator Carin Fritzon, förskollärare Irene Kihl, lärare Anna-Lena Krause, lärare Mimmi Målberg, rektor Vincent Johansson, lärare Cecilia Thor, förskollärare

13 7.4 RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV ANDRA ELEVER. Personalen lyssnar på de inblandade parterna och åtgärdar. Klassföreståndare/Fritidspersonal dokumenterar, följer upp och informerar berörda föräldrar. I dokumentationen noteras datum, berörda elever med personnummer, en kortfattad beskrivning av händelsen och åtgärder som vidtagits. Dokumentationen lämnas till rektor för eventuell uppföljning och arkivering. Skolan har en trygghetsgrupp som utreder och åtgärdar upprepade kränkningar. 7.5 TRYGGHETSGRUPPENS ARBETSGÅNG VID UPPREPADE KRÄNKNINGAR 1. Trygghetsgruppen samlar information om kränkningarna. 2. Anmälan om kränkande behandling lämnas till rektor. 3. Två personer ur trygghetsgruppen samtalar med de som blivit utsatta för kränkningarna och den eller de som kränkt. De vuxna ska inte ha direkt anknytning till elevgrupperna. Berörda vårdnadshavare informeras så snart som möjligt. Extra uppmärksamhet riktas mot gruppen. 4. Uppföljningssamtal med den/de som utsatts för kränkningarna inom en månad. 5. Uppföljningssamtal sker med den/de som kränkt inom en månad. 6. Om trygghetsgruppens åtgärder inte haft någon effekt remitteras ärendet till elevhälsoteamet för vidare åtgärder. Om kränkningarna inte upphör övervägs anmälan till polis och socialtjänst. 7. Utvärdering och dokumentation av vidtagna åtgärder görs på särskild blankett som lämnas till rektor för arkivering. 8. Om du som elev eller vårdnadshavare får kännedom om kränkningar eller trakasserier, kontaktar du i första hand klasslärare eller fritidshemspersonal. 7.6 RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling ansvarar rektor för utredningen. 7.7 RUTINER FÖR UPPFÖLJNING Uppföljningssamtal med den/de som utsatts för kränkningarna. Uppföljningssamtal med de som kränkt inom två månader. Om trygghetsgruppens åtgärder inte haft någon effekt remitteras ärendet till elevhälsoteamtet för vidare åtgärder. Om kränkningarna inte upphör övervägs anmälan till polis och socialtjänst. Utvärdering och dokumentation av vidtagna åtgärder görs på särskild blankett som lämnas till rektor för arkivering.

14 7.8 RUTINER FÖR DOKUMENTATION Dokumentation om kränkning förvaras i klasspärm/elevakt. Ansvarig: klassföreståndare. Dokumentation om upprepade kränkningar förvaras i elevakt. Ansvarig: trygghetsgrupp. Sammanställning av trivselenkäten förvaras i klassakt. Ansvarig: klassföreståndare. Kvalitetsredovisning. Ansvarig: rektor. 7.9 ANSVARSFÖRHÅLLANDEN Rektorn ansvarar för att utredning görs och åtgärder vidtas om verksamheten får kännedom om att någon utsatts för trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling. Rektorn ansvarar också för att dokumentation sker av upptäckt diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling samt de åtgärder som vidtagits. All personal har skyldighet att reagera mot trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling de får kännedom om. Personalen ansvarar också för att dokumentation sker vid de första kränkande handlingar som inträffar. All personal ansvarar också för att följa verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling.