FOLKBILDNINGENS FRAMSYN

Transkript

1 Kalix Till Folkbildningsrådet Från Kalix Folkhögskola FOLKBILDNINGENS FRAMSYN Dokumentation av Rådslagsarbetet vid Kalix Folkhögskola 1. Fakta om rådslagsarbetet Efter att vi deltagit i upptaktskonferensen på Södra Teatern i Stockholm började vi arbeta med att söka skapa kontakter med studieförbunden på orten. Eftersom det inte fanns något intresse av ett lokalt Framsynsarbete gick vi vidare för att planera ett eget rådslag. Vårt arbete har störts av det faktum att skolans styrelse under denna tid beslutade att ett byte av huvudman skulle ske vid årsskiftet detta innebar att nuvarande styrelse ej funnit intresse att delta i rådslaget. Vi har vid två tillfällen kunnat använda den danske Folkbildaren och trubaduren Per Warming, som inspiratör och förmedlare av utvecklingstendenserna i övriga riket och Norden Per framträdde både för lärare och elever. Ca 130 personer. Den 9 april deltog skolan i en framsynskonferens anordnad av Norrbottens Bildningsförbund. Den 10 april anordnade vi en egen konferens för hela skolans personal. 20 av skolans totalt 35 anställda deltog i konferensen. Slutet på läsåret är en mycket svår tid då det gäller att samla hela personalen. De flesta av skolans linjer har även deltagit i rådslaget sammanlagt ca 110 elever. Grundmaterialet för rådslaget har vi fåt dels genom utdelning vid Södra Teatern samt har vi distribuerat materialet till hela skolan via en framsynskonferens på folkbildningsnätet. De svar som här nedan redovisas är en del av de synpunkter som inkommit på konferensen under arbetets gång. Svar med liknande betydelse har omarbetats av utrymmesskäl. Skolan var även representerad vid Midsommarmötet på Åland med två deltagare.

2 2. Framsynsfrågor Gul Affisch Vi tror att en av de viktigaste frågorna som vi kommer att möta och förhoppningsvis kunna hantera är den känsla av besvikelse och frustration som många känner i dag. Den är troligen en av de stora faktorer som skapar mycket av den ohälsa som människor upplever i dag. Särskilt som den är kopplad till en känsla av maktlöshet och utanförskap. Det viktigaste för att få en förändring härvidlag är att, demokratin, möjligheten att påverka blir en reell möjlighet inom de flesta samhälleliga områdena. Missnöje och utanförskap skapar också grogrund för extremism, rasism och även terrorism. Sverige klarade sig undan att få politisk terrorism på 70 talet genom att samhället och framför allt folkrörelserna kunde hantera och kanalisera de krav som ställdes från delvis helt nya och radikala grupper på arenan. Vi kan göra det igen. Vi ser heller inga konkurrerande aktörer med vårt demokratiska uppdrag allra minst marknaden. Insikten måste få ta den tid det tar Rätt använt har vi aldrig i historien haft ett bättre verktyg för internationellt solidaritet och kunskapsförmedling. Dom finns hos oss idag redan men vi måste sträva efter en folkbildning för alla. Numera är det en förhållandevis burgen medelklass som dominerar. De lägst utbildade har som påstods ovan tappat mark. Sedan är bildningsinnehållet inte mycket att skryta med i gymnasier och högskolor. Det verkar som att det stöd och hjälp som vårt sjukförsäkringssystem skall vara blivit något av en myndighetsåtgärd rakt av. De folkhögskolor som satsat på långtidssjukskrivna har nått stora framgångar men Försäkringskassorna motarbetar dessa insatser på många håll. Vi tycker att det är märkligt att den vuxenutbildningsreform som skrotades i början på 90- talet inte har återuppstått i någon form framförallt saknar vi möjligheter till uppsökande verksamhet samt tim och dagstudiestöd. Dessa insatser, rätt använda, kunde ge de grupper som är svårast att rekrytera en ärlig chans. Samhällen och regioner måste för att kunna mobilisera de goda krafterna erkänna folkbildningens centrala roll. Blå Affisch De framtida folkbildningsbehoven måste folkbildningen sätta själva. Media kommer inte att hjälpa oss med det. Visserligen är agenda-setting väldigt på modet just nu men vi tror inte att vi är intressanta. Skräpet vill gärna stå oemotsagt. Sveriges Radio lade ned sin folkbildningsavdelning 1958.

3 Visst kan vi spela en roll, Bildning är en bristvara i näringslivet men det bör då som nu ske utanför statsbidraget. Vi har visserligen inget monopol på folkbildningen, men konkurrensen om bildning som företeelse är inte direkt mördande. Det är nyttigt att tänka dessa två tankar samtidigt. Det är förödande om vi i en jakt på status säljer vår särart. Vår särart bör ständig stärkas genom att vi ständigt diskuterar vår bildningssyn i den starka för ändring som vi befinner oss i, det är lätt att härma andra men förödande på sikt. Om vi ska bygga broar till högskolan är det bäst att den byggs från två håll. Se ovan. Det handlar nog mest om ett förhållningssätt, stärkt av en lång och framgångsrik empiri. Brun Affisch Konkurrensen är inte för stark inom folkbildningen. Vad bildning alltid närs av är mångfald och den är aldrig överflödig. Vad som däremot talar för ett folkbildningscentrum i varje kommun är att kompetens kraven kommer att öka i framtiden, därför måste samverkan mellan folkhögskolor och studieförbund bli bättre i framtiden av rena resursskäl. Vi hoppas verkligen att den ökar. Det finns ingen gräns. Vi måste vara beredda att gå mycket nära många människor som vi vill nå, vi kan inte stå och bolla på halvdistans. Vi hoppas att det ska uppstå ett nytt behov av att vilja gemensamt skapa bättre förhållanden. För att detta skall lyckas måste människor också lära sig det demokratiska hanverket. En fri och frivillig folkbildning är den enda aktör, som kan skapa den viktigaste kompetensen i ett regionalt utvecklingsarbete, nämligen tron på att en förändring är möjlig och nyttig för regionen. Det samma gäller här. Om folk inte tror på hållbar tillväxt skapas den inte. Grön Affisch De motiv som under 1900 talet fanns för samhällsstöd till folkbildningen finns i lika hög grad i dag. Många av de välfärdslösningar som vi trodde från tid till annan skulle minska behoven av insatser har visat sig inte hålla för dessa förväntningar. Nya problemområden uppstår ständigt. Vi tycker att trots att det finns en del skönhetsfläckar så ger vår svenska modell stor självständighet. Stödet har urholkats kraftigt och bör naturligtvis återställas. Vi tror inte på sponsring som en utväg för att öka de ekonomiska resurserna. Det kan svårligen kombineras med fri och frivillig folkbildning. Idrottsklubbarnas ekonomi har

4 knappast stärkts av alla sponsormiljoner, däremot hat tex. Aktivitetsstöden frysts på en 70-talsnivå Båda om de har klara bildningssyften. Har de inte det. Nej Tack! Röd Affisch Det är ett måste för Folkhögskolan och studieförbunden att verkligen bejaka det mångkulturella samhället. Att verka för bättre integration i samhället för de nya svenskarna är tillsammans med demokratin den viktigast framtidsfrågan. Inget svar Inget svar Folkhögskolorna har en mycket viktig roll i det framtida Bildningslandskapet. För att bäst tjäna folkbildningen måste de i huvudsak vara lokalt orienterade resurs- och kulturcentra. Den lokala förankringen är också viktig för att snabbt anpassa sig till nya bildningsbehov som uppstår. Dagens stora nyhet är det stora strömavbrottet i USA, en fingervisning om hur sårbara stora helintegrerade system är. Inledningsvis nämndes att vi under denna process fått ett huvudmannabyte på halsen, en process där såväl personal som den lokala skolledningen hållits utanför. Det är naturligtvis störande att att en skola med 10 milj. i statsbidrag med syfte att stärka demokratin inte klarar att agera demokratiskt ens internt. Det är också betecknade att det var de de centrala ägarna som ville ta ut de pengar som finns och dra sig ur medan de lokala och regionala intressenterna var beredda att driva skolan vidare. Viktigast är dock folkhögskolorna i framtiden i rollen som mobiliseringsagent för folkbildning, samhällelig utveckling och kultur. 3. Andra frågeställningar. Den fråga som utan jämförelse mest engagerar våra elever är studiefinansieringen för bla folkhögskolestuderande finns inte med i framsynsaffischerna. Den är den faktor som kraftigast begränsar vår rekrytering till allmän linje. De elever som kommer till oss med stöd av Af eller försäkringskassa tvingas jobba med korta horisonter när det gäller deras studiefinansiering. Får jag gå terminen ut? Hur blir det med tredje årskursen och mina möjligheter att komma vidare? Det här är frågor som hela tiden rör sig luften på allmän linje. Vilka måste sluta? De är ofta mycket medvetna om att bildning tar tid men de får inte tid. SAGA- kurserna visar en annan bild som är lika negativ. De studerande som kommer till oss är rekryterade av Af och upplever sig ofta tvingade att komma till oss. Det tar ofta den större delen av kurstiden att ändra på dessa negativa attityder. Om vi fick möjlighet att bättre påverka rekryteringen skulle dessa negativa och ur bildningssynpunkt förödande attityder begränsas.

5 4. Omvärldens påverkan Rådslaget har inte gått in i någon särskild djup specifik omvärldsanalys mer än att vi tillsammans med per Warming diskuterat hans bok :- Mänsklighet i marknadens tid. Vikande befolkningsunderlag är ju i vårt område den faktor som alltid äter sig in i alla framtids diskussioner. Nu börjar även arbetskraftsbristen bli en mera tydlig faktor. LAN har beräknat underskottet för Norrbotten till personer fram till Ett slutgiltigt svar har vi inte kunnat presentera. De kan vara en tröst att de skolor Per W. beskriver som levande skolor med tydliga profiler och en riktig folkhögskolesjäl, lyckats trots att de kan upplevas som väldigt marginaliserade. Vid Ålandsmötet kritiserades EU:s tolkning av det aktiva medborgarskapet och anställbarhet Det låter lite fykantigt för oss som alltid hävdat internationalism och självbildningsverksamhet. 5. Viktiga framtidsfrågor för folkbildningen. Som vi tidigare redovisat stora arbetsuppgifter omkring Demokrati och Integration Resurs och kulturcentra är viktiga för folkbildningens utveckling Inom utbildningsområdet svirrar ordet validering ofta omkring konkret upplever Vi att folkhögskoleutbildningar inte värderas på samma sätt bidragsmässigt som KY- eller högskoleutbildningar. Vi tänker här på journalistutbildningar, fritidsledarutildningar etc. Dessa har oftast klara bildningsmål och folkbildningsmässigt arbetssätt varför kan de inte få samma bidrag som åtminstone KY utbildningar. Detta är kanske primärt inte en fråga för Folkbildningsrådet, men ur samhällets synpunkt vore det genomgående av stort värde att något som liknar en samsyn omkring uppgifterna och ett erkännande kunde skapas som vi tycker saknas i dag. Generellt talar inte bara FBR till oss och våra elever som vår Myndighet utan staten har en tendens att tala med många och ibland kluvna tungor. Vi finner för dagen ingen anledning att ändra på motiven för statsbidrag till folkbildning. 6. Råd inför det fortsatta framsynsarbetet. Vi avstår med förtroende att svara på denna fråga. Kalix Folkhögskola Sven-Olov Johansson e.u.