FOLKBILDNINGENS FRAMSYN

Transkript

1 FOLKBILDNINGENS FRAMSYN DOKUMENTATION FRÅN STRÖMBÄCKS FOLKHÖGSKOLA FAKTA OM SEMINARIET/RÅDSLAGET Vi har haft 2 st seminarier under rubriken " Folkbildningens nya roll - nya mötesplatser - frivillighet - människovärde" Det första seminariet ägde rum 11 mars och det andra 29 april på Strömbäcks folkhögskola sedan träffades några deltagare, 7 st,också en tredje gång 3 juni i samband med ett ITseminarium i Umeå. Vi ägnade då tiden åt att prata om/diskutera framtida lärmiljöer. De som har deltagit i seminarierna är representanter från följande : Sisu idrottsutbildarna, Studiefrämjandet, Bilda, NBV, ABF, Sensus, Vuxenskolan, Länsbildningskonsulenten och 2 repr. från folkhögskolan. Det har varit mellan deltagare varje gång. Vi har inte haft någon utomstående person som delgett oss kunskaper och idéer, vi har varit idesprutor själva. Vid vårt första seminarium inledde Yvonne Sawert, länsbildn.konsulenten och Anna-Karin Eriksson,rektor på Strömbäcks folkhögskola, med att delge sina erfarenheter och reflexioner kring följande frågeställningar : FOLKBILDNINGEN - ETT HISTORISKT MEN DIFFUST BEGREPP FOLKBILDNINGENS ORGANISATIONER - MOSSIGA OCH STELA DINOSAURIER LÄTTARE ATT KRITISERA OFFENTLIG UTBILDNING ÄN ATT SE ALTERNATIV STOR SKILLNAD PÅ NYTTOINRIKTAD UTBILDNING OCH FRITT OCH FRIVILLIGT KUNSKAPSSÖKANDE BEHOV AV LIVSKUNSKAP OCH SOCIALA DIMENSIONER KUNSKAPSÖVERFÖRING I FÖRETAG - INGEN VILL GÅ STUDIECIRKLAR ATT NÅ NYA GRUPPER - ÄR ATT MÖTAS PÅ HALVA VÄGEN ALTERNATIVA ARENOR NYA FORMER FÖR FOLKBILDNINGENS ORGANISERING? Genom att Anna-karin Eriksson deltog vid inspirationsseminariet "Konsten att förändra folkbildningen " 4 mars i Stockholm fick grp. Framsynsmtrl med frågor, affischer etc. Detta har sedan spridits i grp och ibland har det varit nödvändigt att kopiera upp visst mtrl.

2 FRAMSYNSFRÅGORNA Vi valde att arbeta med frågorna under temat ETT FOLKBILDNINGSCENTRUM I VARJE KOMMUN Alltså brun affisch Valet blev ganska naturligt eftersom vi redan hade skapat ett lokalt samråd via nätet där vi redan tidigare insett att vi måste samarbeta istället för att konkurra om vi skall ha någon uppgift i framtiden. Vi valde att diskutera Fråga 1/ Är konkurrensen för stark inom folkbildningen? Vore det bättre med ett samlat folkbildningscentrum per kommun? Fråga 2/ Vilken roll kan folkbildningen spela i den regionala utvecklingen? Som kompetensförsörjare för regional tillväxt eller som arena för fri och frivillig bildning? Går de att förena? Här följer ett försök till sammanfattning av deltagarnas synpunkter ETT FOLKBILDNINGSHUS 2010 I UMEÅ Smaka på meningen. Är den för djärv? Är den en utopi? Kanske inte med tanke på vad statsmakterna kan hitta på när de skall bestämma vem som i framtiden får uppdraget att bedriva vuxenutbildning. Blir det kommunerna så är risken stor att vi försvinner. De räknar inte med oss. Kanske kan det vara tvärtom. Vi i folkbildningen står de närmaste åren inför en stor utmaning när det gäller att etablera kontakt, kräva uppmärksamhet och tillåta oss att vara en naturlig del av kommunens vuxenutbildning. Vad skulle vi tjäna på att få/starta ett Folkbildningshus i Umeå? Vi skulle kunna samarbeta kring administration, lönehantering, marknadsföring etc. men framförallt handlar det om att medborgarna skulle veta om att det fanns ett hus dit man kunde gå för att bli lotsad i djungeln av studiecirklar och utbildningsutbud. Hit kan man gå för att hitta alternativa utbildningsvägar, folkhögskolestudier på heltid eller distans vid Strömbäcks folkhögskola. Folkbildningsbegreppet skulle bli tydligt på ett konkret sätt. Här kan de som besöker oss också på en och samma gång lägga ideologiska aspekter på vilket sorts studieförbund de väljer att gå sin studiecirkel i. Här kan ett studieförbund hänvisa till ett annat eftersom de själva inte har just den kursen som efterfrågas. Här står demokratin i fokus och inte konkurrensen. Vi alla som arbetar inom folkbildningen får också möjlighet att på ett naturligt sätt lära känna varandra. Här kan de olika studieförbunden och ibland folkhögskolan använda gemensamma utbildningslokaler men ändå ha möjlighet att profilera sig. Här kan vi också gemensamt sälja våra tjänster i form av uppdragsutbildning för ex länsarbetsnämnden, arbetsförmedlingen osv. För gemensamt besitter vi en väldigt stor kunskap och professionalism.

3 Här kan man också rymma ett dagis så att det blir naturligt för föräldrar att lämna sina barn men ändå ha en nära kontakt med dem både under dag- och kvällstid. Detta vardagliga problem är löst och föräldrarna kan ägna sig åt studier, diskussioner, erfarenhetsutbyte, sociala kontakter etc. Men genast så gör sig ett antal negativa tankar påminda. Hur är detta möjligt i Norrlands glesbygd? Tar vi oss inte vatten över huvud? Varför skall vi ha ett speciellt hus kan vi inte göra något gemensamt med Umeå kommun? I byarna och i de mindre tätorterna i Norrland skulle till exempel ett antal studieförbund som finns just på den platsen kunna samarbeta. Istället för att starta upp en studiecirkel som inte är ett naturligt inslag i det studieförbundets utbud så hänvisar man till ett annat. Här kan också Länsbildningsförbundet fungera som kontaktkitt. Samarbete kan också etableras med någon folkhögskola i länet och distanskurser kan bedrivas gemensamt mellan olika studieförbund och folkhögskolan. Precis som i Umeå tittar man administrativa- och marknadsföringsmässiga vinster. Folkbildningen blir en kraft att räkna med både som kompetensförsörjare och medhjälpare för att skapa regional tillväxt. Fler krafter behövs från annat håll men folkbildningen kunde vara ett sammanhållande kitt. Varför kan inte folkbildningen vara en kraft inom det allmänna skolväsendet? Vad är det för regler som hindrar eller styr? Här finns också ett antal förvirrade, trasiga människor som skulle må bra av den pedagogiska metod som folkbildningen tillämpar. Vi inom folkbildningen har också ett brett kulturutbud som det allmänna skolväsendet skulle må bra av och kanske tom tjäna på. Mår de studerande bra så presterar de också bättre resultat och mindre extra lärarresurser behöver sättas in. Vi inom folkbildningen i Umeå- området vill de närmaste åren arbeta för en gemensam portal på nätet där länsbildningsförbundet är spindeln i nätet. Här har också varje studieförbund och folkhögskolan möjlighet att profilera sig genom olika länkar till den egna hemsidan. Vi vill försöka ordna en folkbildningshörna hos/i kommunens infotek och syolokaler. Här kan vi få testa om våra samarbetstankar fungerar i verkligheten. Vi kan också göra gemensamma satsningar typ den vi gjorde när cirkeln fyllda 100 år. Vilket enormt gensvar det fick och det är också möjligt att få samma gensvar vid andra gemensamma satsningar. Vi kan också medverka till att lokala folkbildningsråd skapas i Norrlands inland men också uti i kuststäderna. Lokala folkbildningsråd med olika ambitionsnivåer. Vi måste också inom folkbildningen se till så att våra Länsstyrelser vet vad vi kan, vad vi arbetar med och att vi är en kraft att räkna med vad gäller tillväxt i länet. Här har redan länsbildningskonsulenten och folkhögskolans repr. gjort ett bra arbete och numera finns vi med i det kommande tillväxtprogrammet. Genom att ge folkbildningen realistiska och folkhälsostärkande uppdrag och resurser inom samhällets alla instanser så blir vi också en demokratisk kraft att räkna med i framtiden.

4 ANDRA FRÅGESTÄLLNINGAR Naturligtvis diskuterades andra frågor informellt speciellt de frågor /frågeställningar som vi inledde med. Se tidigare skrivna frågeställningar. Dock gjorde vi ingen redovisning eller sammanfattning av dessa. OMVÄRLDENS PÅVERKAN Faktorer som kommer att påverka folkbildningsarbetet i framtiden : 1 / Statsmakternas beslut - är det så att all vuxenundervisning kommer att bli ett uppdrag för kommunerna i framtiden? Var finns då folkbildningen? 2 / Statsbidragens utformning - flexiblare system På vilket sätt kan EU-perspektivet påverka bidragssystemet? 3 / EU- höstens val- samma valuta - flytande gränser vad gäller arbetsmarknaden. Detta kan innebära förvirrade barn, ensamma föräldrar, normer som suddas ut. Problematiken finns redan men - Är folkbildningen beredda på att möta upp i dessa situationer?? 4 / Marknadsföring av begreppet folkbildning- skall vi byta namn? Vet den unga generationen vad vi menar när vi pratar om folkbildning? Är det ett mossigt ord? Hur tydiggör vi begreppet på ett naturligt sätt? Hur vet våra "Nya svenskar "vad detta begrepp står för? 5 / Vi måste finnas på arenor där de allra flesta människor befinner sig. Nya arenor för folkbildningen?? Bra kulturarrangemang som bidrar till opinion. 6 / Möjlighet till samarbete och inte konkurrens 7 / Krig - som innebär splittring och nya invandrargrupper 8 / Internationalisering - vilket innebär andra utbildningsbehov, distansutbildning, projekt etc 9 / Fler daglediga kunskapstörstande pensionärer som både vill ha fördjupning på ett lustfyllt sätt 10 / Gränsen mellan stad och land tydligare. Kuststäderna utvecklas på bekostnad av glesbygden, större folkomflyttningar eftersom arbetstillfällen styr 11 / Större fritid

5 VIKTIGA FRAMTIDSFRÅGOR FÖR FOLKBILDNINGEN Nya framtidsuppgifter - folkhälsoarbete - arbetsmiljöfrågor - kompetensfrågor / validering - nya målgrp. ex pensionärer - inlandet som en oas som behöver marknadsföras för här finns trygghet, frisk luft, pensionärsgrp. etc - folkbildningens sociala roll behöver betonas Något befintligt arbetsområde skall inte tas bort men varje område måste betonas och förklaras i alla möjliga sammanhang Kategoriseringen på blanketterna vad gäller funktionshinder /handikapp skall bort. Har man rätt att göra detta enl Sveriges rikes lagar?? RÅD INFÖR DET FORTSATTA FRAMSYNSARBETET Se till att folkbildningen får ta över en del av kommunens roll vad gäller vuxenundervisningen/ eller bli en naturlig del - vi är ju bäst på detta och kommunerna har tillräckligt med arbete för att få ekonomin att gå ihop ändå Satsa på folkhälsa - mår folk bra är det en mindre kostnad för samhället Arbeta för att ge folkhälsouppdraget till folkhögskolor och studieförbund i samarbete Ge folkbildningen högre status

6