Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn.

Transkript

1 Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn. Studiefrämjandets avdelning i Uppsala 1. Fakta om rådslaget Tema/rubrik Position 2004 Marketing, Trends and Innovation Datum 2 juni, 2003 Plats Studiefrämjandet i Uppsala län, Portalgatan 2, Uppsala Samarbetspartners Hamburger Volkhochschule Medverkande Dr Antje von Rein, Hamburger Volkshochschule Antal deltagare 15 Material Framsynsmaterialet och affischerna rekvirerades från Folkbildningsrådet. Frågeställningarna skickades ut till samtliga deltagare efter anmälan till seminariet. Materialet har även lämnats till vår samarbetsorganisation i Tyskland, VHS (Hessischer Volkshochschuleverband). 2. Framsynsfrågor Vi valde, utifrån innehållet i föreläsningen, att fokusera på de två nedanstående frågorna: 1. Kommer folkbildningen eller media att formulera folkbildningsbehoven i framtiden? 2. Hur ser framtidens deltagare i folkbildningen ut? Till den andra frågan lade vi ett eget spörsmål På vilket sätt måste vi förändra vårt sätt att kommunicera för att nå dessa? Diskussion fråga 1: 1

2 o Studieförbunden måste tydligare äga folkbildningsfrågan. o Studieförbunden dras med ett mindervärdighetskomplex och har problem med att övertyga media om hur bra vi är. o Vi måste få media att bli medarbetare för vår sak, genom mer information och att vi lär oss att bli bättre på att förklara vår komplexa verksamhet. Ökad tydlighet. o I studieprogrammen och på hemsidorna avspeglas endast en liten del av vår totala verksamhet. Allmänheten känner i regel inte till den stora osynliga verksamhet som studieförbunden bedriver. Vi måste också tydliggöra hur den kommersiella verksamheten bekostar den ideella. o Vi måste bli bättre på att kommunicera hela vår verksamhet till allmänheten. Hur? o Vi måste bli bättre på att presentera vår verksamhet muntligen t ex för politiker. Internutbildning i företagspresentation kanske. o Massmedia påverkar oss och vårt utbud genom att vissa ämnen/områden får stor exponering i medierna. Hur ska vi förhålla oss till dagsländor? o För att få mediebevakning och ökat intresse för våra cirklar och kulturprogram måste vi bli bättre på att paketera det vi gör. Framhålla de mervärden som finns som inte framgår vid en första kontakt. T ex en danskurs är inte bara antal gånger, timmar och pris utan är ett helt koncept med danskläder, entusiasmerande ledare, glada danskamrater, avslutande dansuppvisning, välbefinnande, kunskapsprogression etc. o Det ligger i tiden att våra deltagare idag vill ha tydliga mål med cirkeln. Kunskapsmässigt/innehållsmässigt. o Hur skiljer sig marknadsföring av ideell sektor sig från kommersiell marknadsföring? Vilka värden/värderingar ska vi särskilt lyfta fram? Diskussion fråga 2: o Vi behöver bli bättre på att anpassa vår verksamhet för funktionshindrade. Kan IKT-stöd användas oftare för denna målgrupp? o Singelhushållen växer. Hur kan vi anpassa oss till deras behov? T e x varannan-veckors-cirklar för varannan-veckors-föräldar. o Hur ska vi få män intresserade av folkbildning i ökad utsträckning? Män är oftast mer målinriktade, intresserade av att få bevis på kunskaper certifikat/betyg. o Pensionärer är en ökande grupp i samhället. Hur tar vi reda på denna stora grupps behov och hur kan vi anpassa våra arbetsformer för dessa? o Är pensionärer en prioriterad grupp för studieförbunden egentligen? o Personalgrupper. Studiecirklar och kulturarrangemang som friskvård. Istället för gympakort gå på danskurs! o Studieförbunden är ofta för oflexibla och vi har svårt att ändra våra invanda mönster för att passa nya målgrupper. o Många ungdomar och deras behov passar inte in i våra stela arbetsformer. De organiserar sig i lösliga nätverk och avsätter inte gärna tid att gå i verksamhet så regelbundet som cirklarna oftast är arrangerade. o Att lyfta fram handikappade och invandrade som särskilt prioriterade grupper i vår verksamhet kan bidra till ökad segregering istället för integrering. o Registreringen i studierapporteringen av handikappade och invandrare kan upplevas som integritetskränkande. 2

3 3. Andra frågeställningar Vårt seminarium var avslutningen på ett längre analysarbete runt fyra olika faktorer som påverkar vårt folkbildningsarbete på avdelningen. Vi har arbetat med faktorerna: Identitet, Position, Kommunikation och Kompetens. Arbetet startade under Studiefrämjandets interna Rådslag 2000-diskussion. För att stimulera diskussionen och för att få in nya idéer och synsätt anlitade vi som föreläsare Dr Antje Von Rein, från Hamburger Volkshochschule, expert på den tyska folkbildningens marknadskommunikation. Innehållet i föreläsningen var Marketing- Trends Innovation och betoningen låg framförallt på behovet av ökad omvärldsbevakning för folkbildningen. Frågorna vi diskuterade var: o Folkbildningens marknadskommunikation (i vid bemärkelse) o Organisationsutveckling o Genomgripande förändringar för folkbildningen o Konsekvenser av dessa förändringar o Organisationsidentitet Corporate Design, Corporate Philosophy, Corporate Behaviour och Corporate Communication o Organisationskultur Diskussion: o Vi måste bli mycket bättre på omvärldsbevakning. Vi kan inte bara gissa vad som kommer att hända i framtiden eller att utgå från oss själva. o Vi måste skaffa rutiner och redskap för omvärldsbevakning. Trendscanning, trendsurfing och trendtools. o Vi bör göra kontinuerliga analyser av vår organisation satta i relation till omvärlden. o Vi måste lyfta fram folkbildningens tradition och värdegrund vi representerar den ideella sektorn och står för stabilitet och trygghet i en osäker omvärld. o Vi måste göra våra deltagare till både konsumenter och producenter. M a o göra deltagaren mer aktiv i processen att förändra och förnya folkbildningen. För att göra deltagaren till medskapare så måste vi fråga. Våga ställa frågor om kvalitet, innehåll och förändring. o Gör trendscouting bjud in grupper av människor/referensgrupper och ställ frågor om behov av folkbildning. o Kan studieförbunden förändras så att de blir riktiga mötesplatser där människor kan söka och finna information? o Det finns idag ett ökat behov av rådgivning/vägledning inför studie r inklusive studiecirklar. Studieorganisatören kanske måste axla en ny roll: bli konsult. 4. Omvärldens påverkan 3

4 o Ökad individualisering o Ökad förändringstakt o Ökad styrning från bidragsgivare o Mer öronmärkning, styrda bidrag o Ideella krafter kommer att användas i högre utsträckning för att klara samhällsuppdrag o Ökade samhällsklyftor o Ökad andel ensamhushåll o Minskade bidrag o Ökat behov av all sorts vuxenutbildning o Ökad konkurrens om människors fritid o Viktigare med intyg/betyg/certifikat o Kunnigare konsumenter och mer kvalitetsmedvetna o Svårare att aktivera ungdomar i folkbildningens traditionella form 5. Viktiga framtidsfrågor för folkbildningen Vi hann inte med att fördjupa oss i denna fråga så mycket p.g.a. tidsbrist men några konklusioner kunde vi göra utifrån de övriga diskussionerna. Vi valde inte bort något arbetsområde eller lade till något. o Europeiska och internationella samarbeten kommer att bli viktigare. För att utveckla folkbildningen måste vi vara öppna för idéer utifrån. Dagens utbildningsarena är inte längre bara lokal. Fler väljer att utbilda sig utanför landets gränser. Vi kan lära mycket av hur andra länder gör. o Ökad flexibilitet - Förändrade arbetsformer Omvärlden förändras och vi måste förändras med den. Vi måste se till att kommande förändringar inte låses av våra verksamhetsformer. o Fokus på integration av målgrupper - inte bidra till ökad segregering. 6. Råd inför det fortsatta framsynsarbetet o Hitta konkreta och bra redskap för omvärldsbevakning. Uppsala den 15 augusti 2003 Uppgiftslämnare/ Ia Eriksson-Dobrovich Studiefrämjandet i Uppsala 4

5 5