Folkbildningens uppdrag rådslag - Framtidsvision för oss i Västra Götalandsregionen

Transkript

1 Folkbildningens uppdrag rådslag - Framtidsvision för oss i Västra Götalandsregionen Fristads folkhögskola Grebbestads folkhögskola Dalslands folkhögskola Billströmska folkhögskola Göteborgs folkhögskola Vara folkhögskola Fristads folkhögskola Antal deltagare: 19 st. Vi använde Folkbildningsrådets material som fanns på nätet. GENOMFÖRANDE AV RÅDSLAGET Fristads folkhögskola ansökte medel och åtog sig att sammankalla representanter från de sex folkhögskolorna som Västra Götalandsregionen är huvudman för. Skolornas ledningar, rektorer och styrelsemedlemmar, lärare samt expeditionspersonal deltog i rådslaget. Varje skola har haft möjlighet att ta upp frågan lokalt då personalen har haft möjlighet att delta. Tyvärr har det varit svårare att få möjlighet för kursdeltagare att delta p.g.a. sommaruppehåll. Vi startade rådslaget med fri frågeställning vad som är viktig framtidsfråga och följande frågor och synpunkter lyftes upp: - Vilka är våra tydligaste målgrupper och hur skall vi arbeta för att nå ut till dessa? - Vad har folkbildningen (folkhögskolorna) för roll att spela i det postindustriella samhället? - Hur kan vi få bildningstanken att kännas betydelsefull för breda grupper i samhället? - Finns det nya grupper av möjliga studerande vi inte når? - Att ej tappa bort grundtanken i folkbildningen vad gäller svaga grupper? - Vi är också öppna för nya områden där folkbildningen kan ha en plats. - Hävda folkbildningens plats - Hur nå den grupp vi vill ha? - Vem ska vi vara till för - Statsbidrag fördelningssystem - Ändring i regelverk som idag omöjliggör studier om man uppbär A-kassa, sjukpenning eller försörjningsstöd

2 - Lagom stort elevunderlag - Ska det vara politiskt styrt eller annat alternativ (landstingsskolor) - Vem vilka ska vi vara till för? - Vi måste utgå från de behov som finns/kommer att finnas och detta är grunden som vi bygger vidare på. - Hävda folkbildningens plats i det livslånga lärandet - Bättre kunna nå de som verkligen är i behov av folkbildning/folkhögskola. - Bibehållen frihet att skapa kurser ingen styrning från staten - Varje folkhögskola ska vara fri och obunden och utifrån lokala behov skapa kurser - Ett bidrag som kan användas fritt gärna med handikappbidraget medräknat - Ett stabilt system som inte ändras för ofta - Fortsatt demokratiarbete inom folkbildning - Folkbildning utbildning - Nya grupper i folkhögskola (sjukskrivna, arbetslösa) - Vem är vi till för? Behov? - Vilka är målgrupperna - Bildningens betydelse - Deltagarveckor: fördelning, värde/vecka, prioritering av verksamhet - Vad menar vi med folkbildning - Folkbildningens roll för att motivera, kanalisera samhällsengagemang - Folkbildningens roll i det livslånga lärandet - Hur skapar folkbildningen ett statsbidragsfördelnings/tilldelningssystem som är följsamt med de demokratiska behov som samhällsförändringen ger anledning till? - Beslutskraft behövs. Därefter delade vi oss i grupper som diskuterade ovanstående frågor samt frågor som Framsynsprojektet hade lämnat: Nedan följer gruppernas redovisning av diskussionerna: Grupp 1. Folkhögskolans framsyn Fristads folkhögskola Att stärka demokratin är folkhögskolans viktigaste mål. Det demokratiska uppdraget ska vara det viktigaste lokalt behov ska styra. Folkhögskolan ska medverka i utvecklingen av samhället.

3 Frihet - hur mycket ska folkhögskolan styras av staten/region? Viktigt att bevara folkhögskolans - personalens och styrelsens - möjlighet att se behov i närsamhället och utifrån det skapa verksamhet. Folkhögskolan ska finansieras med statsbidrag. Men hur fördelas bidraget rättvist? Ett handlingskraftigt folkbildningsråd som ska prioritera målen i uppdraget (demokrati, prioriterade grupper och bredda kulturintresset). Verksamheten i folkhögskolan ska motiveras utifrån uppdraget. Bildningstanken är det viktiga för verksamheten. Grupp 2 Fristads Folkhögskola - 9/ Samarbetet mellan folkhögskolorna och andra instanser, t ex försäkringskassor och arbetsförmedlingar, bör förbättras i syfte att få resultat för den enskilda människan. Folkhögskolorna bör ha en annan roll än att bara ta hand om drop-outs. För folkhögskolorna är det bra att ha nischade utbildningar även om det kostar pengar. Förmågan att anpassa sig till samtiden och dess krav är viktig för folkhögskolornas framtid. Det är viktigt att politiker och arbetsgivare får kunskap om vad folkhögskolorna gör och står för i syfte att Vi måste påvisa mervärdet av erfarenheter från att ha studerat vid en folkhögskola. Det är viktigt att tydliggöra att folkhögskolan inte är kravlös (information). Det är viktigt att det finns adekvata verktyg och styrning för fördelning av statsbidraget. Statsbidraget får inte missbrukas.

4 Vi måste föra en ärlig diskussion om vad folkbildning är och vad statsbidragen egentligen skall användas till (gråzoner). Det bör skapas en organisation som får i uppgift att genomlysa och värdera folkhögskoleverksamheten totalt. Hur kan vi ta emot om en rörelsehindrad studerande som söker en skola/utbildning där skolan ej är handikappanpassad? Grupp 3 Folkbildningens Framsyn Fristads folkhögskola Västra Götalands Regionens folkhögskolor Grupparbetsredovisning Fråga 1; Vilka är vi till för/vilka behov skall vi möta? Problem idag är en tendens till att de som redan har mycket får ännu mer vi skulle behöva nå de allra svagaste på ett bättre sätt. Viktigt att det finns ett grundkrav på en viss nivå av allmän linje på varje folkhögskola. Allmänlinjen är en viss garant att vi riktar oss till de svagaste, de med outnyttjade rättigheter att vara aktiva medborgare. Det livslånga lärandet måste också ge en allmän folklig bildning, inte bara en funktionsutbildning. Utmaningen inför framtiden är att orka prioritera de mest behövande både från samhällets sida när det gäller att prioritera i anslagsgivningen och för folkbildningen/fhsk i inriktning och prioriteringar. Fråga 2; Folkhälsa Folkhögskola skulle kunna vara ett resurscentrum för förbättrad folkhälsa, för de som redan drabbats av ohälsa men också i förebyggande syften. Detta kräver större flexibilitet i människors möjlighet att göra avbrott i vardagen såväl ekonomiskt som praktiskt. Möjlighet för människor att självt ta initiativ i det egna förebyggande folkhälsoarbetet. Fråga 3; Folkhögskolans roll och uppgifter i framtiden Allmän linje (den grundläggande utbildningen/bildningen) folkhögskolans uppgift i det livslånga lärandet, Komvux:s uppgift specialutbildningen.

5 Fråga 4; Följsamt anslagssystem Vi tycker att systemet är följsamt idag men det saknas pengar Fråga 5; Har vi monopol på folkbildning Samverkan med Studieförbund, cirkeln kombineras med längre eller kortare studier på folkhögskola alternativt med studieförberedelse i studiecirkeln Grupp 4 FOLKBILDNINGENS FRAMSYN - Fristads folkhögskola HUR SKA FOLKBILDNINGEN SE UT 2010 Folkbildningen är i grunden en demokratifråga. Ska det fungera måste människor ha praktiska förutsättningar att agera på den arenan. Det ställer krav på statsbidragen till folkbildningen och kanske i ännu högre grad när det gäller studiefinansieringen för våra kursdeltagare. Idag finns regelsystem som stör varandra. Statsbidraget har en utformning som gör det svårplanerat för folkhögskolorna. Det är svårt att inte ha längre framförhållning när det gäller den ekonomiska planeringen. Vi vänder oss emot att nystarten av folkhögskolor ska påverka befintliga skolors resurser. Dessutom finns ingen flexibilitet i systemet. Det finns inte utrymme för att varken öka eller minska verksamheten. Det är viktigt att vi som regionskolor har en gemensam grund i folkbildningsarbetet och att det finns förutsättningar för lokala profileringar. Det är också viktigt att vi även fortsättningsvis har en bred kontaktyta inom och utanför folkbildningen. Det finns idag många aktörer inom utbildningsområdet. Det är viktigt att vi visar vår särart, så att människor har möjlighet att välja det som passar dem bäst. Regionala utvecklingen och utbildningssatsning hör ihop. De klaraste sambanden ser vi i glesbygderna. Ungdomar flyttar från bygden för högre utbildning och återvänder inte på grund av bristen på arbete som motsvarar deras utbildning.

6 Det är en självklarhet att det ska finnas samhällsstöd till folkbildningen. Skälet är i första hand folkbildningens insats inom demokratiarbetet och våra insatser för att höja bildnings- och utbildningsnivån. Kan en folkhögskola ta emot villkorslös sponsring/donation? Vi kan sälja utbildning till företag, men kan inte låta oss köpas. Det är viktigt att alla som bor i Sverige får chans att lära sig svenska. Samtidigt är det viktigt för oss svenskar att lära oss konversera på engelska, för att underlätta i kontakten med nya svenskar och i internationella kontakter. Självklart kommer vi att möta nya grupper. Under de drygt 130 år som folkhögskolorna har funnits har det varit vår syn att förändras i takt med verkligheten. Det finns t ex stora grupper av invandrarkvinnor som har en bristfällig utbildning, där folkhögskolan kan vara en resurs. Sammanfattande diskussion i storgruppen Behovet att stärka demokratin är fortsatt stort. Det minskar inte i framtiden. Det individuella projektet ger behov av stärkt demokratiskt förnyelsearbete. Stora grupper är marginaliserade och behöver folkbildningsinsatser. Grupper är svårnåbara och är en stor uppgift inför framtiden. Ska friheten finnas för varje folkhögskola eller ska en central myndighet ( folkbildningsrådet ) besluta om vad som är folkbildning? Det är viktigt med en ärlig diskussion på varje folkhögskola. I friheten ligger att varje skola får göra en avvägning av vilken verksamhet man ska ha utifrån sina förutsättningar. Uppdragsutbildning har samma värdegrund som allmän kurs. Det är en del av den folkbildande verksamheten som betalas på ett annat sätt än genom statsbidrag. Uppdraget ska vara i linje med folkhögskolans övriga verksamhet. Folkhögskolan måste behålla sin själ. Statsbidraget har urholkats med tiden och ger inte full täckning för verksamheten. Uppdragsutbildning kan vara ett sätt att marknadsföra folkhögskolan. Viktigt är att betona folkhögskolans uppdrag i samhället. Det är viktigt med marknadsföring av folkhögskolans idé och verksamhet. Folkhögskolan kan medverka för att människor får ett bättre liv genom samarbete mellan arbetsförmedling (långtidsarbetssökande)/försäkringskassan

7 och folkhögskolan. Det behövs ett friare regelsystem för att ta vara på människors resurser. Att med svårmotiverade grupper pröva helt nya eller annorlunda vägar; slöjd, hantverk, teknik mm som hjälpmedel att nå in i allmänlinjens teoretiska labyrinter. Att utnyttja möjligheter att ge alla del av estetisk och skapande verksamhet för att därigenom stärka både deras kreativa och teoretiska förmågor. Att låta utmattningsdeprimerade få arbeta med jord, växter och djur och gamla ting för att hitta andra vägar in mot mer teoretiska kunskaper. Till sist vill vi betona att det är en process som satts igång och som kommer att fortskrida och utvecklas både på skolorna var för sig men också i samråd mellan skolorna. Leila Pekkala Fristads folkhögskola Box FRISTAD tel leila.pekkala@vgregion.se