Planen för småbarnsfostran

Transkript

1 Planen för småbarnsfostran Daghemmet Skatan 2011

2 Innehållsförteckning 1. Tankar kring planen för småbarnsfostran 2 2. Beskrivning av daghemmet Skatan 2 3. Vår barnsyn och värdegrund 3 4. Verksamhetsmodell 4 5. Fostrings- och inlärningsmiljö 5 6. Grundvård 6 Grundvård för barn under 3 år 7 Grundvård för barn över 3 år 7 7. Leken 8 Grunddrag för leken, barn under 3 år 8 Grunddrag för leken, barn över 3 år 8 8. Innehållsområden för småbarnsfostrans 9 Språk 9 Matematik 10 Omgivning, natur och hållbar utveckling 10 Fysisk aktivitet 11 Konst och kultur 11 Etik, religion och livsåskådning Utvärdering av verksamheten Fostringsgemenskapen Uppföljning och utvärdering av barnens utveckling 13 1

3 1. Tankar kring planen för småbarnsfostran Planen för småbarnsfostran för daghemmet Skatan ville vi göra så konkret som möjligt så att den kan vara till stöd både för vårt arbete och vår utvärdering av arbetet. I vårt arbete upplever vi att trygghet, respekt och rättvisa är viktigt och de värden genomsyrar vår plan för småbarnsfostran. Vi strävar efter att genomföra vår planerade verksamhet enligt innehållsområden i småbarnsfostran, men då personalbrist eller något annat hinder för genomförande uppstår prioriterar vi grundvården och leken. Gruppsammansättningen som ändrar från år till år dikterar också våra prioritering. Då vi har många små barn blir tyngdpunkten på grundvården medan en gruppsammansättning med flera stora barn ger oss mera frihet att genomföra olika teman kring innehållsområdena. 2. Beskrivning av daghemmet Skatan Daghemmet Skatan Kronbergsg Helsingfors Telefon Daghemmet Skatan är ett trivsamt, litet daghem, beläget vid Skatuddens ända nära terminalerna. Skatan delar utrymmen med det finska daghemmet Masto. Skatan har tillgång till två större rum och ett mindre rum samt kansli och två gårdar. Vi turas om med Masto om gårdarna. Skatans syskongrupp består av 21 barnplatser, hösten 2011 har vi inskrivna 17 barn i åldrarna 1 5 år. Daghemmet har ingen avgiftsfri förskoleundervisning. Barnen är indelade i två grupper: Pingvinerna är 1- till 2-åriga barn och Drakarna är 3- till 5-åriga barn. Drakarna delas också upp i små och stora drakar. Detta underlättar arbetet och ger större möjlighet att rikta in verksamheten enligt ålder. Barnen har möjlighet att leka tillsammans både ute och inne. Personalen på Skatan består av en administrativ föreståndare som ansvarar för fyra daghem, två barnträdgårdslärare, en barnskötare och ett biträde. Daghemmet Skatan delar en reservperson med daghemmen Axel och Albert och Alexia. Reservpersonen vikarierar vid sjukledigheter, utbildningsdagar och semestrar. 2

4 På daghemmet arbetas enligt egenvårdarsystem vilket innebär, att då ett nytt barn börjar på daghemmet får det en egen vårdare som stöder barnet i mjuklandningen, den första tiden på daghemmet. Egenvårdaren har en nära relation till barnet under hela daghemsvistelsen. Egenvårdaren berättar om vardagen på daghemmet åt föräldrarna samt informerar om barnets vardag och utveckling. Föräldrarna deltar med barnet under mjuklandningen, de första veckorna. Egenvårdarrelationen börjar med ett hembesök som görs innan barnet börjar på daghemmet, föreståndaren är med på besöket. 3. Barnsyn och värdegrund Vår barnsyn Vi ser barnen som enskilda individer med olika behov. De är aktiva och nyfikna till sin natur och vill utforska världen. Barnen skall bemötas likvärdigt men också individuellt. Barn i olika åldrar har olika behov, de mindre behöver mycket stöd av vuxna medan de äldre barnen gärna gör många saker själv. Barnen är dock ofta oberäkneliga och behöver därför vara under god uppsikt. Grundidén är att barnet självt har intresse, nyfikenhet och lust att lära sig och den vuxne vägleder, hjälper och stöder barnet i dess utvecklingsprocess. Vi tror på att barnen präglas av sin omgivning, med andra ord att barnen skapas i den barndom de blir givna. De tre viktigaste värdena för daghemmet Skatan är: Trygghet barnet behöver känna att den vuxna tar hand om, vårdar och bryr sig om henne. När barnen känner sig uppskattade och omtyckta kan de växa och utvecklas. Barnen vågar då pröva sin förmåga också i nya, krävande situationer. Respekt barnen ska behandlas med respekt. Alla är individer och alla har rätt att växa och utvecklas enligt sina förutsättningar. Den vuxna vägleder, stöder och uppmuntrar så att barnet har möjlighet att utveckla en positiv jagbild och en stark självkänsla. Rättvisa barnen ska behandlas rättvist. Den vuxna ska vara lyhörd och kunna stöda barnet där hon behöver stöd. Olikheter ska beaktas, vilket betyder att den som eventuellt behöver mera stöd och hjälp också får det. 3

5 Atmosfären på daghemmet ska vara positiv, varm och välkomnande. Den vuxna respekterar det enskilda barnet och dess personlighet. Vuxna tar hand om barnen och engagerar och intresserar sig aktivt för barnet och kan tillgodose barnets behov. Barnen behöver vara friska och må bra för att orka delta i verksamheten och aktiviteterna med glädje och nyfikenhet. Personalen ordnar program och aktiviteter utgående från barnet och gruppen men dagen innehåller också stunder utan aktivitet, stunder för tanke och fantasi. Barnets stöds och hjälps i nya situationer så att de känner sig trygga. De skall få uppleva en känsla av att de blir väl omskötta. Personalen upprätthåller en dialog med barnet, kommunicerar med barnen i gruppen, berättar vad som händer, vad som förväntas av barnen m.m. 4. Skatans verksamhetsmodell Verksamheten ordnas så att hela personalen tillsammans skapar en trivsam, trygg och positiv inlärningsmiljö för barnen i samråd med vårdnadshavarna. Vi stöder och stimulerar varje enskilt barn i dess psykiska, fysiska och sociala utveckling. Vi arbetar för att - åstadkomma en trygg, stimulerande inlärningsmiljö med trygga vuxenkontakter - ge individuell vård som stöder barnets självförtroende, stärker barnets självkänsla - stöda och stärka barnets språk Vi arbetar utgående från de mål vi ställt upp för verksamheten terminsvis. Vi utgår från ett eller flera övergripande tema per termin. Valet av tema får och kan stiga fram ur barngruppen, men om det inte finns ett specifikt intresse väljer vuxna tema enligt vad som är lämpligt. Teman för Skatans verksamhet utgår från de innehållsområden som tas upp i planen för småbarnsfostran samt från övriga ämnen så som Stegvis-materialet, Nuori Suomi mm. Teman kan t.ex. vara empati och självkännedom, färger och former, sagotering, trafik, idrott, djur, julen, människan, grönsker/frukter osv. Vi pysslar, läser, sjunger, gör olika aktiviteter och utflykter inom temat, men håller också 4

6 fast vid veckoschemat där sångstund, gymnastik, leksaksdag och 5- årsgruppverksamheten ingår. 5. Fostrings- och inlärningsmiljö Daghemmets uppgift är att skapa en trygg, stimulerande och utvecklande inlärningsmiljö där barnen aktivt, under ledning av de vuxna, skaffar sig kunskaper och färdigheter som de kan vidareutveckla. Barnen får möjlighet att träna och pröva sitt kunnande och sina färdigheter. Den vuxna vägleder, stöder och uppmuntrar. Personalen upprättar gränser och regler och går igenom dessa tillsammans med barnen. Personalen strävar till att göra inlärningsmiljön så inbjudande och hemtrevlig som möjligt. Den vuxna bär ansvaret för verksamheten, men beaktar barnens önskemål och intressen. För oss inbegriper fostrings- och inlärningsmiljön den fysiska, psykiska och den sociala miljön. På daghemmet beaktas den fysiska miljön så att bord och stolar är i rätt storlek, kranar och krokar på rätt höjd samt att toalettinredningen är ändamålsenlig. Leksaker, spel och instrument stimulerar till inlärning och känsla av lyckande. Mjuka material används vid inredningen samt stämningsfull och klar belysning. Barnen skall själva kunna plocka fram sådant som de vill arbeta med, och sedan ställa tillbaka materialet på dess plats. Daghemmet Skatan har flera hyllor med sagor, spel, pussel, kritor och leksaker samt lådor med byggklossar, tåg- och bilbanor. Skatan har en mindre och en större gård till sitt förfogande. På den större gården finns gungor, rutschbana, sandlåda, bänkar, cyklar och leksaker till barnens förfogande. På den lilla gården finns en liten rutschbana och en sandlåda. Barnen ska ha möjlighet att använda sig av alla de utrymmen som finns tillgängliga. Även utrymmen utanför daghemmet tas i beaktande då det gäller barnens lekar. Närområden använda för olika utflykter, gymnastik och studiebesök. Skatan besöker bland annat Richardsgatans bibliotek, Bokbussen, Annegården, Domarbygård, Sprutmästargården, Högholmen, Sveaborg, Gamla kyrkan, Skatuddens idrottshall och de närliggande parkerna. Den psykiska miljön återger den stämning som vi skapar fram genom en trygg, stödande och inspirerade vuxennärvaro. Barnen får själva ta initiativ till teman, lekar och inlärningsstunder som personalen sedan stöder dem i. Det är viktigt att den vuxna plockar fram ändamålsenliga material och leksaker och sätter åt sidan sådana leksaker som inte används, för att sedan väcka barnens nyfikenhet för dem senare. 5

7 Barnen ska få känna arbetsglädje och få uppmuntran och beröm. För att kunna uppnå växelverkan mellan barn och fostrare behöver fostraren ge sig tid att uppleva det enskilda barnet. Detta sker genom att den vuxna observerar barnet i olika situationer, - i leken, då barnet utforskar, eller deltar i någon aktivitet. Den vuxna ser och bekräftar barnet, genom fysisk kontakt, lek, dialog och diskussion. Den sociala miljön innebär gruppindelning enligt ålder och närvaro av utbildad personal. I den sociala miljön ingår klara regler och vardagsrutiner och att de vuxna har konsekventa arbetsmetoder. Vi tar alla hänsyn till varandra. Daghemmet Skatan samarbetar även med daghemmet Alexia och det ordnas bl.a. gemensamma evenemang för de båda daghemmen. 6. Grundvård En bra grundvård skapar en plattform för barnets hela utveckling och inlärning. Närvaron av en bekant vuxen ökar barnets trygghets- och tillitskänsla. Grundvårdens primärfunktion är att i förstahand se efter barnets fysiska behov, såsom hälsosam kost, tillräckligt med vila, hygien, motion och utevistelse. Barnets psykiska behov beaktas också, dessa är känslan av trygghet, närhet och att man är accepterad som man är. Grundvården sker ofta under hela dagen och därför får den en mycket central roll i verksamheten. Då barnet anländer till daghemmet ska en välkomnande och trygg atmosfär skapas. För på- och avklädningen ordnas det tid och rum, så att barnet har möjlighet att lära känna igen och ta hand om sina saker. Den rätta på- och avklädningstekniken övas och barnet får prova på det själv. Detta möjliggör vi genom att gå ut i små grupper. Hygienen övas in med hjälp av rutiner, ex. att tvätta händerna, då man kommer in utifrån, före maten och efter toalettbesök. Måltiderna är en del av barnets grundvård. Vid måltiderna ska en rofylld och lugn atmosfär skapas. Det är viktigt att barnen får en positiv inställning till hälsosam mat. Barnen uppmuntras att smaka på maten. Goda vanor övas såsom att säga tack och varsågod. Vilostunden är tid för barnen att lugna ner sig och slappna av. Barnen har en till en och en halvtimmes vilo- och sovstund mitt på dagen. På Skatan får barnen höra en kort saga och lyssna till lugn musik eller saga under vilan. 6

8 Inne och ute aktiviteter kan ske på daghemmet eller utanför. Då är det tid för lek, spel och pyssel. Barnen ska ha möjlighet att själva få välja vad de vill göra och är intresserade av. Men det handlar också om att lära sig gemensamma regler, säkerhet och att ta hänsyn till varandra. De vuxna stöder barnen vid behov, speciellt de mindre behöver mera stöd och ledning. Ute ska man vara klädd enligt väder. Grundvård för barn under 3 år En god vård är grunden för småbarnsfostran. Grundvården sker kontinuerligt och gärna med samma person. Det viktigaste under dagen är att grundvården löper smidigt, att det finns en famn och närhet för barnet och att barnet får tillräckligt med vila och lektid. Grundvård för barn över 3 år Ju äldre barnet blir desto självständigare blir hon. Den vuxnas närvaro, uppmuntran och beröm stöder barnet mot ett självständigt agerande. Barnet får tryggt pröva sig fram och skapa sina egna erfarenheter om de olika grundvårdssituationerna. Ju närmare barnet kommer skolåldern desto mera betonas egen verksamhet t.ex. att hålla reda på sina egna saker, av- och påklädning m.m. 7. Leken Leken utförs som en social aktivitet för nöjes skull, eller som social eller intellektuell träning. Leken är mycket viktig för barnet. Genom leken får barnen lära känna andra människor men också sig själva. De lär sig kommunikation, empati och motoriska färdigheter. Leken kan ses ur många olika perspektiv. Det finns inne- och utelek, lek med och utan leksaker, lek med och utan regler samt ledd lek och fri lek. På daghemmet leker barnen under övervakning. Den ledda leken innebär att den vuxna ger alternativ åt barnen och övervakar leken. Den fria leken sker ofta i något utrymme (dockiset, golvet, tamburen) där barnen kan utöva sin fantasi och leka rollekar med eller utan leksaker. Innelekarna handlar mycket om att sitta vid bordet och spela, pussla, leka med lego eller med daghemmets övriga leksaker. Ute får barnen mera rum för sina skapande lekar t.ex. olika rollekar såsom polis och tjuv, trafikpolis och bilister, förälder och barn mm. Fantasin får sprudla fram och hela 7

9 gården står till förfogandet. En värdefull aspekt i leken är att barnen får lära sig av varandra. Leken för barn under 3 år Leken för småbarn ser annorlunda ut än för de större barnen. 0-3 åringarna lär sig att känna till hurdana leksaker det finns, de lär sig att plocka undan och dela med sig. Själva leken är ännu egocentrisk. Barnen leker mest för sig själva eller bredvid någon annans lek. De söker gärna trygghet och tycker om att upprepa lekar, sånger, ramsor och sagor. De minsta barnen leker aktivt inomhus med leksaker medan de ute gärna gungar eller sitter i närheten av en vuxen innan de blivit så trygga att de på egen hand vågar utforska världen. De mindre barnen leker ofta fria lekar eftersom de tar ofta mindre tid än de större barnens lekar. De mindre barnen pusslar enklare pussel, leker hem/förälder eller bygger med klossar. De ritar och målar också gärna samt lyssnar till musik och sagor. Leken för barn över 3 år För 3- till 5-åringar är leken ett viktigt socialiserings- och kommunikationsverktyg. Barnen söker sin plats i leken och anpassar sig till olika situationer. Den fria leken består ofta av rollspelslekar där barnen föreställer poliser, piloter, läkare eller familjemedlemmar. 3-åringarna leker gärna djurlekar där de får krypa på golvet och skälla eller jama. 3- till 4-åringarna lekläser och lekskriver gärna då de över sina kommande färdigheter. 5-åringarna leker rollekar och lekar med regler. Leken leks i samspel med en annan eller i grupp. Leken är viktig för barnen då den utvecklar fantasin och ansvarstagande, ger förståelse för regler, rättvisa och orättvisa, olika känslor och empati, möjlighet till att lösa konfliktsituationer samt att utveckla motoriken. 8

10 8. Innehållsområden för småbarnsfostran Språket Språkstrategin för dagvården står som ram för vårt språkliga arbete. I verksamheten betonas särskilt språket och fantasin. De vuxna medverkar till att skapa en stabil, trygg och positiv inlärningsmiljö, där de genom att ge akt på sitt eget språk fungerar som goda språkmodeller. Kommunikationen ska vara öppen, ärlig och respektfull. Barnen uppmuntras till att ge uttryck för sina tankar och känslor, att aktivt delta i dialog samt att återge händelser, sagor och berättelser. Personalen strävar efter att barnen ska få ett rikt ordförråd och att språkutvecklingen stimuleras genom vårdarnas eget språk, genom högläsning av olika texter, guidade besök på museer och bibliotek samt bioföreställningar. Men de viktigaste språkliga situationerna är spontana pratstunder om vardagliga saker. På Skatan skapar vi pratstunder vid matbordet, ute på gården och vid utflykter samt vid samlingar och lekar. Barnen uppmuntras att använda sig aktivt av språket då de med egna ord återger en saga eller då de får hitta på en historia själva. Till våra teman hör sagotering (skriver ner sagor som barnen själv hittat på, på barnens eget språk). Vi tar också upp sagor som tema: läser, berättar, dramatiserar och leker en saga. Samt följer programmet språkplantan: - språklekar, mungymnastik, minneslekar m.m. Barnen får ibland ta med sig en favoritbok hemifrån som sedan läses upp för de andra barnen. Barnen får lära sig att lyssna till de vuxna och varandra samt respekterar andras idéer och åsikter. Kroppsspråk, mimik, språklekar, rim och ramsor, sagor lär barnen kommunikation och hur språket är uppbyggt. Språkövningarna ger baskunskaper för läs- och skrivinlärningen. Barnen ges möjlighet att bekanta sig med alfabetet. Språket ska förstärka barnens identitet. Då barnet går vidare till förskolan har det fått en grund för det svenska språket. På daghemmet finns även möjlighet att använda en språkvagn, som man kan få ha i tre veckor. Språkstödsbarnträdgårdslärarna har gjort vagnar som innehåller material för språkstimulerande stunder. Vagnarnas innehåll skall användas flitigt under dessa veckor och tillsammans med vuxna, som har fått handledning. Materialet är anpassat till olika åldrar och är något annorlunda än det sk vanliga materialet på daghemmen. 9

11 Matematik Då det gäller de matematisk- naturvetenskapliga ämnena ska inlärningsmiljön stimulera barnen till att utforska, experimentera och undersöka. Barnen får undersöka förhållanden, orsaker och följder. De uppmuntras till att ställa frågor och söka svar, tänka ut olika lösningar. Barnen lär sig genom att jämföra, mäta och utforska i sin omgivning. De får förståelse för former, mängd, storlek, proportioner mm. då de aktivt undersöker och utför olika experiment. Barnen får lära sig antal, siffror, tidsbegrepp mm. och vad de innebär. Som exempel kan nämnas att barnen på utflykter lär sig t.ex. bussens eller spårvagnens nummer, reflekterar över olika situationer där det är bra att veta olika siffror osv. På gården räknar barn och vuxna tillsammans med fingrar och i samlingen räknas antalet närvarande och frånvarande. Matematiken kommer oundvikligen fram i många olika vardagssituationer och det försöker personalen uppmärksamma barnen på. Klockan och tidsbegrepp gås också igenom med de större barnen. På Skatan ordnas det på onsdagar en 5-årsgrupp. Barnen bekantar sig då med lätta uppgifter kring matematik och svenska språket. Vi övar också olika räkneramsor och sånger. Omgivning, natur och hållbar utveckling När det gället miljöfostran är syftet att barnen lär känna sin omgivning. Genom utfärder till olika mål såsom Salutorget, Sveaborg, Högholmen och museer skapar de vuxna en möjlighet för barnen att lära känna sin egen närmiljö. Barnen får också kunskap om människan samt om djur och växtlighet i Finland. Vi följer med väderleken, naturväxlingar och årstider. Barnen ska få en uppfattning om hur viktigt det är att man respekterar och vårdar naturen, hur vi med sparsamhet, återanvändning, avfallshantering och kompostering kan spara naturresurser och miljö. Fysisk aktivitet Ett av målen är att barnen lär känna sin egen kropp och hur den fungerar. Barnen får lära sig färdigheter i sin egen takt, enligt sina egna förutsättningar och utgående från sin egen förmåga. Skillnader och olikheter mellan de individuella prestationerna ska beaktas. Den vuxna uppmuntrar och ger impulser till olika slag av rörelse och träning. 10

12 Motoriska färdigheter övas upp samtidigt som förmågan till att samarbeta utvecklas. Rörelselekar och idrottsgrenar, spel och dans, sagogymnastik mm. väcker intresse för fysisk aktivitet och höjer barnens kondition. Barnen besöker Skatuddens idrottshall en gång i veckan, på gården spelar och kastar de boll, löper samt leker fartfyllda lekar. Alexia och Skatan träffas i bland i parken för att leka tillsammans. Konst och kultur Målen för färdighets- och konstämnen är även att stimulera barnens fantasi och stärka självförtroendet. Barnen får ta del i traditioner som ingår i vårt kulturarv, samt bekanta sig med andra kulturer. Barnen bekantar sig med olika helgdagar, finlandssvensk kultur, olika utställningar och filmer riktade till barn. Den vuxna medverkar till att skapa stämningsfulla och glädjerika stunder av samhörighet då barnen kan uppleva skönhet och harmoni. Barnen uppmuntras till att använda alla sinnen. Många olika fester firas på daghemmet (bl.a. Halloween, Fndagen, självständighetsdagen, julen, påsken, första maj ). Barnen får bekanta sig med festetikett och hur det är att vara tillsammans med andra barn och vuxna. Barnen får bekanta sig med olika material och med hjälp av fantasi och kreativitet skapa egen konst, ge uttryck för tanke och känsla i skapandet. Då vi i verksamheten tar upp sagor eller talar om djur blir det möjligt för barnen att göra rekvisita, barnen får forma eller rita figurer och sedan använda dessa vid återberättandet. De får dramatisera och göra rollspel, bordsteater, lekar och fantasiäventyr som anknyter till sagan. Barnen ges tillfälle att utveckla sin förmåga att skapa genom hantverk, handarbete, bildkonst, teckning m.m. Verksamheten ska även ge barnen möjlighet till musikupplevelser av olika slag samt till möjlighet till att aktivt delta och producera sång och musik. Etik, religion och livsåskådning Syftet med den sociala och etiska fostran är att lära barnen fungera tillsammans i grupp. Barnen får lära sig respektera och ta hänsyn till andra och varandra. Den vuxna fungerar som modell genom att vara respektfull, tolerant, accepterande och förståelsefull gentemot barnen, vårdnadshavarna och arbetskamraterna. Barnen lär sig att alla är likvärdiga oberoende av bakgrund, ålder, kön, övertygelse och åsikt. Övningar med barnen uppdelade i mindre grupper ger dem möjlighet att lära känna varandra väl och att hitta relationer till de övriga i gruppen. 11

13 Stegvis-materialet är till stor hjälp här barnen får öva upp sin förmåga till empati och att ge akt på sina och andras känslor. Materialet ger stöd i hur man kan sätta namn på och ge uttryck för både positiva och negativa känslor. Barnen får hjälp med att lösa konflikter och de lär sig handla ändamålsenligt i konfliktsituationer. De vuxna hjälper barnen att få en uppfattning om vad som är rätt och fel, goda och onda handlingar. Barnen får diskutera med varandra om uppförande och beteende och regler som behövs för att åstadkomma trivsel för alla i samvaron. Reglerna ska gälla alla och fungera konsekvent. Barnens religiösa övertygelse ska beaktas. Daghemmet Skatan samarbetar med Johannes församlingen som en gång i månaden kommer och håller en liten andaktsstund. Vi har möjlighet att besöka Uspenskijkatedralen, Gamla kyrkan och Storkyrkan. 9. Utvärdering av verksamheten Utvärdering av dagvårdsverksamheten sker kontinuerligt. Personalen reflekterar konstant över metoder och situationer utgående från godtagna värderingar. Utvärderingen sker vid personalmöten då den dokumenteras, men kan också ske spontant i vardagliga situationer. Genom att ställa upp personliga mål och mål för verksamheten bidrar alla till att utveckla det gemensamma fostringsarbetet. Det är viktigt att kommunikationen mellan de vuxna i personalen är öppen och tillitsfull, att allas åsikter respekteras och att alla känner att deras arbetsinsats har ett värde. Vardagen på daghemmen varierar från dag till dag beroende på barngruppens storlek, närvaro av personal, väder etc. Verksamheten och personalen är mycket flexibel men det behövs fastställda mål för att verksamheten enligt innehållsområdena kan genomföras inom en rimlig tidsperiod. På veckomöten utvärderas veckans händelser. Det aktuella temat (ex. färger och former eller finska djur) utvärderas i slutet av månaden och personalen diskuterar temats ändamålsenlighet, dess förverkligande och barnens förmåga och sätt att lära sig av det. Planen för småbarnsfostran uppdateras och utvärderas en gång om året. Utvärderingen sker under våren och uppdateringen på hösten. Under daghemmens 12

14 gemensamma utbildnings- och planeringsdag diskuteras också planen för småbarnsfostran. 10. Fostringsgemenskapen När det gäller samarbete med föräldrarna ska deras åsikter och uppfattningar respekteras. Föräldrarna ska uppleva att de har möjlighet att påverka då det gäller det egna barnets fostran och inlärning. Personalen ansvarar för att skapa förutsättningar för en fostrande gemenskap. På daghemmet ordnas föräldramöten minst en gång per år. Under dessa möten går man igenom verksamhetsplanen och diskuterar olika förbättringsförslag. Barnets välbefinnande utgör grunden för verksamheten. Om något inte stämmer reagerar personalen genast genom att tala med barnen och deras föräldrar. Föräldrarna är i nyckelposition då det kommer till att diskutera de olika behoven barnen har, speciellt för de yngre barnen då de har större grundbehov. 11. Uppföljning och utvärdering av barnens utveckling Föräldrarna och fostraren gör tillsammans upp individuella vårdplaner för barnen. Personalen följer systematiskt upp barnets utveckling och utvärderar vårdplanen med vårdnadshavaren. Från och med hösten 2011 ordnas HYVE-4; mer omfattande hälsokontroll på barnet där man även tar hänsyn till familjen samt barnet i daghemmet. På daghemmet ordnas ett diskussion tillfälle dit föräldrarna kallas. Föräldrarna får bekanta sig i ett underlagsmaterial för diskussionen. Egenvårdaren och föräldrarna skriver tillsammans ett underlag, som sedan dagvården skickar till hälsorådgivningen. Rådgivningen svarar sedan till daghemmet och dokumentationen sparas på daghemmet. Barn med skärskilda behov följs upp med en habiliteringsplan som personalen, specialbarnträdgårdsläraren och vårdnadshavarna diskuterar fram. 13