Noteringar från Nätverksträff den mars 2014 i Linköping (lunch till lunch)

Transkript

1 Avfall Sveriges Exportnätverk: Noteringar från Nätverksträff den mars 2014 i Linköping (lunch till lunch) Dessa noteringar beskriver kortfattat vad som togs upp på mötet, innehåller bilder som visades och sammanfattar resultat från grupparbeten. De redogör ej för alla diskussioner och inlägg som var både många och engagerande! Intresserade är välkomna att höra av sig för att få mer information, i det fall det ej framgår av dessa noteringar. Mötet modererades av Stellan Jacobsson, Tekniska Verken i Linköping (vice ordf. i Avfall Sverige arbetsgrupp för export). Deltagare i bilaga mars Introduktion, exportsatsningen i dag och framöver samt förslag upplägg fortsättning (Stellan Jacobsson, TVL samt Jenny Åström, Avfall Sverige) Exportsatsningen står inför en brytpunkt där projektet i sin nuvarande form tar slut efter sommaren. För fortsatt verksamhet behövs finansiell medverkan och engagemang från statliga aktörer och företag. Bilder bilaga 2 Förslag svenskt center för avfallsteknikexport inom Avfall Sverige bilaga 3 Resurspoolen (Jenny Åström, Avfall Sverige) Resurspoolen är nu fylld och kan börja användas av vem som helst som frontar en kund och behöver förstärkning i uppdrag. Bilder bilaga 2 Informationsblad om poolen bilaga 4 Workshop: Sveriges USP ar (Unique Selling Points) vilka är de och hur kan de stärkas genom samarbete? (lett av Johan Böök, TVL) Gruppdiskussioner kring vilka Sveriges unika konkurrensfaktorer är på en internationell marknad samt hur olika aktörer kan stärka varandras erbjudande genom samverkan och samarbete. Resultatet redovisades gruppvis. Resultatet sammanfaller mycket med utfallet av rapporteringen från nätverksmedlemmar senare och redovisas därför sammanfattat och integrerat nedan. Presentation av ett Business Case där samverkan mellan kommuner, konsulter och leverantörer har lett till export. (Stellan Jacobsson, TVL, Erik Nordell, TVL, Stefan Nilsson, Optibag) Redogörelse för ett case där som utifrån kontakter mellan två kommuner (Linköping i Sverige samt Vesar i Norge) utvecklats till en exportmöjlighet för svenska konsulter och leverantörer. Bilder TVL bilaga 5 Bilder Optibag bilaga 6 Redogörelsen följdes av ett studiebesök på Tekniska Verkens biogasanläggning, som fungerat som referensobjekt i processen.

2 13 mars Tips och råd vid CV-skrivning (Ingrid Håstad, Sweco) Detta var en extrainsatt punkt till ordinarie programmet som vände sig till främst kommunrepresentanter som står inför uppgiften att fylla i CV att använda i internationella uppdrag (ett krav för alla som ingår i Resurspoolen). Sweco och ÅF kommer (kostnadsfritt) att bistå med kort kvalitetsgranskning av CV i poolen. Presentation pågående projekt: Vägledning för arbete med internationella avfallsplaneprojekt (Eva Myrin, Miljö och avfallsbyrån) Redogörelse för pågående uppdrag från Avfall Sverige samt input från nätverket. Vägledningen ska stötta de som med utgångspunkt i svensk erfarenhet arbetar med projekt gällande avfallsplanering i andra länder och de förhållanden som kan råda där. Bilder bilaga 7 Rapportering från och erfarenhetsutbyte mellan nätverksmedlemmar Varje presentation innehöll en summering av möjligheter med nätverket/satsningen, som har, hade kunnat eller skulle stärka projektet/verksamheten. Dessa samlades upp och redovisas nedan. Resultatet sammanfaller mycket med utfallet av grupparbetet om USP ar samt redogörelsen från ett business case dag 1, och redovisas därför sammanfattat. Kontaktuppgifter till presentatörerna, i de fall de ej redan står i bilderna, kan tillhandahållas från Jenny Åström. Dan Wärja, Cleanergy: Vikten av ett samarbete mellan offentlig och privat sektor lyckosam expansion för Cleanergy. Dan inledde med att konstatera vikten av ett nätverk i sig, då kontakter från tidigare nätverksträffar lett till ett samarbete och nya affärsmöjligheter. Han kunde därefter utifrån ett konkret exempel visa hur en referensanläggning i Eslöv spelat roll i vägen till affärer i flera andra länder. Bilder bilaga 8. Tomas Hallberg, Svenska Ambassaden i Moskva: Avfallsmarknaden i Ryssland samt kommande Sverigedagarna i Moskva med avfall på dagordningen. Sopor står högt på agendan i Ryssland och problemet blir snart akut då flertalet av landets deponier når sin maxgräns inom kort. Ambassaden bjuder in till Sverigedagarna i Moskva i juni, då bl a avfallsdag kommer att hållas. Bilder bilaga 9. Ingrid Håstad, Sweco: Exempel på hur kommunal expertis använts till att förstärka uppdrag i Georgien. Ingrid kunde vittna om hur mycket positiva effekter kunnat uppnås i avfallsprojekt i Georgien genom att på ett enkelt sätt nyttja en kommun som har redan har gjort jobbet att stötta i uppdraget. I detta fall anlitades maskinförare från Vetab för att hjälpa till att höja konkretiseringsgraden i projektet. Bilder bilaga 10. Jenny Åkermark, Kompetensspridning i Umeå: UMEVA - Framgångar i Xi án samt kommande konferens avfall/kina till hösten. Umeva har arbetat långsiktigt med Xi an i Kina med ICLD-medel vilket nu lett till kommersiell möjlighet för Sweco (kommunikationsuppdrag). Resurspoolstänket har använts i Umevas uppdrag, då kompetens från annan kommun (GÅ) plockats in då egna resurser saknades vid ett tillfälle. UMEVA planerar en Kina-konferens i september ev i samband med avslutningsseminarium för Xi an. Nätverket bjuds in att hålla nästa träff i samband med det. Bilder bilaga 11.

3 Angelica Ingerdal - Business Sweden: Business Swedens verksamhet och organisation fokus på avfall. Angelica arbetar sedan kort tid med avfall inom Business Sweden på Stockholmskontoret och ska koordinera marknadskontorens verksamhet inom området. Avfallsaktiviteter pågår bland annat för närvarande på följande kontor: - Indonesien: Delegationsresa maj inklusive plats i svensk paviljong på avfallsmässa. Inbjudan/info bilaga Brasilien: Gör en marknadsanalys inom avfall (svenska företag och aktörer i referensgrupp), har planer på vidare aktiviteter utifrån resultatet. Svensk paviljong planeras på utställning i samband med ISWAs årskongress i september. - Finland: Möjlighet att presentera innovativa lösningar på finska Avfallsverksföreningens seminariedagar i maj Inbjudan/info bilaga 17. Sandra Lindblom, Vafab Miljö: Rapport från pågående biståndsprojekt i Botswana. Vafab arbetar i ICLD finansierade projekt i Botswana och ser många egna vinster med detta, bla kompetenshöjande, etc. Utvecklingspotential borde finnas att liksom i fallet Umeva även skapa affärer av detta. Bilder bilaga 12. Maria Eugenia, Ekman & Quiroga International Consulting: Aktuella projektmöjligheter i Argentina, Uruguay och Galapagos öar. Maria samarbetar med Avfall Sverige och följer upp och analyserar projektförfrågningar som inkommer till Avfall Sverige från Syd- och Latinamerika. Just nu bedöms särskilt tre projekt som intressanta i Argentina, Uruguay och Galapagosöarna, men även möjligheter i Brasilien och Mexico bevakas. Bilder bilaga 13. Pål Mårtensson, Göteborg stad Kretslopp och Vatten: Internationell utblick. Pål gav en utblick på avfallshanteringen i olika länder och berättade om ett Zero Waste nätverk och dessa aktörer. Bilder bilaga 14 Richard Holm, RHTeknik: Affärsmöjlighet biogas i Sydafrika En projektmöjlighet för biogasanläggning i Sydafrika. Partners till ett konsortium sökes. Bilder bilaga 15 Summering av utfallet av -gruppdiskussioner kring möjligheter för aktörer att stärka varandras erbjudanden samt -erfarenheter från redovisning av business case/ presentationer: hur har, kan eller skulle nätverket kunnat stärka projektet/verksamheten Resultatet styrker i många fall pågående aktiviteter / inriktning på nätverket men ger också nya uppslag till arbetsgruppen att ta till sig för det fortsatta arbetet, samt vässar och finslipar argument, etc. Värdet av nätverkandet i sig -Nätverket som affärsarena -Tillgång till hög kompetens och expertis -Kontakter med andra som verkat på samma marknad Nätverket som kanal in till Sverige. Kanalisering / matchmaking av förfrågningar utifrån. Tillgång till större kritisk massa via pooltänk och samarbeten -Utnyttja varandra vid resurs- och kompetensbrist

4 Tillgång till kompetens som har gjort/gör praktiskt själva i uppdrag. -Det finns en mångårig praktisk erfarenhet bland de offentliga. Ej dyrt men stor effekt. Hitta någon som kan prata på samma nivå som mottagaren hos beställaren. Kommuner som bollplank, second opinion, tillhandahålla en genväg etc till kund som står inför en uppföra en likadan lösning som har gjorts i Sverige, slippa göra samma misstag, etc. Som vägbanare till eller i samarbete med leverantörer/konsulter etc som sedan gör bulkjobb. Offentliga garanter och referensobjekt, proof of concept värdefulla för system- och teknikleverantörer samt konsulter. -Av vikt att de vill och ställer upp (ta emot besök etc) -Marknadsför leverantören, berättar om och varför de är nöjda etc. Verkligt case som förstärker säljargumenten. -Om det offentliga bolaget ställer upp som värd för ett besök i de första kontakterna med en tänkbar kund ökar förtroendet. -Visa mer än bara anläggningen, även det som gjorts som helhet kring en anläggning (kommunikationsprocesser, planeringsprocesser, byggprocessen, etc, etc). -Nyttja möjligheten att bedriva utbildningar på anläggningen. -Pionjärsanda nyttja offentlighetens möjlighet att vara föregångare och testa nya tekniker i Sverige så att referensobjekt att användas på international marknad skapas. Höja den potentiella kundens mognadsgrad och kunskap kring avfallshantering som helhet ökar möjligheten till specifik affär Kunden har ofta en dålig bild av vad de behöver. De behöver få veta t ex: Hur har ni gått tillväga, vilka styrmedel har ni haft, hur ser finansieringen ut, den sociala sidan, återvinning, etc, etc. Utbildningar kan vara en väg till att höja mognadsgraden och specificera kundens behov Vad är unikt för Sverige, vad kan vi sälja på (exempel som togs upp under grupparbeten, ej heltäckande): -Stor öppenhet mellan de kommunala bolagen. -Kommunsamverkan och hur når vi fram dit. -Balans mellan system och marknad -Ett komplett system. Lagstiftning under en lång tid, tydligt. -Långsiktig och holistisk avfallsplanering (andra vill bara sälja maskiner) -Kombination av system avfall, energi, VA, etc., det holistiska perspektivet. -Vi tänker inte bara anläggningar. Vi kan visa mer än en anläggning. -Vi har både know how och show how. -Hög och lång beställarkompetens, uppföljning av krav etc vi följer LOU. -Öppen och rak upphandlingsprocess (utan att hamna i korruptiosnfällor) -Kommunikation vid anläggning av nya anläggningar etc, vikten av att vara transparent och öppen i kommunikationsprocesser. -Information och kampanjer, hur får man folk att sortera. -Skapa förtroende hos allmänhet etc. -Förbränningsteknik -Biogasteknik -Fordonsteknik -Hela kedjan matavfall (from waste to wheel) -Hög tekniknivå, god kvalitet etc. Bistånd som dörröppnare -Långsiktigt och uthålligt förarbete från kommun kan skapa kommersiell affär (ex Umeva Xi an) Tydligare kopplingar till och integration med akademi / FoU. -Yngre universitet upplevs som mer öppna för partnerskap etc.

5 Kort och enkel väg att uppnå samarbeten -Förenkla kopplingen mellan parter som vill samverka (ex leverantör och kommun), det ska vara standardiserat och enkelt (prislistor, mallar, etc) -Utveckla Resurspoolen och nätverket som resursbas till att bli interaktiv via Facebook etc. -Skapa konkurrensneutrala samarbetsformer Utveckla besökshantering och utbildningsverksamhet. Stöd till kommunen i tolkning av vad lagen säger om att ta betalt som kommun. Spelreglerna måste vara klara och tydliga. Ta fram affärscase att använda mot kunder, banker etc. Hur kan vi beskriva resan? Behov av verktyg för att kartlägga ansvarsförhållanden i projekt. Marknadsfokus -Skapa paketeringar utifrån kundens/marknadens behov. -Vilka marknader går systemtänket att sälja på? Olika förståelser på olika marknader. Är det t ex det kollektiva eller individen som vägar tyngst i en kultur? Lättare att inkludera systemtänk i det kollektiva. -Identifiera kunden lokalt vem är den drivande kraften inom t ex en stad? Kan vara en person eller en organisation som är driftig. -Större markandsnärvaro, vara gemensamt på plats på mässor etc, bli duktiga på att skryta etc. Summering samt hur går vi vidare med exportsatsningen? Dagens avslutades med en summering av Stellan Jacobsson som kunde konstatera att de mycket givande dagarna kretsat kring framför allt tre punkter: Rollfördelning i exportsammanhang Hur kan den kommunala sidan stärka exportaffären för de kommersiella aktörerna? Behovet av en riktad gemensam satsning Den närmaste tiden kommer fokus att vara att hitta finansiering för fortsatt verksamhet och ett erbjudande till att engagera sig med ekonomiska medel och / eller tid kommer att skickas ut till nätverksmedlemmar under våren.

6 Bilaga 1 Deltagare Ronny Arnberg (dag 2) Christian Baarlid Johan Böök Tomas Carlsson Maria Eugenia Quiroga Anna Hagberg Tomas Hallberg Melviana Hedén Richard Holm Ingrid Håstad Gert Kindgren (dag 1) Joachim Lantz (dag 1) Angelica Ingerdal Stellan Jacobsson Sandra Lindblom Karin Lindroth (dag 1) Nils Lundkvist Eva Myrin Olle Mårdsjö Pål Mårtensson Stefan Nilsson Ulf Nordberg Erik Nordell (dag 1) Martin Petersen Håkan Rylander (dag 1) Kanvaly Sangare Peter Thulin Jonas Törnblom (dag 1) Per Wulf (dag 1) Dan Wärja Jenny Åkermark Jenny Åström Stefan Östling På middagen deltog även: Dennis Ching Borlänge Energi / IVL KCB Consulting Tekniska Verken i Linköping Norra Dalarna Vatten och Avfall Ekman & Quiroga International Consulting Tyréns Svenska Ambassaden, Moskva Falu Energi och Vatten RHTeknik Sweco Kindgren & Partner Vatten och samhällsteknik Business Sweden Tekniska Verken i Linköping Vafab Miljö Renova Stockholms stad Miljö och Avfallsbyrån Manergy Göteborg stad Kretslopp och Vatten Optibag JTI Tekniska Verken i Linköping Pöyry Swedpower Sysav Avfall Afrika Purac Envac Joab Cleanergy Umeva/Kompetensspridning i Umeå Avfall Sverige Joab Hong Kong Economic and Trade Office