B U D G E T E K O N O M I P L A N

Transkript

1 B U D G E T E K O N O M I P L A N GODKÄND AV STADSFULLMÄKTIGE

2 Innehållsförteckning I Stadens vision, strategiska mål, kritiska framgångsfaktorer och mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 1 II Ekonomiska utgångspunkter 1. Den allmänna ekonomiska utvecklingen Det kommunalekonomiska läget Utvecklingen i Vasaområdet Näringslivet och arbetsplatserna Befolkningsutvecklingen Vasas ekonomiska ställning 16 4.Budgeten 2013 och ekonomiplanen Mål Basservicens fokusområden Bildningsväsendets fokusområden Tekniska sektorns fokusområden åren Totala utgifter i budgeten år 2013 och finansieringen av dem Inkomster och utgifter, verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat I budgeten Inkomster i resultaträkningen Utgifter i resultaträkningen Verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat Investeringar och lånebelopp Ekonomiska nyckeltal Balansering av ekonomin 26 Resultaträkning , innehåller affärsverk 27 Finansieringsanalys , innehåller affärsverk 28 Resultaträkning 2013, staden och affärsverken 29 Finansieringsanalys 2013, staden och affärsverken 30 III Mål Mål för Vasa stadskoncern 31 Affärsverkens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 34 IV Direktiv för verkställandet av budgeten för år V Åtgärdsprogrammet 40 Driftsekonomidelen, staden 41 affärsverken 159 Investeringsdelen 177 Resultaträknings- och finansieringsanalysdelen 193 Bilagor 1. Nya tjänster och befattningar Samfund som hör till Vasa stads koncern Befolkning områdesvis enligt ålder och språk i Vasa Befolkningen i Vasa månadsvis Fullmäktige

3 1 I STADENS VISION, STRATEGISKA MÅL, KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER OCH MÅL SOM ÄR BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL FULLMÄKTIGE

4 STADENS VISION (2025), STRATEGISKA MÅL, KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER OCH MÅL SOM ÄR BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL FULLMÄKTIGE Vasa energi för ett gott liv Strategiska mål (3 st.) Kritiska framgångsfaktorer (14 st.) Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige för perioden (42 st.) Mätare och ansvarsparter Utvecklingsförutsättningarna tryggas: en konkurrenskraftig stadsoch näringspolitik samt en enhetlig och attraktiv stadsstruktur, som stöder en hållbar utveckling. 1.1 Staden har invånare, vilket förutsätter en kommun som baserar sig på pendlingsområdet. Uppkomsten av en kommunstruktur som motsvarar besöks- och pendlingsområdet främjas. Kommunfusionsavtalet Vasa Lillkyro genomförs, Lillkyroområdets livskraft och tillväxt stärks. Mätare: Förberedelser för nya kommunfusionsbeslut görs i enlighet med regeringsprogrammet. Ansvarspart: Häyry Mätare: Åliggandena i sammanslagningsavtalet fullföljs. Ansvarspart: Häyry, sektordirektörerna Tillväxtavtal för Vasaregionen ingås, och en regional strukturmodell utarbetas. Mätare: Tillväxtavtalet ingås och arbetet med strukturmodellen fortgår. Ansvarspart: Häyry, Slotte-Kock, Järvelä Vasaregionens välkändhet och attraktivitet stärks med kommunikation. Mätare: Genomförandegraden av Vasaregionens kommunikationsstrategi och Vasas placering i imageundersökningar. Ansvarspart: Laitinen

5 1.2 Staden baserar sig på pendlingsområdet och har arbetsplatser år Tillgången på kunnig arbetskraft stärks med ett kvalitativt och riktat utbildningsutbud och kvalitativa inlärningsmiljöer. Fullföljandet av studierna effektiveras. Fortbildning i form av vuxenutbildning. Informations- och kommunikationsteknisk fortbildning för undervisningspersonal. Lokalförvaltningsgruppens åtgärder. Saneringen av Brändö campus inleds och genomförs. Ansvarspart: Knookala, Järvelä, Häyry Tillräckligt antal affärs- och företagstomter planläggs. Mätare: Delgeneralplanen för kvalitetskorridoren i Liselund och Risö till administrativ behandling, och detaljplanläggningen fortsätter. Ansvarspart: Järvelä Sysselsättningen främjas, målet är att arbetslösheten är klart lägre än landets genomsnitt. Specialåtgärder vidtas för ungdoms- och långtidsarbetslösheten. Mätare: Bättre arbetsplatstillväxt än det nationella genomsnittet. Arbetslöshetsprocenten näst lägst efter huvudstadsregionen i en jämförelse med de största städerna. En sysselsättningsstrategi uppgörs Ett utvecklingsprogram för landsbygdsnäringarna utarbetas och tilldelas resurser i enlighet med sammanslagningsavtalet. Ansvarspart: Häyry, Kaunisto, Slotte- Kock

6 1.3 Vasa är Nordens största och europeiskt sett ett viktigt centrum för energikunnande och -industri. 1.4 Vasa är västra Finlands ledande centrum för handel. Energiklustrets verksamhetsförutsättningar och synlighet stärks, och tillsammans med högskolorna och näringslivet befrämjas ett innovationskluster i Vasaregionen. Utbildningen inom energibranschen utvecklas, och tillgången på kunnig arbetskraft stärks. Nya företagsetableringar inom handelsbranschen främjas aktivt i staden. Mätare: Medverkan i projektet Energy Vaasa och i den regionala kommunikationsverksamheten. Ett energipolitiskt program uppgörs, med staten ingås avtal om ett innovationskluster. Ansvarspart: Häyry, Järvelä, Laitinen Mätare: Samarbetet mellan tekniska branschens läroanstalter och näringslivet utvecklas. Elev- och lärarutbyte stöds. Ansvarspart: Knookala Mätare: Vasa bildar med omsättningen mätt den största koncentrationen inom handelsbranschen i det gamla länsområdet. Fortsatt utvecklingsprojekt för stadscentrum. Ansvarspart: Häyry, Slotte-Kock, Järvelä 1.5 Stadsstrukturen är tät, välbalanserad, trivsam, har goda trafikförbindelser och stöder en hållbar ekologisk utveckling. Den byggda stadsmiljön, landsbygden och rekreationsområdena utvecklas och värnas. Etableringen av små och medelstora företag i landsbygdsområdena stärks. Trafikförbindelserna och logistikområdena i Vasaregionen utvecklas. Mätare: Vasa generalplan 2030, grönområdesstrukturen och det förebyggande kvalitetsstyrningsprojektet genomförs. Arkitekttävling om travbanan ordnas, och logistikservicen utvecklas. Affärs-, företags- och egnahemstomter planläggs i Lillkyroområdet. Ansvarspart: Järvelä Mätare: Fungerande färjtrafik i Kvarken. Vägplanen för Förbindelsevägen och flyglogistikområdet framskrider. Ansvarspart: Slotte-Kock, Järvelä

7 Stadens markpolitiska program justeras, en klimatstrategi för staden uppgörs, och energieffektivitetsavtalets handlingsplan efterföljs. Mätare: Det markpolitiska programmet och energieffektivitetsavtalet följs upp, en klimatstrategi utarbetas. Ansvarspart: Järvelä Förebyggande kvalitetsstyrning avsedd för kunderna tas i bruk inom byggnadstillsynen. Mätare: För mottagarna av tomterna ordnats info- och utbildningstillfällen. Energirådgivning vid bygglovsbehandlingen inletts.ansvarspart: Järvelä 1.6 Mångsidigt tomtutbud och förutseende och långsiktig planläggning. Ett mångsidigt utbud av bostadstomter säkerställs genom ett tomtutbud som motsvarar efterfrågan, antalet utbjudna egnahemstomter är 100 st/år. Mätare: Tomter planlagts enligt bostadsprogrammet, och tomternas kommunalteknik har byggts. Ansvarspart: Järvelä Ett operativt genomförandeprogram för markanvändningen uppgörs. Mätare: Programmet uppgjorts och tagits i bruk. Ansvarspart: Järvelä 2 Omsorg om välfärden: Vasa är ett internationellt och energiskt två- och flerspråkigt centrum för kultur och utbildning, som effektivt, verkningsfullt och rättvist tar hand om välfärd och kunnande. 2.1 Vasa profilerar sig som tvåoch flerspråkigt centrum för kultur och utbildning, och är också ett historiskt och kulturellt landskapscentrum. Vasas ställning som två- och flerspråkigt centrum för utbildning stärks. Mätare: Uppkomsten av tvåspråkiga inlärningsmiljöer stöds. Effektiverad finskundervisning i svenskspråkiga skolor. Engelskspråkig grundundervisning i åk 7. Målsättning att alla sökande kan erbjudas språkbadsplats. Ansvarspart: Knookala

8 Vasas ställning som attraktiv högskolestad stärks och samarbetet med högskolekonsortiet främjas. Mätare: Strategisk planering i utvecklingskommittén för utbildningsväsendet. Riktande av Vasa stads jubileumsmedel. Sammarknadsföringsåtgärder. Ansvarspart: Knookala, Laitinen Lärande stöds. Mätare: Informationsläskunnigheten och användningen av data- och kommunikationstekniken i undervisningen (ikt-program) främjas genom samarbete mellan läroanstalterna och biblioteket. Ansvarspart: Knookala Invandrarnas integration och möjligheter till arbete främjas. Mätare: För invandrare, som enligt projektet Delaktig i Finland överskridit läropliktsåldern, permanentas grundskolestudier. Ansvarspart: Knookala Stadens internationella kulturverksamhet och kulturtillgängligheten utvecklas. Mätare: Intensivt samarbete mellan kulturinstitutioner. Internationella kulturevenemang ordnas, och åtgärder för förbättrande av tillgängligheten vidtas. Ansvarspart: Knookala Bildningsväsendets verkningsfullhet främjas. Mätare: Projektet gällande bildningsväsendets verkningsfullhet genomförs. Ansvarspart: Knookala

9 2.2 Effektiv, områdesvis täckande och rätt dimensionerad basservice som beaktar alla invånare rättvist. Servicen för äldre främjar funktionsförmågan, egen aktivitet och delaktighet. Strukturreformen av äldreservicen fortsätter. Mångsidig, alternativ service inom småbarnsfostran erbjuds, t.ex. öppna daghem, familjedagvård och selektivt tillägg. Genom rimligt stora undervisningsgrupper säkerställs undervisningens kvalitet. Servicen stöder barn, unga och familjer, främjar välfärd och hälsa samt stärker delaktighet. Mätare: Större antal äldre som bor hemma. Ansvarspart: Kentala Mätare: Servicestrukturen inom äldreomsorgen förnyas enligt de godkända riktlinjerna. Ansvarspart: Kentala Mätare: Antalet olika verksamhetsformer och andelen deltagare. Ansvarspart: Knookala Mätare: Undervisningsresurs/elev. Undervisningsgruppernas storlek. Ansvarspart: Knookala Mätare: Ungdomsfullmäktige, ungdomsgarantimätare, multidisciplinära arbetsgruppens rapport om förebyggande av utslagning. Pilotprojekt gällande Blå bokens program. Kultur-, ungdoms- och motions- och idrottsservice med låg tröskel för barn och unga utvecklas. Uppnåendet av de i lagstiftningen föreskrivna tidsfristerna (utkomststöd, barnskydd, handikappservice och hälso- och sjukvård). En barnskyddsplan har utarbetats. Rapporter enligt 12 i hälso- och sjukvårdslagen om välfärd och hälsa samt välfärdsberättelsen som görs en gång per fullmäktigeperiod. Uppföljning av och deltagande i de nationella indikatorarbetsgruppernas arbete. Ansvarspart: Knookala, Kentala

10 Kollektivtrafiken utvecklas så att den motsvarar invånarnas behov. Behoven i de nya stadsdelarna beaktas då trafikleder och kollektivtrafiken utvecklas. Servicenätsutredningar kopplade till genomförandeprogrammet för markanvändningen görs (social- och hälsovård, dagvård, skolor). Mätare: Den regionala kollektivtrafikplanen genomförs i enlighet med projektet Ketju. Ansvarspart: Järvelä Mätare: Utredningarna utförda. Effektiverad planering. Ansvarspart: Kentala, Knookala 2.3 Livskvalitetsservice som stöder kreativitet, innovationsförmåga, handlingskraft, invånarnas samarbete och möjligheter att delta och påverka. Biblioteks-, kultur- och bildningstjänsterna utvecklas som helhet. Förutsättningarna för kultur-, idrotts- och annan fritidsverksamhet på eget initiativ främjas. Mätare: Ett kulturpolitiskt program utarbetas och det idrottspolitiska programmet tillämpas. Kasernområdet utvecklas för kulturen. Ansvarspart: Knookala 2.4 Säkerheten, trivseln och miljöns kvalitet utvecklas. En välfärdsplan för Vasa uppgörs. Mätare: En välfärdsplan har utarbetats och godkänts. Ansvarspart: Häyry, sektordirektörerna Mångsidiga och hinderfria boende- och mobilitetsmöjligheter, som motsvarar äldres och specialgruppers behov, skapas. Mätare: Hissbyggande i äldre fastigheter främjas. Bostadsprogrammets tillämpande följs upp. Ansvarspart: Järvelä

11 3 Fungerande stadsorganisation: Vasas stadskoncern är produktiv och verkningsfull och främjar kundorientering och samhörighet. 3.1 Stadens verksamhet genomförs på ett kundorienterat sätt. Den strategiska planeringen, det sektorövergripande samarbetet och fungerande servicenät och serviceprocesser samt projekt utvecklas. Mätare: Från och med 2013 är strategiuppdateringen och budgetberedningen en del av samma process. Ett utvecklingsprojekt för projektverksamheten startas. Utvecklingen av serviceprocesserna fortsätter. Ansvarspart: Stadens ledningsgrupp Ägarstyrningen utvecklas och öppenheten utökas. Mätare: De förnyade koncerndirektiven godkänns och bedömningspraxis utarbetas. Ansvarspart: Finne Regelbundet hålls olika typer av medborgarforum och växelverkande tillställningar områdesvis och för olika medborgargrupper. Mätare: Arrangerade forum, medborgartillställningar och hörandetillfällen för kommuninvånarna. Ansvarspart: Häyry, sektordirektörerna 3.2 Staden är en rättvis, ansvarsfull och konkurrenskraftig arbetsgivare. Ledarskaps- och chefskompetensen utvecklas. Mätare: 90 % av cheferna påbörjat förmanspassutbildningen i slutet av Ansvarspart: Kaunisto HR-ledarskapssystem och -processer utvecklas. Mätare: Interna anvisningar och tillvägagångssätt (bl.a. introduktion) uppdateras, HR-processerna beskrivs och arbetsfördelningen och ansvaren i ledarskapssystemet utreds. Ansvarspart: Kaunisto Organisationskulturerna och verksamhetssätten samordnas till följd av kommunfusionen. Mätare: Stödåtgärder i anslutning till förändringsberedskapen tagits i bruk för chefer och arbetstagare år Kaunisto

12 3.3 Stadens ekonomi sköts balanserat och långsiktigt. Ett balanseringsprogram för ekonomin uppgörs. Mätare: Ekonomin är i balans i slutet av ekonomiplaneringsperioden. Ansvarspart: Häyry, Finne 3.4 Servicen produceras kostnadseffektivt och skatterna, avgifterna och taxorna hålls konkurrenskraftiga. Servicenivån, inkomstskattesatsen, fastighetsskattesatsen samt vatten- och avloppsvattenavgifterna avviker inte väsentligt från nivån i grannkommunerna och jämförelsestäderna. Enhetskostnaderna för servicen ligger på medelvärdet i jämförelsegruppen. Den ekonomiska rapporteringen förbättras. Mätare: Jämförelsegruppernas medelvärde överskrids och underskrids inte väsentligt. Ansvarspart: Finne Mätare: Jämförelsegruppens medelvärde överskrids inte. Ansvarspart: Finne Mätare: Ett nytt rapporteringssystem tas i bruk. Ansvarspart: Finne

13 11 II EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 1. Den allmänna ekonomiska utvecklingen Granskningen som beskriver den allmänna ekonomiska utvecklingen samt granskningen av det kommunalekonomiska läget baserar sig på en uppskattning som presenterats i samband med statens budgetproposition ( ) om konjunkturutsikterna samt Finlands Kommunförbunds uppgifter om den kommunala ekonomin. Finlands samhällsekonomi växte snabbt i början av år 2011; under det första kvartalet till och med i en takt på cirka fem procent. Samhällsekonomins utveckling har dock varit osäker sedan den senare delen av år Senaste år ökade Finlands samhällsekonomi 2,7 % och tillväxten var i stor omfattning beroende av den privata inhemska efterfrågan. En ökad osäkerhet under det innevarande året har synts speciellt i de privata investeringarna. Det svaga läget i fråga om efterfrågan speciellt på euroområdet bedöms leda till att exporten minskar. Importen har ökat mera än exporten och på så sätt har handelsbalansen blivit klart negativ. Finansministeriets konjunkturprognos bygger på uppfattningen att det inte sker några dramatiska förändringar i euroområdets struktur, men händelserna under den senaste tiden har emellertid visat att situationen nu har blivit allt allvarligare. En snabb lindring av krisen är inte sannolik. Osäkerheten beträffande den ekonomiska trenden har förblivit stor från och med slutet av andra halvåret 2011 och det här har avspeglat sig i den finländska ekonomin via flera olika kanaler. Den ökade osäkerheten syns särskilt i de privata investeringarna, eftersom de förutspås minska med något över 1 % jämfört med året innan. I år förutspås tillväxten inom nationalekonomin bli 1 % och den är helt beroende av den inhemska efterfrågan. Med hänsyn till konjunkturläget förblir situationen på arbetsmarknaden överraskande bra. I år förutspås arbetslöshetsgraden sjunka ytterligare och årsmedeltalet förutspås bli 7,6 % Totalproduktionen år 2013 förutspås likaså öka 1 %, men tillväxtstrukturen blir mångsidigare. Den privata konsumtionen förblir den viktigaste tillväxtkällan, men exporten förutspås också öka. Jämfört med de tidigare åren på 2000-talet räcker den anspråkslösa produktionsnivån inte till för att upprätthålla sysselsättningsökningen och arbetslösheten börjar öka år År 2014 förutspås konjunkturerna förbättras, men tillväxten förutspås ännu bli bara 2 %. Man bör lägga märke till att den ekonomiska tillväxten i Finland sannolikt kommer att försämras från den tidigare förverkligade sedvanliga nivån, eftersom befolkningen i arbetsför ålder har börjat minska och även investeringsgraden tycks ha gått ner permanent. Som medlem av euroområdet ställs Finland inför stora utmaningar inom den närmaste framtiden. Situationen i euroområdet är problematisk och ingen snabb lösning är att vänta. Detta leder till att den ekonomiska tillväxten förblir långsam i en stor del av Europa. Finlands exportindustri kommer alltså inte att få någon betydande draghjälp från Europa under de närmaste åren. Samtidigt är också exportefterfrågan utanför Europa sämre än det som tidigare beräknats. De mest betydande risker som hotar Finlands ekonomi är till sin natur sådana att man inte kan påverka dem direkt. Chockvågor från finansmarknaden och den internationella ekonomin syns mycket snabbt hos oss beroende på att den finländska ekonomin är så öppen. Trots att den finländska ekonomin för närvarande hör till de starkaste i euroområdet, så är den också på grund av sin öppenhet en av de mest sårbara. I Finland är förändringarna i totalproduktionen stora och i bakgrunden finns oftast faktorer som har att göra med utrikeshandeln BNP, tillväxt-% 3,1 2,7 1,0 1,0 2,0 Konsumtion, tillväxt-% 2,6 1,8 1,5 1,0 1,3 Investeringar % 1,9 6,8-0,5-0,2 3,1 Arbetslöshet, % 8,4 7,8 7,6 8,1 7,9 Konsumtionspriser, tillväxt-% 1,2 3,4 2,6 2,4 2,3 (Källa: FM)

14 12 2. Det kommunalekonomiska läget Granskningen som beskriver den allmänna ekonomiska utvecklingen samt granskningen av det kommunalekonomiska läget baserar sig på en uppskattning som presenterats i samband med statens budgetproposition ( ) om konjunkturutsikterna samt Finlands Kommunförbunds uppgifter om den kommunala ekonomin. Den kommunala ekonomin såg ut att klara sig bättre än förutspått vid finanskrisen och år 2010 var den kommunala ekonomin nästan i balans. Den kommunala ekonomins läge försämrades i genomsnitt år 2011, då skatteinkomsterna tillväxt dämpades och utgifterna för sin del ökade snabbare än föregående år. År 2012 uppskattas kommunernas skatteinkomster öka långsammare än senaste år. Det viktigaste skatteunderlaget för kommunalskatten utgörs av löneinkomsterna, vilkas tillväxt avtar från 4 ½ procent föregående år till 3 procent. Kommunernas samfundsskatteintäkter sjunker både som en följd av att den tillfälliga höjningen av utdelningen halveras och av att företagens resultatutveckling försämras. Totalt förutspås skatteinkomsternas tillväxt bli 2 %. Ökningen i kostnadsnivån för basservice uppskattas bli ca 3 % och höjningen av inkomstnivån inom kommunsektorn likaså ca 3 %. De nominella konsumtions- och investeringsutgifterna beräknas öka med 4 %. Eftersom utgifterna förutspås växa snabbare än inkomsterna, försämras den kommunala ekonomin ytterligare. En försvagad kommunal ekonomi innebär en allt snabbare skuldsättning inom den kommunala ekonomin. Tillväxten i statsandelar stannar på ca 1,5 procent år Tillväxten bromsas upp av en nedskärning av statsandelar med 125 miljoner euro samt en frysning av indexförhöjningen av statsandelarna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde med en effekt på 50 miljoner euro. Ovan nämnda nedskärningar i statsandelar för år 2013 är tilläggsnedskärningar på de statsandelsnedskärningar på totalt 631 miljoner euro för år 2012 som redan gjorts. I statsandelarna för basservicen görs en indexförhöjning på 3 procent, vilken ökar statsandelarna med ca 230 miljoner euro år Utöver detta ökar förändringar i befolkningsmängden och åldersstrukturen statsandelarna. Enligt ramarna för statens ekonomi för åren kommer statsandelarna ytterligare att skäras ned på så sätt att år 2014 är nedskärningarna 250 miljoner euro och år 2015 ytterligare 500 miljoner euro utöver de tidigare nedskärningarna. Sålunda skulle den minskning av statsandelarna som görs åren vara totalt 875 miljoner euro och följaktligen, med nedskärningen för år 2012 beaktad, de statsandelar som ska skäras ned åren vara sammanlagt drygt 1,1 miljard euro. Kumulativt granskat innebär det här att kommunerna åren skulle få statsandelar på 3,4 miljarder euro mindre än de skulle ha fått utan de nedskärningar som beslutats i regeringsprogrammet samt ramarna för statsekonomin åren Tillväxten i prisindexet för basservice förutspås vara i medeltal ungefär 3 % åren Konsumtionsmängden antas under prognosperioden öka med knappt en procent och följer trycket på efterfrågan på basservice föranlett av ändringen i befolkningens åldersstruktur och mängd. Investeringstrycket inom kommunsektorn är omfattande till följd av bland annat ombyggnadsbehov, stora projekt i tillväxtcentrumen samt de pågående strukturreformerna. Huruvida kommunernas investeringsplaner realiseras förutspås dock i stor utsträckning bero på det kommunekonomiska läget och priset på lånade pengar. Om den ovan beskrivna inkomst- och utgiftsutvecklingen förverkligas, kommer den kommunala ekonomin under de närmaste åren att visa på ett klart underskott. Utsikterna för kommunalekonomin under de närmaste åren har försämrats jämfört med det som tidigare uppskattats.

15 13 Kommunernas bruttoskuld har till nivån ungefär trefaldigats från och med år På motsvarande sätt har skulden i relation till bruttonationalprodukten fördubblats under samma tidsperiod. Om inkomsterna och utgifterna utvecklas på beskrivet sätt, skuldsätter sig kommunalekonomin i accelererande takt. Då räntenivån börjar stiga på medellång sikt, stramar det åt kommunalekonomin och särskilt de svårast skuldsatta kommunernas spelrum ytterligare. Inom kommunalekonomin håller det på att uppstå en exceptionellt djup obalans som äventyrar kommunalekonomins hållbarhet, om den allt djupare underskottsspiralen inte kan brytas i tid. Utsikterna försämras ytterligare av att trycket på kommunalekonomin från den åldrande befolkningen fortsätter att öka även på längre sikt. En hållbar sanering av kommunernas ekonomi förutsätter att man i kommunerna vidtar snabba åtgärder för att dämpa utgiftsökningen redan i år. Åren ska huvudvikten enligt basservicebudgeten finnas på strukturella åtgärder som dämpar utgiftsökningen. Personalutgifterna utgör merparten av utgifterna inom kommunalekonomin, varvid en dämpning av ökningen av löneutgifterna enligt basservicebudgeten är oundviklig. 3. Utvecklingen i Vasaområdet 3.1. Näringslivet och arbetsplatserna Vasaregionen är med beaktande av invånarna och näringslivet ett av Finlands mest internationella områden. Industrin i Vasa har stor betydelse både nationellt och regionalt. Nordens största energikluster fungerar som lokomotiv för Vasas näringsliv. Positionen som energitekniskt kompetenscentrum grundar sig på undervisningen och industrin inom energisektorn i Vasa och därtill ansluten annan affärsverksamhet. Det totala antalet företag som är verksamma inom energiindustrin är över 120, och antalet anställda inom dem är cirka Företagens sammantagna omsättning är kring fyra miljarder och av företagens produktion går cirka 70 % på export. Exportindustrins utveckling är dock starkt beroende av de världsekonomiska konjunkturerna. Vår industri producerar investeringstillgångar och är alltså mycket beroende av att finansieringsmarknaden fungerar. ARBETSPLATSERNA ENLIGT NÄRINGSGREN I VASAREGIONEN Tillverkning Hälso- och sjukvård, sociala tjänster Parti- och detaljhandel Utbildning Byggverksamhet Offentlig förvaltning och försvar, obl.soc.fösäkr. Uthyrning, fastighetsservice, rese- och stödtjänster Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik Transport och magasinering Primärproduktion Informations- och kommunikationsverksamhet Övrig serviceverksamhet Hotell- och restaurangverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Kultur, nöje och fritid VVS-, el- och avfallshantering osv. Fastighetsverksamhet Övriga och icke klassificerade KÄLLA : STATISTIKCENTRALEN STADSUTVECKLING / JK

16 14 Sysselsättningen inom Vasaregionens företag har hållits på en relativt bra nivå trots de ekonomiska osäkerhetsfaktorerna. Vasa klarade också av den föregående lågkonjunkturen ( ) bättre än det övriga landet. Det försämrade konjunkturläget under år 2012 har inte kunnat ses lika starkt i Vasaregionen som i övriga Finland. Den allt starkare servicesektorn och tillväxtutsikterna inom handeln bidrar också till att lindra de ekonomiska osäkerhetsfaktorerna och kan på ett betydande sätt påskynda arbetsplatsutvecklingen under de närmaste åren. Vasas arbetsplatssufficiens (133,5 %) är den största bland de 20 största städerna, dvs. Vasa erbjuder relativt sett mest arbetsplatser till sina grannkommuner. Till Vasa pendlade i genomsnitt personer år Antalet personer som pendlar till Vasa ökade med nästan personer åren En betydande del av pendlarna (ca 42 %) kommer från Korsholm (ca personer). Från Laihela, Lillkyro och Malax till Vasa pendlar sammanlagt ca personer. Även antalet pendlare från Vasa till andra ställen ökade under samma tidsperiod TYÖPAIKAT VAASAN SEUDUN KUNNISSA ARBETSPLATSERNA I VASAREGIONENS KOMMUNER Vaasa - Vasa Mustasaari - Korsholm Vöyri-Vörå Laihia - Laihela Maalahti - Malax Isokyrö - Storkyro Vähäkyrö - Lillkyro Korsnäs LÄHDE: TILASTOKESKUS / KÄLLA: STATISTIKCENTRALEN KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK I Vasa har antalet arbetsplatser ökat med nästan under de senaste tio åren. I Vasas stadsregion var ökningen i antalet arbetsplatser den sjätte största åren av Finlands totalt 36 stadsregioner. Vasa stadsregion är enligt antalet arbetsplatser den nionde största ( arbetsplatser) och till folkmängden elfte största ( invånare). Arbetsplatsökningen syns i Vasa även i form av en kraftigare befolkningstillväxt. Efter lågkonjunkturen i början av 2000-talet har man i Vasa kommit in på en god tillväxtbana. Under de fem senaste åren har befolkningen vuxit med i genomsnitt över 500 personer per år. Fram till september 2012 har befolkningen ökat med 512 personer räknat från årets början. Variationerna i antalet arbetslösa har varit små under år Antalet arbetslösa har under de två senaste åren varierat mellan 7 8 %. Arbetslöshetsgraden i Vasa var 7,6 % i slutet av augusti år

17 , vilket är 0,1 %-enheter sämre än under motsvarande tid föregående år (arbetslöshetsgraden i hela landet var 9,1 %). Antalet arbetslösa är fortsättningsvis större än år 2008 och minskande av den strukturella arbetslösheten är en stor utmaning. Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden i Vasa är dock klart under arbetslöshetsgraden i hela landet. 3.2 Befolkningsutvecklingen Vasas folkmängd översteg gränsen invånare i september 2011 och torde överskrida invånare före utgången av år I och med kommunsammanslagningen ökar folkmängden till nästan invånare. Enligt Vasas befolkningsplan ökar stadens folkmängd med cirka femhundra invånare per år. För en växande stad är det typiskt att speciellt de ungas och seniorbefolkningens andel ökar. Det här ställer stadens serviceproduktion inför stora utmaningar. Befolkningsförändringar inom Vasas pendlingsområde fr.o.m. början av sept. Förändr fr. årets början Vasa Korsholm Laihela Vörå Malax Storkyro Lillkyro Korsnäs Vasa Stadsregion tot Vasa-Korsholm Vsa-Korsholm Laihela Källa: Statistikcentralen. och BRC

18 16 35,0 30,0 25,0 VÄESTÖMUUTOS IKÄRYHMITTÄIN (%) BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING ENLIGT ÅLDERSGRUPP (%) 25,3 28,0 24,5 24,4 31,2 20,0 15,0 10,0 13,6 11,5 5,0 5,1 0,0 0,0-5,0-10,0-6, KAUPUNKIKEHITYS / STADSUTVECKLING / JK Även folkmängden i hela Vasas pendlingsregion växer, och ökningen är särskilt kraftig i stadsregionens kärnområde. Jämfört med andra stadsregioner är befolkningsutvecklingen i Vasaregionen snabb. Befolkningen i regionen har ökat med ca personer under de sex senaste åren, dvs. med i medeltal ca 860 personer per år. Vasa stadsregion hör förutom Lahtis, Seinäjoki, Tavastehus och Kuopio till de stadsregioner med ca invånare vars befolkning har ökat snabbt (med ca personer). I denna grupp har befolkningstillväxten i Vasaregionen varit snabbast. Befolkningstillväxten beror, förutom på områdets starka sysselsättningsläge, omfattande utbud av studieplatser och goda nativitet även på den relativt omfattande invandringen. Av befolkningen i Vasa är ca 69,0 % finskspråkiga, 24,5 % svenskspråkiga och ca 6,5 % talar andra språk. Särskilt den del av befolkningen som talar andra språk har vuxit kraftigt ända sedan 1990-talets början från några hundra personer till nästan fyra tusen i nuläget. 3.3 Vasas ekonomiska ställning År 2011 var positivare än väntat när det gäller Vasa stads ekonomi. Skatteinkomsterna ökade med 17,2 miljoner euro, dvs. 7,5 % tack vare det utmärkta inflödet av samfundsskatt. Kommunalskattens skattesats har sedan år 2010 varit 19,5 %. Budgetens inkomstprognos för kommunalskatten samt statsandelsprognosen baserar sig på en 0,9 % årlig befolkningsökning, enligt Vasas egen befolkningsprognos; ökningen är större än den ökning som Statistikcentralen förutsagt. Befolkningstillväxten i Vasa år 2011 var 811 personer, dvs. 1,4 %. De beskattningsbara inkomsterna som motsvarar den debiterade kommunalskatten har i Vasa varit på en nivå som är högre än hela landets medelvärde under hela 2000-talet. Även inflödet av skatteinkomster i relation till invånarantalet har i Vasa varit cirka 5 10 % högre än landets medelvärde. Samfundsskatteintäkterna beräknades öka år 2012 med ca 7 %, vilket är en betydligt mindre ökning än i fjol. Samfundsskatteintäkterna har till följd av det mycket osäkra ekonomiska läget sjunkit från 2011 års nivå med mer än 10 %. Ökningen år 2011 berodde på en bättre resultatutveckling för företagen i Vasa jämfört med landets genomsnittliga utveckling åren 2008

19 17 och 2009, som höjde Vasas samfundsskatts fördelningsandel ca 40 %. Det finns mycket stora osäkerhetsfaktorer i samfundsskatteprognosen, vilka hänför sig till skatteinflödet på nationell nivå och det sätt på vilket det bestäms. Minskningen av samfundsskatteintäkterna beräknas fortgå år 2013 då inflödet minskar ca 5 %, dvs. med ca 2 miljoner euro i förhållande till det uppskattade utfallet för år Samfundsskatten har relativt sett stor betydelse för Vasas ekonomi, och utvidgningen av serviceproduktionen har i stor utsträckning finansierats genom ökningen av samfundsskatteintäkterna. I och med att samfundsskatteintäkterna nu minskar medför det betydande utmaningar för balanseringen av stadens ekonomi. Ändringarna av statsandelarna för år 2013 är ca 4,6 %. Nedskärningarna av statsandelarna försvagar utvecklingen av statsandelarna för basservice. Vasas statsandelsökning beskärs dock framför allt av den branta stegringen av skatteinkomstutjämningen. År 2011 betalade Vasa 10,7 miljoner i skatteinkomstutjämning och 12,5 miljoner år Enligt prognosen ökar skatteinkomstutjämningen nästa år till rentav 17,6 miljoner. Ökningen är mer än 5 miljoner, dvs. över 40 %. Man har försökt dämpa ökningen av stadens verksamhetsutgifter, men ökningen överskrider alltjämt målnivån. Därför har det primära målet vid utarbetandet av den ekonomiska ramen för år 2013 varit att dämpa ökningen av verksamhetsutgifterna. En förbättring av de strukturella förändringarna och produktiviteten inom serviceproduktionen har en nyckelposition när det gäller att få stadens verksamhet på en ekonomiskt hållbar grund. Den snabba ökningen av verksamhetsutgifter och de betydande investeringarna under de senaste åren har medfört att stadens lånestock vuxit i rask takt. Vid en jämförelse med den nationella snittnivån är det fortfarande möjligt att ha stadens lånestock under kontroll, men den snabba ökningen försämrar hastigt lånestockens nyckeltal. Enligt utfallsprognosen för år 2012 ser stadens driftsekonomi ut att förverkligas i enlighet med budgeten. Det här innebär ändå att resultatet för år 2012 visar underskott. Skatteinkomstprognoserna överskrids i förhållande till budgeten, men ökningen av driftsutgifterna är fortsatt snabb. Enligt prognosen hotar verksamhetsutgifterna att förverkligas nästan 5 % högre än år Orsaken till den stora utgiftsökningen är trycket på överskridningar av utgifterna inom social- och hälsovårdsväsendet och specialsjukvården. Vasa bygger som bäst nya bostadsområden bl.a. i Bobäck och Böle, och avsikten är att under de närmaste åren fortsätta bygga nya bostadsområden. Staden bygger och renoverar även skol-, daghems- och andra basservicebyggnader i och med att fastighetsbeståndet blir äldre. Även de projekt som idrotten och fritidsverksamheten samt logistikfunktionerna ska genomföra de närmaste åren fordrar en ansenlig finansiering. Stadens investeringsnivå har i sin helhet stigit betydligt på senare år. År 2011 investerade staden för nästan xx miljoner euro och år 2012 för inemot xx miljoner euro. I och med att årsbidraget blir mindre räcker stadens inkomstfinansiering dock inte längre till för att finansiera investeringarna, och investeringsnivån måste sänkas. Den offentliga ekonomin har, förutom den instabilitet som den ekonomiska krisen innebär, framför sig en betydande utmaning i och med att de stora åldersklassernas går i pension och andelen av dem som hör till arbetskraften minskar som en följd av det. Förutsättningarna för en ökning av andelen sysselsatta försämras. Till följd av ökningen av servicekostnaderna, som beror på att befolkningen blir äldre, är det nödvändigt att begränsa den övriga utgiftsökningen. Det faktum att lånestocken ökar är dessutom förenat med risker med tanke på stadens finansiella balans. De nämnda utgångspunkterna innebär snäva ramar för planeringen av verksamheten under de närmaste åren.

20 18 4. Budgeten 2013 och ekonomiplanen Mål Stadens vision och strategi har uppdaterats och de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige har fastställts utgående från visionen och strategin. Målen presenteras i början av budgetboken. De mål som framlagts i samband med förvaltningarnas motiveringar är bindande i förhållande till fullmäktige till den del som detta har nämnts separat. Ansvarspersonerna för de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige har beslutats i fullmäktige i samband med fastställandet av målen Basservicens fokusområden Förändringarna i befolkningens åldersstruktur kommer även i fortsättningen att avspegla sig kraftigt i servicebehovet i Vasa och i den kommande servicestrategin. Befolkningsprognosen för åldersgrupperna 65+ och 70+ är måttlig, men i den med tanke på servicebehovet viktigaste åldersgruppen 85+ förväntas ökningen vara proportionellt sett störst. Kommunsammanslagningen med Lillkyro i början av 2013 medför nya utmaningar när det gäller ordnande av service för ett bredare befolkningsunderlag samt för ett geografiskt större område. Då socialvårdsservicen i Laihela senast i början av v.2015 överförs att skötas av Vasa innebär det en allt starkare sammankoppling med social- och hälsovården i Vasa stad. Inom lagstiftningen bereds stora lagstiftningsprojekt, som kommer att påverka hela sektorn. Lagstiftningsprojekt som har anknytning till kommunreformen är kommunstrukturreformen, finansieringssystemreformen, totalreformen av kommunallagen, lagen om ordnande av social- och hälsovården samt utvärderingen av kommunernas uppgifter. Man stärker kommunernas och de eventuella social- och hälsovårdsområdenas ansvar när det gäller att ordna service. Genom reformen stärker man integrationen mellan social- och hälsovårdstjänsterna samt den specialiserade sjukvården och primärvården. På så sätt skapar man så omfattande servicehelheter som möjligt, minskar på byråkratin och stärker basservicen. Genom reformen säkerställs kommuninvånarnas rätt till närservice. Det finns bl.a. fem specialupptagningsområden för uppgifter i anslutning till arbetsfördelning, samordning och planering samt myndighetsuppgifter. Specialupptagningsområdenas roll och uppgifter preciseras i det fortsatta arbetet så att kommunernas ställning som den instans som ordnar tjänster stärks. Som en del av kommunstrukturreformen bereder social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för servicestrukturen för social- och hälsovårdspolitiska ministerarbetsgruppen ett mera detaljerat förslag till social- och hälsovårdens servicestruktur som ska vara klar senast i slutet av Reformen av socialvårdslagen är en del av en mera omfattande totalreform av social- och hälsovårdslagstiftningen. Målet med den nya socialvårdslagen är att säkerställa olika befolkningsoch åldersgruppers rätt till tillräckliga socialtjänster, flytta tyngdpunkten till den förebyggande verksamheten och ett tidigt stöd samt förstärka samarbetet mellan olika aktörer. Förutom den nya socialvårdslagen granskas socialvårdens speciallagstiftning samt gränssnittslagarna, i vilka stiftas bland annat om klientavgifterna och klienternas ställning och rättigheter. Utifrån riktlinjerna som arbetsgruppen för reformen av socialvårdslagstiftningen har fastställt bereds även en lag som tryggar äldre personers tillgång till social- och hälsovårdsservice (s.k. äldreservicelagen). Lagens syfte är att främja den åldrande befolkningens välfärd och hälsa, att minska skillnaderna i välfärd och hälsa, stöda äldres delaktighet och ork, främja äldres självständiga livsföring genom att i tid ingripa för att motverka en försämring av funktionsförmågan och riskfaktorer som ansluter sig till den samt att trygga äldres tillgång till bedömning av servicebehovet och tillräcklig service av god kvalitet. I enlighet med de riktlinjer som stadsfullmäktige har godkänt fortsätter man att utveckla äldreomsorgen i Vasa. Utvecklande av hemvården och anhörigvården är viktiga element i servicestrukturförändringen. Merparten av långvården upphör vid stadssjukhuset och sjukhuset byggs om till ett rehabiliteringssjukhus och

21 19 center. Långvården sköts i fortsättningen som serviceboende i ett steg, och där kan invånarna bo ända till livets slut. De stödda servicehusen flyttas till hemvården. I fråga om hälsovården förutsätter bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen och de preciseringar som gjorts i den, ytterligare resurser. Rapportering i form av en välfärdsberättelse samt uppgörande av en plan för ordnande av hälso- och sjukvården kräver också samarbete mellan kommunerna. De datatekniska kraven och ibruktagande av vårdanmälan inom den öppna vården samt elektroniska recept förutsätter ytterligare stora satsningar. Utsikterna inom kommunekonomin försämras under de närmaste åren då inkomstökningen avmattas. Det kommer dock att vara svårt att göra tillförlitliga prognoser för utvecklingen. Samtidigt ökar trycket ytterligare på social- och hälsovården på grund av att befolkningen åldras. Utvecklingen när det gäller Vasa stads ekonomi har under de senaste åren varit starkare än i övriga Finland. Vasa stads servicestrategi fastställer riktlinjerna för hur kommunservicen inom verksamhetsområdena ordnas i vår stad på kort och på lång sikt. Äldreservicelagens bestämmelser reglerar avsevärt tempot för hur strukturella förändringar förverkligas inom socialoch hälsovården Bildningsväsendets fokusområden Bildningsväsendets fokus under åren ligger på stärkandet av Vasas ställning som ett två- och flerspråkigt centrum för utbildning och kultur. Bildningsväsendets verkningsfullhet förbättras genom att man koncentrerar sig på stadsbornas behov och på vad som fås till stånd med bildningsväsendets service. Servicen förbättras bl.a. genom att bildningsväsendet utvecklas så att det blir en enhetligare sektor än tidigare. Skapande av gemensamma strategiska mätare, mätning av bildningsväsendets verkningsfullhet som en helhet och den data- och kommunikationstekniska strategi som görs på undervisningssidan och det kulturpolitiska programmet är åtgärder som för sin del förenar bildningsväsendet som sektor. Att många ledande tjänstemän går i pension medför egna utmaningar för verksamheten. Överföringen av kunskap och introduktionen av nya personer i uppgifterna ska säkerställas. Pensioneringarna ses som en möjlighet att granska och förnya organisationsstrukturen och förvaltningen. Enligt prognosen ökar antalet barn och unga i Vasa fram till år 2020 med 6,6 %, dvs. med närmare 900 personer. Ökningen är störst i åldersgruppen 7-12-åringar, där ökningen förutspås bli 570 personer. På befolkningsökningen svarar man genom att ett nytt daghem per år byggs. Följande i tur är Sundom daghem, Bobäck daghem och Böle daghem. Då det gäller skolprojekten är målet att Isolahden koulu och Borgaregatans skola blir färdiga under Anslutandet av Lillkyro till Vasa för med sig till vår verksamhet 230 barn inom småbarnsfostran och 650 elever i grundskolan. Bildningsväsendet genomför för sin del redan de åtgärder som kommunsammanslagningen medför i praktiken och främjar uppkomsten av nya kommunsammanslagningar. Ökningen av antalet personer kombinerat med ekonomiska sparåtgärder än en utmanande uppgift. Småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen ska noggrannare än tidigare koncentreras på den egentliga kärnverksamheten, utan att glömma barnens olika behov och styrkor. På andra stadiet slutförs byggprojektet för Sampo- och Hansa-campuset samt gymnasiecampuset. Samtidigt ska funktionerna och samarbetet utvecklas inte bara mellan Vasa yrkesinstitut och Vasa vuxenutbildningscenter, utan också mellan yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen. Statens sparskyldigheter medför stora utmaningar för andra stadiet och läroavtalsutbildningen. Åtgärder för minskande av avbrott i studierna ska fås fram och undervisningen ska inriktas allt noggrannare på områden som är viktiga för Vasaregionen. Från början av nästa år träder samhällsgarantin för unga och den därtill anslutna utbildningsgarantin i kraft i full utsträckning. Målet är att garantera en utbildningsplats för alla som gått ut grundskolan samt studie-, praktik-, verkstads- eller arbetsplats åt alla unga under 25 år och

22 20 nyutexaminerade under 30 år. Förebyggande av marginalisering och yrkesövergripande myndighetssamarbete är ett viktigt fokusområde för bildningsväsendet. En viktig verksamhetsform är integration av invandrare och skapande av klara studiestigar (även för invandrare över 17 år, som inte har arbete eller grundutbildning). Som mål har satts att 95 % av dem som går ut grundstadiet fortsätter sina studier omedelbart inom utbildning som leder till examen och att alla unga börjar studier på grundstadiet. Målet är också att 50 % av de nya studenterna år 2016 fortsätter sina studier samma år och att fullföljningen i gymnasierna förbättras till 90 %, i grundläggande yrkesutbildning till 70 % och i högskolorna till 75 %. Vasa stads kultur- och fritidsservice utvecklas och hålls högklassig. Samarbete mellan olika enheter och samkommuner ska utvecklas. Behovsplaneringen för ett musik- och kongresshus fortsätter och samarbetsparter söks till projektet. Utvecklandet av biblioteket till ett allaktivitetshus inom kultur och utvecklandet av museiservicecentret till en enhet som betjänar alla museer är en del av kultursektorns fokusområden. Orkesterns och Vaasan kaupunginteatteris verksamhetsförutsättningar förbättras bl.a. genom att verksamhetslokalerna förbättras och genom att tillräckliga personalresurser garanteras. Satsningarna på ett fotbollsstadion, en bollhall och en tilläggsis vid ishallen skapar fina ramar i Vasaregionen för såväl motionärer som tävlingsidrottare Tekniska sektorns fokusområden Tekniska sektorns organisationsändring slutförs. Ändringsarbetet har koncentrerats på klarläggande av de strategiska och operativa funktionernas roll, samt på ökande av effektiviteten och produktiviteten. Då det gäller planläggningen och fastighetssektorn har i slutet av år 2011 generalplanen och det markpolitiska programmet godkänts som stöd för ett resultatrikt arbete. Ett avgörande av de besvär som gäller generalplanen fås i förvaltningsdomstolen i början av år Tekniska sektorn har även inlett uppgörandet av stadens första genomförandeprogram för markanvändningen. Syftet med programmet är att vid sidan om prioriteringen av planering och genomförande av markanvändningen säkerställa att serviceutbudet genomförs vid rätt tidpunkt. Då flera betydande detaljplaner har blivit färdiga skapar det tro på en fortsatt tillväxt i staden. Detaljplanen för Norra Klemetsö möjliggör, då den blir färdig, m 2 våningsyta och detaljplanen för teaterkvarteret på motsvarande sätt genomförande av bostadsproduktion på m 2 våningsyta. Enbart dessa två objekts sammanräknade mängd motsvarar en möjlighet till bostadsbyggande i över 10 år i staden. Därtill är det meningen att säkerställa en överlåtelse årligen av 100 bostadstomter. Delgeneralplanen för kvalitetskorridoren, som kompletterar innehållet i Vasa totalgeneralplan, färdigställs våren 2013 och likaså för dess del den kommersiella detaljplanen för Risö. För företagstomternas del byggs infrastrukturen i Långskogsområdet till en sådan beredskapsnivå att de första tomterna kan överlåtas Infrastrukturen för landlogistikområdets första skede, som ska genomföras med Korsholms kommun, ska kunna tas i bruk hösten 2013 och är med finslipningsarbetena klar våren Av områdets tomter har redan % reserverats och de första företagen börjar genomföra sina investeringar möjligtvis redan under år Staden har beslutat också om delfinansiering av flyglogistikområdet, och den helhetsfinansiering som säkerställts under år 2012 för projektet framåt i medvind. I och med stadens kraftiga tillväxt har investeringsprogrammet under de senaste åren varit omfattande. De ökade ekonomiska utmaningarna torde tvinga till att dra ned på den grundliga renoveringen av byggnadsbeståndet och nyinvesteringar och/eller att prioritera objekt noggrannare än tidigare. Kommunsammanslagningen som genomförs från början av år 2013 utgör också inledningen på genomförandet av investeringsprogrammet på 21,3 miljoner euro enligt sammanslagningsavtalet. Satsningar bör göras på behovsutredningar och projekt- och byggnadsplaner för att avtalsenliga objekt ska kunna genomföras i enlighet med tidtabellen och kostnadsramen.

23 21 Ny infrastruktur byggs för att möjliggöra att staden växer. Anläggandet och färdigställandet av gator fortsätter både i Böle och Bobäck och öppnande av det nya bostadsområdet i Yttersundom förbereds så att de första tomterna kan delas ut Förnyandet av Vasklotbron färdigställs i sin helhet 2013 och skapar en högklassig stadsmiljö vid havsstranden. Byggandet vid Pohjolagatan som avbrutits fortsätter på området mellan Böle och Skogsberget liksom öppnandet av Mellanvägen från Bobäck till Stenhaga. Då det gäller Vasa Vatten har den stora investeringen vid Påttska reningsverket blivit färdig och som följande bereds ett nytt miljötillstånd baserat på investeringen. Stadens mål är att återställa Vasa Vattens investeringar småningom till normal nivå. I fråga om vattenförsörjningen inleds under år 2013 i samarbete med Geologiska forskningscentralen och NTM-centralen i Södra Österbotten ett mångårigt forskningsprogram, vars syfte är att kartlägga förekomsten av djupa grundvatten i Vasas närområden. Det slutliga önskemålet är att ersätta den nuvarande råvattenproduktionen baserad på ytvatten antingen helt och hållet eller tills stora delar med grundvatten. Från utvecklingsplanen för Vasa hamn har man övergått till detaljplaneskedet och ett färdigställande under år 2013 möjliggör att hamnområdets markanvändning genomförs och att hamnens kaj- och lagerområden utvecklas som en del av Vasaregionens logistikhelhet. Av de med staten samfinansierade projekten blir Smedsby omfartsväg färdig för trafikanvändning 2013 och finslipningsarbetena Den andra deletappen av vägplaneringen för att göra Förbindelsevägen fyrfilig kommer att bli färdig i början av år 2013 liksom ändringen i detaljplanen som gäller detta. Arbetena med de sista planeringsskedena har inletts och de blir färdiga Från planeringen av Förbindelsevägen övergår man till beredningen av förverkligandet i slutet av ekonomiplaneperioden. Utöver detta inleds uppgörandet av en preliminär översiktsplan för Vasa hamnväg och -spår och en bedömning av miljökonsekvenserna i samarbete med Korsholms kommun och staten Totala utgifter i budgeten 2013 och finansieringen av dem Utgifterna i budgeten för år 2013 är följande: Upps.förv milj. BG 2013 milj. Ändring milj. Ändring % Andel % verksamhetsutgifter 523,6 568,3 44,7 8,5 % 88,3 % finansiella utgifter 2,5 2,8 0,3 12,2 % 0,4 % bruttoinv.utgifter 70,1 53,8-16,4-23,3 % 8,4 % ökn. av beviljade lån 1,0 0,1-0,9-90,0 % 0,0 % låneamorteringar 15,5 18,3 2,8 18,1 % 2,8 % Utgifter totalt 612,7 643,3 30,6 5,0 % 100,0 %