Barn skapar konstverk mellan lektionerna

Transkript

1 Barn skapar konstverk mellan lektionerna Tecknandet som arbetsmetod i fritidshem och skola Av Belinda Söderholm Belinda Söderholm VT Examensarbete grundlärare - 15 hp Grundlärare - fritidshem,180 hp

2 Sammanfattning Den här undersökningen handlar om åsikter till tecknandet i skolverksamheten som jämförs med de åsikter som finns i fritidshemsverksamheten med barn från 6-9 år. Anledningen till att undersökningen gjordes var för att ta reda på hur tecknandet används och hur det kan användas för att utveckla barns utveckling. Undersökningen behandlar hur barn väljer att teckna under sin fria tid i verksamheterna. För att få vidare förståelse för hur verksamheterna ser ut som de gör är det viktigt att titta på vad skolverket säger om tecknandet och gå in på hur bildpedagogiken i skolan har förändrats genom åren. Jag sände ut Missivbrev (2 & 3) där jag försäkrade att namn eller annan känslig information skulle utelämnas. I undersökningen deltog fem respondenter varav två fritidspedagoger och en klasslärare deltog i intervjuer. En klasslärare och en fritidspedagog sände sina svar genom mail eftersom de inte hade tid att delta i en intervju. I resultatet kom det fram att alla respondenter ansåg att tecknandet var viktigt. De växlade mellan att använda benämningen teckna och rita. Respondenterna var överens om att tecknandet kunde utveckla olika områden såsom finmotorik, kreativitet och att det kan användas som hjälpmedel för att förtydliga sammanhang i exempelvis svenska. Tecknandet kan också användas för att uttrycka tankar och känslor. Det kom fram att respondenternas åsikter hade spår från de pedagogiker som Fröbel, Goe och Sjöholm, Dewey, Read och Malaguzzi förespråkade. Många pedagoger tog till sig dessa pedagogiker eller inspirerades till att utveckla egna idéer som sedan presenterades i skolverksamheterna. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 4 Syfte... 5 Forskningsfrågor... 5 Bakgrund... 6 Pedagogikens påverkan på tecknandet... 6 Learning by doing... 7 Education through art... 8 Reggio Emilia... 9 Barns utvecklingsområden Bokläsning och bilders betydelse Tecknandets betydelse för barns utveckling Styrdokument för skola och fritidshem Urval och datainsamlingsmetoder Genomförande Respondenterna Resultat Begrepp Ramfaktorer Uppfattningar om tecknandet Skillnaden mellan tecknandet i skolverksamheten och i fritidsverksamheten Fritidsverksamheten Skolverksamheten Tecknandet som hjälpmedel för barns utvecklig Analys Hur arbetet på fritidshemsverksamheten ser ut Hur arbetet i skolverksamheten ser ut

4 Respondenter om barns utveckling Diskussion Respondenter om barns utveckling Metoddiskussion Litteraturförteckning: Bilagor Bilaga Fritidslärare Bilaga

5 Inledning Barn som nyligen kommit från ett annat land till Sverige har ännu inte hunnit erövra det svenska språket. Men ber vi dem teckna, måla, sjunga eller dansa kan de ge uttryck åt sin färgrika personlighet oavsett vilka språkfärdigheter de har uppnått. (Eriksson,1993, s, 5 ) Jag håller med Eriksson (1993) om att barn tecknar med penna och papper för att uttrycka sig. Barn berättar historier och visar hur de mår. Barn skapar konstruktioner och uppmärksammar sin miljö. Barn tecknar mellan lektionerna. De tecknar själva i fritidshemmet och vissa tecknar även hemma. Somliga tecknar mer än andra och en del teckningar är lika utstuderade som en skiss av Leonardo Da Vinci. När jag har arbetat inom skola och i fritidshemsverksamheten har tecknandet haft en stor betydelse för barnen. Jag har sett hur barn aktivt samtalar om bilder och de ritar tillsammans vilket gör att tecknandet får en social roll samtidigt som det lockar till samarbete. Vissa arbetar flitigt medan andra drar några streck för att sedan göra någonting annat. Tecknandet för mig är när jag väljer att lägga ner tid, omtanke och koncentration för att skapa någonting med papper och penna. Med rätt vägledning och engagemang kan barn som tecknar bli framtida arkitekter, designer, arkeologer eller varför inte matematiker. Det finns fördomar om att bildämnet och tecknandet bara används för avkoppling men hur ser egentligen klasslärare och fritidspedagoger på tecknandet? På vilket sätt arbetar man med 6-9 åriga barns tecknande i skola och i fritidshemsverksamheten? Varifrån kommer attityderna? Barnes (1994) menar att tecknandet kan utveckla många områden såsom kunskapssökning, finmotorik och problemlösning. Finmotorik handlar om små och precisa handrörelser som är en stor del av barns utveckling eftersom det behövs för att exempelvis kunna skriva. Vidare nämns det att tecknandet handlar om att man tränar perspektiv och former. Man tränar på att hitta detaljer i sin omgivning genom att utforska föremål Barnes (1994). Skolverket (2011) tar bland annat upp att fritidshemmets verksamhet ska komplettera skolans verksamhet. Någonting annat som tas upp är att verksamheten ska ge barnen en chans till att utveckla sina estetiska förmågor. Det som inkluderas är bild, tecknande och form lyfter (Skolverket. 2011). 2

6 Syfte Syftet med studien är att undersöka vad fritidslärare anser att det fria tecknandet har för betydelse för barns utveckling mellan 6-9 års åldern. Studien handlar också om det finns någon skillnad i åsikter när det kommer till tecknandet inom fritidsverksamheten och under skoltid. Forskningsfrågor Vid vilka tillfällen används tecknandet i fritidshemmet och i skolan? På vilket sätt kan tecknandet hjälpa det kognitiva lärandet? Vad är skillnaden mellan tecknandet i skolverksamheten i jämförelse med fritidsverksamheten? 3

7 Bakgrund Det som kommer behandlas är en historisk överblick med olika pedagogiker som Fröbel, Dewey, Read och Malaguzzi presenterat och som har haft stor påverkan på tecknandet i svenska skolor. Genomgången kommer behandla vad varje pedagogik handlar om och hur de har påverkat tecknandet i skolans verksamhet. Fokus ligger på tecknandet och bild som ämne men också hur tecknandet fungerar som hjälpmedel för olika utvecklingsområden. Vidare nämns vad styrdokumenten säger om tecknandet. Detta för att få en förståelse kring hur tecknandet ser ut idag i skolan och i fritidsverksamheten. Pedagogikens påverkan på tecknandet Inga mänskliga framsteg har gjorts genom att man håller sig inom de etablerade och accepterade ramar som finns. Det är i stället de som vågat gå utanför det allmänt vedertagna som har upptäckt nya saker. (Mathiasson, 2012, s 149) Citatet från Mathiasson (2012) nämner en del om de framsteg och förändringar som har skett inom bildpedagogik. Någon annan som talar om bildpedagogikens förändringar är Karlsson (1998) som menar att det är tack vare nytänkande människor som nya upptäckter har gjorts. Under många år har det varit diskussioner om hur lärare har styrt skapandet och vad fritt skapande innebär. Lindstrand & Selander (2009) anser att det har funnits tankar om den äkta konsten, med andra ord vad som är fult och inte fult. Detta har skapat problem för lärare i skolverksamheten då det är en osäkerhet kring innehållet och vad barnen ska sträva efter, (Lindstrand & Selander. 2009). Vad som påverkar debatterna är den pedagogiska forskning som uppkom men också pedagogisk teori och praktik. Även konstpedagogiken har en avgörande del i vad som förekommer i undervisningen. Genom att gå igenom de pedagogiska lärorna kan man få en förståelse för hur tecknandet har utvecklats och hur attityderna till tecknandet har ändrats med åren menar (Karlsson. 1998). Karlsson (1998) nämnde att i slutet av 1800-talet började psykologer intressera sig för barns tecknande och 1895 dök begreppet barnkonst upp. En mängd konstpedagoger och psykologer satte sina spår när det kommer till barns konst och det gäller även arbetsskolepedagogiken i Sverige (Karlsson. 1998). Några namn som betyder mycket för denna utveckling är Franz Cizek och Georg Kerschensteiner. Kerschensteiner som påverkade den svenska aktivitetspedagogiken omtalades i läroplanen från Eftersom det fanns ett stort intresse av att se barns utvecklingsstadier gjordes en mängd studier där man sedan upptäckte att barns framställningsförmåga var kopplade till deras intellektuella mognad (Karlsson. 1998). Efterhand kopplade man utvecklingsfaserna till årskurser i grundskolan. I och med dessa upptäckter blev det ett intresse kring barnteckningars värde. Ett tecken på detta var de utställningar som sattes upp med barnteckningar och även konstklasser för unga som leddes av Cizeks i Wien. Under detta skede ville man se till att barnen uppfostrades till att utforska sina estetiska sidor eftersom man ansåg att barn var födda med konstnärliga anlag såsom 4

8 bild, teater och musik. Man ville komma bort från den mekaniska undervisningen och istället satsa på experimenterande konstaterade Karlsson (1998). Fröbelpedagogiken Friedrich Fröbel är ett stort namn inom svenska förskolan (Karlsson & Lövgren. 2001). Under många år användes hans pedagogik och ideologier som handlade om barnets fria lek och skapande. Han var verksam från senare delen av 1800-talet till 1930-talet med barnträdgårdsverksamheten där barn fick ta del av redskap och metoder för att lära sig teckna (Karlsson & Lövgren 2001). Hartman (2005, 2012) menade att barnträdgårdsverksamheten togs till Sverige 1899 av systrarna Ellen och Maria Moberg som såg ett behov av en barntillsyn när föräldrarna tvingades ut för att arbeta. De började ta in barn i föräldrahemmet men då behovet växte utökade de verksamheten. Barnträdgården skulle inte fungera som en klassisk skola. Istället skulle lärarinnan vara en förebild och en vägledare som stimulerade barnen till upptäckter och lärande. Karlsson & Lövgren (2001) lyfte att den praktiska delen motsade Fröbels tankar om att barn bör få leka fritt för att kunna utvecklas och mogna. När det kom till praktiskt utövande fanns det en del element som påminde om den klassiska skolan där barnen fick utföra schemalagda aktiviteter (Hartman. 2005, 2012). Fröbel ansåg att lärare först skulle rita olika former av linjer på en griffeltavla för att sedan förklara vad man ritade på tavlan. Detta var för att de skulle upprepa det som sades och för att få en förståelse för det de gjorde. Den tanke han hade var att om man pedagogiskt gick igenom grunderna för tecknande gav man redskap till barnens fria växande (Karlsson & Lövgren 2001). Karlsson & Lövgren (2001) nämnde att från slutet av 1910-talet och under en lång tid framöver hade lärarna Gottfrid Sjöholm och Axel Goe en betydande roll när det kom till läromedel för de yngre skolåldrarna. I den mall för bildpedagogik som togs upp hade läraren en viktig roll där de aktivt lärde ut bildkonsten. Barn skulle lära sig att iaktta för att sedan skapa aktivt. Nordenlöw (2009) och Karlsson och Lövgren (2001) lyfte att barnen skulle lära sig historia samhällskunskap men också hur naturen såg ut genom att de aktivt fick teckna i sina arbetsböcker. Tanken var att när man använde händerna var det lättare att minnas det man arbetade med, (Nordenlöw. 2009) och (Karlsson och Lövgren. 2001). De tankar som Goe och Sjöholm hade blev bortglömda under 50- talet när skolpolitiken förändrades och bildämnet var menat att fungera som en paus i skolans verksamhet menade (Karlsson & Lövgren 2001). Learning by doing Karlsson & Lövgren (2001) menar att Fröbels pedagogik hade ett starkt inflytande i amerikanska förskolor innan John Deweys pedagogik tog över mellan Kroksmark (2003, 2011) beskriver Dewey som en pedagog med många teorier om skola, pedagogik och didaktik. Burman (2014) och Kroksmark (2003, 2011) påpekar att Sverige blev influerat av de amerikanska tankebanorna under tidigt 1900-tal. Dewey ansåg att pedagogikens fokus skulle ligga i barnets naturliga anlag och intressen. Det han menade var att man lärde sig av praktisk erfarenhet, även kallat learning by doing. Hartman (2012) pekade på att hela kroppen var del av lärandet och ingenting kan ersätta de erfarenheter varje individ har. Dewey förespråkade att hantverksmässiga 5

9 arbeten skulle ta mer plats i verksamheten för att hålla barnets uppmärksamhet och intresse vid liv men att bokstudier inte skulle uteslutas från lektionerna. Lindstrand & Selander (2009) beskriver Deweys tanke om att barn skulle lära och utveckla sitt vetenskapliga sinne genom att utforska sin miljö. Estetiska erfarenheter gjorde man genom att agera inte enbart genom passiv iakttagelse enligt (Lindstrand & Selander 2009). Vidare menade Dewey att det inte var de färdiga objekten som spelade roll utan själva skapandet, erfarenheterna gjorde att en process blev estetisk. Konst är någonting som vidgar våra vyer och i vissa fall ger oss en förståelse för de erfarenheter vi har och de erfarenheter vi har tillägnat oss. Samtidigt lyfte han reflektion som lärometod, (Burman 2014). Dewey ansåg att lektionerna skulle sätta upp korta mål där varje problem skulle leda till att nå ett slutmål. En arbetsmetod var att under en lektion skulle barnen lära sig hur en fågel ser ut innan de fick teckna av den. Detta var för att barnen skulle kunna se att det de tränade på ger resultat. Kroksmark (2003, 2011) bekräftade att Deweys uppfattning var att barn har medfödda instinkter, han ansåg att barn var födda till att skapa och till att socialisera sig, vidare menade han att barn var födda med konstnärliga förmågor. Det fanns flera som inspirerades av de tankegångar som Dewey presenterade. Stina Sandel gav 1945 ut en handbok kallad barnträdgården som handlade om trädgårdsarbete som aktivitetspedagogik. I sitt arbete lyfte hon att barn lärde sig bäst om de fick uppleva med hela kroppen för att sedan skapa fritt utan mallar, (Karlsson & Lövgren 2001). Education through art I mitten av 50-talet kom en svensk översättning av Herbert Reads Education through art som behandlade estetisk uppfostran och väckte många debatter kring hur man skulle förhålla sig till barns tecknande, (Karlsson och Lövgren 2001) och Nordenlöw (2009). Karlsson & Lövgren (2001) påpekade att Read var historiker, poet, filosof och en kritiker som var starkt inspirerad av modernismen. Read kritiserade hur samhället hade blivit alltför vetenskapligt inriktad. Nordenlöw (2009) pekade på att det blev ett starkt trendbrott när det kom till att avbilda objekt. Fokus blev att uttrycka vad man kände och tänkte i skapandet. Konstskapandet fick en terapeutisk funktion. Read skrev att konstnärerna hade blivit befriade från de traditionella ramarna och han ansåg att det var barnens tur. Karlsson & Lövgren (2001) beskriver att barnets emotionella och personliga utveckling fick mindre uppmärksamhet och att Read ville bevara barnets naturlighet. Med detta menade han att vuxna var tvungna att stimulera barnets konstnärliga uttryck. Det han tryckte på var att varje människa hade konstnärliga möjligheter men att konst inte bara var för egen vinning men att det kunde användas för att utveckla personlig harmoni. Han intresserade sig för den individuella mångfalden och att det bara kan nås genom eget personligt skapande, (Karlsson & Lövgren 2001). Nordenlöw (2009) nämnde att det fria tecknandet tog fart kring talet och fick uppmärksamhet i media. Många skolor arbetade aktivt med att hålla utställningar även om inte bildämnet fick någon större plats i skolans verksamhet. Det skapades också en mängd teckningstävlingar dit barn kunde skicka in sina teckningar (Nordenlöw 2009). Ursprungligen var Read en teoretiker men han skrev ett kapitel i Uppfostran genom konsten som handlade om att läraren lärde sig av eleven. Reads verk var inga tydliga handböcker baserade på praktisk handling utan var filosofiska vilket försvårade processen att överföra hans tankar till bildverksamheter 6

10 (Karlsson & Lövgren 2001). I Sverige under 1940-talet fanns det flera tidningar som uppmärksammade Reads tankar och Marita Lundgren-Fridell inom Teckningslärarinstitutet använde sig av hans Uppfostran i konsten som kursbok för blivande lärare, (Karlsson & Lövgren 2001). Hon skrev ett flertal tidningsartiklar där hon beskrev sin verksamhet Föreningen konst i skolans verksamhet. Karlsson & Lövgren (2001) lyfter att alltfler svenska konstpedagoger blev inspirerade av Reads tankar och det uppkom barnkonstnärliga visningar på Nationalmuseet i Stockholm 1950 där barnen fick rita sina egna teckningar. Senare in på 60-talet öppnades en barnverksamhet på Moderna Museet i samma anda som Read. Den inställning som rådde var att konsten var en del av livet och att även barns konst måste respekteras (Karlsson & Lövgren 2001). De tankar som framkom var att den skapande verksamheten balanserar individens utveckling. Vidare talade man om att en estetisk uppfostran påverkade den etiska fostran och att man bör lägga en god grund för meningsfulla fritidsaktiviteter (Karlsson & Lövgren 2001). Många lärare hade problem med att försöka förstå vad en estetisk uppfostran egentligen innebär och hur de skulle bära sig åt för att uppfylla detta (Karlsson & Lövgren 2001). Lindgren-Fridell definierade hur man kunde gå tillväga. Enligt hennes mening var det tänkt att man skulle blanda in bildverksamheten i andra ämnen för att integrera det estetiska uttrycket, (Karlsson & Lövgren 2001). Reads tankar spred sig snabbt inom den svenska konstpedagogiken och fick även utrymme i Läroplanen för grundskolan Dock fanns det en viss kritik från teckningslärare och konstpedagoger som handlade om hur pedagogens roll skulle se ut när det kom till fostran av den goda smaken eller som inspirationskälla för det personliga skapandet, (Karlsson & Lövgren 2001). Reggio Emilia Barnomsorgschefen Loris Malaguzzi presenterade en pedagogik som hämtades från de kommunala barnhemmen i den norditalienska staden Reggio Emilia där han arbetade (Karlsson & Lövgren 2001). Pedagogiken presenterades i Stockholm på Moderna museet där bland annat Malaguzzi höll seminarium Reggio Emilia som pedagogiken döptes till handlade om att barn hade många förmågor och att den verksamhet de ska befinna sig i måste vara inspirerande för både ögat såväl som till sinnes. Burman (2014) definierade att pedagoger ska kunna inspirera barnen till kreativitet och känslighet. Lärare skulle finnas där för att hjälpa barnen utvecklas, inte fungera som livvakter. Malaguzzi tyckte att verksamheten inte skulle skapa konstnärer utan låta barnen utveckla sin förmåga till olika problemlösningar. Barnet måste lära sig tänka kritiskt och kunna se både det som finns men också det som skulle kunna finnas. Karlsson och Lövgren (2001) och Burman (2014) lyfte att arbetarna på barnhemmen i Reggio Emilia var duktiga på att föra dokumentationer av barnens utveckling för att kunna förstå på vilket sätt barnet lärde sig och tänkte. Det pågick en aktiv forskning av barnens dagliga liv samtidigt som pedagogerna gav dem redskap för att kunna uttrycka tankar och upplevelser genom bilder och drama. Pedagogiken syftade också på att lärare kunde lära lika mycket av barn som barn av vuxna uttrycker Burman (2014). Under processen ska pedagogen 7

11 ställa frågor, stötta och ge redskap. Varje arbete sker i teman med mindre grupper på fem åt gången för att pedagogen ska kunna följa barnens individuella utveckling. I temat undersökte man en sak ur olika vinklar och med olika material. Barn ska inte vara passiva lyssnare utan aktiva talare genom de verk de själva skapar (Karlsson & Lövgren 2001). Barns utvecklingsområden Lundberg (2016) nämner att en kognitiv utveckling är när man utvecklar intellektuella funktioner som exempelvis tänkandet, förståelse, beslutsfattande, problemlösning, tolkning, jämförande, bedömande och minneshantering. Jean Piaget var en psykolog som utforskade barns kognitiva utvecklingsstadier. Egidus (2016) påpekar att Piagets tanke var att det som påverkar människans uppfattning av världen och tankegångarna har med de erfarenheter som finns. Vid varje ny erfarenhet kommer nya tankegångar som föds ur de gamla. Erfarenheterna kommer ur hur vi rör oss, allt vi rör vid och ser. Svensson (2009) uttrycker att man inte bara kommunicerar genom ord. I själva verket är det ett bredare begrepp som kommer från det latinska ordet communicare och som innebär att ett möte sker där man delger tankar, känslor, önskningar eller information. Burman (2014) konstaterar att mötet kan ske mellan två individer eller genom musik, dans, teater och tecknandet. Hallgren & Fallgren (2010) anser att tecknandet är ett bra hjälpmedel för att lära sig läsa, skriva och kommunicera även om man har svårigheter med det svenska språket. Svensson (2009) syftar på att kommunikation också kan vara minspel, blickar, ljud och gester. Hos spädbarn som inte har behärskat talet blir det deras sätt att berätta vad de vill. Ordet språk är mycket mer än det talade eller skriftliga ordet. Det innefattar teckenspråk, brailleskrift eller punktskrift för de med synskador, morsesignaler och även kroppsspråk. Språket har till stor del en social funktion som påverkar vårt tänkande och vidgar våra begrepp för föremål. Genom språkanvändning kan vi föra problemlösande diskussioner men också känna grupptillhörighet. Svensson (2009) menar att talet handlar om samspelet mellan en sändare och en mottagare där de båda behöver anpassa sig efter varandra för att ett samtal ska kunna ske. Bokläsning och bilders betydelse Svensson (2009) och Wells(2008) poängterade att bilder kan vara en metod för att upptäcka det skrivna ordets betydelse. Söderbergh (1986; 1991) ger ett exempel på en flicka som knäcker läskoden med stöd och uppmuntran från hemmet. Tillsammans med familjen har barnet fört diskussioner och får en förförståelse för texters betydelse. Med tiden börjar flickan bearbeta olika sagotexter. Hon börjar reflektera över sagors likheter och skillnader för att sedan rita teckningar som följer historiernas flöde. Genom tecknandet kan hon visa att det finns en förståelse för de underförstådda delarna vilket visar att hon förstår mer än händelsernas ordning, (Söderbergh. 1986; 1991). Hallgren & Fallgren (2010) nämner att genom bilder kan man se barns tolkningar av våran omgivning. Att teckna förstärker inre processer och hjälper barnens identitetsskapande. 8

12 Tecknandets betydelse för barns utveckling Hallgren & Fallgren (2010) och Barnes (1994) lyfter hur forskningar har visat på att barn som utövar tecknande också utvecklar kreativa sätt att lösa problem och utforskar olika sätt att betrakta världen. Leonardo Da Vinci är ett exempel på en konstnär som dessutom hade skissat upp en mängd avancerade uppfinningar och uppmärksammade hur världen fungerar. Barnes (1994) lyfter att utforskande handlar om skillnaden mellan att se och att hitta. Vi kan se att en sten ligger på marken och vi lägger märke till att den har en viss färg men det är inte förrän vi plockar upp den för att sedan följa formen eller mönster och skåror som vi hittar hur en sten faktiskt ser ut påpekar Barnes (1994). Detta är några av anledningarna till att tecknandet borde få en annan prioritet i skolverksamheten. Använder man tecknandet rätt kan det öka en medvetenhet och ett kunskapssökande som utvecklar barns individualitet. De viktigaste punkterna är att väcka barnens fantasi genom att ge uppgifter där de får träna på reflektion och iakttagelser (Hallgren och Fallgren 2010) och (Barnes 1994). Tecknandet kan också utveckla samarbete och gruppkänsla vilket är minst lika viktigt att utforska som det individuella arbetet. Lärarens uppgift är att skapa kreativa situationer där barnens tidigare kunskaper byggs på och poleras. Vidare ska de också få hjälpmedel för att utveckla kommunikation genom bilder lyfter (Hallgren & Fallgren 2010). Barnes (1994) påpekar att kreativitet också kan leda till nya idéer vilket är en förutsättning för att hålla jämna steg med den växande utvecklingen. Barnes (1994) och (Karlsson & Lövgren(2001) menade att lärarstyrda bildaktiviteter i vissa fall inte är tillräckligt utmanande för barnen. Istället jobbar de på ett mekaniskt sätt utan att reflektera över metoderna. Detta kan bero på att lärare ofta har problem med hur de ska lägga upp utmanande och kreativa aktiviteter inom de ramar som skolan har. Antingen blir lektionerna för hårt styrda utan att ge konstnärlig frihet eller för slapp utan några givna riktlinjer. Den kanske mest mardrömslika visionen av bildundervisning är när man bara betraktar den som avkoppling eller fritidssysselsättning. Avkoppling är en biprodukt av det konstnärliga skapandet och som ibland kan förminska dess värde istället för att fungera som en drivkraft. (Barnes, 1994, s, 24) Karlsson & Lövgren (2001) menar att bildverksamheten bör bli mer samlad med ett sammanhang. I många fall har bildverksamheten fokuserat på hur stor variation det ska vara vilket leder till uppgifter som inte verkar höra ihop. Barn kan prestera mycket mer än somliga tror och det finns en möjlighet att höja nivån för bildskapandet. Barnes (1994) menar att bilddiskussioner borde förekomma oftare i det egna skapandet för att sträva efter utveckling i lärandet. Lindstrand & Selander (2009) menar att det finns en generell attityd att estetiska ämnen ska vara lustfyllda men för att kunna vara det behöver barnen tråkiga ämnen för att kunna få en variation i vardagen. Karlsson & Lövgren (2001) lyfter att tecknandet inte alltid är lustfyllt eller roligt för alla barn. En del känner frustration och bristande motivation för att de inte når det förväntade resultatet vilket försvårar framsteg. 9

13 Styrdokument för skola och fritidshem Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet tar bland annat upp att grundskolans verksamhet ska uppmuntra till kunskap, kreativitet, samarbete och förbättrad självkänsla, (Skolverket. 2011). Skolverket (2011) nämner andra viktiga delar som är individuell utveckling, utforskande och nyfikenhet. Vidare står det om leken och den skapande verksamheten eftersom de är delar av det aktiva lärandet. I verksamheten ska barnen prova och utveckla olika estetiska uttrycksformer för att få mer kunskap om olika metoder. De estetiska uttrycksformer som tas upp är drama, rytmik, dans, musik och även skapande i exempelvis bild, text och form. Allmänna råden för fritidshemmet (2014) påpekar att eftersom fritidshemmet ska komplettera skolan är dess mål knuten till grundskolan med den skillnad att fritidshemmet inte är obligatorisk och aktiviteterna som erbjuds är frivilliga. Fritidslärarnas syfte är att lägga upp verksamheten och planera utefter de krav och riktlinjer som Skolverket (2011) format.... Metod Urval och datainsamlingsmetoder Jag ville ta reda på hur tecknandet används och vilka attityder det finns i de olika verksamheterna. Därför använde jag mig av en kvalitativ undersökning där jag gjorde tre strukturerade intervjuer (Bilaga 1). Därefter gjordes en delstudie med två strukturerade enkäter med öppna frågor som baserades på intervjufrågorna (Bilaga 1) och skickades till respondenter genom hotmail. De som deltog i undersökningen var tre fritidspedagoger och två klasslärare från tre olika skolor som låg på olika orter. Klasslärare 1(Intervju) och fritidspedagog 1 (Intervju) blev intervjuade (Bilaga 1) på plats med ljudinspelning medan jag utförde en intervju (Bilaga 1) med fritidspedagog 2(Intervju) utan inspelning. Anledningen till detta var tekniska svårigheter. Istället förde jag löpande anteckningar. Sedan skickade jag enkäterna (Bilaga 1) till klasslärare 2 (Enkät) och fritidspedagog 3(Enkät). Anledningen till att jag gjorde enkäterna (Bilaga 1) var för att respondenterna inte hade möjlighet att ställa upp på intervjuer (Bilaga 1). Anledningen till att jag använde mig av strukturerade intervjuer (Bilaga 1) var att det fungerade bättre mot mitt syfte som handlade om hur tecknandet används och vilken syn det finns på tecknandet. Enligt (Johansson & Svedner 2010) är strukturerade intervjuer när frågorna som ställs är färdigt formulerade och används vid alla intervjuer. I en intervju kan man ta reda på mer om respondenternas personliga åsikter medan det finns stora problem med att göra detta i en enkät menar (Johansson & Svedner. 2010). Backman (2016) nämner att en kvalitativ metod är när man är ute efter människans tolkning av sin omgivning utifrån de åsikter och erfarenheter som finns. Intresset ligger hos individen, (Backman 2016). Beslutet att spela in intervjuerna (Bilaga 1) var för att kunna lyssna på materialet igen och försäkra mig om att allt finns med. Johansson & Svedner (2010) lyfter att svårigheterna med intervjuer är att frågeställningarna måste vara tillräckligt tydligt formulerade för att respondenterna ska få en möjlighet att kunna besvara frågorna utan några problem. Det är upp till den som ställer frågor att skapa en bra kontakt genom att vara tydlig med intervjuns syfte och förtydliga att personliga uppgifter som namn inte förekommer i arbetet. Fördelen med att anteckna under intervjun blir att 10

14 det ger en naturlig paus där respondenterna kan fundera och reflektera över frågan vilket kan leda till fler svar (Johansson & Svedner 2010). En annan anledning handlade om att det skulle finnas tid till bearbetning av materialet. Johansson & Svedner (2010) nämner att enkäter måste vara tydligt formulerade och helst innehålla öppna frågor som inte kan misstolkas för att svaren ska vara tillräckligt sanningsenliga. Fördelen med att använda sig av enkäter är att dessa kan skickas till flera respondenter som kan sätta sig ner och besvara frågorna i sin egen takt. Svårigheten med att använda enkäter för att få fram personliga åsikter är att svaren kan bli kortfattade. Normalt brukar man använda enkäter för att få fram faktamässig information snarare än personliga åsikter (Johansson & Svedner 2010). Vid valet av respondenter baserades det på hur nära arbetsorterna låg i förhållande till min bostad. Missivbreven (Bilaga 2 & 3) skickades till tre rektorer och tre skolchefer från sex olika skolor i en norrländsk kommun som sedan skickade dessa vidare till klasslärare och fritidspedagoger. Det gjorde att respondenterna blev delvis slumpmässiga, vilket gör att det finns svårigheter att veta hur många som tilldelades informationen från Missivbreven (Bilaga 2 & 3). Det var främst bekvämlighetsurval som avgjorde vilka skolor som Missivbreven (Bilaga 2 & 3) skickades till. Genomförande Under arbetet med Missivbreven (Bilaga 2 & 3) arbetade jag efter vetenskapliga rådets forskningsetiska principer som enligt (Johansson & Svedner 2010) innebär att information om undersökningens syfte ska framgå. Missivbreven ska försäkra att personliga uppgifter som namn eller orter inte kommer synas i arbetet. Vidare ska det framkomma tydligt att respondenterna när som helst kan avbryta sitt deltagande och att det inspelade materialet inte kommer spridas utan raderas efter att examensarbetet är slutfört och godkänt. Vidare ska Missivbreven innehålla kontaktuppgifter för att respondenterna ska få möjlighet att kontakta den som utför intervjuerna (Johansson & Svedner 2010). Det skedde en öppen kontakt med respondenterna som handlade om tid och plats för intervjuerna. Stukát (2005) och (Johansson & Svedner(2010) beskriver att kontaktinformation och intervjuns syfte är viktigt att belysa eftersom respondenterna ska kunna ta ställning till om de vill delta eller inte. Även (Johansson & Svedner 2010) menade att den som medverkar i intervjun ska känna ett förtroende för den som ställer frågorna. Under två dagar gjordes besök på tre av sex skolor för att dela ut Missivbreven (Bilaga 2 & 3). Vid det första besöket fanns det ett nyfiket intresse kring ämnet och en diskussion fördes om vad syftet var med intervjun (Bilaga 1). Det andra besöket var också positivt och en del frågor ställdes om hur det skulle gå till. Vid det sista besöket blev det ett vänligt bemötande där personalen bekräftade att det skulle ske en intervju (Bilaga 1) med två ur personalen. Vad som gällde sedan var att vänta på vilka som skulle höra av sig beträffande tid och mötesplats. Även i det fallet där jag besökte skolor var det omöjligt att säga vilka som fick informationen då det blev den klasslärare eller fritidspedagog som var på plats som fick meddela sina kollegor. Vid ett tillfälle besökte jag en närliggande skola för att fråga om fritidspedagog 2 (Intervju), som jag 11

15 kände sedan tidigare, ville delta. Anledningen till att jag skriver fritidspedagog är för att de jag intervjuat (Bilaga 1) använde den titeln snarare än fritidslärare. Jag besökte fritidspedagog 2(Intervju) för att tiden började rinna ut och jag behövde fler deltagare som kunde ställa upp. Vid besöket kom vi överens om tid och plats. De första två intervjuerna (Bilaga 1) skedde på skola ett på respondenternas arbetsplats i en fritidslokal när barnen gick ut på rast. De jag intervjuade (Bilaga 1) var klasslärare 1(Intervju) och fritidspedagog 1(Intervju). Innan intervjun (Bilaga 1) började presenterade vi oss för varandra för att sedan komma fram till med hur vi ville att intervjun (Bilaga 1) skulle utföras. Det vi beslutade var att jag skulle intervjua (Bilaga 1) en i taget. Anledningen till den metoden var för att det skulle underlätta att hålla reda på vem som sa vad när det var dags att transkribera. Under den första intervjun (Bilaga 1) med klasslärare 1(Intervju) blev det tydligt att det fanns svårigheter att besvara frågorna. Den första intervjun (Bilaga 1) tog cirka en halvtimme och det pågick en diskussion efter att inspelningen tog slut som jag antecknade. Under den andra intervjun (Bilaga 1) formulerades en del frågor om för att förenkla för fritidspedagog 1 (Intervju). Det förekom en del frågor men i övrigt flöt intervjun (Bilaga 1) på bra. Intervjun (Bilaga 1) tog ungefär en halvtimme. När de två första intervjuerna (Bilaga 1) blev klara påbörjades transkriberingen och jag såg över frågorna för att förstå och kunna sätta ord på mitt syfte. Därefter kontaktade jag fler skolor genom att ringa och skicka mail för att hitta fler deltagare. Nästa intervju (Bilaga 1) var med fritidspedagog 2(Intervju) från skola två. Vid intervjutillfället befann vi oss på fritidspedagog 2:s arbetsplats på skola två medan barnen var ute på rast. Intervjun (Bilaga 1) pågick i en timme. Efter intervjun (Bilaga 1) kontaktade jag ännu en skola och sände iväg mail. Vid detta tillfälle kontaktade jag fritidspedagog 3 (Enkät) och klasslärare 2 (Enkät) som fick enkäterna (Bilaga 1) skickade till sina mailadresser. Efteråt transkriberade jag en del av svaren för att de skulle passa in i examensarbetet. Respondenterna Efter bearbetningen av intervjuerna har alla informanter blivit benämnda efter de titlar de använder, nämligen fritidspedagoger och klasslärare. Jag har valt att inte namnge eller ange kön på informanterna eftersom det inte är relevant för mitt syfte. Klasslärare 1 (Intervju) har utbildning mot klasser från 1-7 med inriktning matematik och NO men arbetar för tillfället på lågstadiet. För det mesta fungerar klasslärare 1 som en specialresurs lärare. Fritidspedagog 1 (Intervju) är utbildad fritidspedagog med inriktning drama och arbetar i fritidshemsverksamheten. Både fritidspedagog 1 (Intervju) och klasslärare 1(Intervju) arbetar på samma skola. Fritidspedagog 2 (Intervju) och klasslärare 2 (Enkät) arbetade på samma ort medan fritidspedagog 3 arbetar på en annan ort och en annan skola. Fritidspedagog 2 (Intervju) är ursprungligen utbildad som barnskötare men skolade om sig till 12

16 fritidspedagog med inriktning friluftsliv. Numera arbetar fritidspedagog 2 (Intervju) 30% med ettorna och är ute på rastaktiviteter. På fritidshemsverksamheten är arbetspasset 55% där fritidspedagog 2 (Intervju) antingen öppnar eller stänger. Fritidspedagog 3 (Enkät) och klasslärare 2 (Enkät) har till skillnad från de andra inte blivit intervjuade utan svarade på enkäter som de skickade till min hotmail. Fritidspedagog 3 (Enkät) arbetar delvis med olika klasser men är också utbildad inom bild och är verksam i fritidshemsverksamheten. Klasslärare 2 (Enkät) är utbildad grundskollärare för 1-7 inom matematik, NO och bild. Klasslärare 2 (Enkät) jobbar 100% varav 75% i årskurs 2 och 25% på fritids. 13

17 Resultat Syftet handlar om att undersöka fritidspedagogers uppfattning om det fria tecknandet för barn på fritidshemmet mellan 6-9 år vad gäller barns utvecklingsområden. Någonting annat som undersöktes var skillnaden i åsikter till tecknandet inom fritidsverksamheten och bland klasslärare under skoltid. Frågeställningarna är vid vilka tillfällen används tecknandet i fritids?, vad är skillnaden mellan tecknandet i skolverksamheten i jämförelse med fritidsverksamheten? och på vilket sätt kan tecknandet hjälpa barns utveckling? Resultatet har delats in i följande teman: Ramfaktorer Uppfattningar om tecknandet Skillnaden mellan tecknande i skolverksamheten och fritidsverksamheten Tecknandet som hjälpmedel för barns utveckling Begrepp Teckna och rita = Begreppen teckna och rita användes inkonsekvent av respondenterna. En del anser att tecknande är en sak medan att rita var någonting annat. Andra ansåg att det var samma sak. Trots det blandades begreppen i intervjuerna. Ramfaktorer = Ramfaktorer är yttre omständigheter som påverkar hur en lärare arbetar i verksamheten. En lärares ramfaktorer är bland annat att hålla sig efter schemat, att hålla sig till det som läroplanen föreskriver, andra lärares scheman och även de lokaler eller material som finns tillgängliga. Vid intervjuerna tolkades begreppet på olika sätt och därför varierade svaren. Integrering = Integrering innebär att man använder tecknandet under andra lektioner än under bildlektioner. Det som kommer synas i texten är resultatet av det insamlade materialet. Ramfaktorer Fritidspedagog 1 (Intervju) nämner att det är tre som ansvarar för verksamheten. Och ingen av dem är speciellt duktig på att teckna. Men däremot finns det flera ungdomsjobbare och även extra resurser som är duktiga på att teckna och sitter mycket med barnen. De målar egna teckningar tillsammans med dem. Fritidspedagog 1 (Intervju) berättar att de har ett mindre kök som under fritidstid är en plats där de kan rita och måla. De material som finns tillgängliga är pennor, saxar och papper. De har också ett skåp med vattenfärg, täckfärg och annan färg. En bild säger mer än 1000 ord men en del kan ha svårigheter att få ner en streckgubbe men något går nog att få ner. (Fritidspedagog 2) 14

18 Fritidspedagog 2 (Intervju) nämner att det är mycket improviserande i teckningsskapandet på fritidshemsverksamheten. Ofta är det äldre barn som lär yngre barn eller tvärtom när de sitter och ritar. En del barn kan sitta och måla eller rita spontant, att teckna är mer bland äldre barn. Barnen kan sitta och lyssna på musik eller ta idéer från videos. De får rita och det finns ingen som blir nekad om de ville teckna en stund om det inte är en aktivitet alla måste delta i vid det tillfället. Många av de yngre barnen har oro i kroppen och behöver röra på sig. De äldre har en egen grupp som håller på med egna aktiviteter. Ibland har de vuxen tillsyn men oftast är de själva. Barnen får ibland gå i kurser för att lära sig nya tekniker eller material. De som visar intresse skapar grupper. Ibland har de något som heter superfredag då barnen får utmaningar i olika former där de får vara med i åtminstone minuter. Men då får de inte alltid rita utan de får kanske vara ute eller baka eller teckna. Det är olika varje gång och sedan får de som vill fortsätta. Tecknandet ger barnen både rekreation och paus i deras annars uppstyrda lektioner. (Fritidspedagog 3) Fritidspedagog 3 (Enkät) berättar att i lärandet är framförallt fantasin den viktigaste biten. De erbjuder olika typer av pennor, tusch, akvarell och liknande. Det ger barnen både rekreation och paus i deras annars uppstyrda lektioner. Då de har planerad verksamhet erbjuder de oftast blandade tekniker, både med inslag av tecknande och målande. På fritids finns skapande verksamhet där bild ingår som en del av den verksamheten Några uppgifter har givits utifrån en mall hur man tecknar, steg-för steg-metoder. Har varit väldigt uppskattat av barnen, inte minst för att resultatet har blivit så lyckat enligt dem själva. (Klasslärare 2) Klasslärare 2 (Enkät) berättar att bildämnet är schemalagt 30 minuter per vecka i årskurs 2. Bildämnet ingår också i svenskaarbetet genom berättelser med texter och bilder. På fritids finns skapande verksamhet där bild ingår som en del av den verksamheten. I årskurs 2 har barnen tecknat spontant efter eget tycke. Fritids erbjuder bland annat exempel och mallar på bilduppgifter och målarbilder där det bara gäller att färglägga bilden. Bild ingår som ett eget ämne i grundskolan. Slutmålet är att uppnå kunskapsmålen i det skolämnet. Uppfattningar om tecknandet Fritidspedagog 1 (Intervju) menar att många barn väljer att rita ofta. Tecknandet ingår i barnens fria tid där de själva väljer att rita. Tecknandet är något de erbjuder. Både i bildkursen men också genom deras bildmaterial. En del fastnar i tecknandet och då är det läge att försöka hjälpa dem att hitta andra aktiviteter. Men det har ett stort utrymme i deras verksamhet. De tycker det är mysigt att sitta och rita. Det är på både gott och ont. Det är bra att barnen ritar så länge de också kan göra andra saker. Det är lite som hjärnrensning. (Fritidspedagog 2) 15

19 Fritidspedagog 2 (Intervju) berättar att det finns barn som är duktiga på att rita i verksamheten och tycker att det är avkopplande. Det finns inga rätt eller fel i tecknandet och det finns mycket annat som ställer krav i skolverksamheten. Ett barn i fritidsverksamheten sa såhär: Det är lite som hjärnrensning. Fritidspedagog 2 (Intervju) berättar att det bör finnas ett intresse hos personalen för att engagera och inspirera till kreativitet. Men sen tänker jag att allt går att utveckla hela tiden. Så är det ju. (Fritidspedagog 1) Fritidspedagog 1 (Intervju) anser att tecknandet är något som man kan utveckla hela tiden och det finns en önskan om att kunna hjälpa barnet i det egna tecknandet genom att lära ut tekniker och vinklar för att barnet inte ska ägna sig åt en sak. Det är bra att hjälpa dem utvecklas men fritidspedagog 1 (Intervju) anser sig inte vara rätt person för det. Samtidigt är fritidspedagog 1 (Intervju) glad för att personalen går en bildkurs där de som är duktiga på bild kan använda kompetensen på rätt sätt. Då kanske det inte bara blir att sitta och rita tillsammans med barnen utan att pedagogerna också lär barnen att jobba med tekniker och hur man faktiskt kan få saker att se annorlunda ut från olika vinklar. Fritidspedagog 1 (Intervju) menar att bild egentligen går att använda inom de flesta skolämnen. Tecknandet kan vara bra men att det ibland används lite slarvigt i verksamheten och kan bli negativt eftersom alla barn inte tycker om att teckna. Enligt den erfarenhet fritidspedagog 1 (Intervju) har från barndomen skulle barnen alltid rita. När de hade gjort eller varit med om något skulle de rita om det. Samtidigt kan det vara väldigt bra att använda det vid olika sammanhang som i svenska eller om de har varit iväg någonstans. Det kanske inte alltid är lätt att förklara vad som har hänt men genom bilder kan de berätta vad de har gjort. Fritidspedagog 1 (Intervju) tycker att det finns svårigheter när det kommer till att läsa av bilder. Ett misstag som gjorts många gånger är att benämna något på en bild genom att säga å vilken fin blomma du har gjort när det i själva verket är något helt annat. Därför brukar fritidspedagog 1 (Intervju) gå runt bland barnen och ställa frågor i stil med vad har du ritat? eller vad har du gjort?. Ibland brukar fritidspedagog 1 (Intervju) lägga märke till olämpliga material och börjar fråga vad det kom ifrån eller vad de har sett. Klasslärare 1 (Intervju) känner att det finns en osäkerhet när det kommer till att tolka bilder från fritt skapande. Det är någonting som klasslärare 1 (Intrvju) inte vill gå in på. Det finns tillfällen då barnen ritar konstiga saker som vapen. Vidare påpekar klasslärare 1 (Intervju) att det har funnits fall där andra har tolkat yngre barns bilder vilket inte slutade bra. Det är bättre om någon som har mer kunskaper tittar på den saken då det är något som klasslärare 1 (Intervju) inte har någon anledning att hålla på med. Det är lättare att gå in och titta på bilder om det är en bilduppgift för då finns det ett syfte där man har en viss tanke med bilden. Då kan man också titta på en viss teknik. Att ge återkoppling på barnens skapande är viktigt, främst genom att ge förslag och bolla idéer med dem. Genom att ställa frågor om vad de ritar uttrycker de i ord det bilden ska förmedla. (Klasslärare 2) Klasslärare 2 (Enkät) anser att tecknandet är en integrerad del i verksamheten för de yngre eleverna i skolan och på fritidsverksamheten. Däremot är det sällan undervisning om metoder eller material. 16

20 Det finns en tanke om att själva tecknandet har fått mindre utrymme och mindre förberedelser än vad som är optimalt Klasslärare 2 (Enkät) berättar att det är viktigt att ge återkoppling till skapandet. De brukar ge förslag och bolla idéer med barnen. Genom att ställa frågor om vad de ritar uttrycker de i ord vad bilden ska förmedla. De brukar fråga hur barnen ska göra när det handlade om material och teknikval. Jag brukar främst analysera mig själv när jag ser barnens teckningar, vad ska jag tillföra och vad gick eventuellt fel i uppgiften. (Klasslärare 2) Klasslärare 2 (Enkät) brukar analysera sig själv när det kommer till barnens teckningar om vad som ska tillföras och vad som eventuellt gick fel i uppgiften. En fara som klasslärare 2 (Enkät) kan se när det handlar om iakttagelser och samtal om bilder är att jämföra hur fina eller bra de olika bilderna är. Det finns också fördelar då det främst ska syfta till att lyfta och vägleda barnet. Klasslärare 1 (Intervju) nämner att yngre barn gärna tar fram mandalas när det blir en stund över. I årskurs 3 tycker barnen om att rita flaggor. Alla barn är individuella, vissa barn tycker det är roligt att teckna och kan rita när som helst. Andra tycker inte alls att det är roligt. Klasslärare 1 (Intervju) tycker att tecknandet är bra och att de flesta barn gillar det. Många tycker om att pyssla och rita men att det är mer barn i de yngre åldrarna som ritar. Bland de äldre är det mest de som har det som sitt intresse som tecknar. På mellanstadiet finns det också ett intresse och de tycker att det är roligt att rita. Tecknande är någonting positivt. Alltså allt som funkar är bra. Så är det en bild som funkar är det ju kanon. (Klasslärare 1) Klasslärare 1 (Intervju) menar att läroplanen behandlar hur bild ska användas i verksamheten. Där står det hur länge barnen ska prova på olika tekniker. Bild är ett eget ämne som ska bedömas och det finns ingen negativ syn på det. Ingen ser det som ett pyssel. Klasslärare 1 (Intervju) tror att tecknandet kan utveckla andra områden och allt som fungerar är bara positivt. Skillnaden mellan tecknandet i skolverksamheten och i fritidsverksamheten Fritidsverksamheten Fritidspedagog 2 (Intervju) nämner att vid arbetet med ettorna är bild inte ett eget ämne utan integreras med andra ämnen. Vanligtvis brukar de ta ut material för att måla på rasten. Ibland kan de också ta ut färgpennor och papper men det är ganska kravlöst utan styrning. Det finns inte så många målarbilder utan de används mest vid högtider som jul eller påsk. Fritidspedagog 2 (Intervju) tycker att många barn är hämmade och har svårt att släppa loss. En del barn sitter mycket med Ipads hemma och det är lätt hänt att barnen har Ipaden som barnvakt istället för att vuxna tar med dem och gör kreativa saker. I skolan används ofta pedagogiska inlärningsspel på Ipad. Fritidspedagog 2 (Intervju) anser att man behöver jobba mer med händerna i skolan och gå ut för att utforska miljön. Bild eller slöjd används mycket sällan i skolan och nämns inte mycket i läroplanen. 17

21 Fritidspedagog 2 (Intervju) nämner att bildsamtalen som förekommer beror på vilket syfte det har, om det är fritt skapande eller bestämt. Man kan inte sätta samma krav på en femåring som en tioåring men det finns möjligheter att utmana dem. Det är bättre att gå in för att hjälpa till med tekniker än att fokusera på hur det ser ut. Många barn letar idéer på egen hand. Det nyaste fyndet var något som kallas doodles som handlar om att man gör figurer med mönster. Ett av barnen hade hittat det på internet och delade med sig av programmet. Sedan började flera andra hålla på med det. Fritidspedagog 2 (Intervju) tycker att det är bra med variation bland personalen för att kunna inspirera. I verksamheten finns det ingen som är utbildad inom bild och tecknande utom från grundskoleutbildningen. Tecknandet är ett ständigt levande inslag i fritidshemsverksamheten (Fritidspedagog 3) Fritidspedagog 3 (Enkät) lyfter att tecknandet på fritids som är dennes huvudverksamhet är ett ständigt levande inslag i fritidshemsverksamheten. Framförallt det fria tecknandet, där eleverna skapar utifrån sig själva. Skolverksamheten Klasslärare 1 (Intervju) berättar att tecknandet används väldigt lite på lektionstid men att det går att använda till det man jobbar med. I matematik är det fokus på problemlösning. Då är inte bilden syftet och det är inget tvång att rita en bild. Det kan också hända att de arbetar med människokroppen och får i uppgift att rita en bild med en förklarande text till. Bild kan fungera som ett stöd och förtydliga processen i arbetet. Det är ingen bildteknik som används för hur man jobbar med en bild. Klasslärare 2 (Enkät) lyfter att tecknandet ofta är ett avbrott från ordinarie undervisning där de oftast ritar fritt. Tecknandet används också som ett stöd i bland annat svenskan för att förmedla information. Bildämnet i sig har en undanskymd tillvaro i skolan där fokus ligger på att lära sig läsa, skriva och räkna. Barnen däremot har ett stort intresse för tecknande. Tecknandet som hjälpmedel för barns utvecklig Fritidspedagog 1 (Intervju) tycker att det är en jättebra metod att använda sig av bilder för att utveckla talförmågan. Barnet har någonting att prata om. Det är inte alltid lätt att småprata och veta vad man ska prata om. Men har barnet något att utgå från så kan det underlätta och ge barnet något att berätta om som känns naturligt, något som de själva skapat. Det kan absolut vara en viktig utgångspunkt. Ett annat område tecknandet kan användas till är för att ge utlopp för det man har sett eller saker man hade varit med om. Alla har en kreativ sida och man behöver få utlopp för den här kreativiteten. Ett annat plus är hur avstressande det är att kunna sitta en stund och rita eller måla. En annan positiv aspekt är att tecknandet kan utveckla exempelvis de rörelser som barnen utför med handen som kallas finmotorik. Fritidspedagog 2 (Intervju) berättar att det går att uttrycka mycket med bilder. Tecknandet kan utveckla finmotorik, koncentration, kreativitet och fantasi. Majoriteten av barn har svårt att uttrycka sig med ord men har i regel lättare att uttrycka sig med tecknandet. Hur man mår kan påverka tecknandet och det motverkar stress. Det går inte att rita vid stressade situationer och det är ett sätt att uttrycka sig. Man kan titta på greppet och hastigheten på pennan för att se hur ett barn mår. Pennans tryck mot pappret är ett sätt att avslöja barnets känslor. Motiven ser annorlunda ut om 18