STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN 2010-2011"

Transkript

1 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN Godkänd av stadsfullmäktige

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 12 RESULTATRÄKNING 13 FINANSIERINGSKALKYL 15 BALANSRÄKNING 17 DRIFTSEKONOMI 24 STADSSTYRELSEN 24 CENTRALVALNÄMNDEN 44 REVISIONSNÄMNDEN 46 HÄLSO- OCH SPECIALSJUKVÅRD 48 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK 52 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 55 SOCIALNÄMNDEN 60 DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 83 KULTURNÄMNDEN 107 IDROTTSNÄMNDEN 118 TEKNISKA NÄMNDEN 123 AFFÄRSVERKEN 134 STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN 135 HAMNSTYRELSEN 147 STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK 158 INVESTERINGAR 166

3 INLEDNING Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 godkänns ekonomiplanen i samband med budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. Enligt den ändring av kommunallagens 65 mom. 2, som trädde i kraft den , skall beslut fattas - i budgeten och ekonomiplan eller vid godkännandet av dem om åtgärder genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under planperioden. (skyldighet att täcka underskott). Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den ekonomiska tillväxten var snabb ännu i fjol, då den enligt preliminära uppgifter var 4,5 procent. Högkonjunkturen har nu vänt och den ekonomiska tillväxten håller snabbt på att avta. I augusti-september uppskattade prognosinstituten att produktionstillväxten för i år blir 2 3 procent. För år 2009 förutspås allmänt en produktionstillväxt på mindre än två procent. Problemen inom den internationella ekonomin kan leda till att exporten blir långsammare och att störningar på finansmarknaden medför en ännu svagare tillväxt för vår samhällsekonomi än vad som förutspåtts. År 2008 beräknas konsumentpriserna stiga med mer än fyra procent. Särskilt mat och bränslepriserna har stigit snabbt. Också det inhemska kostnadstrycket har realiserats, delvis till följd av att löneförhöjningarna varit större än tidigare år. Nästa år uppskattas inflationen bli långsammare, bland annat på grund av avtagande stegring i importpriserna och lägre moms på livsmedel. De avtalsenliga löneförhöjningarna är nästa år mer måttliga än i år och också löneglidningarna väntas bli mindre till följd av konjunkturläget. 1

4 Sysselsättningen har utvecklats gynnsamt. I år beräknas den sysselsatta befolkningen öka med omkring personer jämfört med genomsnittsnivån i fjol. Sysselsättningsgraden är i år 70,5 procent. År 2009 väntas ökningen i efterfrågan på arbetskraft avstanna och sysselsättningsgraden kvarstå på innevarande års nivå. Arbetslöshetsgraden sjunker i år jämfört med fjolårets genomsnittliga nivå och blir 6,2 procent. Finansministeriet har uppskattat att den genomsnittliga arbetslöshetsgraden nästa år minskar en aning jämfört med i år. Kommunernas ekonomiska läge Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi ökade kommunernas verksamhetsutgifter under årets första hälft med omkring åtta procent jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Resultaten av de kommunala kollektivavtalsförhandlingar som slutfördes i fjol har i hög grad försnabbat den kommunala lönesummans tillväxt från och med det sista kvartalet år År 2007 växte kommunernas och samkommunernas lönesumma enligt preliminära uppgifter med 4,2 procent. Nästa år växer lönesumman långsammare då de avtalsenliga höjningarna för nästa år är mindre. Förtjänstnivåindex stiger ändå med 3,7 procent nästa år. Lönesumman inom kommunsektorn väntas växa också på grund av personalökningar och strukturförändringar. Kommunsektorns kostnadsnivå stiger i år rätt snabbt jämfört med tidigare år. Till exempel mätt med prisindex för basservicen har den genomsnittliga årliga ökningen under legat på drygt tre procent. I år uppskattas kostnadsnivån stiga med 4,7 procent. Nästa år beräknas prisindex för basservicen stiga med 3,2 procent. Under de senaste veckorna har den försämrade konjunkturen, och den finansiella krisen gjort att prognosen för den ekonomiska utvecklingen försämrats ytterligare. Det är ännu osäkert hur lång och hur djup konjunktursvängningen blir. Hur snabbt detta får genomslagskraft i den kommunala ekonomin är svårt i detta läge att förutse. Kommunförbundet förutspår ännu att kommunernas årsbidrag kommer att stiga under år 2009 varefter den kommunala ekonomin väntas försvagas. Det ekonomiska läget i Jakobstad Stadens ekonomi är i kraftig obalans. Verksamhetens intäkter tillsammans med skattefinansieringen täcker inte kostnaderna för den service som produceras. Den lågkonjunktur som vi nu går in i innebär troligen att vi blir tvungna att justera skatteprognoserna nedåt under planperioden. Under år 2009 och framåt bör stora ansträngningar göras för att skapa ett effektivt resursutnyttjande. De verksamheter man bör fästa speciell uppmärksamhet på är följande: 2

5 Vårdkedjorna inom social- och hälsovården Den satsning i den öppna vården som nu sker bör leda till minskade kostnaderna högre upp i vårdtrappan. Man bör inom socialväsendet ta i bruk alternativa sätt att producera och tillhandahåll tjänster. Ett sådant exempel är servicesedlar som skapar möjlighet för tjänsteproducerande småföretag att uppstå på den privata marknaden. Anskaffningar All anskaffning inom staden och dess affärsverk skall koordineras via utvecklingsavdelningen. Vid all anskaffning skall stadens anskaffningsdirektiv följas. Stödtjänster När det gäller stödtjänsterna till serviceproduktionen bör dessa granskas ur effektivitets och produktivitets synvinkel. Sådana stödtjänster är matservice, städservice, fastighetsskötsel, lagerhållning, depåverksamhet, administration o.s.v. Produktifiering och kostnadsberäkning Arbetet med produktifiering och kostnadsberäkning av de tjänster som staden producerar bör intensifieras för att klargöra de verkliga produktionskostnaderna. Detta är enda sättet få till stånd ett effektivt resursutnyttjande och även avgörande när man skall besluta om det är mera ändamålsenligt att producera tjänsten själv eller köpa den av privata serviceproducenter. Servicestrategi Staden bör uppgöra en servicestrategi där man tar ställning till vad staden producerar i egen regi eller i samverkan med andra kommuner eller genom att köpa tjänster av privata serviceproducenter. Staden bär dock fortfarande ansvaret för tillhandahållandet av servicen och kvaliteten på densamma. Sysselsättning Arbetslösheten i såväl Jakobstad som regionen har minskat jämfört med samma period år Arbetslösheten var i Jakobstad i september ,3 % när den vid motsvarande tidpunkt år 2007 låg på 7,2 % och i regionen 4,4 % när motsvarande siffra för ett år sedan låg på 4,9 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2008 på 572 st. och av dem var 55 st.( sept ) under 25 år och 156 st. (sept ) långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 0,8 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2009 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrat sysselsättningsläge. 3

6 20,0 Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2, , Befolkningsutveckling Efter en nedgång i befolkningsmängden under nästan 10 år ökade stadens befolkning år 2007 för fjärde året i rad. Jakobstads befolkning per den uppgår till personer, en ökning med 4 personer. Födelseöverskottet låg på +68 personer (+44 år 2006). Det totala flyttningsnettot både den nationella och internationella flyttningen - var år 2007 minus 64 personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare närings- och utbildningspolitik - såsom nu sker bl.a. via regioncenterprogrammet i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Fram till och med september 2008 visar befolkningsutvecklingen i Jakobstad en ökning med + 88 personer och i Jakobstadsregionen med +254 personer. Under tiden januari till september 2008 uppgick antalet födda i Jakobstad till +179 personer. 4

7 Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa BUDGET- OCH EKONOMIPLAN syntyneet födda kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring Skatteintäkter Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. Regeringens budgetproposition för 2009 innehåller förslag till ändringar i inkomst-beskattningen. De föreslagna ändringarna i skattegrunderna innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med totalt omkring 380 miljoner euro. Regeringen kommer att överlämna en särskild proposition om höjning av statsandelarna för social- och hälsovården som kompensation för kommunernas förlorade skatteinkomster. Den beskattningsbara inkomsten som utgör grunden för inkomstskatten har under de senaste åren ökat mindre i Jakobstad än i landet i genomsnitt. Från år 2006 till 2007 ökade den med 4,33 % i Jakobstad och 5,44 % i hela landet. Skatteintäkterna bygger på en oförändrad skattesats på 19,25 % under hela planeperioden. Inkomstskatten förväntas öka från år 2008 till år 2009 med 3,7 % och till år 2010 med 4 % och år 2011 med 4,9 %. Fastighetsskattesatserna har hållits oförändrad under planperioden. Samfundsskattens utveckling är svår att prognostisera på grund av det osäkra ekonomiska läget. År 2009 förväntas den ligga på samma nivå som den förväntade för i år (inte budgeten) alltså 5,8 milj. euro och under planeåren väntas en liten tillväxt. 5

8 Jakobstads sammanlagda skatteintäkter beräknas år 2009 uppgå till 66,8 milj. euro, varav kommunalskattens andel beräknas utgöra 86,5 % eller 57,8 milj. euro, samfundsskattens andel 8,6 % eller 5,8 milj. euro och fastighetsskattens andel 4,9 % eller 3,3 milj. euro euro BS TP BS TP BS TP BS TP BU TA EP TS EP TS EP TS Kommunalskatt-Kunnallisvero Samfundsskatt-Yhteisövero Fastighetsskatt-Kiinteistövero Totalt-Yhteensä BS TP BS TP BS TP BS TP BS TP BS TP BS TP BU TA EP TS EP TS EP TS Kommunalskatt-Kunnallisvero Samfundsskatt-Yhteisövero Fastighetsskatt-Kiinteistövero Statsandelar Statsandelarna har i allmänhet indexjusterats med 3,9 %. Statsandelsprocenten för social- hälsovården höjs från 32,74 % år 2008 till 34,64 % år 2009 p.g.a. kompensationen för den minskning av kommunernas skatteinkomster som ändringarna i skattegrunden innebar. 6

9 BS 2005 TP BS 2006 TP BS 2007 TP Progn BU 2009 TA Social- o hälsovård-sos. ja terveydenhuolto netto Bildningsväsendet och kulturverksamhet-opetus ja kulttuuritoimi netto Allmän statsandel -Yleinen Valtionosuus netto Totalt-Yhteensä BS 2005 TP BS 2006 TP BS 2007 TP Progn BU 2009 TA Allmän statsandel -Yleinen Valtionosuus netto Bildningsväsendet och kulturverksamhet-opetus ja kulttuuritoimi netto Social- o hälsovård-sos. Ja terveydenhuolto netto Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna (exklusiva affärsverken) ökar år 2009 med 2,6 % Verksamhetskostnaderna (exklusive affärsverken) ökar år 2009 med 6,4 %. Budget- och ekonomiplan bygger på följande antaganden/ utgångspunkter: Allmänt o Löneökning +3,5 % 2009, + 3,5 % 2010 (avtalet löper ut ) och 3 % 2011 o Dessutom har semesterlöneperiodiseringen budgeterats som inte tidigare varit budgeterad totalt 0,286 milj. euro o Pensionsutgiftsbaserade och förtidsutgiftsbaserade pensionspremier har så långt som möjligt budgeterats under respektive nämnd. 7

10 Stadsstyrelsen o Sysselsättningsanslaget minskats bl.a. en följd av att 4 befattningar inrättas på Björkbacka istället för sysselsättningsanställda. o Under stadsstyrelsen har budgeterats 0,1 milj. netto för KSSR-styrgruppen o Pensionsutgiftsbaserade och förtidspensionsutgiftsbaserade pensionspremier som inte kunnat hänföras till någon specifik nämnd har budgeterats under stadsstyrelsen (0,17 milj. euro) o Kostnaderna för kollektivtrafiken stiger med 0,12 milj. euro o Under personalbyrån har anslag intagits (0,04) för en projektanställd till IT-avdelningen. Projektanställningen gäller åren Hälso- och sjukvård Stadens betalningsandelar till MHSO uppgår till 26,1 milj. euro och till Vasa sjukvårdsdistrikt till 10,3 milj. euro. Dessutom betalas i pensionsutgiftsbaserade pensionspremier 0,5 milj. euro. I stadsstyrelsens förslag har anslaget till MHSO och Vasa sjukvårdsdistrikt minskats med 0,57 milj. euro i förhållande till deras budgetförslag. Socialnämnden o 6+4 närvårdare (6 nya +4 som är på sysselsättningsanslag som omvandlas till närvårdarbefattningar) totalt 0,287 milj. euro. o 1 demensrådgivare 0,032 milj. euro o Dessutom omvandlas en del hemhjälparbefattningar till närvårdarbefattningar o En socialarbetartjänst inom handikappvården omvandlas från 55 % till 100 % o Ökat anslag 0,1 milj. euro särskilda ersättningar/vikarier o Stadens andel av kostnader för vikariebank (0,02 milj. euro) o Ökning av anslaget för köptjänster 0,5 milj. euro för köp av 16 platser effektiverat serviceboende (fr.o.m ) o Ökning av anslaget för material (livsmedel, mediciner mm) o Ökat anslag för understöd (närståendevård) 0,04 milj. euro och flitpeng (0,02milj.) o Anslaget för köptjänster inom handikappvården ökar med 0,38 milj. euro jämfört med budgeten för år 2008 och köptjänster inom barnskyddet med 0,185 milj. euro o Överföringen av underhållsbidrag till staten fr.o.m innebär en minskning av nettokostnaderna med 0,255 milj. euro. o Omändring av Björkbacka till effektiverat serviceboende, omändring av systemet för beräkning av klientavgifter och övriga åtgärder innebär ökade inkomster med 0,35 milj. euro. o I ekonomiplanen för år ingår 6 nya närvårdare per år. 8

11 Dagvårds- och utbildningsnämnden o Antalet elever inom förskolan minskar med 2, inom grundutbildningen med 42 och inom gymnasieutbildningen med 7. o Fem pilotskolor har fått en resurslärare var. o Projektet med att utveckla en flexibel grundläggande utbildning (Jopo/Fix) permanentas. o Åtminstone en klubb verkar inom varje grundskola, i bästa fall kan det finnas 6 klubbar i en skola. o Effektiveringen av matservicen pågår och kommer att fortgå fram till 2011 (inbesparing totalt på årsnivå 0,223 milj. euro år 2011). o Korrigering av löneanslag inom dagvården o Ny barngrupp fr.o.m som inte fanns budgeterad 2008 o Ökning av anslaget för material (livsmedel) o Ökat anslag för understöd (hemvårdsstöd för barn + Jakobstadstillägg) o Ökat anslag för utveckling, projekt mm o Ökade inkomster (dagvårdsavgifter) Idrottsnämnden P.g.a. extern uthyrning av FantaSea faller den interna hyran för anläggningen bort 0,241 milj. euro. Dessutom minskas anslaget med driftskostnader för FantaSea samt avgiftsintäkterna netto 0,045 milj. euro. Tekniska nämnden o P.g.a. bolagiseringen av Karvikshallen bortfaller driftskostnader på 0,17 milj. euro och hyresinkomsterna på 0,4 milj. euro o P.g.a. extern uthyrning av Fantasea minskas de interna hyresinkomsterna med 0,241 milj. euro och kostnaderna med 0,06 milj. euro. o Tekniska verket förväntas åstadkomma en inbesparing på 0,2 milj. euro i förhållande till nämndens budget genom effektivering av verksamheten och höjning av produktiviteten. Följande befattningar/tjänster som man äskat om finns inte med i förslaget. Utvecklingsavdelningen: Två hjälpare till Vipparitrafiken. Kulturnämnden: Museivakt för övervakning i Tobaksmagasinets utställningshall. Idrottsnämnden: Idrottsinstruktör. Affärsverken Till kommunallagen har fogats ett nytt kapitel 10 a, som gäller kommunala affärsverk. Enligt ändringarna utgör affärsverkets budget och ekonomiplan en separat del av kommunens. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunsstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. En ny instruktion för stadens affärsverk i linje med kapitel 10 a i kommunallagen kommer att behandlas under år

12 Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige eller också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovan nämnda posterna. Avkastningskravet på Jakobstads Energiverk och Jakobstads Hamn har höjts till 12 % på grundkapitalet. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet oförändrat eller 5 % på grundkapitalet. Målsättningarna för affärsverken framgår av deras budgetförslag. Investeringar I nämndernas budgetförslag uppgick nettoinvesteringarna till 21,3 milj. euro. år I det nu gällande förslaget ligger nettoinvesteringarna på 12,4 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 5,7 milj. euro. Husavdelningens underhållande investeringar uppgår till 1,05 milj. euro. Förutom 1,5 milj. euro som finns reserverat för nybyggnad och sanering inom kommunalteknik finns som separata anslag för Västra Ringvägen 0,35 milj. euro, industritomter på Peders 0,29 milj. euro, Hällvägen 0,13 milj. euro Dessutom ingår en investering i en kajkonstruktioner för Baltic Yachts under åren År 2009 är anslaget 1 milj. euro (byggandet har framskridit snabbare än budgeterat varför 3 milj. kommer att användas under 2008). I understöd från TE-centralen erhålles drygt 18 %. Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 6,7 milj. år Under år 2010 uppgår de totala nettoinvesteringarna till 14,6 milj. euro och år 2011 till 16,2 milj. euro. Årsbidraget ligger år 2009 på 3,8 milj. euro år 2010 på 4,3 milj. euro och år 2011 på 5,9 milj. euro vilket med beaktande av de stora investeringarna leder till en skuldbörda år 2011 på 103,3 milj. euro eller euro per invånare när affärsverkens investeringar är medräknade. Exklusive affärsverkens investeringar ligger skuldbördan år 2011 på 93,9 milj. euro eller euro per invånare. Ett planeringsanslag på 0,07 milj. euro intas för att ha en beredskap att tidigarelägga investeringsprojekten p.g.a. det ekonomiska läget och läget inom byggbranschen euro Bs-2004 Bs-2005 Bs-2006 Bs-2007 Bu-2008 Bu-2009 Ep-2010 Ep-2011 Årsbidrag Avskrivningar Nettoinvesteringar Skuldbörda/inv

13 Den viktigaste målsättningen under de kommande åren bör, förutom att producera god service, vara att minska den höga skuldsättningen. Detta kan endast ske genom att man efter att servicen är finansierad, skapar ett tillräckligt stort ekonomiskt utrymme för att dels kunna finansiera investeringarna med egna medel men också klara av att finansiera en del av amorteringarna. Detta förutsätter att arbetet med att effektivera verksamheten fortgår och intensifieras under de kommande åren samt att alla investeringar granskas mycket noga. Kommun- och servicestrukturreformen Staden Jakobstad, Nykarleby stad, Pedersöre kommun och Larsmo kommun beslöt hösten 2007 bilda ett samarbetsområde, för att inom avtalskommunerna sköta vårdsektorn till vilken hör folkhälsoarbete, miljöhälsovård och socialvården (förutom barndagvården) samt den specialsjukvård som finns inom MHSO. Staden Jakobstad är värdkommun och fungerar som förvaltningsenhet för bastrygghetsnämnden. Varje avtalskommun överför med stöd av KomL 76 sin beslutanderätt till bastrygghetsnämnden i frågor som berör primärhälsovården, miljöhälsovården och socialvården, så att serviceproduktionen utgör en helhet och leds på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Grundprincipen är att verksamheten överförs till värdkommunen. Upprätthållaransvaret för i avtalet avsedd vård övergår fr.o.m

14 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ UTGIFTER O INKOMSTER BS-2007 BU-2008 Stst EURO- TP-2007 TA MENOT JA TULOT Kh STADSSTYRELSEN INK - TULOT KAUPUNGINHALLITUS UTG - MENOT NETTO CENTRALVALNÄMNDEN INK - TULOT KESKUSVAALILAUTAKUNTA UTG - MENOT NETTO REVISORER INK - TULOT TILINTARKASTAJAT UTG - MENOT NETTO HÄLSO- och SJUKVÅRD INK - TULOT TERVEYDEN- JA SAIRAANHOITO UTG - MENOT NETTO MELLERSTA Ö:BOTTENS o J:STADSOMR.RÄDDNINGSVERK INK - TULOT KESKIPOHJMAAN ja P:SAAREN UTG - MENOT ALUEEN PELASTUSLAITOS NETTO MILJÖ- och BYGGNADSNÄMNDEN INK - TULOT YMPÄRISTÖ- ja RAKENNUSLAUTAKUNTA UTG - MENOT NETTO SOCIALNÄMNDEN INK - TULOT SOSIAALILAUTAKUNTA UTG - MENOT NETTO DAGVÅRDS- och UTBILDNINGSNÄMNDEN INK - TULOT PÄIVÄHOITO- JA KOULUTUSLAUTAKUNTA UTG - MENOT NETTO KULTURNÄMNDEN INK - TULOT KULTTUURILAUTAKUNTA UTG - MENOT NETTO IDROTTSNÄMNDEN INK - TULOT LIIKUNTALAUTAKUNTA UTG - MENOT NETTO TEKNISKA NÄMNDEN INK - TULOT TEKNINEN LAUTAKUNTA UTG - MENOT NETTO TOTALT UTG - MENOT YHTEENSÄ INK - TULOT NETTO

15 RESULTATRÄKNING 13

16 14

17 FINANSIERINGSKALKYL 15

18 16

19 BALANSRÄKNING Staden 1000 euro BU 2009 BU 2008 BS 2007 AKTIVA A BESTÅENDE AKTIVA II Materiella tillgångar III Placeringar B FÖRVALTADE MEDEL C RÖRLIGA AKTIVA PASSIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital II Anslutningsavgiftsfond III Övriga egna fonder IV Överskott från tidigare räkenskapsperioder V Räkenskapsperiodens överskott C AVSÄTTNINGAR D FÖRVALTAT KAPITAL E FRÄMMANDE KAPITAL Soliditet 40,21 % 43,01 % 45,40 % Lånestock Lån euro/inv

20 JAKOBSTAD FRAMTIDSSTADEN Staden Jakobstads strategiplan för åren Stadsfullmäktige godkände staden Jakobstads strategiplan för åren Under år 2004 har de olika nämnderna utarbetat delstrategier, som bygger på stadens strategiplan. Dessa delstrategier har, trots att de ännu inte godkänts av nämnderna, utgjort grunden för de målsättningar som de olika nämnderna fastslagit för sitt verksamhetsområde. Stadens verksamhetsidé bygger på de frågor som kom upp under strategiarbetet och på stadens historia och dess traditioner. STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig stad vid havet, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i jakobstadsbons identitet, som betonar våra värden tro, hopp och kärlek. STADEN JAKOBSTADS VISION FÖR ÅR 2015 JAKOBSTAD FRAMTIDSSTADEN Jakobstad - är den attraktiva industri- och trädgårdsstaden vid havet med landets bäst fungerande service för alla åldersgrupper och på både svenska och finska - är den dynamiska och företagarvänliga staden I Österbotten - är barnens och ungdomens framtidsstad - är den livskraftiga motorn i en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete 18

21 Staden Jakobstads vision för år 2015 konkretiseras i 10 strategiska mål: 1. Jakobstad har landets bästa service Jakobstadsborna får all den service de behöver. Servicen ges snabbt (korta väntetider) och effektivt (fungerande service). Servicen är av god kvalitet och serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Staden bär ansvar för att ordna servicen och den kan producera tjänsterna själv eller i samarbete med andra kommuner, som privata köptjänster eller tjänster producerade inom den tredje sektorn. Då man nationellt jämför utbudet på service och hur nöjda kunderna är med de kommunala tjänsterna, visar jämförelsen att Jakobstad hör till de bästa i landet 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga Utvecklandet och byggandet av staden Jakobstad är en process under vilken stadsbornas gemenskap skapas och växelverkan mellan människorna förverkligas. Varje stadsbo har sin egen givna roll i processen och han/ hon har rätt och skyldighet att påverka sina levnadsförhållanden både som individ och som en del av gemenskapen. Trivsam innebär förutom estetiskt tilltalande framförallt en ständig upplevelse av delaktighet/ tillhörighet/ hemkänsla. Då kollektivet förstärks och integreringsprocessen fortgår, växer känslan av gemensamt ansvar hos jakobstadsborna. Stadsmiljön är viktig för jakobstadsbornas identitet. De offentliga rummen och trafikmiljön är gemensam egendom och deras kvalitet, snygghet och ändamålsenlighet ökar tryggheten. 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol- och kulturstad Utbildningen i Jakobstad är på alla nivåer av hög kvalitet och personlighetsutvecklande. Utbildningen ger studerandena de färdigheter och förutsättningar som behövs i vardagen, för fortsatta studier och i en snabbt föränderlig värld. Detta förverkligas genom ett flexibelt utbildningsutbud, genom att dra nytta av tvåspråkigheten och det rika kulturutbudet i den urbana miljö och i ett intimt samarbete med nejdens näringsliv och genom utnyttjande av internationella kontakter. Andra stadiets utbildning har förstärkts och utvecklats. Jakobstads gymnasium och musikutbildningen har ett intimt samarbete och samarbetet mellan gymnasierna och yrkesutbildningen har utökats och utvecklats. Gymnasiernas möjlighet till specialisering lockar studeranden från andra orter. För den yrkesinriktade utbildningen ansvarar samkommunerna i Jakobstad, Karleby och Vasa. Yrkesutbildningen stöder regionens näringsstruktur. Yrkeshögskoleutbildningen i Jakobstad har förstärkts och blivit mångsidigare. Tvåspråkig yrkeshögskoleutbildning ges förutom inom turism, internationell handel och pälsbranschen även för båtindustrin. Den finlandssvenska musikutbildningen är koncentrerad till Jakobstad. 19

22 Studier på universitetsnivå möjliggörs på grund av att ett rikt utbud på både svensk- och finskspråkig utbildning. Huvudansvaret för denna utbildning har Åbo Akademi och Karleby universitetscentrum. Barnpedagogiska institutionen vid Åbo Akademi stärker Jakobstads ställning som högskolestad. Jakobstad fortsätter sina gamla traditioner inom vuxenutbildningen och de utvecklas enligt principerna för ett livslångt lärande. Det finns ett rikt kulturutbud för alla åldersgrupper i Jakobstad. Utbudet återspeglas stadens långa kulturella traditioner och tvåspråkigheten. Ett gott samarbete med föreningarna har utvecklats och det har inneburit ett ökat kulturutbud, speciellt för barn och ungdom. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga En trygg uppväxtmiljö ger goda förutsättningar för barn och unga att växa upp till lyckliga och ansvarsmedvetna vuxna. Jakobstad erbjuder denna trygghet i en småstadsmiljö, i välfungerande daghem och skolor. En utvärdering av trygghet och andra välfärdsfaktorer visar att Jakobstad hör till de bästa i landet. 5. Jakobstads ekonomi är i balans En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv med egna medel kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar. En balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Utgifterna för verksamheten skall motsvara inkomsterna (skatter). Serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Stadens skattebas har breddats, eftersom stadens dragningskraft förbättrats tack vare inflyttning och företagsetableringar. För att kunna hålla ekonomin i balans bör vi kunna reagera snabbt då de största inkomstkällorna förändras (skatter, statsbidrag). För detta ändamål har utarbetats verksamhetsmodeller som gör att verksamheten kan skötas även om anslagen snabbt minskar. 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad och kunnig personal. I Jakobstad bedrivs en personalpolitik som ökar personalens trivsel. Stadens personal vill och kan arbeta effektivt för att uppnå de uppställda målen. Stadens personal är kunnig och den känner delaktighet. Personalens välbefinnande och de positiva signalerna utåt har gett Jakobstad ett rykte som en bra arbetsgivare, vilket har betydelse vid rekrytering av ny personal. Arbetsplatsen känns trygg och det finns utrymme för spontanitet och kreativitet i det dagliga arbetet. Atmosfären på arbetsplatserna är positiv och uppmuntrande och den ökar arbetsmotivationen. Typiskt för stadens arbetsplatser är att man visar respekt, är rättvis och uppskattar den enskilda människan. En fungerande arbetsplatsdemokrati är en självklarhet. 20

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 Godkänd av stadsfullmäktige 14.12.2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10 RESULTATRÄKNING 11 FINANSIERINGSKALKYL 13 DRIFTSEKONOMI

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2008 OCH EKONOMIPLAN 2008-2010

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2008 OCH EKONOMIPLAN 2008-2010 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2008 OCH EKONOMIPLAN 2008-2010 Godkänd av stadsfullmäktige 10.12.2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 12 RESULTATRÄKNING 13 FINANSIERINGSKALKYL 14 RESULTATRÄKNING

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA Stfm 16.4.2007 33 Motionen: Bilaga 33 Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN... 44 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN 2011-2013 Godkänd av stadsfullmäktige 13.12.2010 1 INNEHÅLL INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 Godkänd av stadsfullmäktige 10.12.2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL...

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN INNEHÅLL 1. Målen för säkerhetsplanen, innehållet i åtgärdsprogrammet, de ansvariga personerna för

Läs mer

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN...

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 Godkänd i stadsfullmäktige 9.12.2013 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 FINANSIERINGSKALKYL... 12 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9) Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 1 2. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3 2.1 Allmän ekonomisk översikt 3 2.1.1. Allmänt 3 2.1.2. Utvecklingen i det egna ekonomiområdet 3 2.1.3 Utvecklingen i kommunens

Läs mer

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN UTKAST 23.11.2015 (korrigerad version 14.12.2015) KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN GRUNDAVTAL 1 kapitlet SAMKOMMUNEN 1 Namn

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 Godkänd i stadsfullmäktige 15.12.2014 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

BOSTADSLÅNEFONDEN. Resultaträkning

BOSTADSLÅNEFONDEN. Resultaträkning 245 FONDERNA 2011 2014 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Marja-Vandafonden, Fonden för social kreditgivning

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

MARKNADSFÖRINGS- PLAN 2007-2010 Godkänd av kommunstyrelsen 16.10.2006 260 Inledning Susanne Hongell initierade vid kommunstyrelsens möte 6.2.2006 tillsättande av en arbetsgrupp för marknadsföring. Styrelsen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

KARLEBY STAD. KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 1 INSTRUKTION FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK

KARLEBY STAD. KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 1 INSTRUKTION FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK NSTRUKTON FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNNGSVERK Godkänd av Karleby stadsfullmäktige den 12 maj 2003, ändrad av fge 25.10.2010 77. Träder i kraft den 1 januari 2004 1 KAPTLET RÄDDNNGSNÄMNDEN

Läs mer

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans Christoffer Masar, stadsdirektör 6.9.2016 Nationella social- och hälsovårds- och landskapsreformen 18 nya landskap inleder sin verksamhet 1.1.2019 Från

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 3 BUDGETUTFALLET... 24

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 3 BUDGETUTFALLET... 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen... 3 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

RAMAVTAL FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007, NEDAN RAMLAGEN)

RAMAVTAL FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007, NEDAN RAMLAGEN) RAMAVTAL FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007, NEDAN RAMLAGEN) AVTALSPARTER Korsholms kommun Oravais kommun Vörå-Maxmo kommun. BAKGRUND

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer