STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2008 OCH EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2008 OCH EKONOMIPLAN 2008-2010"

Transkript

1 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2008 OCH EKONOMIPLAN Godkänd av stadsfullmäktige

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 12 RESULTATRÄKNING 13 FINANSIERINGSKALKYL 14 RESULTATRÄKNING (AFFÄRSVERKEN ENDAST I FORM AV AVKASTNING) 15 DRIFTSEKONOMI 22 STADSSTYRELSEN 22 CENTRALVALNÄMNDEN 39 REVISIONSNÄMNDEN 40 HÄLSO- OCH SPECIALSJUKVÅRD 41 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK 46 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 48 SOCIALNÄMNDEN 51 DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 68 KULTURNÄMNDEN 86 IDROTTSNÄMNDEN 96 TEKNISKA NÄMNDEN 99 AFFÄRSVERKEN 108 STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN 109 STYRELSEN FÖR HAMNVERKET 119 STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK 126 INVESTERINGAR 134

3 INLEDNING Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 godkänns ekonomiplanen i samband med budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. Enligt den ändring av kommunallagens 65 mom 2, som trädde i kraft den , skall beslut fattas - i budgeten och ekonomiplan eller vid godkännandet av dem om åtgärder genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under planeperioden. (skyldighet att täcka underskott). Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planeperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den ekonomiska tillväxten i Finland har varit stark ovanligt länge. Totalproduktionen har i år ökat snabbare än väntat. Prognosinstituten har höjt de tillväxtsiffror som presenterades i våras. De institut som publicerade konjunkturprognoser i september räknar med att nationalprodukten stiger med 4 4,5 procent i år. Produktionstillväxten inom fabriksindustrin har varit snabb. Industrins orderstock är större än normalt och kapacitetsutnyttjandegraden hög. Också produktionen inom jordbruk, byggande, handel och finansieringsverksamhet har vuxit snabbt. Företagens förtroendeindikatorer och konjunkturbarometrar visar att högkonjunkturen håller i sig. För nästa år förutspås allmänt en produktionstillväxt på mer än tre procent. Osäkerhetsfaktorerna gäller pris- och kostnadstrycket i Finland och den internationella ekonomins utveckling, särskilt osäkerheten på finansieringsmarknaden. 1

4 År 2007 beräknas konsumentpriserna stiga med 2,5 procent. Tillsvidare har inflationstrycket i Finland varit rätt svagt, även om vissa branscher börjar närma sig överhettning. Inflationstakten har i år försnabbats av framför allt stegringen i den allmänna räntenivån och bostadspriserna. År 2008 väntas inflationen hålla sig på genomsnittsnivån för i år. Räntenivån beräknas stiga något inom euroområdet också under nästa år. Löneuppgörelserna och produktivitetsutvecklingen har en stor inverkan på kostnadsutvecklingen i Finland nästa år. Sysselsättningen har utvecklats gynnsamt. I år och nästa år beräknas den sysselsatta befolkningen öka med sammanlagt drygt personer jämfört med genomsnittsnivån i fjol. Sysselsättningsgraden stiger i år till över 70 procent och väntas blir 70,5 procent nästa år. Arbetslöshetsgraden sjunker från fjolårets genomsnittliga nivå med sammanlagt 1,5 procentenheter år 2007 och Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden uppskattas bli 6,3 procent år Kommunernas ekonomiska läge Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi ökade kommunernas verksamhetsutgifter under årets första hälft med omkring fyra procent jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Kommunernas och samkommunernas lönesumma har i år haft en tillväxttakt på drygt tre procent på årsnivå. I förhandlingarna om de kommunala kollektivavtalen nådde arbetsgivaren och tre av huvudavtalsorganisationerna ett förhandlingsresultat TNJ, som representerar vårdsektorn, förkastade KA:s bud men godkändes ett förlikningsförslag av båda parterna. De nya kollektivavtalen träder i kraft Avtalsperioden på två år och fyra månader går ut Avtalet innehåller tre allmänna förhöjningar och dessutom lokala justeringspotter. Kostnadseffekten har beräknats bli i genomsnitt 11,6 procent under hela avtalsperioden. Utöver de avtalsenliga förhöjningarna påverkar också löneglidningar den kommunala lönesummans tillväxt i år och nästa år. En allmän förhöjning på 54 euro/månad (eller minst 3,4 %) har avtalats redan för i år. Den allmänna förhöjningen görs och dessutom betalas en engångspott på 270 euro i samband med lönebetalningen i december. Kommunsektorns förtjänstnivåindex beräknas i år stiga med i genomsnitt drygt tre procent. Lönesumman väntas växa med nära 4 procent. 2

5 Nästa år kommer lönesummans tillväxttakt att öka betydligt på grund av de avtalsenliga förhöjningarna. Förtjänstnivåindex väntas stiga med 6 procent nästa år. Lönesumman inom kommunsektorn väntas växa också på grund av fler anställda. Kommunsektorns kostnadsnivå kommer nästa år att stiga rätt snabbt jämfört med tidigare år. Till exempel mätt med prisindex för basservicen har den genomsnittliga årliga ökningen under legat på omkring tre procent. Nästa år kommer kostnadsnivån förmodligen att stiga med i snitt 4,5-5 procent beroende på löneuppgörelsen. Det ekonomiska läget i Jakobstad Sysselsättning Arbetslösheten i såväl Jakobstad som regionen har minskat jämfört med samma period år Arbetslösheten var i Jakobstad i september ,2 % när den vid motsvarande tidpunkt år 2006 låg på 8,8 % och i regionen 4,9 % när motsvarande siffra för ett år sedan låg på 5,7 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2007 på 658 st. och av dem var 54 st.( sept ) under 25 år och 206 st. (sept ) långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 0,9 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2008 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrat sysselsättningsläge. Staden är även aktivt med och startar en återanvändningscentral där den viktigaste målsättningen är att skapa aktiviteter för långtidsarbetslösa och svårsysselsatta. 3

6 20,0 Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2, , Befolkningsutveckling Efter en nedgång i befolkningsmängden under nästan 10 år ökade stadens befolkning år 2006 för tredje året i rad. Jakobstads befolkning per den uppgår till personer, en ökning med 36 personer. Födelseöverskottet låg på 44 personer (32 år 2005). Det totala flyttningsnettot både den nationella och internationella flyttningen - var år personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare närings- och utbildningspolitik - såsom nu sker bl.a. via regioncenterprogrammet i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Fram till och med september 2007 visar befolkningsutvecklingen en ökning med 1 person. Under tiden januari till september 2007 var antalet födda 175 personer. 4

7 Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa BUDGET- OCH EKONOMIPLAN Inkomstutveckling syntyneet födda kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring Skatteintäkter Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. Skatteintäkterna bygger på en oförändrad skattesats på 19,25 % under hela planeperioden. Inkomstskatten förväntas öka från år 2007 till år 2008 med 4,5 % och till år 2009 med 4 % och år 2010 med 3 %. I landet som helhet förväntas ökningen av inkomstskatten uppgå till 5,7 % år Fastighetsskattesatserna har hållits oförändrad under planeperioden. Samfundsskattens utveckling ser nu positivare ut än på flera år tack vare den ekonomiska tillväxten. Detta år torde det inflyta ca 1,5 milj. euro än budgeterat och för nästa år väntas en ökning på ca 4 % jämfört med den samfundsskatt som flyter in under I hela landet förväntas den kommunala andelen av samfundsskatten öka med 10 % till år

8 Jakobstads sammanlagda skatteintäkter beräknas år 2008 uppgå till 63,79 milj. euro, varav kommunalskattens andel beräknas utgöra 87,5 % eller 55,79 milj. euro, samfundsskattens andel 7,8 % eller 5 milj. euro och fastighetsskattens andel 4,7 % eller 3 milj. euro BS TP BS TP BS TP BS TP BS TP BS TP BU TA BU TA EP TS EP TS Kommunalskatt-Kunnallisvero Samfundsskatt-Yhteisövero Fastighetsskatt-Kiinteistövero Statsandelar De statsandelar som ingår i basservicebudgeten ökar med omkring 720 miljoner euro jämfört med år De främsta orsakerna är justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, indexjusteringen av statsandelarna på basis av stegringen i kostnadsnivån samt höjningen av statsandelsprocenten för social och hälsovården som kompensation för de förlorade skatteinkomster som lättnaderna i beskattningen medför för kommunerna. Dessutom medför förändringarna i åldersstrukturen en höjning av statsandelarna för socialoch hälsovården då de kalkylerade kostnaderna ökar. Statsandelsprocenternas nettobelopp sänks ändå i samband med justeringen av kostnadsfördelningen. Sänkningen motiveras bland annat med att verkningarna av indexnedskärningarna under ska hållas i kraft samtidigt som de kalkylerade kostnaderna höjs till den justerade nivån. Dessutom baserar sig en del av sänkningarna på den tidigare justeringen av kostnadsfördelningen där en del av justeringen genomfördes i form av ändrade skattegrunder i stället för ökade statsandelar (minskat förvärvsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen). 6

9 Enligt basservicebudgeten genomförs klientavgiftsreformen inom social-, hälso- och sjukvården fr.o.m så att den ökning i avgiftsinkomsterna som reformen medför, dvs. 25 miljoner euro (60 miljoner euro på årsnivå), minskar statsandelarna i motsvarande grad. Samtidigt gottgörs staten för nyttan av de slopade gränserna mellan öppenvård och institutionsvård genom att statsandelsprocenten (SHM) sänks. P.g.a. av ovanstående sänks statsandelsprocenten för social- och hälsovård från nuvarande 33,88 % till 31,77 % och för undervisning och kultur från 45,3 % till 41,89 % år Väsentligt i basservicebudgeten för 2008 är den stora ökningen i kommunernas finansieringsandelar per invånare. Den rekordstora ökningen av finansieringsandelarna beror på sänkta statsandelsprocenter, ökning av statsandelsgrunderna och de kalkylerade kostnaderna på basen av justeringen av kostnadsfördelningen, en ovanligt stor stegring i kostnadsindex (4,7 %) och den förändrade åldersstrukturens höjande verkan på de kalkylerade kostnaderna inom social- och hälsovården. Finansieringsandelarna ökar proportionellt mer än de kalkylerade kostnaderna, särskilt inom bildningsväsendet. Eftersom priserna per enhet för de privata och för samkommunerna stiger på lika grunder som för kommunerna stiger kommunernas finansieringsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten med anledning av huvudmanna-modellen procentuellt mycket mer än priserna per enhet. Detta för att kommunerna ansvarar också för dessa utbildningsanordnares kommunandel, vilket innebär att den genomsnittliga ökningen av statsandelen till kommunerna endast utgör 6,2 procent. Detta leder till att statsandelarna för undervisning och kultur minskar i många kommuner och att de andelar som faktureras av staten ökar jämfört med En minskning av elevunderlaget inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen leder till ytterligare minskning av statsandelen. Staten har lovat stödja en inkomstpolitisk uppgörelse som främjar konkurrenskraften inom kvinnodominerade branscher. För detta ändamål ska statsandelarna för social- och hälsovården höjas med 150 miljoner euro. Tillägget betalas förmodligen genom en höjning av statsandelsprocenten, vilket innebär att statsandelarna höjs i alla kommuner med knappt 30 euro per invånare. Ser man på utvecklingen av statsandelar i Jakobstad ökar statsandelarna för social- och hälsovården ganska kraftigt främst beroende på åldersstrukturen medan statsandelarna inom undervisnings- och kulturväsendet visar en sjunkande trend beroende på det minskande elevunderlaget inom grundutbildningen. 7

10 BS-06-TP BU-07-TA BU-2008-TA EP-09-TS EP-10-TS Skatteinkomster totalt-verotulot yhteensä * Kommunalskatt-Kunnallisvero * Samfundsskatt-Yhteisövero * Fastighetsskatt-Kiinteistövero Statsandelar totalt-valtionosuudet yhteensä * Skatteutjämning-Verontasaus * Statsandelar-Valtionosuudet Skattefinansiering-Verorahoitus Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna ökar år 2008 med 3,9 %. En del av denna ökning beror på den reform av klientavgifterna inom social- och hälsovårdsväsendet som enligt regeringsprogrammet skall träda i kraft En annan del beror på affärsverkens ökade intäkter samt ökningen av den interna hyran. Verksamhetskostnaderna ökar år 2008 med 7,7 %. Här ingår löneökningen på 5,48 % samt den kraftiga ökningen av kostnaderna för hälsooch sjukvården med 13,6 % jämfört med årets budget. Budget- och ekonomiplan bygger på följande antaganden/ utgångspunkter: Löneökningen uppskattas till 5,48 % i jämförelse med budgeten för år Statsandelarna inflationsjusteras med 4,7 % samt dessutom justeras de kalkylerade kostnaderna för år 2008 redan i detta skede. Statsandelarna inom social- och hälsovården stiger för Jakobstads del med 2,78 milj. euro till 22,45 milj. euro och inom utbildningsoch kulturväsendet minskar statsandelarna med 0,28 milj. euro till 6,24 milj. euro. I skatteutjämningen betalar staden 1,5 milj. euro istället för 1,8 milj. euro år Dessutom ingår här ett statligt stöd för en inkomstpolitisk uppgörelse som främjar konkurrenskraften inom kvinnodominerade branscher som för stadens del uppskattas till 0,56 milj. euro. Inkomstskatten förväntas öka från år 2007 till år 2008 med 4,5 % och till år 2009 med 4 % och år 2010 med 3 %. Prognosen för hela landet ligger på 5,7 %. Samfundsskatten uppskattas öka med 1,7 milj. euro jämfört med 2007 års budget eftersom det hittills under år 2007 influtit betydligt mer än vad som prognostiserades i budgeten. Fastighetsskatten förväntas inbringa lika mycket som år

11 Inrättningarna (exkl. hälso- o sjukvård) ålades i budgetramarna ett effektiveringskrav på 1,5 % förutom dagvårds- och utbildningsnämnden vars effektiveringskrav var 0,55 %. Endast ett fåtal av verksamhetsenheterna har lyckats leva upp till detta effektiveringskrav. Kostnaderna för hälso- och sjukvården fortsätter att öka bl.a. p.g.a. åldersstrukturen. Kostnaderna för hälso- och sjukvården förväntas öka med 4,1 milj. eller 13,6 % jämfört med årets budget. I socialnämndens budget ingår följande nya befattningar: 4 närvårdare (78,43 %), 1 hemserviceledare (100 %) samt en socialarbetare (100 %). Förutom ökningen av ersättningen för köptjänsterna från de privata servicehemmen och Folkhälsan samt inom handikappvården har bl.a. följande justeringar av anslagen gjortsjämfört med den ursprungliga budgeten för år 2007; närståendevård (äldreomsorg) , närståendevård (handikappvård) , olika anslag inom barnskyddet och anstaltsvård inom missbrukarvården Dessutom har stadsstyrelsen höjt anslaget för köptjänster från de privata och föreningsbaserade åldringshemmen med I dagvårds- och utbildningsnämndens budget intogs ett anslag på 0,244 milj. euro för ett s.k. Jakobstadstillägg på 150 euro per månad för barn under 2 år förutsatt att övriga syskon inte är i dagvård. Tillägget gäller även familjer med adopterade barn. Tillägget införs på prov under två år med en uppföljning var 6:e månad av konsekvenserna för dagvården. Ytterligare höjdes anslaget för dagvårds- och utbildningsnämnden med 0,16 milj. euro. Inom kulturnämndens budget har beviljats anslag för Suomen Kulttuurirahastos och Svenska litteratursällskapets s.k. boktalko. Inom idrottsnämndens budget har intagits anslag för personal för övervakning av simstränderna. Dessutom har inkomstanslaget sänkts eftersom det under tidigare år varit budgeterat på en orealistisk nivå. Tekniska nämnden ligger totalt sett under ramen. P.g.a. av de stigande räntorna och den växande skuldbördan har anslaget för räntorna höjts. Socialnämnden uppmanas att tillsammans med MHSO granska och effektivera vårdkedjorna. Inbesparingen bör uppgå till minst euro år Effektiveringen skall fortsätta under åren 2009 och Dagvårds- och utbildningsnämnden uppmanas att granska kostnadsutvecklingen med hänvisning till det minskade elevunderlaget. Effektiveringen av köksfunktionerna bör fortsätta även efter Tekniska verket uppmanas se över kostnadsstrukturen och effektivera verksamheten. En inbesparing på minst euro bör uppnås år Under perioden fortsätter effektiveringen av förvaltningen och service-produktionen. 9

12 Investeringar I nämndernas budgetförslag uppgick nettoinvesteringarna till 18,9 milj. euro. år I det nu gällande förslaget ligger nettoinvesteringarna på 14,7 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 5,9 milj. euro där Bambi daghem och Björkbackas köks renovering utgör den största posten. Husavdelningens underhållande investeringar uppgår till 1milj. euro. Förutom 1,5 milj. euro som finns reserverat för nybyggnad och sanering inom kommunalteknik finns som separata anslag för Västra Ringvägen 0,3 milj. euro samt industritomter på Peders 0,2 milj. euro. Dessutom ingår en investering i kajkonstruktioner för Baltic Yachts under åren År 2008 är anslaget 1 milj. euro och år milj, euro. I understöd från TE-centralen erhålles drygt 18 %. Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 8,8 milj år 2008 varav anslaget för Laukkokajens förlängning uppgår till 3,9 milj. Under år 2009 uppgår de totala nettoinvesteringarna till 13,9 milj. euro och år 2010 till 11,0 milj. euro. Årsbidraget ligger år 2008 på 5,6 milj. euro, år 2009 på 5,8 milj. euro och år 2010 på 6,6 milj. euro vilket med beaktande av de stora investeringarna leder till en skuldbörda år 2010 på 83,9 milj. euro eller euro per invånare euro Bs-2003 Bs-2004 Bs-2005 Bs-2006 Bu-2007 Bu-2008 Ep-2009 Ep-2010 Årsbidrag Avskrivningar Nettoinvesteringar Skuldbörda/inv Den viktigaste målsättningen under de kommande åren bör, förutom att producera god service, vara att minska den höga skuldsättningen. Detta kan endast ske genom att man efter att servicen är finansierad, skapar ett tillräckligt stort ekonomiskt utrymme för att dels kunna finansiera investeringarna med egna medel men också klara av att finansiera en del av amorteringarna. Detta förutsätter att arbetet med att effektivera verksamheten fortgår och intensifieras under de kommande åren samt att alla investeringar granskas mycket noga. 10

13 Kommun- och servicestrukturreformen Staden Jakobstad, Nykarleby stad, Pedersöre kommun och Larsmo kommun beslöt hösten 2007 bilda ett samarbetsområde, för att inom avtalskommunerna sköta vårdsektorn till vilken hör folkhälsoarbete, miljöhälsovård och socialvården (förutom barndagvården) samt den specialsjukvård som finns inom MHSO. Staden Jakobstad är värdkommun och fungerar som förvaltningsenhet för bastrygghetsnämnden. Varje avtalskommun överför med stöd av KomL 76 sin beslutanderätt till bastrygghetsnämnden i frågor som berör primärhälsovården, miljöhälsovården och socialvården, så att serviceproduktionen utgör en helhet och leds på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Grundprincipen är att verksamheten överförs till värdkommunen. Upprätthållaransvaret för i avtalet avsedd vård övergår fr.o.m Strengbergs fastigheten Staden köpte våren 2006 den s.k. Strengbergs fastigheten. Målsättningen med anskaffningen var att kunna erbjuda utrymmen åt företag och näringsidkare. Ytterligare kommer Karvikshallen att bolagiseras och ingå i ett holdingbolag (Jakobstads Företagsfastigheter) tillsammans med Strengbergsfastigheten. De renoveringar och omändringar som görs i dessa bolag finansieras med lån upptagna av bolagen. 11

14 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ INKOMSTER EURO- BS 2006 BU-2007 BU-2008 ULKOISET MENOT JA TULOT TP 2006 TA-2007 TA-2008 STADSSTYRELSEN UTG - MENOT KAUPUNGINHALLITUS INK - TULOT NETTO CENTRALVALNÄMNDEN UTG - MENOT KESKUSVAALILAUTAKUNTA INK - TULOT NETTO REVISORER UTG - MENOT TILINTARKASTAJAT INK - TULOT NETTO HÄLSO-O SJUKVÅRD UTG - MENOT TERVEYDEN- JA INK - TULOT SAIRAANHOITO NETTO MELLERSTA Ö:BOTTENS o J:STADSOMR.RÄDDNINGSVERK UTG - MENOT KESKIPOHJMAAN ja P:SAAREN INK - TULOT ALUEEN PELASTUSLAITOS NETTO MILJÖ- och BYGGNADSNÄMNDEN UTG - MENOT YMPÄRISTÖ- ja RAKENNUSLAUTAKUNTA INK - TULOT NETTO SOCIALNÄMNDEN UTG - MENOT SOSIAALILAUTAKUNTA INK - TULOT NETTO DAGVÅRDS- O UTBILDNINGSNÄMNDEN UTG - MENOT PÄIVÄHOITO- JA KOULUTUSLAUTAKUNTA INK - TULOT NETTO KULTURNÄMNDEN UTG - MENOT KULTTUURI LAUTAKUNTA INK - TULOT NETTO IDROTTSNÄMNDEN UTG - MENOT URHEILULAUTAKUNTA INK - TULOT NETTO TEKNISKA NÄMNDEN UTG - MENOT TEKNINEN LAUTAKUNTA INK - TULOT NETTO JAKOBSTADS VATTEN UTG - MENOT PIETARSAAREN VESI INK - TULOT NETTO HAMNSTYRELSEN UTG - MENOT SATAMAHALLITUS INK - TULOT NETTO ENERGIVERKS STYRELSEN UTG - MENOT ENERGIALAITOKSEN HALLITUS INK - TULOT NETTO UTG - MENOT TOTALT-YHTEENSÄ INK - TULOT NETTO

15 RESULTATRÄKNING 13

16 FINANSIERINGSKALKYL 14

17 RESULTATRÄKNING (AFFÄRSVERKEN ENDAST I FORM AV AVKASTNING) 15

18 JAKOBSTAD FRAMTIDSSTADEN Staden Jakobstads strategiplan för åren Stadsfullmäktige godkände staden Jakobstads strategiplan för åren Under år 2004 har de olika nämnderna utarbetat delstrategier, som bygger på stadens strategiplan. Dessa delstrategier har, trots att de ännu inte godkänts av nämnderna, utgjort grunden för de målsättningar som de olika nämnderna fastslagit för sitt verksamhetsområde. Stadens verksamhetsidé bygger på de frågor som kom upp under strategiarbetet och på stadens historia och dess traditioner. STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig stad vid havet, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i jakobstadsbons identitet, som betonar våra värden tro, hopp och kärlek. STADEN JAKOBSTADS VISION FÖR ÅR 2015 JAKOBSTAD FRAMTIDSSTADEN Jakobstad - är den attraktiva industri- och trädgårdsstaden vid havet med landets bäst fungerande service för alla åldersgrupper och på både svenska och finska - är den dynamiska och företagarvänliga staden I Österbotten - är barnens och ungdomens framtidsstad - är den livskraftiga motorn i en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete 16

19 Staden Jakobstads vision för år 2015 konkretiseras i 10 strategiska mål: 1. Jakobstad har landets bästa service Jakobstadsborna får all den service de behöver. Servicen ges snabbt (korta väntetider) och effektivt (fungerande service). Servicen är av god kvalitet och serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Staden bär ansvar för att ordna servicen och den kan producera tjänsterna själv eller i samarbete med andra kommuner, som privata köptjänster eller tjänster producerade inom den tredje sektorn, Då man nationellt jämför utbudet på service och hur nöjda kunderna är med de kommunala tjänsterna, visar jämförelsen att Jakobstad hör till de bästa i landet 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga Utvecklandet och byggandet av staden Jakobstad är en process under vilken stadsbornas gemenskap skapas och växelverkan mellan människorna förverkligas. Varje stadsbo har sin egen givna roll i processen och han/ hon har rätt och skyldighet att påverka sina levnadsförhållanden både som individ och som en del av gemenskapen. Trivsam innebär förutom estetiskt tilltalande framförallt en ständig upplevelse av delaktighet/ tillhörighet/ hemkänsla. Då kollektivet förstärks och integreringsprocessen fortgår, växer känslan av gemensamt ansvar hos jakobstadsborna. Stadsmiljön är viktig för jakobstadsbornas identitet. De offentliga rummen och trafikmiljön är gemensam egendom och deras kvalitet, snygghet och ändamålsenlighet ökar tryggheten. 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol- och kulturstad Utbildningen i Jakobstad är på alla nivåer av hög kvalitet och personlighetsutvecklande. Utbildningen ger studerandena de färdigheter och förutsättningar som behövs i vardagen, för fortsatta studier och i en snabbt föränderlig värld. Detta förverkligas genom ett flexibelt utbildningsutbud, genom att dra nytta av tvåspråkigheten och det rika kulturutbudet i den urbana miljö och i ett intimt samarbete med nejdens näringsliv och genom utnyttjande av internationella kontakter. Andra stadiets utbildning har förstärkts och utvecklats. Jakobstads gymnasium och musikutbildningen har ett intimt samarbete och samarbetet mellan gymnasierna och yrkesutbildningen har utökats och utvecklats. Gymnasiernas möjlighet till specialisering lockar studeranden från andra orter. För den yrkesinriktade utbildningen ansvarar samkommunerna i Jakobstad, Karleby och Vasa. Yrkesutbildningen stöder regionens näringsstruktur. Yrkeshögskoleutbildningen i Jakobstad har förstärkts och blivit mångsidigare. Tvåspråkig yrkeshögskoleutbildning ges förutom inom turism, internationell handel och pälsbranschen även för båtindustrin. Den finlandssvenska musikutbildningen är koncentrerad till Jakobstad. 17

20 Studier på universitetsnivå möjliggörs på grund av att ett rikt utbud på både svensk- och finskspråkig utbildning. Huvudansvaret för denna utbildning har Åbo Akademi och Karleby universitetscentrum. Barnpedagogiska institutionen vid Åbo Akademi stärker Jakobstads ställning som högskolestad. Jakobstad fortsätter sina gamla traditioner inom vuxenutbildningen och de utvecklas enligt principerna för ett livslångt lärande. Det finns ett rikt kulturutbud för alla åldersgrupper i Jakobstad. Utbudet återspeglas stadens långa kulturella traditioner och tvåspråkigheten. Ett gott samarbete med föreningarna har utvecklats och det har inneburit ett ökat kulturutbud, speciellt för barn och ungdom. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga En trygg uppväxtmiljö ger goda förutsättningar för barn och unga att växa upp till lyckliga och ansvarsmedvetna vuxna. Jakobstad erbjuder denna trygghet i en småstadsmiljö, i välfungerande daghem och skolor. En utvärdering av trygghet och andra välfärdsfaktorer visar att Jakobstad hör till de bästa i landet. 5. Jakobstads ekonomi är i balans En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv med egna medel kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar. En balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Utgifterna för verksamheten skall motsvara inkomsterna (skatter). Serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Stadens skattebas har breddats, eftersom stadens dragningskraft förbättrats tack vare inflyttning och företagsetableringar. För att kunna hålla ekonomin i balans bör vi kunna reagera snabbt då de största inkomstkällorna förändras (skatter, statsbidrag). För detta ändamål har utarbetats verksamhetsmodeller som gör att verksamheten kan skötas även om anslagen snabbt minskar. 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad och kunnig personal. I Jakobstad bedrivs en personalpolitik som ökar personalens trivsel. Stadens personal vill och kan arbeta effektivt för att uppnå de uppställda målen. Stadens personal är kunnig och den känner delaktighet. Personalens välbefinnande och de positiva signalerna utåt har gett Jakobstad ett rykte som en bra arbetsgivare, vilket har betydelse vid rekrytering av ny personal. Arbetsplatsen känns trygg och det finns utrymme för spontanitet och kreativitet i det dagliga arbetet. Atmosfären på arbetsplatserna är positiv och uppmuntrande och den ökar arbetsmotivationen. Typiskt för stadens arbetsplatser är att man visar respekt, är rättvis och uppskattar den enskilda människan. En fungerande arbetsplatsdemokrati är en självklarhet. 18

21 7. Jakobstads image är positiv I Jakobstad har man satsat på att skapa en verksamhetsmiljö som motsvarar invånarnas och det privata näringslivets behov så väl, att det är mer attraktivt och meningsfullt att verka och bo i Jakobstad än på någon annan ort. I Jakobstad är detta en medveten strategi för att skapa ett gott anseende (goodwill) och bidra till att bilden av Jakobstad både nationellt och internationellt är positiv. Ett av de viktigaste elementen i detta sammanhang är närhetsbegreppet. 8. Jakobstad är centralort i regionen och samarbetar med de övriga kommunerna Jakobstad är den naturliga centralorten i regionen. Staden har tillsammans med regionens övriga kommuner utarbetat en strategi för vilka ärenden som är av den naturen att en gemensam handläggning är nödvändig om regionen skall vara framgångsrik. I övrigt arbetar kommunerna självständigt och besluter om hur servicen produceras i den egna kommunen. Den regionala framgången beror på en medvetenhet om kommunernas ödesgemenskap, en insikt om att man kan lyckas endast om man samarbetar. I regionen finns olika samarbetsorgan som besluter om gemensamma projekt. Staden Jakobstad har en central roll vid marknadsföringen och förverkligandet av dessa projekt. 9. Jakobstad stöder företagsamhet och förbättrar näringslivets verksamhetsförutsättningar Näringslivscentralen Concordia handhar i huvudsak kommunernas näringslivspolitik. Undantag utgör ärenden som berör endast en kommun t.ex. verksamhetsutrymmen, tomtpolitik och direkt företagsstöd. Utbildningsutbudet har breddats så att det bättre motsvarar näringslivets behov. Samarbetet mellan företag och skolor är fruktbart. Samarbetet mellan yrkeshögskoleutbildningen och universiteten är viktigt. Båt-, plast- och livsmedelsindustrin är tillsammans med skogsindustrin ekonomiområdets spjutspetsar. Jakobstad stöder även aktivt små och medelstora företag och bidrar till att utveckla dessa. 10. Jakobstad fungerar aktivt inom olika nätverk Arbetet inom nätverken koncentreras på information, utveckling och intressebevakning. För de externa nätverken har utarbetats en nätverkskartläggning. Kartläggningen ger information om det kontaktnät, som de olika enheterna har skapat. Om denna kartläggning har alla som verkar inom organisationen informerats. Denna kartläggning av befintliga nätverk underlättar stadens intressebevakning bl.a. gentemot olika myndigheter. 19

22 För staden Jakobstad har utarbetats en koncernstrategi och koncernmålsättning. I koncernstrategin definieras spelreglerna, styrsystemet och målsättningarna för de samkommuner och bolag i vilka staden är en part. Där definieras också de mål som staden uppställt för de externa nätverken. STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Kritiska framgångsfaktorer - definition De kritiska framgångsfaktorerna är härledda ur visionen och verksamhetsidén. Det är sådana områden där succé eller misslyckande har en avgörande betydelse för organisationens framgång i ett längre perspektiv. De kritiska framgångsfaktorerna bör vara strategiskt viktiga, men också sådana att organisationen genom egna åtgärder kan påverka dem. De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan, i vilka avseenden bör staden absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen. Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna: effekt, förnyelse, processer och strukturer samt resurser och ekonomi. Innehållet kan definieras på följande sätt: Effekt (ur medborgarnas och de politiska beslutsfattarnas synvinkel) Effekten är de resultat man åstadkommer som befrämjar stadens grundläggande syften/ mål. Att staden producerar som tjänster och samhälleligt inflytande dessa prestationer förväntar sig a) stadsborna som röstare, skattebetalare och kunder och b) näringslivet och samfunden som nära allierade samarbetspartner. Förnyelse (ur arbetsgemenskapens och personalens synpunkt) Förnyelse innebär att staden och dess personal har förmåga att lösgöra sig från det gamla och invanda och handla på ett nytt sätt, så att staden kan uppnå den eftersträvade effekten med de resurser som står till buds. Processer och strukturer (organisationens prestationsförmåga och funktionsduglighet) En processaspekt innebär att den interna prestationsförmågan, effektiviteten och aktiviteten beaktas. Vilka är de processer, organisationer, synergieffekter och arrangemang som ger den största effektiviteten? Resurser och ekonomi ( resursanvändning och ekonomi) Med resurser avses de möjligheter som garanterar den prestationsförmåga och effektivitet som möjliggör att de strategiska målen uppnås. Hur skall resurserna anskaffas, riktas och användas för att förbättra effektiviteten? 20

23 Staden Jakobstads kritiska framgångsfaktorer EFFEKT 1. Tillgång och kvalitet på service 2. Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet 3. Aktiv näringspolitik 4. Förbättrad regional konkurrenskraft 5. Positiv image 6. Tät samhällsstruktur FÖRNYELSE 7. Målinriktat ledarskap 8. Aktiv och välmående personal 9. Förnyande av servicefunktionerna VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ PROCESSER OCH STRUKTURER 10. Effektiv och ändamålsenlig organisation 11. Smidig beslutsprocess RESURSER OCH EKONOMI 12. Balanserad ekonomi 13. Lyckad personalrekrytering 14. Ägarstyrning En mera detaljerad genomgång av målsättningarna för den kommande planeperioden finns under varje nämnd. 21

24 DRIFTSEKONOMI STADSSTYRELSEN Stadsdirektör Mikael Jakobsson Förvaltning och ekonomi Beredning för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige Allmän planering av stadens verksamhet och ekonomi Beredning och uppgörande av budget och ekonomiplan Uppgörande av bokslut och verksamhetsberättelse Arkivfunktion Konsumentrådgivning Intressebevakningstjänster Personalärenden It-strategi Bostadsärenden Utvecklingsenheten Stadssekreterare: Kaj Andberg VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliet ansvarar för stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens allmänna sekreterar-, berednings- och verkställighetsuppgifter, handhar socialens, dagvårds- och utbildningsverkets samt tekniska verkets ärendehantering, bistår stadsdirektören och handhar dokumentförvaltningen. Till stadskansliet hör även stadsjuristen, centralarkivet, stadens translatorer, telefonväxeln och offset. Allmänna intressebevakningen, skuldrådgivningen, konsumentrådgivningen och socialombudsmannens verksamhet är även till viss del knutna till stadskansliet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Samordning av ärendehanteringen under pågående KSSR-process gällande social- hälso- och sjukvård underlydande den nya bastrygghetsnämnden med Jakobstads som värdkommun blir en utmaning att förverkliga under planeperioden. Staten övertar anordnandet och finansieringen av intressebevakningen och konsumentrådgivningen senast 1 januari 2009 enligt lagen om kommun- och servicestrukturreformen. 22

25 Målsättningar bindande mot fullmäktige EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Ärendehantering av hög Inkommet ärende registreras kvalitet, som är snabb, och vidarebefordras på den 1:a flexibel och kostnadseffektiv dagen, bereds och förs till behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline) samt att beslut fattas i ärendet i stadsfullmäktige inom 1 år. Prestationer / Budget Budget EP EP Nyckeltal Årsverken 14,25 13,75 13,75 14,25 Konsumentombud: Hellevi Kytölä VERKSAMHETSOMRÅDE: Konsumentrådgivning, skuld- och ekonomisk rådgivning samt socialombudsverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Med den kommunala konsumentrådgivningen strävar man till att förbättra konsumenternas kunskaper och färdigheter, så att de kan klara av konsumtionssamhällets krav. Konsumentrådgivaren hjälper till vid redan uppkomna konfliktsituationer genom att ge råd hur man går vidare eller själv sköter ärendet. Förverkligandet av den lagstadgade konsumentrådgivningen övervakas av Konsumentverket. Konsumentrådgivningen berör endast staden Jakobstads invånare, ävenom rätt många förfrågningar kommer från grannkommunerna. Den bärande principen i skuld- och ekonomisk rådgivning är att hjälpa personer som är i ekonomiskt trångmål, överskuldsatta. Förfaringssätten är flera: det finns enligt skuldsaneringslagen från 1993 både frivillig och av tingsrätt fastställd skuldsanering. Med hjälp av ekonomisk rådgivning försöker man stöda kontrollen av den egna ekonomin och förhindra överskuldsättning. Statsmakten finansierar verksamheten till hundra procent. Länsstyrelsen och Konsumentverket övervakar verksamheten. Skuld- och ekonomisk rådgivning omfattar de fem kommunerna inom Korsholms tingsrätts, Jakobstads avdelnings verksamhetsområde. Verksamhetspunkt finns enbart i Jakobstad. 23

26 Socialombudsverksamhet baserar sig på lagen om socialvårdsklientens ställning och rättigheter som trädde i kraft år Lagen förpliktar kommunerna att utse ett ombud, som verkar såväl inom den offentliga som den privata socialvården. Socialombudet ger råd och hjälper socialvårdsklienten "från vaggan till graven" genom att fungera som förlikningsman och vid behov bistå vid uppgörandet av anmärkningar, rättelseyrkanden och liknande handlingar. Länsstyrelsen övervakar verksamheten. Socialombudets geografiska verksamhetsområde är Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arbetstrycket inom skuld- och ekonomisk rådgivning kommer att öka p.g.a. förpliktelsen att ordna mer förebyggande rådgivning beträffande ekonomiskötsel. Detta kommer att ordnas i läroinrättningar, organisationer etc. Prestationer / Nyckeltal Budget -07 Budget -08 Konsumentrådgivning Kunder Skuld- och ekonomisk rådgivning Nya kunder Kundmöten Socialombudsverksamhet Kontakter Årsverk EP -09 EP -10 Enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform skall staten från början av 2009 överta ordnandet och finansierandet av uppgifter som ålagts kommunerna, bland annat konsumentrådgivning och intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten. Intressebevakare: Kirsi Laaksonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Intressebevakningstjänster VERKSAMHETSIDÉ Syftet med intressebevakningen (förmyndarverksamheten) är att bevaka de personers intressen och rättigheter som p.g.a. omyndighet, frånvaro eller annan orsak inte själva kan handha sin ekonomi. En intressebevakare kan tillsättas för personer som behöver stöd i skötseln av sina ekonomiska angelägenheter. Den person vars intressen skall bevakas kallas för huvudman och den av kommunen utsedda tjänsteförmyndaren för allmän intressebevakare. 24

27 Prestationer / Nyckeltal Budget -07 Budget -08 Intressebevakning Huvudmän Årsverken EP -09 EP -10 Enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform skall staten från början av 2009 överta ordnandet och finansierandet av uppgifter som ålagts kommunerna, bland annat konsumentrådgivning och intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten. Stadskamrer Marlene Byggmästar VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Organisationsförändringen som genomfördes 2005 är nu genomförd fullt ut genom att alla bokförare även fysiskt flyttat till gemensamma utrymmen. Målsättningar bindande mot fullmäktige FÖRNYELSE 9 Förnyande av servicefunktionerna Utvecklande av delårsrapporter Arbetet med utvecklandet av delårsrapporterna fortsätter. Mottagning av elektroniska Av inkommande fakturor till fakturor i Finnvoice-format staden kommer i Finnvoiceformat vilket effektiverar verksamheten 20 % - 30 % - 50 % 7 Målinriktad ledarskap.årliga utvecklingssamtal 1 gång per år per arbetstagare. med personalen. 25

28 Prestationer / Budget Budget EP EP Nyckeltal Årsverken 8,7 8,7 12,32 12,5 12,1 12,1 12,1 Personalchef Rune Wiik VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalfrågor VERKSAMHETSIDÉ Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden, personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften Målsättningar bindande mot fullmäktige EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Staden är aktivt med och Vid slutet av år 2008 finns startar en återanvändningscentral totalt ca 80 arbetslösa där den viktigaste aktiverade med hjälp av målsättningen är att skapa stadens sysselsättningsåtgärder aktiviteter åt 70 % - 85 % % långtidsarbetslösa och svårsysselsatta FÖRNYELSE 7 Målinriktad ledarskap Ledare och förmän deltar i Den största delen av våra stor utsträckning i ledare/förmän deltar i utbildning som erbjuds på utbildning olika nivåer 60 % - 80 % % 26

29 8 Aktiv välmående personal Förnyande av stadens De flesta av stadens arbetsplatser personalstrategi som en diskuterar förslaget till produkt av stadens personalstrategin och blir engagemang i projektet sålunda delaktiga i processen. Mobilisering % - 70 % - 90 % PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation En handlingsplan görs för Samtliga arbetsplatser som genomförandet av berörs av förändringen ges värdkommunmodellen från möjlighet till respons år (delaktighet) senast år % - 85 % % Prestationer / Nyckeltal Budget -07 Budget -08 EP -09 EP -10 Arbetslöshetsgrad antal, maj/juni Långtidsarbetslösa antal, maj/juni Årsverken 9,7 11,8 16,5 16,3 15,7 15,7 15,7 Motiveringar Under verksamhetsåret kommer personalbyrån att i stor grad arbeta med förberedelserna för övergång till värdkommunskapet från år Det mest intensiva samarbetet kommer sannolikt att ske med personaladministrationen inom MHSO som utgör en betydande resurs i förändringen. Verksamhetsmål Hållbar utveckling Personalbyråns insatser för hållbar utveckling gäller främst social hållbarhet. Målsättning i personalpolitiken är bl.a. god hälsa och allmän trivsel samt goda människoförhållanden. 27

30 Arbetarskyddschef: Birgitta Blomqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Arbetarskydd och tyky (verksamhet för att upprätthålla arbetsförmågan) VERKSAMHETSIDÉ Alla anställda kan utföra sitt arbete på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt i en hälsosam och trivsam arbetsmiljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN För att förebygga "hot om våld"-situationer betalas härefter ersättning för behovsprövade vaktmästartjänster. Målsättningar bindande mot fullmäktige FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Ett nytt handlingsprogram vid Vid slutet av året använder längre sjukfrånvaro tas i arbetsplatserna det nya bruk. programmet (andelen arbetsplatser där man följer programmet). Sjukfrånvaro beroende på belastningsskador (stöd- och rörelseorgan) minskas från nuvarande nivå En stor del av arb.platserna har kunnat förbättra åtminstone en faktor som påverkar arbetsklimatet - jfr arbetsklimatundersökningen % - 75 % % Belastningsskadornas andel av den totala sjukfrånvaron (alla anställda - hemservice) 29 % - 27 % - 25 % 43 % - 40 % - 38 % Den procentuella andelen arbetsplatser som kunnat förbättra arbetsklimatet. 30 % - 50 % -70 % 28

31 Prestationer / Nyckeltal Sjukfrånvaro, kalenderd./anställd Olycksfall, antal ersättningsdagar Olycksfallsfrekvens, olycksfall/1milj. arb.h J:stad /jfr kommuner* Budget -07 Budget -08 EP -09 EP ,5 12,4 13,9 13, ,5 13** ** 15 / / ** Motiveringar * Med jämförelsekommuner avses arbetsplatser som enligt statistikcentralens bedömning är jämförbara med staden Jakobstad. I antalet olycksfall ingår olycksfall under arbetet och under arbetsfärd samt yrkessjukdomar. ** Svårt att prognosticera på grund av KSSR. IT-chef: Jaakko Kaivosoja VERKSAMHETSOMRÅDE: Datatekniska tjänster VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att producera ändamålsenliga datatekniska tjänster för stadens egen verksamhet. Målsättningar bindande mot fullmäktige EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättningen är driftssäkra Över en timme långa avbrott i datasystem datasystemens drift Färre än 10 - färre än 5 - inga avbrott 29

32 FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Personalen kan i tillräcklig Inget deltagande i fortbildning grad delta i - 2 kurser/person - 5 kurser / fortbildningstillfällen för att person upprätthålla sitt personliga kunnande. PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Tillgängliga samarbetsparter Samarbetsparterna är inte när de egna tillgängliga - samarbetsparterna personalresurserna inte används som kompletterande räcker till resurser - tyngdpunkten ligger på användande av samarbetsparter. RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Ekonomin är i balans Prestationer / Budget Budget EP EP Nyckeltal Årsverk ,5 3 Motiveringar En utvidgning av stadens basdatateknik vid införandet av värdkommunmodellen förutsätter betydande åtgärder i form av planering och förverkligande. 30

33 Bostadssekreterare: Anneli Blomström VERKSAMHETSOMRÅDE: Bostadsfrågor VERKSAMHETSIDÉ Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: förmedling av bostäder på sociala, grunder, godkänna räntestöd och andra understöd för boende samt lättnader i betalningen av statliga lån, övervakning av användningen av statliga lån och understöd, allmän rådgivning i bostadsfrågor, följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden Målsättningar bindande mot fullmäktige EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Bostädernas tillgång och Långvariga hyresgäster efterfråga i balans 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Höjning av hyresboendets Ökad trivsel status. Invånarnas deltagande i hyresgästdemokratin 4 Förbättrad regional konkurrenskraft Ägarnas satsning i Attraktiva hyreshus hyreshusens underhåll. Alla bostadsområden likvärdiga RESURSER OCH EKONOMI 13 Lyckad personalrekrytering Tillräcklig personalstyrka Ersättare vid ev. sjukledighet 31

34 14 Ägarstyrning Kontinuerligt underhåll av Bibehållande av egendomens stadens eget värde. I gott skick varande och bostadsbestånd trivsamma hyresbostäder Prestationer / Nyckeltal Budget -07 Budget -08 EP -09 EP -10 Ledigblivna bostäder Tomma lägenheter Bostadssökande " under 25-åringar " pensionärer Bostadsbytare Bristfälligt boende och bostadslösa Verksamhetsmål Hållbar utveckling Bostadsbyrån kopierar blanketter och övriga handlingar i stället för att beställa dem. Andvändningen av e-post har ökat. Kontorsmaterial återanvänds så mycket som möjligt. Råvaru- och avfallsmängden minskas genom återanvändning överblivet papper. Bostads- och fastighetsbolag uppmuntras att kontinuerligt underhålla fastigheterna. Genom detta undviks omfattande och kostsamma grundförbättringar i framtiden. Bolagen uppmanas också att satsa på förbättring av byggnadernas närmiljö vilket gör bostadsområdena mer trivsamma och attraktiva. Utvecklingsdirektör: Håkan Sundqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Utvecklingsavdelningen VERKSAMHETSIDÉ Utvecklingsavdelningen har det administrativa ansvaret för följande områden i stadens organisation oberoende av vilken sektor som sköter verkställigheten: 32

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN 2010-2011

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN 2010-2011 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN 2010-2011 Godkänd av stadsfullmäktige 15.12.2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 12 RESULTATRÄKNING 13 FINANSIERINGSKALKYL 15 BALANSRÄKNING

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 Godkänd av stadsfullmäktige 14.12.2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10 RESULTATRÄKNING 11 FINANSIERINGSKALKYL 13 DRIFTSEKONOMI

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN... 44 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 Godkänd i stadsfullmäktige 9.12.2013 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 FINANSIERINGSKALKYL... 12 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 Godkänd av stadsfullmäktige 10.12.2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL...

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 1 2. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3 2.1 Allmän ekonomisk översikt 3 2.1.1. Allmänt 3 2.1.2. Utvecklingen i det egna ekonomiområdet 3 2.1.3 Utvecklingen i kommunens

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 Godkänd i stadsfullmäktige 15.12.2014 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 3 BUDGETUTFALLET... 24

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 3 BUDGETUTFALLET... 24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen... 3 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

7. UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR... 240

7. UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR... 240 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

4 BOKSLUTSKALKYLER...298 5 NOTER TILL BOKSLUTET...306 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT...315 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366

4 BOKSLUTSKALKYLER...298 5 NOTER TILL BOKSLUTET...306 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT...315 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 FASTIGHETER Stadsstyrelsen Seppo Pihl, fastighetschef FASTIGHETER / KIINTEISTÖT 2013 2014 2015 2015 2015 2015 2016 2017 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Ny bild hit Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KRONOBY KOMMUN Godkänt av kommunfullmäktige 10.11.2005 85 PERSONALADMINISTRATION omfattar all den verksamhet med vars hjälp kommunens personalresurser rekryteras, bibehålls

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet Genom detta kollektivavtal verkställs de centrala arbetsmarknadsorganisationerna

Läs mer

STRATEGISKT GENOMFÖRANDE AV KOMMUNAL SERVICE MED HJÄLP AV PERSONALLEDNING

STRATEGISKT GENOMFÖRANDE AV KOMMUNAL SERVICE MED HJÄLP AV PERSONALLEDNING 1 (7) STÄLLNINGSTAGANDE STRATEGISKT GENOMFÖRANDE AV KOMMUNAL SERVICE MED HJÄLP AV PERSONALLEDNING 1. Mål Målet med detta ställningstagande som gäller personalledning är att: nå gott resultat i kommunal

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas ekonomi uppvisar bekymmersamma siffror och varken skatteinkomsterna

Läs mer

MARKNADSFÖRINGS- PLAN 2007-2010 Godkänd av kommunstyrelsen 16.10.2006 260 Inledning Susanne Hongell initierade vid kommunstyrelsens möte 6.2.2006 tillsättande av en arbetsgrupp för marknadsföring. Styrelsen

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 2 1.1 Nationalekonomin... 2 1.2 Kommunalekonomin 2008-2009... 2 1.3 Statens budgetförslag och kommunernas ekonomi...

1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 2 1.1 Nationalekonomin... 2 1.2 Kommunalekonomin 2008-2009... 2 1.3 Statens budgetförslag och kommunernas ekonomi... 1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 2 1.1 Nationalekonomin... 2 1.2 Kommunalekonomin 2008-2009... 2 1.3 Statens budgetförslag och kommunernas ekonomi... 3 2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR KIMITOÖNS KOMMUN... 4 2.1 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Stadsstyrelsen 68 09.03.2015 Stadsstyrelsen 88 16.03.2015 Stadsfullmäktige 16 25.03.2015 VAL AV EN FINANSIERINGSMODELL FÖR LIVSCYKELPROJEKTET STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer