SOMMAR DESIGN KONTORET. Vårdcentralen Centrum, Laholm Sommardesignkontoret Halmstad 2012

Transkript

1 SOMMAR DESIGN KONTORET, Laholm

2

3 Innehåll 01 Om 1 02 Arbetsprocessen 2 Utgångspunkt 2 Analys 2 Konceptutveckling 2 Val av koncept 2 Genomförande 2 Uppföljning 2 06 Rekommendationer för det fortsatta arbetet Sammanfattning English summary Projektteam Bakgrund 5 5 Uppdragsbeskrivning 5 04 Analys 6 Intern analys 7 Emotional touchpoint chart 8 Befintliga lokaler 9 Externa analys Konceptutveckling 14 Autobahn 14 Deluxe 15 Cirkeln 15 Utvärdering 16 Vidareutveckling av konceptet 18 Konceptförslag 20 Snabbspåret 22 Planerad verksamhet 24 Akuta patientbesök 26 Personalutrymmen 28 Utvärdering av förslaget 30 Minimala ombyggnadskrav 32 Väntrummet 34

4 , Halmstad, 2012

5 1 Om När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I får företag möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenter kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Årets Sommardesignkontor har haft tema hälsa. Syftet har varit att utveckla nya produkt- och tjänstekoncept för de deltagande företagen som också förstärker företagens möjligheter till framgångsrik kommunikation av deras arbete inom området hälsa. Ett annat syfte har varit att öka uppdragsgivarnas kunskap och intresse för design och dess möjligheter för affärsutveckling. Den här rapporten beskriver kortfattat utgångspunkt och resultat av sommarens arbete. 1

6 2 Arbetsprocessen Projektet har genomförts utifrån designprocessen med 2.5 Genomförande målet att nå fram till en konceptuell nivå. Förslaget förankras nu hos nyckelpersoner inom Designprocessen ser lite olika ut från projekt till projekt tillverkning, marknad och andra som behövs för att men har en del gemensamma punkter som genomförs realisera förslaget. Produkten testas och utvärderas i alla designprojekt. ytterligare och en del justeringar kommer förmodligen att göras nu för att passa produktionsprocessen. 2.1 Utgångspunkt Ett projekt startar ofta i och med att det finns ett problem som ska lösas. En väl formulerad problemformulering är grunden till en bra designprocess. 2.6 Uppföljning Efter produktionsstart utvärderas projektet för att optimera framtida förbättring 2.2 Analys I analysfasen utförs till exempel användarstudier, behovs- och funktionsanalyser samt omvärldsanalyser. Vilken typ av research som används kan se väldigt olika ut för olika projekt beroende på vad som är relevant att veta för att lösa det formulerade problemet. 2.3 Konceptutveckling Med problemformuleringen och resultaten i analysfasen som grund tas ett antal konceptuella skissförslag fram som testas och utvärderas. 2.4 Val av koncept Efter utvärderingen har man kommit fram till det koncept som på bästa sätt löser det formulerade problemet. Konceptet vidareutvecklas och nu går man in på detaljnivå. 2

7 Skissarbete 3

8 4 Trillingar födda på Barnbördsavdelningen, 1948

9 3. Uppdraget 3.1 Uppdragsgivaren är som är verksamma i Laholm, Halland. Vårdverksamheten startade med en sjukstuga år 1881 som har utvecklats till dagens vårdcentral med listade patienter. 3.2 Uppdragsbeskrivning Vårdvalet, som innebär att patienten själv får välja vilken vårdcentral de ska lista sig på, infördes 2007 och sedan dess har upplevt en ökad konkurrens från privata aktörer. Detta har medfört att antalet listade patienter har minskat och för tillfället har vårdcentralen en marknadsandel på 33 %. Ett centralt problem i verksamheten är att de upplever att de har för få tider till patienter. För att hantera detta problem ska genomföra en omorganisation där de delar upp den nuvarande tidsbokade verksamheten i en tidsbokad del och ett snabbspår där patienterna kommer in till vårdcentralen utan att ha bokat en tid innan. s uppdrag är att anpassa s lokaler till denna omorganisation. 5

10 4 Analys 4.1 Intern analys I de interna analyserna intervjuades personalen på för att kartlägga dels den befintliga verksamheten och planer för det nya snabbspåret och dels de befintliga lokalerna för att identifiera välfungerande delar som ska bevaras och eventuella flaskhalsar inbyggda i den nuvarande planlösningen som kan förbättras. Analyserna utfördes för att se hur kompatibel den nuvarande lösningen är med snabbspåret samt för att bedöma omfattningen av ombyggnationsbehovet. En del av den interna analysen var att undersöka den känslomässiga upplevelsen av kontaktytor mellan patienter och vårdcentral genom en så kallad Emotional Touchpoint Chart. En emotional touchpoint chart är en graf över upplevt humör i en tjänst. Analysen ämnar att peka ut när i tjänsten eventuella störningar eller problem uppstår. 6

11 4.1.1 Verksamhet I Vårdcentralens lokaler ryms idag både Vårdcentralen Centrums verksamhet och en jourmottagning på helger och kvällar. Jourmottagningen drivs av alla vårdcentraler i Laholm tillsammans, men är inhyst i s lokaler för att underlätta för patienterna. I dagsläget tar vårdcentralen endast emot tidsbokade besök, men trots detta kommer patienter ibland in oanmält. Detta skapar köer och förseningar för de tidsbokade patienterna. Det är även en lång väntetid för de patienter som tidsbokar ett besök, då de först måste boka en telefontid för att bli uppringda av vårdcentralen och först därefter kan boka in en tid för ett läkarbesök. Detta gör att patienternas orosnivå stiger, vilket i sin tur medför att både kontakten i telefon och hos läkare tar längre tid. Distriktssköterska Sjukgymnast Tanken med snabbspåret är att utöka verksamheten med en dropin-mottagning. Detta ska underlätta för patienter som känner att de snabbt behöver träffa vårdpersonal, och samtidigt göra det lättare att planera den tidsbokade verksamheten. I snabbspåret skall en läkare, en distriktssköterska och en sjuksköterska jobba tillsammans för att hantera patientflödet. Som illustrationen visar är en triagesköterska första instans. Sköterskan bedömer vilken vård som krävs, och skickar patienten vidare till lämplig instans, som till exempel distriktssköterska eller läkare. Sjuksköterskan sorterar alltså patienterna medan distriktssköterskan och läkaren är tillgängliga vid behov. Det finns även förslag på att distriktssköterskan också ska arbeta i första instansen med sortering. Triagesköterska Sköterska Etc. Läkare Provtagning Kurator Psykolog 7

12 4.1.2 Emotional Touchpoint Chart I linje med ambitionen om en patientorienterad verksamhet undersöktes hur patienterna upplever kontaktytorna med vårdcentralen i dagsläget genom en emotional touchpoint chart. Grafen är baserad på enkätintervjuer med patienter, samt med intervjuer med personal på vårdcentralen. Den nedre röda linjen illustrerar hur patienterna upplever kontakten med vårdcentralen i den befintliga verksamheten, och den blå linjen visar hur det planerade snabbspåret skulle påverka patienterna. Som grafen visar är det väntetiderna som patienterna upplever som mest negativa. Mycket av detta förbättras genom det planerade snabbspåret, men för att förhöja patientupplevelsen ytterligare har projektgruppen valt att fokusera på väntrummen, utöver den övriga lokalanpassningen. Bra humör Symptom Symptom Hemsida Hemsida Ta sig till drop-in-mottagning Parkering Ta sig till vårdcentralen Parkering Entré Entré Anmälan i reception Anmälan i reception Väntrum Väntan Träffa sjuksköterska Träffa läkare Provtagningsväntrum Återuppringning Ringa & boka telefontid Tidsbokning Väntan Provtagning Provtagningsväntrum Väntan Träffa läkare Resultat Recept Hemgång Väntrum Hemgång Väntan Väntan Provtagning Resultat Recept Väntan Dåligt humör 8 Emotional Touchpoint Chart

13 4.1.3 Befintliga lokaler gjorde en ombyggnation 1996, och har fått ta del av den planritning som gjordes för detta. Sedan dess har mindre ombyggnationer gjorts, och verksamhetsytor har flyttats inom vårdcentralen. Projektgruppen inledde därför arbetet med att göra en uppdaterad version av planritningen, samt att kartlägga vilken verksamhet som är förlagd till vilken lokal. De delar av den befintliga mottagningen som har utpekats som väl fungerande är att: Det saknas ett mötesrum. Undersökningsrummet för ögon/öron ska ibland vara mörklagt. Därför är nuvarande plats i hörnet på byggnaden inte önskvärd. Handikapptoaletten är otillgängligt placerad. Till det planerade snabbspåret behövs ett väntrum, ett sorteringsrum, ett undersökningsrum för läkare, en toalett för urinprover, ett litet laboratorium och provtagningsrum och ett rum för distriktssköterskan. Laboratoriet och provtagningen ryms i ett rum. Detta blir sammanlagt ett väntrum, fyra rum samt en toalett. Jourmottagningen ligger nära akutrummet vilket underlättar översynen av patienter i akutrummet. Väntrummet bredvid sjuksköterskornas telefonrum är ombonat och har en lugn känsla. Personalens trevliga bemötande är uppskattat. De nackdelar som har identifierats i nuvarande planlösning är följande: Distriktsverksamheten är avskild från den övriga verksamheten. Om distriktsverksamheten integrerades skulle det underlätta kunskapsspridningen på vårdcentralen. Psykolog och kurator är avskilda från övriga verksamheten vilket gör att de riskerar att hamna lite utanför gemenskapen. Sjuksköterskornas kontor är placerat bredvid huvudväntrummet vilket gör att patienter får höra personalens informella kommunikation och detta kan ge patienterna en känsla av att inte bli sedda. Akuta och kroniska patienter blandas vilket gör att risken för att kroniker smittas ökar. 9

14 10 Planritning,, 1996

15 Befintlig planritning med anteckningar 11

16 URATOR Patientutrymmen Akutvårdsutrymmen Personalutrymmen 12 Befintlig planritning med färgmarkerade lokaler

17 4.2 Extern analys De externa analyserna bestod av att analysera konkurrenter samt kunder. För konkurrentanalysen besöktes två privata aktörer i Laholm, Familjeläkarna vid Torget och Familjeläkarna vid Hörnet, för att undersöka hur entré, väntrum och reception var utformade samt för att uppleva atmosfären. Både i entré och väntrum hos de konkurrerande verksamheterna upplevdes som trånga och nedgångna. Hos Familjeläkarna på Torget var atmosfären i väntrummet lugn. Personalen verkade lugna och var vänlig i sitt bemötande. Hos Familjeläkarna vid Hörnet var atmosfären i väntrummet stressig och i undersökningsuttrymmet kändes både personal och interiör ostrukturerad. Personalen i receptionen gav ett ointresserat intryck. I kundanalysen intervjuades potentiella patienter på torget i Laholm. Intervjuerna visade att det är interaktionen mellan personal och patient som är den kritiska faktorn i valet av vårdgivare. Intervjuobjekten önskade ett personligt bemötande, att få träffa människor under besöken, att personalen var intresserade av dem samt att få möjligheten att ha kontakt med samma läkare vid varje besök. De upplevde att de inte bara ville vara siffror i ett system. En begränsning i kundanalysen var att samtliga intervjuade var pensionärer så den kvalitativa representativiteten var låg. Det kan vara så att personer i andra åldrar har andra preferenser. Utifrån detta identifieras kvantiteten och kvaliteten på kontaktytorna mellan personal och patient som en nyckelfaktor i konkurrensen på marknaden. 13

18 5. Konceptutveckling Utifrån analysen utvecklades tre konceptspår med fokus på olika nyckelfaktorer i verksamheten. Samtliga koncept har dock patientens upplevelse i centrum, och delar upp tidsbokade patientbesök från dropin-besök i olika delar av lokalerna. 5.1 Autobahn Konceptspåret Autobahn ska kännas och vara effektivt. Patienten slussas framåt längs en rak korridor efter varje möte med personalen för att skapa en känsla av effektivitet och progressivitet att man hela tiden tar sig framåt närmre målet. Entrén och utgången är inte densamma, utan det finns en startpunkt i ena änden och ett slutmål i den andra änden. 14

19 5.2 Deluxe 5.3 Cirkeln Konceptspåret Deluxe fokuserar på att skapa en positiv upplevelse för patienten under hela besöket. Det finns ett centralt väntrum dit patienten hela tiden återkommer. Här kan patienten lämna sina tillhörigheter och anhöriga vänta under tiden patienten gör sitt besök hos vårdpersonalen. Denna planlösning ska likt autobahn kännas och vara effektiv. Patienten rör sig som i en cirkel genom lokalerna, för att känna att han eller hon ständigt rör sig framåt. Till skillnad från Autobahn är dock utgången densamma som entrén för att underlätta receptionsfunktioner. 15

20 5.4 Utvärdering I samverkan med vårdcentralens ledning utvärderades förslagen och konceptspåret Deluxe valdes för att arbeta vidare med. Då projektgruppen redan i ett tidigt stadie hade identifierat de långa väntetiderna som det största patienupplevda problemet var en lösning som fokuserade på patientens välmående en naturlig lösning. 16

21 Förslag på planritning med anteckningar 17

22 5.5 Vidareutveckling av konceptet Efter synpunkter från vårdcentralens ledning samt en noggrannare platsundersökning för att verifiera den omgjorda planritningen utvecklades konceptspåret till en mer konkret och detaljrik planlösning. Projektgruppen utvärderade sedan det reviderade förslaget tillsammans med ledningen och personal ur olika avdelningar på vårdcentralen. Vårdcentralens personal var mycket engagerade och gav både positiv och negativ kritik på förslaget, vilket skapade en givande diskussion om fördelar och nackdelar med den nya planritningen. Projektgruppen omarbetade sedan planen i enlighet med kommentarerna, vilket ledde fram till det slutgiltiga konceptförslaget. 18

23 Drop in-besök Planerade besök Akutvårdsutrymmen Personalutrymmen Gemensamma utrymmen Förslag på ny planritning med färgmarkerade lokaler 19

24 6. Konceptförslag Det slutgiltiga förslaget presenteras på nästa sida, med röda markeringar där ändringar i byggnationen har gjorts. Projektgruppen har i största möjliga mån försökt att behålla den befintliga konstruktionen, och har främst förflyttat verksamheter inom lokalerna. Lokalerna delas upp i olika sektioner: snabbspåret, den tidsbokade verksamheten, utrymmen för akutbesök och personalavdelning. Entrén och receptionen är gemensam för patienterna i snabbspåret och den tidsbokade verksamheten. I den nya planlösningen har dagens väntrum vid receptionen gjorts om till ett mötesrum. Receptionen är på samma plats som idag men är omgjord från en inglasad reception till en öppen disk för att vara välkomnande. Personalrummet har flyttats till byggnadens norra del, och dagens personalrum är omgjort till snabbspårets väntrum. 20

25 Förslag på ny planritning 21

26 6.1 Snabbspåret Patienter som besöker vårdcentralen för ett dropinbesök kommer först till den gemensamma receptionen. Om triage-sköterskan är ledig går de direkt in i triagerummet för att bedömas och slussas vidare till lämplig instans. Är sköterskan upptagen dirigeras patienten till väntrummet för snabbspåret. Om triagesköterskan kan behandla patienten själv eller om patienten inte behöver vård krävs inte att patienten slussas vidare till läkare eller distriktssköterska. Vid behov av provtagning skickas patienten vidare till provtagningsrummet. Sjuksköterskan eller distriktssköterskan analyserar proverna för att bedöma om vidare undersökning behövs innan diagnos ställs. Vid alla köer till triage-sköterskan, distriktssköterskan, läkaren och provtagning återkommer patienten till samma centrala väntrum. Detta medför att de kan hänga av sig ytterkläder eller liknande ifall de önskar, samt att anhöriga tryggt kan sitta kvar i väntrummet medan patienten träffar vårdpersonal, utan risk för att tappa bort varandra. Om patienten har träffat en läkare under sitt dropinbesök sker betalning i receptionen innan patienten lämnar vårdcentralen. Har patienten enbart träffat en sköterska eller distriktssköterska kan de lämna vårdcentralen direkt utan betalning. 22

27 Förslag på ny planritning med markerade lokaler för drop in-besök 23

28 6.2 Planerad verksamhet Patienter som har ett tidsbokat besök på vårdcentralen går till den gemensamma receptionen vid ankomst så att receptionisten kan registrera att patienten har anlänt. Patienten slussas sedan vidare till väntrummet för den tidsbokade verksamheten där de väntar på att någon i personalen ropar upp deras namn och visar dem vidare till provtagning eller undersökningsrum. Provtagningen fungerar som tidigare med ett eget väntrum. Om patienten ska undersökas leds patienten till ett undersökningsrum. Psykolog och kurator har flyttats in till en separat del av den tidsbokade verksamheten för att erbjuda patienterna en lugnare miljö. Liksom för snabbspåret behöver patienterna bara betala om de träffar en läkare. 24

29 Förslag på ny planritning med markerade lokaler för tidsbokade besök 25

30 6.3 Akuta patientbesök Patienter som kommer in till vårdcentralen själva och bedöms vara i akut behov av vård som inte kan tillhandahållas på vårdcentralen placeras i akutrummet. Där väntar akutpatienten tills ambulansen anlänt och då förflyttas patienten till ambulansen. Patienter som kommer till vårdcentralen med ambulans placeras i akutrummet som ligger i rummet bredvid ambulansentrén om det är ledigt. Detta effektiviserar förflyttningen av patienten. I övriga fall placeras de i reservakutrummet som ligger där det nuvarande väntrummet med takfönster ligger. Reservrummet kan användas under jour- och kvällsmottagningen för att förbättra uppsynen över patienten. 26

31 Förslag på ny planritning med markerade lokaler för akuta patientbesök 27

32 6.4 Personalutrymmen Personalutrymmena har samlats och ligger avskilt från den övriga verksamheten, i en ny personalavdelning. Där finns personalrum med tillhörande uteplats, rum för läkarsekreterare, telefonrum för sjuksköterskor, kontor för chefer och en ny möteslokal. I dagsläget är personalrummet ett utav de bättre rummen i byggnaden både gällande interiör, storlek och placering. Därför finns en risk att personalen upplever sig nedprioriterade när personalrummet flyttas. Det är essentiellt för vårdcentralens konkurrenskraft att ha nöjd personal då personalbemötandet har identifierades som det viktigaste kriteriet i valet av vårdgivare under kundintervjuerna. Vidare har man sett i statistiska undersökningar att patienterna ofta följer med läkaren om läkaren byter vårdcentral. Genom att ha en personalzon som är avskild från den övriga verksamheten får personalen en tydligare rastkänsla under lunch och pauser. Även en uteplats planeras in i anslutning till personalrummet. 28

33 Förslag på ny planritning med markerade personalutrymmen 29

34 6.5 Utvärdering av förslaget Ett önskemål med uppdelningen i ett snabbspår och en planerad verksamhet var att patienterna i de olika delarna skulle delas i separata flöden vilket medför smittriskfördelar för den planerade verksamheten. I den föreslagna planlösningen delar patienterna reception men övriga delar av verksamheterna är separerade. Ett antal kvalitéer som förhöjer patienternas eller personalens upplevelse på vårdcentralen har definierats, och presenteras på nästa sida. 30

35 1 Rymligt 1 personalutrymme Rymligt personalutrymme med uteplats med uteplats 2 Kurator 2 och Kurator psykolog och psykolog avskilt med avskilt ändå med inkluderat ändå inkluderat Två rum 3 går Två till rum ungdomsmottagningen går till ungdomsmottagningen 4 Sekreterarna 4 Sekreterarna sitter i ett sitter ljudmässigt i ett ljudmässigt avskilt rumavskilt rum Handikappanpassad 5 Handikappanpassad toalett i väntrummet toalett i väntrummet Mötesrum 6 Mötesrum för personalen för personalen Separerade 7 Separerade patientflöden patientflöden Rymligt 8 och Rymligt lugnt och väntrum lugnt väntrum Öppen 9 reception Öppen reception utan inglasning utan inglasning Centralt 10 och Centralt lättåtkomligt och lättåtkomligt förråd förråd 11 Mörklagt 11 ögon-undersökningsrum Mörklagt ögon-undersökningsrum 12 Akutrum 12 under Akutrum uppsikt under uppsikt Jour 13 och snabbspår Jour och snabbspår i samma lokaler i samma lokaler Nära 14mellan Nära akutrum mellan och akutrum ambulansentré och ambulansentré Distriktsmottagning 15 Distriktsmottagning inkluderad inkluderad i verksamheten i verksamheten 1 Harmonisk 1 Harmonisk utsikt från utsikt väntrummet från väntrummet 2 Väntrum 2 synligt Väntrum från synligt entrén från entrén Triage-sköterska 3 Triage-sköterska har uppsikt har över uppsikt väntrummet över väntrummet Förslag på ny planritning med markerade kvalitéer 31

36 6.6 Minimala ombyggnadskrav Då vårdcentralen har en begränsad budget för ombyggnation presenteras två varianter av planlösningen en maximerad och en minimerad. I den maximerade versionen är byggnaden utformad för bästa funktion av snabbspåret med avseende till flödeseffektivitet och patientupplevelse. I den minimerade versionen är byggnaden utformad som en avvägning mellan bästa funktion av snabbspåret samt kostnader för att bygga om. De ändringar som krävs för den minimerade versionen är rivning av en vägg för att skapa ett nytt personalrum, flyttning av dörrar som avgränsar till den tänkta personalavdelningen, samt byggnation av en vägg och med en dörr till det nya mötesrummet. 32

37 Förslag på ny planritning med minimalt med ändringar 33

38 6.7 Väntrum En viktig aspekt för snabbspårets väntrum är att det ska vara lätt att hitta, då då dessa patienter oftare är nya på vårdcentralen, och dessutom kanske påverkade av sin sjukdom. Därför har väntrummet placerats så att det ses direkt ifrån entrén. En trygghetskänsla har skapats genom att triagesköterskan har insyn till en del av väntrummet. På så sätt kan patienter i väntrummet känna att de inte blir bortglömda, och personalen är alltid lätt att hitta för den som är sjuk. Väntrummet är också placerat för att ge avskildhet och lugn, samt utsikt över vattnet bakom byggnaden. Det befintliga städförrådet har rivits för att skapa en handikappanpassad wc i anslutning till väntrummet. Ur intervjuer framgick att trots snabbspårets avsikt är minimering av väntetider och effektivisering från personalens sida, så vill patienter omges av en känsla av lugn och omhändertagande. Möbleringsförslaget har framtagits med detta i åtanke, med avsikten att ge en hemtrevlig känsla, som påminner om ett vardagsrum snarare än en vårdcentral. Möbleringen har delats upp i mindre grupper med olika karaktär. Det finns en köksdel med kaffemaskin, dricksvatten och fikaautomat, samt ett bord anpassat för att arbeta eller äta. Längre in finns avskilda fåtöljer vända mot vattnet för den som vill ha lugn och ro. Vårdcentralens historia har belysts genom att väggen mittemot köket fått en fototapet som visar en bild från vårdcentralens tidiga år. Mot väggen finns en soffgrupp placerad, som har uppsikt över en lekhörna. Lekhörnan avskärmas med ett stort akvarium, som enligt intervjuer är ett mycket uppskattat inslag i väntrummet idag. 34

39 Förslag på möblering av väntrum för drop in-besök 35

40 36 Skiss av väntrum för drop in-besök

41 7 Rekommendationer Ett naturligt nästa steg i processen innan man bestämmer sig för hur planlösningen ska se ut i detalj är att presentera planlösningen på en intern workshop. Syftet med workshopen är att personalen som har mer kunskap om verksamheten på detaljnivå får utvärdera fördelar och nackdelar med planlösning och utforma eventuella förbättringsförslag. Detta gör att personalen känner sig mer deltagande i processen. Det är också ett bra tillfälle att identifiera om någon känner att förändringen påverkar dem negativt och ta reda på om det finns justeringar som kan minska upplevda orättvisor. Dock finns det risk att personalintressen går före patientintressen om man arbetar på detta vis. Efter att ha enats om en planlösning kontaktar vårdcentralen fastighetsägaren som bedömer om planlösningen är realiserbar inom den anslagna budgeten. Efter detta kan det krävas revidering av planlösningsförslaget för att den ska vara ekonomiskt genomförbar. Vidare rekommenderar projektgruppen Vårdcentralen Centrum att använda sig av en web-baserad funktion för att visa köinformation. Detta innebär att på hemsidan och/eller i en smartphone-applikation ge patienter en möjlighet att ställa sig i kö samt att visa plats i kö, beräknad kötid, antal personer i kö samt statistik över genomsnittlig kötid för olika tidpunkter under dagen under olika veckodagar. 37

42 8 Sammanfattning står inför hård konkurrens från privata aktörer. En strategi för att möta detta är att omorganisera verksamheten från att bara ha tidsbokade patientbesök till att ha både tidsbokad verksamhet och en dropin-mottagning. Projektets mål har varit att anpassa vårdcentralens lokaler till den nya organisationen. För att uppnå detta har interna och externa analyser utförts, och ombyggnationes begränsningar har identifierats. Under de interna analyserna identifierades fördelar med den befintliga verksamheten, så som en trevlig atmosfär i väntrummen, och flaskhalsar, så som uppdelning mellan distrikssköterskor och -läkare och övrig personal vilket förhindrar kunskapsöverföring. De externa analyserna visade att invånare i Laholm värderar personligt bemötande och intresse från vårdpersonalen högt, och detta är nyckelfaktorer när de väljer vårdcentral. Konceptutvecklingen var en iterativ process där tre konceptspår först togs fram. Ett av dessa utvecklades vidare i samverkan med vårdcentralens ledning och personal. Det slutgiltiga resultatet innefattar en ritning på hur ombyggnationer bör göras så att dropinpatienter separeras från patienter med tidsbokade besök. Ett förslag på inredning för dropin-väntrummet har även tagits fram. 38

43 9 English summary is phasing fierce competition from private actors in the local health care market. In response to this competition, one strategy is to reorganize the operation from a completely planned operation into both a planned operation for chronic patients and a fast-track for temporarily ill patients. The aim of the project was to adapt the building to the reorganization of the care operation into a fast-track and a planned operation. To achieve this, an internal and external analysis was conducted to identify constraints for the restructuring of the building. In the internal analysis it was identified that the current structure of the building had some benefits, such as a nice atmosphere in the waiting room, and some bottlenecks, such as a division between district nurses and doctors that inhibits knowledge dispersion. The external analysis showed that the people in Laholm valued personal interaction and interest from the nursing personnel as key factors for their choice of health care provider. The concept development was an iterative process where initially three concepts were developed. One of these was chosen for further development and the staff at gave feedback on the developed concept which was used as input for the last revision. The final concept includes a plan for how to restructure the building so that the fast-track patients are separated from the patients in the planned section. Further, a suggestion for how to design the waiting room in the fast-track is provided. 39

44 10 Projektteam Projektteamet utgjordes av Patrik, en filosoferande nationalekonom och beteendevetare, Moa, en glad konstruktör och arkitekt, samt Marie, en spontan tjänstedesigner och varumärkesstrateg. Christer Ericson Projektledare för i. Christer har varit projektledare på SVID under nästan två decennier och har ansvarat för flera sommardesignkontor initierade han Sveriges första ekodesignprojekt och är sedan några år tillbaka miljöansvarig inom SVID. +46 (0) Martin Bergman Handledare för i. MSc, Industrial Design. Martin är egenföretagare och doktorand i industridesign och funktionella ytor genom instutitionen för material- och tillverkningsteknink på Chalmers vid Högskolan i Halmstad. Han är också medlem i Designfakulteten på KTH. martin.bergman@hh.se +46 (0)

45 Patrik Olsson Patrik har en masterexamen i Nationalekonomi från Handelshögskolan i Stockholm. För tillfället studerar han psykologi vid Stockholms Universitet. Moa Carlsson Moa studerar sista året på Arkitekturoch Teknikprogrammet vid Chalmers tekniska högskola, och har för avsikt att ta en dubbelexamen som arkitekt och civilingernjör inom byggnadskonstruktion. Marie Hanås Marie studerar andra året på mastersutbildningen Business & Design vid Högskolan för Design och konsthantverk, där hon fokuserar på branding och tjänstedesign. Hon har sedan tidigare en kandidatexamen i industriell design från Högskolan på Gotland. 41

46 är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv för att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. Årets Sommardesignkontor har haft tema hälsa. Syftet har varit att utveckla nya produkt- och tjänstekoncept för de deltagande företagen som också förstärker företagens möjligheter till framgångsrik kommunikation av deras arbete inom området hälsa. Ett annat syfte har varit att öka uppdragsgivarnas kunskap och intresse för design och dess möjligheter för affärsutveckling. Den här rapporten presenterar ett arbete för i Laholm. Vårdcentralen är i processen att göra om sin verksamhet från att enbart ha tidsbokade patientbesök till att även ha en drop in-mottagning, och projektgruppen har arbetat med att anpassa lokalerna efter detta, samt med att höja den patientupplevda kvalitén på vårdcentralen. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr Stockholm