SOMMAR DESIGN KONTORET. design som utvecklar. arjeplogs marknad. Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda

Transkript

1 SOMMAR DESIGN KONTORET design som utvecklar arjeplogs marknad

2

3 Innehåll 01 Om Sommardesignkontoret 1 02 Uppdraget 2 03 Arbetsprocessen 3 04 Analys 5 Förundersökning 5 SWOT analys 7 Delområden 8 Inspiration Konceptförslag 11 Delområde 1 11 Delområde 2 12 Delområde Slutgiltigt konceptförslag 14 Mötesplats 14 Mindre mötesplats 16 Lyfta fram affärerna 18 Portaler Rekommendationer för det fortsatta arbetet English summary Projektteam 26

4

5 01 Om Sommardesignkontoret När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I Sommardesignkontoret får företag möta de ungas värderingar, kunskaper och ohämmade kreativitet och studenterna kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Designarena Nord är ett projekt i Norrbotten som drivs av Centek vid Luleå tekniska universitet på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Syftet är att öka intresset för industriell design som verktyg för att höja företagens konkurrenskraft och möjligheter att nå nya marknader. Och på så sätt öka tillväxten i Norrbotten. Haparanda/Arvidsjaur/ Arjeplog består av en grupp på sex studenter från hela Sverige med anknytning till design i sin utbildning. Kompetensen består av två industridesigners, två designingenjörer, en landskapsarkitekt och en interaktionsdesigner. Dokumentet i din hand beskriver kortfattat utgångspunkt och resultat av sommarens arbete. 1

6 02 Uppdraget annordnas varje år i mars och oktober månad. Den är belägen runt torget samt närliggande gator och erbjuder ett brett utbud av varor som till exempel hantverk, mat och kläder. Antalet knallar varierar mellan i antalet beroende på höst eller vår. Marknaden besöks av lokalbefolkningen samt norrmän som ses som en mycket stark köpgrupp. Målet med projektet var att ge innovativa förslag på hur marknadsområdet kan utvecklas för besökare ska få upp ögonen för marknaden och dess utbud. Det är en traditionell marknad som man nu vill förnya genom att tydligare visa var marknaden är och var området börjar och slutar. Detta för att skapa en egen identitet kring marknaden och dra uppmärksamhet till den. Det fanns även önskemål om att erbjuda information för besökare om utbudet som finns för att göra det enklare att hitta och uppmärksamma vad som kan köpas. Inom marknadsområdet finns affärer som är viktiga att lyfta fram under marknadsdagarna för att besökare ska lättare upptäcka dem. Projektet innefattade en analys av marknaden som låg till grund för framtagandet av olika koncept som på olika sätt uppnår målet att lyfta fram marknaden och göra den mer enhetlig och attraktiv. Resultatet ses som ett helhetskoncept och kommer inte att innehåller inte tekniska lösningar. 2

7 03 Arbetsprocessen Projektet startades upp med ett studiebesök på Destination Arctic Circle AB i Arjeplog. Efter en diskussion med uppdragsgivaren om marknadens historia, utbud och storlek gjordes en analys av platsen för marknaden där projektgruppen fick en uppfattning om hur den är planlagd för att kunna se vilka områden det skulle arbetas med. Utifrån detta sammanställdes informationen för att få en klar bild av marknaden. Kompletteringar rörande målgrupp och analys av andra marknader i Sverige gjordes också. Marknadens styrkor och svagheter analyserades i en SWOT analys, vilket mynnade ut i en problemidentifiering där marknadsområdet delades in i tre fokusområden. Utifrån detta påbörjades brainstorming om vad som lockar besökare till marknaden och vilka behov som finns. Ledord med inspirationsbilder togs fram för att kunna hitta ett gemensamt tema på de olika delarna för att göra marknaden mer enhetlig. Detta lade grunden för idéskisserna. Efter utvärdering med uppdragsgivaren valdes några idéer ut som vidareutvecklades till ett valt koncept med en helhetslösning och genomgående tema. Ideérna realiserades och visualiserades i samråd med beställaren för att mynna ut i ett valt konceptförslag. 3

8 4

9 04 Analys Förundersökning Marknadens område sträcker sig runt torget och närliggande gator. Det finns möjligheter till många förändringar i marknaden men utgångspunkten var att inte göra omplaceringar i marknadens struktur utan istället använda små medel till förbättringar. Fokus lades på det som gör marknaden unik för att lyfta fram det som symboliserar den och som har gjort den känd. Unikt med är dess långa historia. Drottning Kristina anlade marknaden redan på 1640 talet. Marknaden hade en viktig social funktion då man kanske endast träffades en gång per år. Marknaden symboliserar fortfarande en plats för gemenskap då det är många hemvändare som besöker marknaden. Det blir många möten och återseenden vilket var något som blev en infallsvinkel. Väsentligt i projektet var att bevara marknadens värden och knyta an till historiken från platsen. Under de två gånger per år marknaden hålls är det kallt och det finns mycket att göra för att besökarna ska få ett intryck av att marknaden är mer ombonad och välkomnande. De som besöker marknaden är till största del lokalbefolkningen och norrmän. Besökarna är i alla åldrar, något som hölls i åtanke när koncepten utformades utifrån målgruppernas olika behov. Utifrån diskussioner med marknadsbesökare kom det fram att stämning är en viktig faktor när man utformar en marknad för att människor ska känna sig välkomna. Att det är lättorienterat och finns sittplatser var sådant som framkom som önskemål. 5

10 6

11 SWOT analys Utifrån en SWOT analysen utreddes marknadens styrkor, svagheter och möjligheter. Lokaliseringen av marknaden är en styrka eftersom den är lättåtkomlig från vägen och lockar många norska besökare. Det är också positivt att det finns ett blandat utbud på marknaden och att den riktar sig till en bred målgrupp. Under marknadsdagarna finns också kringarrangemang som är en tillgång för att locka besökare till marknaden. Det som uppfattades som svagheter i marknaden var att den inte utvecklas så mycket och det fanns därför ett önskemål att göra förändringar för att få besökare att handla på marknaden. Detta kan göras inom olika delar av området. Marknaden saknar idag en tydlig knutpunkt där man kan mötas upp. Marknadens möjligheter var framförallt att förbättra uppmärksamheten kring affärerna i marknadsområdet. Under marknadsdagarna kommer knallarnas bord framför affärerna vilket gör att handlarna inte syns lika bra. Affärerna behöver uppmärksammas för att kunna dra fördel av att mycket folk kommer under de här dagarna. Orienteringen på marknaden behöver också göras bättre för att underlätta att hitta inne på området. Både med information men också för att leda besökaren runt de olika områdena. Även utanför marknaden krävs en förändring för att uppmärksamma den. När besökare kommer in till Arjeplog under marknadsdagarna finns det ingen tydlig markering som säger att det är en marknad som pågår. Förutom detta behövs ett genomgående tema för att förstärka den identitet marknaden har idag. 7

12 1. Mötesplats 2. Lyfta fram affärerna 3. Inramning av marknaden

13 Delområden Projektet delades in i tre delar att jobba vidare med. Detta för att täcka alla områden men också för att skapa en tilltalande helhetslösning och stämning för att få besökare att handla på marknaden, något som var fokus i projektet. Viktigt var också att ta tillvara på de styrkor som finns i marknaden som tradition, gemenskap och stämning. I delområde 1 utvecklades själva marknadens utformning i form av knutpunkter (mötesplatser), eftersom gemenskap är en stor del av att gå på en marknad. En eller flera samlingspunkter där man kan vila benen och ta en paus för att sedan fortsätta utforska marknaden togs också fram. Eftersom det fanns önskemål om information någonstans fanns även en idé om att placera den nära en mötesplats. Under delområde 2 hanterades problemet med att öka uppmärksamheten åt handlarna så att fokus även hamnar på affärsverksamheten i området. Delområde 3 omfattade hur man skulle kunna rama in marknaden för att skapa entréer och tydliggöra var marknaden börjar och slutar så att den uppmärksammas utifrån av besökare. Att också skapa en förväntan att det är något extra som hander i Arjeplog under de här dagarna var viktigt. 9

14 Inspiration För att skapa en stämning som lockar besökare att komma till marknaden och handla samt för att ge ett enhetligt tema gjordes en moodboard. Inspirationen togs från ljus, eld och trä för att knyta an till den samiska kulturen och för att ge marknaden en varm ombonad känsla som leder till en en illusion av att gå inomhus. Inspiration togs också från naturens dova färger för att helhetskänslan inte ska konkurrera med alla starka färger som redan finns på platsen samt ge en harmonisk bild av marknaden. 10

15 05 Konceptförslag Delområde 1 Utgångspunkten för idégenereringen var de tre delområdena. Skisserna delades in utifrån dessa. Mötesplats. Under konceptet för mötesplatser skissades det på olika idéer om utformning av olika sittmöjligheter. En idé var att göra ett tält som en central mötesplats. Soffor för att få en mer inomhuskänsla eller gungor för barn kom också upp som förslag. En annan idé som kom fram var att göra mindre mötesplatser där det finns tillgång till eldar där man kan värma sig. Eftersom informationsplats var ett önskemål togs olika idéer fram på hur det skulle kunna se ut. Några idéer var inspirerade av origami som skulle kunna användas som avskiljare för att få mer rumslighet i marknaden. 11

16 Delområde 2 Lyfta fram affärerna. I detta konceptet utformades olika förslag på hur man kan göra entréer till affärerna tydliga för att besökarna ska uppmärksamma dem och för att skapa markeringar för var knallarna ska stå. Idéer som kom upp var till exempel att bygga upp 3D moduler som ställs utanför varje affär så att entreérna kommer i samma linje som knallarna. Olika portaler i form av ställningar kom också på tal. Förutom idéer om entreér utformades en idé om att leda besökaren fram till affärerna med hjälp av spår i marken. 12

17 Delområde 3 Inramning av marknaden. För att ge uppmärksamhet till marknaden utifrån området togs det fram koncept på olika lösningar. Bland annat en portal över vägen in till området. Andra idéer var att täcka delar av marknaden med skynken för att avgränsa var marknaden börjar och slutar, samt knyta an till temat inomhus. 13

18 06 Slutgiltligt koncept Tillsammans med beställaren valdes de idéer ut som skulle utvecklas för att skapa en helhetslösning för marknaden. Det genomgående temat skulle fokusera på den samiska kulturen och stämningen. Dova färger som inte konkurrerar med knallarnas affischer var genomgående. I delområde 1 valdes konceptet med en central mötesplats som anspelar på den samiska kulturen i form av en lappkåta med sittmöjligheter. Där tillhandahålls även information om marknaden. Materialet på dessa informationsplatser går i temat med trä. Mindre mötesplatser föreslås finnas på marknaden med temat eld för att bidra med stämning. I delområde 2 valdes konceptet med att lyfta fram affärerna i form av portaler. Mattor på marken för att lyfta fram affärerna men också att leda in till områdena. För delområde 3 beslutades att inramningen av marknaden skulle utgöras av pelare för att skapa en entré. På grund av att brandbilar lätt måste kunna ta sig in till området vid brand, valdes en portal som inte går över vägen utan står på båda sidor. Mötesplats Tältet utformades utifrån en lappkåta för att anspela på den samiska kulturen. Idén var att det skapas en naturlig mötesplats med möjlighet att sitta ner. Tältet blir ett landmärke att orientera sig från. Olika versioner av tältet togs fram. Några mer traditionella och andra utformade som endast ett tak som inte går hela vägen ner. Slutkonceptet som valdes blev ett tält med transparent tyg så besökarna lätt kan se in. Längst med botten på tältet finns en ring där man kan sitta både på insidan och utsidan. Pålarna i tältet är av trä för att få ett mer traditionsenligt uttryck. 14

19 15

20 Mindre mötesplatser Mindre knutpunkter i marknaden utformades som eldstäder. Detta för att skapa stämning och en mötesplats att stanna till vid. De ger också en möjlighet att värma sig under kalla marknadsdagar. Placeringen av eldstäderna får inte komma för nära knallarna med tanke på brandsäkerheten. Ett förslag var att de placeras ut på öppna ytor i marknaden som kan utformas som små torg. 16

21 17

22 Lyfta fram affärerna Olika förslag på portaler visualiserades och diskuterades med beställaren. En idé som projektgruppen vidareutvecklade efter idégeneringen var multifuntionella, enkla ramar som även kan användas i andra sammanhang. Det förslag som valdes till slutkoncept blev portaler som går i samma stil som lappkåtan på mötesplatsen. De kan utformas olika utefter affärernas utseende och är enkla att plocka upp och ner efter marknadstillfället då detta var ett önskemål. 18

23 19

24 Mattor blev det andra slutgiltliga konceptet för att lyfta fram affärerna. Det förslag som bestämdes var en enkel lösning som kan utformas i olika former och storlekar beroende på var i marknaden mattorna ska placeras. Idén med mattor var att leda besökarna runt i marknaden och på så sätt skapa en inomhusmiljö på området. Det ger en identitet till marknaden och skapar ett genomgående tema eftersom mattorna kan återkomma på flera ställen. 20

25 21

26 Portaler Inramningen av marknaden utformades som portaler av trä och gjordes i form av bokstäver utanför tre av ingångarna till marknaden. De utgör ett landmärke när besökare kommer in till Arjeplog. Det skapar även en tydlig entré och gränsar av området. Entréerna inne vid marknaden utformades mindre för att skapa en huvudentré. Portalerna knyter också an till samisk kultur eftersom första bokstaven var inspirerad av en lappkåta. 22

27 23

28 07 Rekommendationer Nästa steg för att vidareutveckla projektet är att finna specifika platser för alla förslagen. Tältets storlek avgör platsen men rekommenderas att placeras i anknytning till torget. Det bör stå en bit bort från knallarnas bord av säkerhetsskäl och för att undvika trängsel. Eldstäderna ska heller inte stå för nära knallarnas bord. Portalerna till affärerna kan varieras utifrån var de är placerade. De kan flyttas mer eller mindre ut i gatan för att komma i samma linje som knallarna. Mattor kan läggas framför handlarnas entréer och kan också placeras framför knallarna. Ett gemensamt tema bör användas för att göra det enhetligt. Portalerna till entreérna av marknaden kan kan placeras vid den största ingången vid korsningen till Torggatan. Fler portaler kan placeras vid de andra ingångarna om önskvärt. De kan varieras i storlek. Trämaterial till portaler för entreér och ingångar bör vara samma eller liknande för att knyta ihop marknaden. Även tältkonstruktionen bör ha samma material. 24

29 08 English summary Arjeplog s market has a long history in Lappland. It started in 1640 and has since then been a symbol for meetings and community. The primary visitors are the locals but Norwegians are also a large target group. The goal of the project was to give new solutions to how the market can be developed. After research and analysis of the market directions were specified which included three areas to work with. This gave the starting point for the project. These areas were the entrance for the market, the entrances for the stores in the area and meeting points in the middle of the market to create a center. The final concept included a theme for the whole market to give it a stronger identity. The inspiration for this theme came from the Sami culture and fire, which create a special atmosphere. From this the team developed several ideas which were evaluated by the client. The idea was refined and resulted in a final concept that contained a meeting point in the shape of a tent, portals outside the stores and an new entrance to the market. Carpets will be placed on the the streets to lead the visitors. It will also contain some small fire places in the area. 25

30 09 Projektteam Gruppen består av Lisa Lindberg och Jennie Månsson. Projektledare Karoline Pettersson Handledare Jon Håkansson Handledare David Larsson 26

31 Hampus Edström Utbildad industridesigner på Designhögskolan vid Umeå universitet. Jennie Månsson Utbildad landskapsarkitekt vid Sveriges lantbruksuniversitet. Jens Kallin Utbildad civilingenjör inom teknisk design vid Luleå tekniska universitet. Ingrid Mårtensson Utbildad interaktionsdesigner vid Linköpings universitet. Tomas Wennberg Utbildad civilingenjör inom teknisk design vid Luleå tekniska universitet. Lisa Lindberg Utbildad industridesigner på Designhögskolan vid Umeå universitet. 27

32 Designarena Nord är ett projekt i Norrbotten som drivs av Centek vid Luleå tekniska universitet på uppdrag av Stiftelsen Svensk Industridesign, SVID. Syftet är att öka intresset för industriell design som verktyg för att höja företagens konkurrenskraft och möjligheter att nå nya marknader. Och på så sätt öka tillväxten i Norrbotten. Sommardesignkontoret är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. annordnas varje år i mars och oktober månad. Målet med projektet var att ge innovativa förslag på hur marknadsområdet kan utvecklas för besökare ska få upp ögonen för marknaden och dess utbud. SVID:s regionalkontor i Norrbotten och Västerbotten Centek Luleå