SOMMAR DESIGN KONTORET. design som utvecklar INFART ARJEPLOG. Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda

Transkript

1 SOMMAR DESIGN KONTORET design som utvecklar INFART ARJEPLOG

2

3 Innehåll 01 Om Sommardesignkontoret 1 02 Uppdraget 2 Förutsättningar 2 Problemformulering 2 Uppdragsbeskrivning 2 Avgränsningar 2 03 Arbetsprocessen 3 04 Analys 5 Nulägesanalys 5 Delområde 1 6 Delområde 2 7 Delområde 3 7 SWOT 9 05 Konceptförslag Slutgiltigt koncept 11 Påminna 12 Leda 14 Locka 16 Ljusplan Rekommendationer för det fortsatta arbetet English summary Projektteam 22

4

5 01 Om Sommardesignkontoret När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I Sommardesignkontoret får företag möta de ungas värderingar, kunskaper och ohämmade kreativitet och studenterna kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Designarena Nord är ett projekt i Norrbotten som drivs av Centek vid Luleå tekniska universitet på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Syftet är att öka intresset för industriell design som verktyg för att höja företagens konkurrenskraft och möjligheter att nå nya marknader. Och på så sätt öka tillväxten i Norrbotten. Haparanda/Arvidsjaur/ Arjeplog består av en grupp på sex studenter från hela Sverige med anknytning till design i sin utbildning. Kompetensen består av två industridesigners, två designingenjörer, en landskapsarkitekt och en interaktionsdesigner. Dokumentet i din hand beskriver kortfattat utgångspunkt och resultat av sommarens arbete. 1

6 02 Uppdraget Förutsättningar Problemformulering Uppdragsbeskrivning Avgränsningar I utkanten av Arjeplog går Silvervägen som varje dag har en omfattande trafik med resenärer från både Norge och Sverige. Trafikanterna har dock för vana att fortsätta förbi samhället utan att göra uppehåll. Detta är ett problem för Arjeplog då man istället vill väcka intresse hos resenärerna att stanna till. Hur kan infarten till Arjeplog utformas så att resenärerna blir intresserade av att stanna till i Arjeplog? Sommardesignkontoret har som uppgift att skapa konceptförslag för hur man kan få resenärer längs med Silvervägen att stanna till i Arjeplog och ledas in mot centrum. Utformningen ska vara beständig och knyta an till Arjeplogs värden. Det förslag som togs fram var konceptuella ideér på infartens aktuella problem samt utformningen av slutkonceptet. Konceptförslaget innehåller därför inga trafiktekniska lösningar. 2

7 03 Arbetsprocessen Uppdraget inleddes med studiebesök i Arjeplog där intervju, provtur på Silvervägen och ett första intryck av samhället stod i fokus. Därefter gjordes research om den rådande trafiksituationen samt Arjeplog som samhälle. Det togs också fram referensexempel på väl fungerande infarter. Utifrån detta kunde sedan flertalet analyser ske, bland annat listades Arjeplogs styrkor, svagheter och möjligheter i en SWOT- analys. En nulägesanalys av dagens situation utfördes för ytterligare fördjupning i trafiksituationen och omgivningen. Värdeord togs därefter fram för att ligga till grund för nästa steg som var idégenereringen. Idégenereringen utgick från analyser, research, diskussion och brainstorming och nådde till slut fram till tre delområden. Utifrån föregående faser samt inspirationsbilder och moodboards skissades flertalet koncept och lösningar fram på varje delområde. Efter möte med kund valdes slukonceptet ut och detta vidareutvecklades och visualiserades. 3

8 Silvervägen Arjeplogs centrum Strandkanten Fyrvägskorsningen Karta infarten Översiktskarta över Silvervägen och övriga delar av infarten 4

9 04 Analys Nulägesanalys Silvervägens placering strax utanför Arjeplog är både en styrka och svaghet för samhället. Styrka då närheten till genomfartsleden absolut finns där men en svaghet då Silvervägens nuvarande, raka utformning gör att rörelsen blir styrd. Det är knappt märkbart att ett samhälle närmar sig och istället riktar sig blicken och rörelsen rakt fram, förbi Arjeplog. Den första delsträckan är de delar av Silvervägen som leder mot fyrvägskorsningen, som i sin tur leder in mot Arjeplogs centrum. Idag har dessa delar ingen utformning som gör trafikanterna medvetna om att ett samhälle närmar sig annat än i skyltform. Istället är vägen likadant utformad längs båda sträckorna vilket gör det enkelt för resenärerna att se förbi Arjeplog och passera istället för att svänga in. Vid fyrvägskorsningen där trafikanterna har möjlighet att svänga in till Arjeplog finns idag samhällets baksida med zoner för parkering och lastning. Entrén uppfattas därför som otydlig. Även här spelar Silvervägens likartade utformning roll då rörelsen blir styrd vilket gör att insvägningen mot Arjeplog är svår att upptäcka. Det finns heller inget blickfång eller avbrytande element som fångar uppmärksamheten utan blicken är riktad framåt, längs vägen. Området bakom Silvermuseet och kyrkan är ett inbjudande grönområde vid strandkanten med vacker utsikt över sjön Hornavan. Området är attraktivt och har stora möjligheter att utvecklas då dagligvaruhandel och sevärdheter som mataffär, utsikten, vattnet, torget, kyrkan, turistinformationen och Silvermuseet ligger i anslutning till platsen. Framtidens möjligheter finns där också i form av utveckling av torget och utbudet hos turistinformationen med exempelvis kajakuthyrning eller andra vatten- och friluftsaktiviteter. Det finns ett behov för Arjeplog att utvecklas och området har de möjligheterna som krävs. 5

10 Delområden 1 Majoriteten av trafikanterna kommer från Norge men även trafik från motsatt håll ska lockas att svänga av till Arjeplog. Utifrån intervjuer, studiebesök, diskussion och nulägesanalys utformades tre delområden med tre olika syften -Påminna, Leda och Locka. Dessa delområden delades i sin tur upp i lösningar på problemen och tillsammans med värdeorden för Arjeplog låg de som utgångspunkt i konceptskisserna. I delområde 1, de sträckor av Silvervägen som leder mot fyrvägskorsningen, eftersträvades en lösning för att påminna och ge resenärer en förvarning om att ett samhälle närmar sig. Detta kan ske genom känslan av en förändring eller en upplevlese. Detta kan i sin tur förändra hastigheten och körstilen vilket leder till ökad uppmärksamhet hos bilisten. Trafikanten får därmed i god tid en påminnelse om att ett samälle närmar sig och kan tidigt förbereda en insvägning till Arjeplog. Delområde 1 Silvervägen sedd från väst. Arjeplog syns till vänster. Delområde 1 Silvervägen sedd från väst. Arjeplog syns till vänster. Delområde 1 PÅMINNA förändring upplevelse Delområde 2 LEDA riktning markering Delområde 3 LOCKA aktivitet landmärke Delområde 1 Silvervägen sedd från öst. Arjeplog syns till höger 6

11 Delområde 2 Delområde 3 Att leda och rikta trafiken var väsentligt för att få trafikanterna in mot Arjeplog och att där kunna stanna till. Det område som ansågs vara mest lämpat för att leda in trafiken var den befintliga fyrvägskorsningen som leder in mot Arjeplog från Silvervägen. För att anpassa körstilen hos trafikanterna och ge dem en uppmaning att svänga in mot Arjeplog behövs det en tydlig och beständig markering som är omöjlig att undgå. Ett avbrytande element kan bryta vägens likartade utformning och få bilisterna att uppmärksamma samhället. Därtill ses det som positivt om riktningen upplevs vara in mot Arjeplog och inte rakt fram. I delområde 2 delades därför lösningarna upp i att skapa en riktning in mot Arjeplog samt en markering som gör det oundvikligt att missa var entréen mot samhället är placerad. För att få trafikanter att överväga att åka in till Arjeplog krävs det något intressant som attraherar. En aktivitet skapar liv och rörelse medan ett landmärke uppmärksammar trafikanterna. Delområde 3 bör därför vara utformat så att det klart och tydligt syns från vägen samtidigt som det sker en attraktiv aktivitet här. Grönområdet längs med strandkanten har ett unikt läge då det syns tydligt från Silvervägen, har stora värden idag samt en stor potential i framtiden. Delområde 2 Fyrvägskorsningen. Arjeplogs centrum till vänster. Delområde 2 Fyrvägskorsningen sedd innifrån Arjeplog centrum. Delområde 3 Grönområdet längst med strandkanten. 7

12 Inspiration Bilder över Arjeplog. 8

13 SWOT Analysen av Arjeplogs styrkor, svagheter och möjligheter ledde fram till de värdeord som i konceptutvecklingen var en betydande del av problemlösningen. Värdeorden framkom främst ur Arjeplogs styrkor. STYRKOR Arjeplogs värden -samisk kultur -biltestning -ljuset -vatten -natur -silver -kontraster i landskapet Närhet till dagligvaruhandel, turistinformation och sevärdheter Läget är precis rätt för en paus mittemellan Norges gräns och de ofta slutgiltiga målet Luleå och Piteå Siktlinjer i landskapet SVAGHETER Vägens raka utformning som inte ger någon uppfattning om gränsen mellan stad och land Arjeplogs oinbjudande entré som idag upplevs vara baksidan till samhället Inget som skapar blickfång mot Arjeplog, blicken fastnar istället på vägen MÖJLIGHETER Ta tillvara och bevara Arjeplogs många värden Genom värdena förtydliga Arjeplogs identitet Utveckla Arjeplog och ge samhället möjligheter att förbättras Utnyttja Silvervägens nära läge till Arjeplog 9

14 05 Konceptförslag Utifrån de tre delområdena och deras lösningar skissades flertalet underlag fram som sedan utvärderades och utvecklades till ett slutgiltligt konceptförslag. Detta grundade sig primärt på värdena ljus och vatten samt sekundärt på biltester och den samiska kulturen. Varje delområde fick en egen lösning men blev enhetliga då alla områden utgick från gemensamma värdeord. Det var också väsentligt att bibehålla en småskalighet som var anpassad efter Arjeplog samt att göra utformningen beständig och oberoende av årstider. 10

15 06 Slutgiltligt koncept Arjeplog är Sveriges vattenrikaste kommun med sina sjöar och vattendrag. Läget gör att vatten alltid är närvarande samtidigt som vatten har en stor attraktions- och dragningskraft på människor. Genom att använda denna attraktionskraft kan vatten användas som lösning för att både ha platsanknytning och vara tilldragande. Genom att använda vatten genomgående i alla delområden skapas en enhetlig upplevelse. Ljus är viktigt för hur man upplever en plats. Det kan användas för att skapa identitet och stämningar samt för att öka känslan av trygghet och säkerhet. Ljuset har en stark anknytning till Arjeplog både med tanke på det nordliga läget samt kontrasterna i ljus och mörker som råder mellan årstiderna. Ljus och belysning har använts genomgående i delområderna för att förstärka ett enhetligt uttryck. Den samiska kulturen är välförankrad i Arjeplogs historia. För att knyta an till samhällets bakgrund föreslås att de fyra färgerna blå, grön, gul och röd används i effektbelysningen. Färgerna är ursprungligen från kolten och återges idag även i den samiska flaggan. Varje vinter är Arjeplog bas för bilindustrins tester av deras nya produkter. Bilindustrin har en stor betydelse för Arjeplogs utveckling och framtid. Det som togs vidare till slutkonceptet var den cirkulära form som utgör banorna ute på isen. 11

16 Påminna Det delområde som hade utgångspunkt i att påminna trafikanterna om att något händer och med detta göra resenärerna mer uppmärksamma, var de två sträckor som leder fram till fyrvägskorsningen vid Arjeplogs centrum. Här föreslogs konceptet ljus genom belysning av sträckorna. Ljuset kan placeras ifälld i marken och projiceras på broar, vegetation och räcken. Ljus är ett viktigt inslag för hur man upplever en plats. Det kan skapa upplevelser som skiljer sig från övriga delar av Silvervägen, vilket förtydligar gränsen mellan stad och land. Förändringen gör trafikanten uppmärksam på att något händer, ett samhälle närmar sig, och körstilen anpassas därefter. Det är också fördelaktigt att använda ljus då rätt belysning gör att trafiksäkerheten längst med vägen ökar. Genom rätt belysning ökar och breddas sikten, stoppsträckan förkortas och det blir lättare för bilisterna att upptäcka föremål. Effektbelysningen föreslogs vara i neutrala färger för att utesluta eventuella risker på trafiksäkerheten. 12

17 13

18 Leda För att göra insvägningen mot Arjeplog från Silvervägen tydligare föreslogs ett avbrytande element som markerar korsningen och som också hade en riktning in mot Arjeplog. En cirkulationsplats löste kriterierna och hade fördelen att hastigheten och körstilen anpassas naturligt, vilket var ett av målen. Utformningen av en fontän i rondellen anspelade både på vatten och kan med fördel ljussättas med effektbelysning i färgerna blått, grönt, gult och grönt för att uppmärksammas och bli enhetlig med de andra delområderna. Under vinterhalvåret dominerar ljus i konceptet medan vattnet dominerar under sommarmånaderna. Detta ökar dynamiken och trafikanter som är återkommande på Silvervägen kan uppmärksamma variationen. Inspirationen till utformningen av fontänen kom från den cirkulära formen av de bilbanor som varje år plogas upp på isen inför biltesterna. Inspirationen kommer också från omgivningens fjälltoppar. 14

19 15

20 Locka För att få trafikanterna att uppmärksamma Arjeplog och vilja stanna till i samhället gavs förslag på att skapa en aktivitet och ett landmärke som attraherar. Vatten har en stor dragningskraft på människor och genom att utnyttja vattnet vid den befintliga strandkanten, skapas både en attraktion som är väl synlig från vägen redan innan korsningen och på plats. Förslaget bygger på flytbryggor i den form som fontänen grundade sig på och som återfinns i de bilbanor där biltesterna sker. Flytbryggorna kan användas året runt. Under sommaren kan de användas för att komma ut på vattnet, bada och sola. Det finns också möjlighet för turistinformationen, lokaliserad i Silvermuseet, att förse besökare med kanoter som ligger förtöjda. På så sätt kan Arjeplog även få en möjlighet att utvecklas. Under vintertid finns det möjlighet att exempelvis pimpla eller åka skridskor, med bryggorna som utgångspunkt. Genom att skapa aktivitet ges invånarna i Arjeplog en möjlighet att utnyttja bryggorna men kan också locka och användas som pausplats av trafikanterna. Flytbryggorna gagnas av att ljussättas då det blir enhetligt med övriga delområden. I det fall där Arjeplogströmmarna, som går i närheten av området, skapar för stora problem med strömt vatten och därmed hindrar folk från att bada och åka skridskor kan flytbryggorna utformas med sittplatser som hägnar in dem. Den cirkulära formen samt ljussättningen bibehålls och andra attraktioner som exempelvis grillplats i mitten kan istället uppföras. 16

21 17

22 Ljusplan Då alla tre delområden hade ljus som gemensam nämnare gjordes en övergripande belysningsplan. Belysningen användes på delområde ett med syfte att påminna, i delområde två med syfte att leda och skapa en riktning in mot Arjeplog samt delområde tre där flytbryggorna skulle locka trafikanterna in i Arjeplog. 18

23 Påminna Påminna Locka Leda och rikta 19

24 07 Rekommendationer Nästa steg för att gå vidare i projekt bör vara att ta fram trafiktekniska lösningar. Det gäller framförallt cirkulationsplatsen och dess utfomning. Säkerheten bör vara i prioritet men får inte överskugga de värden som ger utformningen platsanknytning till Arjeplog. En ljusdesigner bör kontaktas för att ansvara för belysningen av hela infarten. Även här bör trafiksäkerheten vara prioriterad och ljuset kan användas i syfte att göra vägen säkrare. 20

25 08 English summary On the outskirts of Arjeplog lies Silvervägen that each day has an extensive traffic with travelers from both Norway and Sweden. Drivers are in the habit of passing by the community without stopping. This is a problem for Arjeplog since they want to attract the interest of passengers and have them stopped. Through research, analysis and evaluations the road and parts of Arjeplog were divided into three compartments with different solutions to that areas specific problems. The solutions are based on reminding, leading and attracting users by primarily alluding to light and water, and secondarily to cartests and the sami culture. 21

26 Gruppen består av Lisa Lindberg och Jennie Månsson 09 Projektteam 22 Projektledare Karoline Pettersson Handledare Jon Håkansson Handledare David Larsson

27 Hampus Edström Utbildad industridesigner på Designhögskolan vid Umeå universitet. Jennie Månsson Utbildad landskapsarkitekt vid Sveriges lantbruksuniversitet. Jens Kallin Utbildad civilingenjör inom teknisk design vid Luleå tekniska universitet. Ingrid Mårtensson Utbildad interaktionsdesigner vid Linköpings universitet. Tomas Wennberg Utbildad civilingenjör inom teknisk design vid Luleå tekniska universitet. Lisa Lindberg Utbildad industridesigner på Designhögskolan vid Umeå universitet. 23

28 Designarena Nord är ett projekt i Norrbotten som drivs av Centek vid Luleå tekniska universitet på uppdrag av Stiftelsen Svensk Industridesign, SVID. Syftet är att öka intresset för industriell design som verktyg för att höja företagens konkurrenskraft och möjligheter att nå nya marknader. Och på så sätt öka tillväxten i Norrbotten. Sommardesignkontoret är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. I utkanten av Arjeplog går Silvervägen som varje dag har en omfattande trafik med resenärer från både Norge och Sverige. Trafikanterna har dock för vana att fortsätta förbi samhället utan att göra uppehåll. Detta är ett problem för Arjeplog då man istället vill väcka intresse hos resenärerna att stanna till. Projektet som beskrivs i den här broschyren har varit att ge förslag på hur infarten till Arjeplog skulle kunna utformas för att få resenärerna att ledas in mot samhällets centrum. SVID:s regionalkontor i Norrbotten och Västerbotten Centek Luleå