Äldres liv och hälsa. Liv & hälsa i Örebro län En enkätundersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Transkript

1 Liv & hälsa i Örebro län 4 Äldres liv och hälsa En enkätundersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Gunilla Fahlström Lars Hagberg Margareta Lindén-Boström Berit Ydreborg

2 Liv & hälsa i Örebro län 4. Äldres liv och hälsa. En enkätundersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro ISSN Samhällsmedicinska enhetens uppgift är att med vetenskapligt baserad faktaoch metodkunskap stötta arbetet för en bättre hälsa bland befolkningen i Örebro län. Samhällsmedicinska enhetens målgrupp är beslutsfattare och verksamma i landsting och kommuner. Vi vänder oss också till andra myndigheter och organisationer som har ansvarsområden som påverkar förutsättningarna för hälsans utveckling. För att förbättra förutsättningarna för att ta fram underlag för planering, resursfördelning och styrning har landstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro län utvecklat samarbetet inom det samhällsmedicinska kompetensområdet. Sammarbetet kallas för CDUST. Befolkningsundersökningen Liv & hälsa 4 har genomförts i samverkan mellan CDUST-länen. Omslag: Orkidén Adam och Eva Foto: Anna-Lena Anderberg Tryck: Trio Tryck AB, 8

3 Förord Den här rapporten handlar om äldre människor, i åldern år och som som bor i Örebro län. Det är en rapport av flera som utgår från befolkningsenkäten Liv & hälsa i Örebro län 4. Rapporten är utformad som andra rapporter från denna undersökning, men vissa skillnader finns som är betingade av just den äldre människans särskilda situation och behov. Vår förhoppning är att rapporten skall vara en kunskapskälla. Vi hoppas att den skall komma till användning för beslutsfattare och andra som på olika nivåer i samhället arbetar med livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland äldre länsbor. En arbetsgrupp om fyra personer har gemensamt svarat för analys och skrivande av rapporten nämligen Gunilla Fahlström, forskningsledare, FoU Välfärd, Regionförbundet Örebro, Lars Hagberg, hälsoekonom, Margareta Lindén-Boström, epidemiolog och Berit Ydreborg, utredare, alla från Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting. Redaktionellt arbete (layout, tabeller, figurer samt språkgranskning) har utförts av Leif Carlsson, assistent, Samhällsmedicinska enheten. Örebro i februari/mars 8 Thomas Falk Chef Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting LarsEric Johansson Enhetschef Regionförbundet Örebro Håkan Bergman Landstingsråd och ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden Örebro läns landsting

4 2 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

5 INNEHÅLL Inledning... 5 Något om äldre och åldrandets villkor... 6 Metod och material... 9 Enkäten... 1 Några bakgrundsdata... 1 Kommunjämförelser Siv och Lasse två vanliga, men påhittade, äldre länsbor Resultat Livet villkor och kvalitet Att klara vardagen Trygghet och livskvalitet Sociala relationer... Förtroende för hälso- och sjukvård samt äldreomsorg Levnadsvanor Fysisk aktivitet Mat Övervikt och fetma Alkohol Tobak... 3 Fritid... 3 Hälsa, sjukdom och kontakter med vården Upplevt hälsotillstånd Långvarig sjukdom Funktionsnedsättningar Besvär och symtom Tandhälsa Receptbelagda läkemedel Kontakter med vården Jämlikhet i hälsa Utbildningsnivå Födelseland Boende med Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 3

6 Ojämlikhet i hälsa i olika åldersgrupper Kommun- och områdesjämförelser i Örebro län Befolkning i Örebro läns kommuner Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i kommuner och områden Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland äldre ett sammanlagt perspektiv kommun- och områdesvis Diskussion Inledning Några metodfrågor Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa på äldre da r Jämlikhet Avslutning Sammanfattning Litteraturlista Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

7 Inledning Åldrandet sker långsamt och individuellt, men är något normalt och följaktligen ingen sjukdom. Bilden av åldrandet kännetecknas ofta av kluvenhet då det till exempel innebär dels erfarenhet, men också skröplighet. Bilden styrs till stor del av samhälleliga strukturer och värderingar och får ofta negativa förtecken. Trots detta ses hög medellivslängd som ett mått på samhällelig framgång och hyllningar framförs gärna i formen av javisst ska hon/han leva uti hundrade år. Det är viktigt att minnas att äldre precis som befolkningen i övrigt består av en blandning av människor och de äldre utgör därför också en olikartad grupp. Utveckling av hälsa och andra förhållanden för gruppen äldre som helhet bör ändå bevakas. Olika register, till exempel register över dödlighet och dess orsaker, samt register om vissa sjukdomar, till exempel höftregistret, ger kunskaper om befolkningens hälsa. Genom att fråga människor om synen på hälsa och livssituation får man en bredare kunskap om dessa väsentliga frågor. Det är viktigt med bra underlag för att kunna anpassa hälso- och sjukvård samt kommunala insatser. Frågor om äldres hälsa, hjälpbehov och ansvarsfördelning avseende vård och omsorg mellan den enskilde, familj och samhälle är ingen ny fråga. I Sverige finns faktiskt världens äldsta bevarade undersökning av en representativ äldre befolkning, Åldringsvårdsutredningen (1), som genomfördes för över 5 år sedan, Pensionärsundersökningen (2) som genomfördes dryga tjugo år senare, 1975, behandlade också dessa frågor liksom senare nationella undersökningar om äldre människors levnadsförhållanden (3, 4). Diskussionen om dessa frågor har dock intensifierats under de senaste årtiondena såväl internationellt, nationellt som regionalt och lokalt. På regional nivå utförs också undersökningar av levnadsförhållanden för att få en bredare uppfattning om människors upplevelse av sin hälsa, livsvillkor och levnadsvanor. Befolkningsundersökningen Liv & hälsa 4 är ett sådant exempel. Ekonomi, vardagsliv och sociala relationer är exempel Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 5

8 på livsvillkor medan levnadsvanor handlar om bland annat kost och motion. Det är vanligtvis enklare för en person att påverka sina levnadsvanor än att påverka sina livsvillkor. Syftet med den här rapporten är att beskriva äldres livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Figur 1. Påverkansfaktorer. ( CDUST 1 och Arto Pajuvirta, Landstinget i Västmanland, 5.) Något om äldre och åldrandets villkor Ungefär tio procent av befolkningen i Örebro län är 75 år eller äldre. Denna andel varierade mellan 8 och 13 procent i länets kommuner 4, det år då den här undersökningen gjordes. Medellivslängden för länets kvinnor var 82 år 2 och för länets män 78 år 3. Detta kan jämföras med medellivslängden i landet som vid 17-talets mitt var 33,7 år för män och 36,6 4 år för kvinnor. Åldrandet är, som redan nämnts, en normal process som går relativt lång- 1 CDUST = Ett samarbete mellan de samhällsmedicinska enheterna/folkhälsoenheterna i landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län. 2 För kvinnor i Sverige var medellivslängden 82,8 år 4. 3 För män i Sverige var medellivslängden 78,4 år 4. 4 Källa: SCB, Återstående medellivslängd Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

9 samt och kan innehålla stora individuella variationer. Ett antal kriterier som beskriver det goda åldrandet är: hälsa, god kognitiv förmåga, social kompetens, personlig kontroll, livstillfredsställelse och lång överlevnad (5). I folkhälsoarbete utgår man från dessa tankar när det gäller ett gott åldrande och poängterar fyra viktiga hörnpelare: socialt nätverk, fysisk aktivitet och goda matvanor, gemenskap och socialt stöd samt delaktighet och meningsfullhet (6). Livsvillkor, såsom ekonomi, men även vård och omsorg, är naturligtvis också av betydelse under ålderdomen. Med välfärd avses bland annat hälsa, ekonomiska förhållanden, stöd och hjälp av olika slag, sociala nätverk och trygghet. Välfärdsresurser för den svenska befolkningen i stort studerades vid 199-talets början och slut och särskilda analyser gjordes av äldre personers, åringar, situation. Andelen med hjälp från äldreomsorgen minskade medan andelen som endast hade hjälp från anhöriga, grannar eller liknande ökade. Rapporterad förekomst av långvarig sjukdom och värk ökade under decenniet i denna grupp. När det gäller hur man själv bedömer, eller skattar, sin hälsa var de äldres situation sämre jämfört med befolkningen i övrigt, medan två förhållanden var bättre, nämligen ekonomisk kontantmarginal och upplevt våld och hot (7). En stadig hälsoförbättring liknande den som kunde ses för äldre före 1989 kan inte noteras, enligt en annan undersökning (4). Äldres hälsa är således en svårpenetrerad fråga (8). Å ena sidan kan vi notera en hög medellivslängd och många äldre som är vid god hälsa, å andra sidan finns idag fler sjuka överlevare än någonsin tidigare. Tabell 1 visar olika mått som används i undersökningar för att studera och därmed kunna följa utvecklingen av äldres hälsa och vilken utvecklingsriktning man funnit rörande dessa. Valet av mått kan ha stor betydelse för resultatet av en undersökning. En blandad bild framträder med försämring, oförändrat läge, oklarhet liksom förbättring och således inte någon entydigt positivt stigande trend (9). Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 7

10 Tabell 1. Olika mått på äldres hälsa, samt trend. Mått Allmän hälsa (självskattad) Specifik hälsa (självskattad) Fysisk funktionsförmåga (självskattad) Tvätta och klä sig, toalettbesök, äta 5 (självskattad förmåga) Städa, handla, inköpa och laga mat 6 (självskattad förmåga) Funktionsförmåga (test) Trend? = oklar Försämring? = oklar? = oklar Förbättring Försämring/oförändrat 5 Att kunna tvätta och klä sig, gå på toaletten samt äta benämns ibland för personlig ADL-förmåga där ADL betyder aktiviteter i det dagliga livet. 6 Att städa, handla, inköpa och laga mat benämns ibland för instrumentell ADL-förmåga där ADL betyder aktiviteter i det dagliga livet. 8 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

11 Metod och material I Örebro län har två tidigare enkätundersökningar genomförts för att kartlägga den vuxna befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Den första undersökningen genomfördes 1993 och vände sig till personer i åldern 64 år. Den andra, som gjordes år, omfattade åldersgruppen år. I undersökningen Liv & hälsa 4 utvidgades urvalet till att gälla personer i åldern år. I denna tillfrågades totalt slumpmässigt utvalda länsbor 7. I urvalet ingick 5 28 personer i åldern år jämnt fördelat mellan kvinnor och män. Totalt sett svarade 63 procent på enkäten. Den äldre gruppen var dock bättre på att svara, 7 procent bland kvinnorna och 73 procent bland männen, det vill säga kvinnor och män. Fördelningen på åldersgrupper framgår av figur 2. Med äldre avses personer som är minst 65 år gamla, men ibland används uttrycken yngre äldre respektive äldre äldre. Med yngre äldre avses personer i åldern år och med äldre äldre avses personer i åldern 8 84 år. (371) 25 (455) 3 (558) 25 (451) 18 (348) 22 (425) 33 (635) 27 (517) år 7-74 år år 8-84 år Figur 2. Andel svarande i olika åldersgrupper. Absoluta tal inom parentes år 7-74 år år 8-84 år 7 En mer utförlig redovisning av hur undersökningen genomfördes finns i en annan rapport: Den goda men ojämlika hälsan. Liv & hälsa i Örebro län 4. Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 9

12 Enkäten Enkäten innehöll 145 frågor om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa, kontakter med vården, läkemedelskonsumtion samt behov av stöd och hjälp 8. Många frågor är desamma som i undersökningen år. För flera av de frågor som redovisas i den här rapporten kan därför jämförelser göras för åldersgruppen år. Det är dock viktigt att påpeka att vi uppskattar förändringen över tid genom att använda oss av två undersökningar som gjorts vid två tillfällen. Det finns alltså ingen koppling mellan de personer som svarade våren respektive hösten 4. För vissa av frågorna kan det faktum att undersökningarna genomförts vid olika tidpunkter under året också påverka resultaten. En del frågor handlar om hur den svarande anser att förhållandena varit under en viss tid: det senaste året, de senaste tre månaderna eller de senaste två veckorna. Vilken tidsperiod det gäller redovisas i text, figurer och tabeller. Några bakgrundsdata niskans vardag präglas av livsvillkor såsom kön, ålder och etnisk bakgrund. Livsvillkoren omfattar även utbildning, familjesituation och boende. Hur de fördelar sig bland äldre i länet framgår av tabell 2. I analyserna som görs i rapporten tas hänsyn till dessa faktorer med undantag för boendeform. 8 För en utförlig beskrivning av enkätfrågorna och deras uppkomst hänvisas till sammanställningen Liv & hälsa 4 frågornas bakgrund som kan beställas från Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. 1 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

13 Tabell 2. Bakgrundsdata. uell andel uppdelat efter livsvillkor, kön och ålder. Totalt Totalt Totalt Etnicitet Född i Sverige Född utomlands Utbildningsnivå Förgymnasial/låg Gymnasial/mellan Eftergymnasial/hög Hushåll Ensamboende Gift/sammanboende Annat Boende Hyr bostad Äger bostad Annat Med etnicitet avses att man antingen är född i Sverige eller utomlands. Majoriteten är född i Sverige och cirka tio procent i något annat land. Bland de yngsta pensionärerna, år, finns dock en något högre andel utlandsfödda. Utbildning är indelad i tre nivåer. Med låg utbildning avses all förgymnasial utbildning såsom folkskola, grundskola eller motsvarande. Mellannivån utgörs av olika gymnasieutbildningar. De med en eftergymnasial utbildning klassificeras som högutbildade. Generellt sett, är andelen högutbildade i befolkningen högre bland kvinnor än bland män, men i åldersgruppen år gäller inte detta. Här är andelen män med gymnasial och eftergymnasial utbildning något högre. Bland de yngsta pensionärerna syns dock att kvinnorna kommit ikapp i utbildningshänseende. Hushåll speglar här delvis familjeförhållanden, det vill säga om man bor ensam, är gift/sammanboende eller bor tillsammans med någon annan vuxen. I det sistnämnda fallet gäller det exempelvis syskon eller vuxna barn. Äldre Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 11

14 kvinnor är i större utsträckning ensamboende än män. Speciellt markant är skillnaden i den allra äldsta åldersgruppen 8 84 år. I denna åldersgrupp lever nästan två av tre kvinnor ensamma jämfört med en av fem män. Mer än hälften av kvinnorna i åldersgruppen år lever tillsammans med någon. I den äldsta åldersgruppen 8 84 år har andelen sjunkit till en tredjedel. För männens del varierar andelen gift/sammanboende mellan 69 och 84 procent. Boendeform är indelad i de tre kategorierna hyr lägenhet, radhus eller villa, äger lägenhet radhus eller villa respektive annat. Med annat avses till exempel servicehus/servicelägenhet. Över hälften av pensionärerna äger sin bostad, 54 procent av kvinnorna och 59 procent av männen. Framför allt är det vanligt att äga bostaden upp till 75-årsåldern. Därefter ökar andelen som hyr sin bostad, speciellt bland kvinnorna. Bland männen är ägandet fortsatt högt. Kommunjämförelser I ett särskilt avsnitt, det sista i denna rapport, görs jämförelser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa mellan kommuner och områden i länet. För att antalet svarande då ska vara tillräckligt stort för att några slutsatser ska kunna dras redovisas resultatet samlat för hela åldersgruppen år, men uppdelat efter kön. Totalt sett är det drygt 1 kvinnor och 1 män per kommun som har svarat bland de äldre. För Örebro gäller detta istället innerstads-, hyreshus-, småhus- och ytterområden i kommunen. Vid tolkning av data kan det vara en hjälp att tänka att en procent i exempelvis kvinnornas svarsfördelning på en fråga motsvarar en person. Förutom det särskilda avsnittet görs också några jämförelser av resultaten mellan kommuner och områden i Örebro i avsnitten om livsvillkor och hälsa. 12 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

15 Siv och Lasse två vanliga, men påhittade, äldre länsbor Med hjälp av Siv och Lasse, två påhittade vanliga länsbor i pensionsåldern, levandegörs resultaten i den här rapporten om äldres liv och hälsa. Siv och Lasse är personer som skulle kunna finnas i verkliga livet, men är påhittade utifrån möten med många personer äldre än 65 år. Siv och Lasse fick enkäten om Liv & hälsa med posten hösten 4. Med undantag för frågorna om yrkesarbete och sjukskrivning, som ju inte var aktuellt för dem, fyllde de plikttroget i alla frågor och skickade in svaret i det medsända och frankerade svarskuvertet. Siv är 74 år och gift med Gösta som är 82 år. Siv var under sin yrkesverksamma tid anställd som vårdbiträde. Hon började som ung att vikariera på ålderdomshem och var hemma med de tre barnen i tio år när de var små och började sedan åter som timanställd i sjukvården på 6-talet. Siv är nu både mormor och farmor och ställer upp som barnvakt till barnbarnen. Maken Gösta är senildement och kräver mycket tillsyn. Siv och Gösta bodde tidigare på landet, men sålde sitt gamla obekväma hus och bor sedan tio år i tätorten. Siv har en äldre syster, Birgitta, som nyligen fyllt 8 år. Birgitta är änka och har inga barn. Hon lever relativt bekymmersfritt och reser mycket både inom och utom landet och spelar gärna golf och bridge. Lasse är 66 år och frånskild. Lasse har varit svetsare i hela sitt 45-åriga yrkesliv. Han bor på en mindre ort där också dottern bor sonen finns i Göteborg. Lasses gamla mamma på 89 år bor i ett äldreboende i en annan del av länet. Lasse har genom sina gedigna kunskaper i svetsning blivit en eftertraktad yrkesman och anlitas fortfarande vid behov av sin tidigare arbetsgivare efter sin pensionering. Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 13

16 14 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

17 Resultat Livet villkor och kvalitet Att klara vardagen Bland vuxna är behovet av stöd och hjälp av olika slag för att klara vardagens sysslor störst för gamla människor. På en fråga om man under de senaste tolv månaderna ansökt hos kommunen om stöd och hjälp svarade en stor majoritet av de äldre att de överhuvudtaget inte ansökt om kommunal hjälp, se tabell 3 och tabell 4. Med stöd och hjälp avses: hemtjänst, särskilt boende och personlig assistent. Det var 97 procent i åldersgruppen år och 9 procent i åldersgruppen 8 84 år som inte hade sökt stöd och hjälp och det fanns inga skillnader mellan kvinnor och män. Det var något fler som hade ansökt om hjälp i gruppen ensamboende än i övriga hushållsgrupper, men att vara född i eller utanför Sverige saknade betydelse i detta sammanhang. För kvinnor verkade utbildning ha viss betydelse i så motto att högutbildade i lägre grad hade sökt hjälp än lågutbildade (en procent jämfört med fem procent). Det var alltså inte så vanligt att man sökt hjälp från kommunen, men det var mer förekommande i den äldsta åldersgruppen. För de flesta kommuner i länet och områden i Örebro kommun var andelen som sökt hjälp ungefär lika med länsgenomsnittet 9, se tabell 3. Detta förhållande gällde både kvinnor och män. Hyreshusområden i Örebro var det enda område där andelen som sökt hjälp var högre än länsgenomsnittet, för såväl män som kvinnor. För övrigt var andelen som sökt hjälp, något oftare högre än eller liknande länsgenomsnittet för kvinnor än för män. 9 För beskrivning av tillvägagångssättet, se avsnittet Kommun- och områdesjämförelser i Örebro län. Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 15

18 Tabell 3. uell andel i åldersgruppen år som sökt och beviljats kommunal hjälp (hemtjänst m.m.) uppdelat på Örebro län, kommuner och områden, samt kön. Örebro län 4 4 Askersund 9 4 högre lika Degerfors 5 2 lika lägre Hallsberg 3 3 lika lika Hällefors 4 2 lika lägre Karlskoga 1 4 lägre lika Kumla 4 4 lika lika Laxå 4 2 lika lägre Lekeberg 6 4 högre lika Lindesberg 4 3 lika lika Ljusnarsberg 5 2 lika lägre Nora 5 4 lika lika Örebro kommun 5 6 lika högre Örebro innerstad 2 6 lägre högre Örebro hyreshusområden 7 8 högre högre Örebro småhusområden 3 4 lika lika Örebro ytterområden 6 5 högre lika 16 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

19 Bland yngre äldre, år, klarade det absoluta flertalet av vardagliga göromål såsom inköp och tillagning av mat, att klä sig samt att gå på promenad helt utan hjälp, se figur 3. Inköp och promenad var de aktiviteter där stigande ålder utgjorde en försvårande faktor. Att klara matlagning helt utan hjälp var något mindre vanligt bland de äldsta sammanboende jämfört med de yngre (83 procent respektive 91 procent). Könsskillnader fanns dock. Den äldre kvinnan behövde hjälp med inköp, men inte tillagning av mat medan det omvända rådde för den äldre mannen. Genomgående hade utbildning betydelse. De med högre utbildning hade i lägre grad behov av hjälp än de med kort utbildning. Inga skillnader kunde iakttas beroende på var man var född Behöver inte hjälp med att inhandla mat Behöver inte hjälp med att laga mat Behöver inte hjälp med att klä sig Behöver inte hjälp med att gå ut på promenad Figur 3. Andel som inte behöver hjälp uppdelat efter kön och ålder. Ungefär var tredje äldre kvinna fann aldrig hemarbetet betungande vilket kan jämföras med något högre andel bland män. Skillnaden mellan könen var större för utlandsfödda än för svenskfödda, ungefär 23 procentenheter jämfört med 13 procentenheter. Hög utbildning innebar i högre grad att hemarbetet inte sågs som betungande. Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 17

20 Tabell 4. Kommunal hjälp och hemarbete. uell andel uppdelat efter kön och ålder år 8 84 år år 8 84 år Andel som ej sökt kommunal hjälp Andel som aldrig upplever hemarbetet som betungande Sivs allt överskuggande problem är hur länge hon ska orka vårda sin Gösta hemma. Hon kan inte vara ifrån honom någon längre stund. Två hyggliga grannar ser till Gösta när Siv deltar i promenader och går och handlar. Även barnen ställer upp för sin mamma och pappa så gott de kan. Ekonomiskt klarar de sig hyggligt eftersom försäljningen av villan gav ett tillskott till ekonomin. Lasse bor i en tvårummare och klarar sig rätt så bra på sin pension. Han äger en bil som ger möjligheter till besök hos sin gamla mamma och kompisar som bor på landet. Lasse köper regelbundet lotter och hoppas på en vinst så att han kan byta bil och kanske göra en resa i Europa. Trygghet och livskvalitet Trygghet är något grundläggande viktigt för oss människor och några frågor i enkäten handlade just om detta. Det absoluta flertalet äldre kände sig trygga och säkra i sitt bostadsområde. De svenskfödda äldre gjorde detta i något större utsträckning än de icke svenskfödda. Ytterst få äldre hade blivit utsatta för avsiktligt våld medan något fler råkat ut för olycksfall som föranlett kontakt med sjukvård eller tandvård. Risken för olycksfall ökar något med stigande ålder, se figur 4. Inga stora skillnader kunde iakttas mellan ensamoch sammanboende, ej heller för födelseland eller utbildning. En påfallande otrygghetsfaktor för de äldre kvinnorna, men inte männen, är rädslan för överfall, rån eller ofredande 1 som ungefär var tredje kvinna upplevde ibland eller ofta, se tabell 5. Var man bodde hade dock viss betydelse vilket beskrivs lite utförligare senare i rapporten, i kapitlet Kommunoch områdesjämförelser i Örebro län. En jämförelse mellan ensam- och 1 Frågan lydde Händer det att Du avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? 18 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

21 sammanboende visar att ensamboende i högre grad avstod från att gå ut än sammanboende. När det gäller kvinnor som avstår från att gå ut hade utbildning betydelse så att lågutbildade oftare avstod jämfört med högutbildade (32 procent jämfört med 23 procent) Råkat ut för olycksfall och sökt vård eller tandvård Blivit utsatt för avsiktligt våld eller misshandel Figur 4. Andel personer som råkat ut för olycksfall som lett till vårdkontakt respektive blivit utsatt för våld eller misshandel uppdelat efter kön och ålder. När det gäller framtidssyn kunde såväl ålders- som könsskillnader iakttas, se tabell 5. Med stigande ålder följer en mindre ljus syn på framtiden och äldre män tenderade att ha en mindre ljus framtidssyn än äldre kvinnor. Mellan och 4 har framtidstron i åldersgruppen år ökat för både kvinnor och män. Andelen kvinnor som såg mycket optimistiskt eller ganska optimistiskt på framtiden har ökat från 43 procent till 5 procent. Motsvarande andelar var för männen 45 respektive 54 procent. Med högre utbildning följde i ökad grad framtidstro, särskilt bland kvinnor. För män med kort, alltså förgymnasial, utbildning var andelen som hade mycket eller ganska optimistisk framtidssyn 47 procent jämfört med 57 procent bland män med lång, alltså eftergymnasial, utbildning. För kvinnor var motsvarande andelar 44 respektive 62 procent. Bland utlandsfödda äldre var andelarna med optimistisk framtidssyn några procentenheter högre än bland svenskfödda. Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 19

22 Tabell 5. Trygghet och framtidssyn. uell andel uppdelat efter kön och ålder år 8 84 år år 8 84 år Andel som svarat att det händer att de avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade Andel som svarat att de känner sig trygga och säkra på att inte bli angripna eller utsatta för hot i bostadsområdet Andel som svarat att de ser mycket optimistiskt eller ganska optimistiskt på framtiden för sin personliga del Sociala relationer niskan är en social varelse varför kontakter och relationer med andra människor har betydelse. Sex frågor i enkäten handlade om sociala relationer, se tabell 6. Svarsmönstret tyder på att de äldre överlag upplevde sina sociala relationer som goda. Många erfor uppskattning och förhållandevis få hade upplevt ignorerande eller nedlåtande behandling 11. Möjligheterna till hjälp och stöd om praktiska eller icke-praktiska problem uppstår föreföll mycket goda. De små skillnader som kunde iakttas för hela gruppen äldre tycks bero något mer av kön än ålder. na låg nästan genomgående något högre än männen, det vill säga rapporterade i högre grad såväl det positiva (uppskattning och möjligheter till olika former av stöd) som negativa (ignorerande och nedlåtande behandling). Detta var än tydligare för utlandsfödda kvinnor. Andelen äldre som under de senaste tre månaderna upplevt att någon visat sin uppskattning var klart högre bland svenskfödda än icke svenskfödda. För övriga frågor var detta inte lika tydligt och generellt. Här visade svaren att det var äldre utlandsfödda män som hade sämre möjligheter till praktisk hjälp i olika situationer och till personligt stöd. 11 I alla tre frågorna ombads den svarande att tänka tillbaka på de tre senaste månaderna. Svarsalternativen var också tre nej, någon gång eller flera gånger. Frågorna om upplevelse av uppskattning respektive blivit nedlåtande behandlad var lite annorlunda formulerade i undersökningen varför ingen jämförelse görs över tid. Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

23 Tabell 6. Upplevelse av uppskattning, nedlåtande behandling, samt känslan av att blivit ignorerad. uell andel uppdelat efter kön och ålder år 8 84 år år 8 84 år Andel som under de senaste 3 månaderna upplevt att någon visat sin uppskattning Andel som under de senaste 3 månaderna upplevt sig behandlad på ett nedlåtande sätt Andel som under de senaste 3 månaderna upplevt sig ignorerad av någon i omgivningen Till övervägande del, men inte helt genomgående, var resultaten till fördel för sammanboende jämfört med ensamlevande, även om skillnaden mellan grupperna var liten. För möjlighet till personligt stöd föreföll utbildning inte ha någon betydelse. När det gäller upplevelse av uppskattning, nedlåtenhet och ignorerande var trenden att högre utbildning var gynnsamt jämfört med låg utbildning. Det var särskilt tydligt för männen när det gällde uppskattning där 79 procent av de lågutbildade män hade upplevt detta jämfört med 87 procent bland de högutbildade männen. Motsvarande andelar bland kvinnorna var 84 respektive 99 procent. När det gäller upplevelsen av personligt stöd har ingen förändring skett mellan år och 4, medan upplevelsen av att ha blivit ignorerad minskat från 21 procent för båda könen till 13 procent för kvinnor och till 1 procent för män. Tabell 7. Upplevelse av personligt stöd samt möjlighet till praktisk hjälp. uell andel uppdelat efter kön och ålder år 8 84 år år 8 84 år Andel som som har någon eller några personer i sin omgivning som kan ge personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser Andel som som har någon eller några personer i sin omgivning som kan hjälpa till med inköp och matlagning vid sjukdom Andel som som har någon eller några personer i sin omgivning som kan hjälpa till vid flytt till annan bostad 96 (96) (95) (94) (92) (93) (93) 94 (Värdena inom parentes avser Liv & hälsa ) Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 21

24 Forskning visar att djur har positiva hälsoeffekter (1) och en fråga i undersökningen gällde om man hade något husdjur, se figur 5. Åldersgradienten var tydlig när det gäller husdjur med stigande ålder hade allt färre något djur. hade oftare husdjur än kvinnor, oavsett födelseland, och det var mer förekommande att sammanboende hade husdjur än ensamboende. Det var vanligare bland högutbildade än lågutbildade kvinnor att ha husdjur, medan det omvända var fallet bland män. Svenskfödda män hade oftare husdjur än svenskfödda kvinnor men för utlandsfödda var det tvärtom. Bland 8 84-åriga kvinnor med husdjur upplevde 61 procent sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra/bra vilket kan jämföras med 48 procent bland dem som inte hade något husdjur. För män och åriga kvinnor fanns ingen sådan skillnad Figur 5. Andel som har husdjur uppdelat efter kön och ålder. Förtroende för hälso- och sjukvård samt äldreomsorg För äldre som grupp torde hälso- och sjukvård samt äldreomsorg ha särskild relevans, men betydande skillnader kunde noteras när det gäller de äldres förtroende för dessa välfärdsorganisationer. Ungefär åtta av tio hade högt eller mycket högt förtroende för hälso- och sjukvården medan väsentligt 22 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

25 färre, cirka hälften så många, hade högt eller mycket högt förtroende för äldreomsorgen, se tabell 8. Det bör dock framhållas att ungefär en femtedel svarade att man inte hade någon uppfattning i denna fråga. Med stigande ålder ökade förtroendet för äldreomsorg vilket var något tydligare för ensamstående (33 procent till 49 procent jämfört med 31 procent till 42 procent för sammanboende). Födelseland hade ingen betydelse när det gällde förtroendet för äldreomsorg. Det var däremot fallet avseende hälso- och sjukvården, där i synnerhet utlandsfödda kvinnor var mer reserverade. Andelen utlandsfödda kvinnor med högt förtroende var 69 procent och bland svenskfödda kvinnor var den 81 procent. Ingen skillnad i förtroende för hälso- och sjukvården kunde ses mellan män med olika utbildningsbakgrund. med förgymnasial utbildning hade i något högre grad förtroende för äldreomsorgen än kvinnor med eftergymnasial utbildning. Förtroendet för hälso- och sjukvård bland äldre var högt och hade till och med ökat några procentenheter mellan undersökningarna och 4. Någon jämförelse kan inte göras över tid avseende förtroendet för äldreomsorg då frågan inte ställdes i undersökningen. Tabell 8. Förtroendet för hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen. uell andel uppdelat efter kön och ålder år 8 84 år år 8 84 år Andel som har mycket stort eller ganska stort förtroende för äldreomsorgen Andel som har mycket stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården (77) (78) 85 (Värdena inom parentes avser Liv & hälsa ) Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 23

26 Levnadsvanor Siv har kommit igång med sina promenader i grupp med andra och hjälper i övrigt maken Gösta med den dagliga omvårdnaden. Hon försöker att ta med honom ut på någon promenad åtminstone en gång i veckan, men det är förenat med stor ansträngning för dem båda. Siv lagar vanlig husmanskost och försöker att öka på användning av grön-saker. Hon röker inte längre eftersom det är alltför dyrt och hon har fått råd på vårdcentralen om att sluta röka. Sivs syster Birgitta följer senaste rön från veckopressen och har berättat att hon för närvarande bara äter medelhavskost och dricker ett glas rödvin varje kväll utom på helgerna då hon unnar sig två glas. Lasse motionerar sällan utöver bowlingen. Han röker inte men är inbiten snusare och tar gärna några öl tillsammans med gamla kompisar under helgerna. Lasse slarvar med matlagning till sig själv men äter huvudmålet på någon lunchservering. Lasse är, liksom Siv, något överviktig och försöker att tänka på vad han äter. Fysisk aktivitet niskokroppen är gjord för att användas. De flesta av våra organ och vävnader påverkas positivt av att kroppen regelbundet får arbeta. Om vi inte är fysiskt aktiva ökar risken för försämrad funktionsförmåga, sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, benskörhet, vissa cancerformer och sänkt livskvalitet. För äldre är fysisk aktivitet dessutom viktigt för att bibehålla fysisk funktionsförmåga och därmed möjlighet att klara sig själv samt för att undvika fallolyckor. All kroppsrörelse har betydelse för vår hälsa och brukar definieras som fysisk aktivitet. Den är komplicerad att mäta och i stället mäts ofta den fysiska aktivitet som utförs i ett bestämt syfte, till exempel för att vinna hälsa. Den definieras som motion. Förändringarna av samhället har inneburit att allt mindre fysisk aktivitet finns som en naturlig del av vardagen. Den rörelse vi tidigare fått genom arbete och transporter måste de flesta numera göra särskilda ansträngningar för att få. En vanlig rekommendation är att vuxna ska vara fysiskt aktiva med en intensitet som motsvarar rask promenad minst 24 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

27 3 minuter per dag. Det ger statistiskt säkerställd minskad risk för sjukdom, men mer fysisk aktivitet och högre intensitet ger ytterligare hälsovinster. Att inte alls röra sig eller att röra sig lite i kombination med övervikt och fetma medför starkt ökad risk för ohälsa. Andelen fysiskt inaktiva var väsentligt större i åldersgruppen 8 84 år än i åldersgruppen år. Det var något vanligare att kvinnor var fysiskt inaktiva, se figur 6. Några tydliga skillnader mellan ensam- och sammanboende finns inte. Det var dubbelt så vanligt att vara fysiskt inaktiv bland de med låg utbildning än bland de med hög utbildning Figur 6. Andel som rör sig mindre än två timmar per vecka i form av promenader, cykling eller annat sätt uppdelat efter kön och ålder. Andelen fysiskt inaktiva för åldersgruppen år var år 26 procent för kvinnor och 18 procent för män. Motsvarande andelar år 4 var 22 och 17 procent. Regelbundna motionsaktiviteter är ofta ett sätt att kompensera att vi rör oss lite i vardagen. Det var vanligare att män motionerade än kvinnor och andelen som motionerade var lägre i den äldsta åldersgruppen, se figur 7. Det var dubbelt så vanligt att motionera bland de med hög utbildning jämfört med dem med låg. födda i Sverige motionerade regelbundet i Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 25

28 mindre utsträckning än födda utom Sverige. För män var det ungefär lika vanligt oavsett födelseland Figur 7. Andel som motionerar minst en gång per vecka, minst 3 minuter per gång, ombytt och med en intensitet som leder till svettning eller väsentligt höjd puls uppdelat efter kön och ålder. Andelen som motionerar regelbundet har för åldersgruppen år ökat från år för kvinnorna från 19 till 24 procent och för männen från 26 till 34 procent. Mat Övervikt och lågt intag av frukt och grönsaker är två av de tio enskilt största riskfaktorerna för sjuklighet och för tidig död i industriländer. Vidare är tre av de övriga riskfaktorerna, högt blodtryck, högt serumkolesterol och järnbrist, relaterade till ohälsosamma matvanor (11). Konsumtion av frukt och grönt minskar risken att drabbas av olika sjukdomar. Cirka en femtedel av insjuknande i mag-tarmcancer, matstrupscancer, hjärtsjukdom och slaganfall beror på lågt intag av frukt och grönt (11). Ett av riksdagen beslutat målområde för folkhälsan är goda matvanor och säkra livsmedel. Som indikator på goda matvanor har valts andel av befolkningen som äter minst 5 gram frukt och grönsaker per dag. För att äta 26 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

29 5 gram frukt och grönsaker per dag måste de flesta äta vid flera tillfällen per dag och i undersökningen Liv & hälsa 4 kan utläsas hur ofta befolkningen åt frukt och grönsaker. na åt i dubbelt så hög grad som männen frukt och grönsaker minst fyra gånger per dag, se figur 8. Det var vanligare bland sammanboende (kvinnor procent och män 11 procent) än bland ensamboende (kvinnor 18 procent och män 4 procent). Vidare var det dubbelt så vanligt bland de med hög utbildning jämfört med dem med låg. Födda utom Sverige uppfyllde kriteriet fyra gånger per dag i något större utsträckning än födda i Sverige Figur 8. Andel som äter grönsaker och frukt minst fyra gånger per dag uppdelat efter kön och ålder. Övervikt och fetma Övervikt och fetma bidrar till sjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt, gallsten, sömnapné (andningsuppehåll under sömnen), rygg- och ledbesvär, vissa cancersjukdomar samt sänkt livskvalitet (12). I frågeformuläret fick de svarande ange vikt och längd. Dessa mått har sedan använts för att räkna fram ett index, det så kallade. Body Mass Index Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 27

30 (BMI) 12, som visar om en person har undervikt, normalvikt, övervikt inklusive och exklusive fetma samt fetma. Det var vanligare med övervikt bland män än kvinnor och andelen överviktiga var lägre i den äldsta åldersgruppen, se figur 9. Bland männen var det vanligare med övervikt för sammanboende än ensamboende, men för kvinnor gällde det omvända förhållandet. De med låg utbildning hade oftare övervikt än de med hög (63 procent jämfört med 46 procent). hade i högre grad fetma än män, det vill säga ett omvänt förhållande jämfört med övervikt. De med låg utbildning hade oftare fetma än högutbildade (17 procent jämfört med 11 procent). Födda i övriga Norden hade fetma i större utsträckning än födda i Sverige (21 procent jämfört med 15 procent). För kvinnor i åldersgruppen 8 84 år var det vanligare med fetma bland ensamboende än bland sammanboende (17 procent jämfört med 7 procent) Övervikt, ej fetma Fetma Figur 9. Andel med övervikt, ej fetma (25 BMI < 3) eller fetma (BMI 3) uppdelat efter kön och ålder. 12 BMI = vikt (kg)/längd 2 (m 2 ) undervikt (BMI < 18,5) normalvikt (18,5 BMI < 25) övervikt inklusive fetma (BMI 25) övervikt exklusive fetma (25 BMI < 3) fetma (BMI 3) 28 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

31 År var andelen kvinnor med övervikt inklusive fetma 59 procent och år 4 var det 61 procent. Motsvarande tal för män var 61 och 65 procent. Andelen med fetma var för kvinnor år 17 procent och år 4 18 procent. För män var det 12 och 14 procent (avser åldersgruppen år). Alkohol Alkoholkonsumtionen har under senare år ökat i befolkningen. Det ökade drickandet befaras på sikt leda till högre alkoholrelaterad sjuklighet och dödlighet med både stora samhällsekonomiska och humanitära kostnader som följd. Befolkningens alkoholvanor kan beskrivas ur olika synvinklar. Det problematiska drickandet, det vill säga det drickande som kan ge alkoholskador, är av intresse. Även de som väljer att helt avstå från alkohol (nykterister) kan vara av intresse. I figur 1 visas nykterister, konsumenter och riskkonsumenter. Riskkonsumtion var ovanligare bland födda utom Sverige än inom. Däremot är det inte någon skillnad relaterat till utbildning respektive ensam- eller sammanboende. Alkoholkonsumtionen var väsentligt lägre bland äldre jämfört med åldersgruppen år Nykterist Konsument Riskkonsument Figur 1. Andel nykterister, konsumenter och riskkonsumenter uppdelat efter kön och ålder (riskkonsument = de som berusningsdricker minst två gånger per månad eller enligt AUDIT-frågor som är ett index utifrån hur ofta och hur mycket en person dricker vid varje tillfälle). Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 29

32 Tobak Tobaksvanor omfattar både rökning och snusning, där snusning nästan uteslutande är en manlig vana. Rökning är en av de största hälsoriskerna som den enskilde själv kan påverka. Många sjukdomar orsakas eller förvärras på grund av rökning. I åldersgruppen år rökte män och kvinnor i lika stor utsträckning (11 procent), men i den äldsta åldersgruppen var det vanligare bland män (7 procent jämfört med 3 procent). Ensamstående i den yngre åldersgruppen rökte i större utsträckning än sammanboende, de med låg utbildning rökte i högre grad än högutbildade och födda i Sverige rökte i ungefär samma utsträckning som födda utom Sverige. Andelen som rökte dagligen i åldersgruppen år var år 1 procent av kvinnorna och 9 procent av männen. År 4 var motsvarande tal 11 procent för både kvinnor och män. Fritid TV och dator En betydande del av vår fritid ägnas åt TV och dator och så också bland äldre människor med i genomsnitt närmare 3 timmar per dag vid TV och/eller dator. ägnade något mer tid åt detta än män och ensamboende något mer tid än sammanboende. Att sitta vid dator/tv var vanligare bland personer med låg utbildning än med hög och vanligare bland födda utom Sverige än i Sverige. Medan nästan hela befolkningen tittar regelbundet på TV varierade användningen av dator på fritid, främst relaterat till kön och ålder. Äldre män använde dator i väsentligt högre grad än äldre kvinnor (figur 11). I åldersgruppen år var det vanligare bland sammanboende än ensamboende. Användning av dator var lägre bland de med låg (12 procent) än de med hög (5 procent) utbildning. Personer födda utom Sverige använde dator i något i större utsträckning än födda i Sverige. 3 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

33 Figur 11. Andel som använder dator minst en gång varje vecka uppdelat efter kön och ålder. Tidningar/böcker Äldre läser tidningar och böcker i större utsträckning än yngre 4 procent i åldersgruppen år läste inte dagligen jämfört med 6 procent i åldersgruppen år. Ensamboende läste dagligen i mindre utsträckning än sammanboende. Utbildningsnivå hade betydelse för läsvanorna, men framför allt var det stor skillnad relaterat till var man är född. Det var mer än dubbelt så vanligt att inte läsa dagligen bland födda utom Sverige som bland födda i Sverige. Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 31

34 Kurser/studiecirklar En annan kunskapsinhämtande aktivitet är deltagande i kurser och studiecirklar. var aktivare än män, se figur 12, och speciellt ensamboende kvinnor i åldersgruppen år var aktiva. Personer med hög utbildning deltog i dubbelt så stor utsträckning som de med låg. Födda i Sverige deltog i dubbelt så hög grad som födda utom Sverige Figur 12. Andel som deltar i studiecirklar eller kurser minst en gång per månad uppdelat efter kön och ålder. 32 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

35 Skapande aktivitet En annan aktivitet där kvinnorna dominerar är skapande aktiviteter som till exempel musik, konst, dans och sömnad. na var i dubbelt så stor utsträckning aktiva som männen, se figur 13. Det var ingen skillnad mellan ensamboende och sammanboende, men aktiviteten avtog i den högsta åldersgruppen. De med hög utbildning (51 procent) deltog i större utsträckning än de med låg (35 procent) och födda i Sverige deltog i något större utsträckning än födda utom Sverige Figur 13. Andel som sjunger, spelar, dansar, målar, syr eller deltar i annan skapande verksamhet minst en gång per månad uppdelat efter kön och ålder. Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 33

36 Vistas i naturen Närmare hälften (48 procent) vistades sällan eller aldrig i naturen och kvinnor var i naturen i mindre utsträckning än män, se figur 14. Ensamboende och kvinnor kom i mindre utsträckning ut i naturen än sammanboende. Det var vanligare bland personer med låg utbildning (54 procent) att sällan vistas i naturen än bland personer med hög utbildning (32 procent) Figur 14. Andel som vistas i naturen färre än en gång per månad uppdelat efter kön och ålder. 34 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

37 Släkt och vänner Att umgås med släkt och vänner är en av våra vanligaste fritidsaktiviteter, men för 23 procent av kvinnorna och 33 procent av männen skedde det inte varje vecka. Det var något vanligare att inte umgås bland åringarna än bland 8 84-åringarna, se figur 15. Några väsentliga skillnader fanns inte relaterat till utbildning eller födelseland Figur 15. Andel som inte umgås med släkt och vänner varje vecka uppdelat efter kön och ålder. Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 35

38 Möten och organisationer Hälften i åldersgruppen år deltog i möten inom föreningar, församlingar, sällskap eller liknande. Den typ av förening vars aktiviteter de flesta deltog i var pensionärsförening, följt av religiös organisation för kvinnor och idrottsförening för män Religiös organisation Kulturellt sällskap Religiös organisation Kulturellt sällskap Idrottsförening Pensionärsförening Bygdeförening Idrottsförening Pensionärsförening Bygdeförening Figur 16. Andel som deltar i aktiviteter eller går på möten i olika typer av grupper, organisationer, föreningar eller samfund uppdelat efter kön. Andelen som deltar i någon organisations aktiviteter har minskat från år för kvinnor från 57 procent till 5 procent och för män från 55 procent till 47 procent (jämförelsen avser åldersgruppen år). 36 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

39 Hälsa, sjukdom och kontakter med vården Upplevt hälsotillstånd Vår hälsa är en viktig faktor på många sätt och för att kunna beskriva hälsan i befolkningen har ett antal frågor ställts. Dessa frågor berör allmänt hälsotillstånd, långvarig sjukdom, upplevda besvär och symtom, tandhälsa, användning av läkemedel samt kontakter med vården. På frågan om hur det allmänna hälsotillståndet bedöms så har det generellt förbättrats i hela länet för åldersgruppen år under perioden 4. I denna åldersgrupp var det 57 procent bland kvinnorna och 62 procent bland männen som upplevde ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. I åldersgruppen 8 84 år upplevde hälften att de hade ett bra eller mycket bra hälsotillstånd, se figur 17. Dåligt eller mycket dåligt mådde 11 procent av de äldsta kvinnorna och 17 procent av de äldsta männen Figur 17. Andel som bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra uppdelat efter kön och ålder. Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 37

40 På fem frågor om livskvalitet 13 rörlighet, att klara den egna hygienen, dagliga aktiviteter, förekomst av smärta samt oro/nedstämdhet sågs små skillnader mellan kvinnor och män. I den äldsta åldersgruppen var det cirka tio procentenheter lägre andel kvinnor jämfört med män som gick utan svårigheter. Efter 8 års ålder ökar upplevda problem och besvär något. I denna åldersgrupp var det något fler kvinnor (48 procent) än män (37 procent) som hade svårigheter att gå, se figur 18. Mer än 9 procent av samtliga i åldersgruppen år svarade att de klarade sin dagliga hygien, mat och påklädning. Ungefär en fjärdedel av kvinnorna och en tredjedel av männen hade varken smärtor eller besvär. Knappt 4 procent av kvinnorna och cirka 25 procent av männen upplevde att de var oroliga eller nedstämda Går utan svårigheter Behöver ingen hjälp Klarar mina med daglig hygien, mat huvudsakliga aktiviteter och påklädning Har varken smärtor eller besvär Inte orolig/nedstämd Figur 18. Andel som har god livskvalitet utifrån fem olika aspekter uppdelat efter kön och ålder. 13 Frågebatteriet EQ5D, Euroqol quality of life scale. 38 Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4

41 Långvarig sjukdom I åldersgruppen 8 84 år angav knappt hälften att de hade långvarig sjukdom, det vill säga sjukdom som varat längre än sex månader, se figur 19. Förekomst av långvarig sjukdom har minskat sedan år med cirka tio procentenheter i åldersgruppen år Figur 19. Andel som har någon långvarig sjukdom (längre än sex månader) uppdelat efter kön och ålder. Långvariga sjukdomar som högt blodtryck, hjärt-kärlsjuklighet, urinläckage, allergiska besvär och diabetes under de senaste tolv månaderna, var vanligt förekommande ohälsoproblem, se figurerna 23. Högt blodtryck var den mest vanliga sjukdomen som oftast krävde medicinska insatser. Nästan 45 procent av kvinnorna hade högt blodtryck och cirka 35 procent av männen. Äldres liv och hälsa Liv & hälsa i Örebro län 4 39