IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement

Transkript

1 Värdebaserad ersättning som verktyg för innovation och effektivitetsutveckling? CKU Johan Mesterton, 1

2 Vad är värde i sjukvården? Varför utvecklas inte sjukvården som andra sektorer? Vad vill vi uppnå i sjukvårdssystemet? Tillgänglighet Kvalitet Kostnadskontroll Integrerade vårdkedjor Patientsäkerhet Patientnöjdhet Etc. Värde = Hälsoutfall Kostnader + jämlik vård Är dessa tydliga? Är dessa alltid förenliga? Tydlig gemensam målbild? Porter, M. (2010). What is value in Health Care? N Engl J Med,

3 Vad innebär värdebaserad vård i praktiken? Vårdgivarnivå Organisera sig utifrån diagnos och patientgrupper Säkerställa högt värde på patientnivå (goda hälsoutfall med låg resursförbrukning) Systemnivå Följa upp och ersätta utifrån diagnos och patientgrupper Säkerställa högt värde på systemnivå (så mycket hälsa som möjligt för de medel som finns tillgängliga) 3

4 Fokuserar vi på värde idag på systemnivå? Vårdprocess Vårdaktivitet Uppföljning och ersättning fokuserar idag på produktivitet och aktiviteter Svårt att följa upp hur mycket hälsa vi får ut för pengarna Ersättningssytemen begränsar möjligheterna till innovation och utveckling av värde/effektivitet Komplikation Hälsoutfall Ersättningssystem -> Incitament -> Förändrat beteende -> -> +/-Värde Kostnad 4

5 Typer av ersättningssystem och trender Ersättning kan beskrivas i: Grad av fast/rörlig ersättning Nivå och typ av prestationsersättning Fast ersättning Rörlig ersättning Grad av fast/rörlig ersättning Anslag Kapitation Vårdepisod, Kroniska sjukdomar Per case/drg Per dag Vårdepisod, Periodbaserad Fee-forservice Möjlig Prestations -ersättning Process- och strukturmått (volym, medelvårdtid, ledtider, PREMs etc.) Hälsoutfallsmått (PROM, komplikationer, överlevnad etc.) EU: mindre fast ersättning mot DRG Primärvård ersätts oftast i kombination av fee-for-service och kapitation Sjukhusvård ersätts i ökande omfattning genom DRG-ersättning Ökat intresse internationellt för vårdepisodersättning USA: Ökad fast ersättning mot DRG USA: Patient protection and Affordable health care act 2010 Sverige: Sverige (höft/knä, rygg + pågående projekt) EU: Holland (diabetes), UK (NHS påbörjar översyn 2013) Adapterad från the Department of Health, NHS

6 Teoretiska effekter av olika ersättningssystem Fast ersättning Rörlig ersättning Anslag Kapitation Vårdepisod, kroniska sjukdomar Vårdepisod, Periodbaserad Per case/drg (Sve) Per dag Fee-for-service Ökad aktivitet Kostnadskontroll Primärprevention Sekundärprevention Koordinering av vårdkedja Förbättrade hälsoutfall Effektivitet/vär de Adapterad från WHO 2000, Charlesworth 2012, Busse

7 Principerna för vårdepisodersättning Vårdepisodersättning Paketpris Utfallsbaserad ersättning Komplikationsgaranti Case-mixjustering (Fri etableringsrätt, LOV) (Välinformerat patientval) Värde = Förbättrade utfall Reducerade kostnader kr kr kr/natt kr Sjuk patient Första besök Operation Vårdtid Återbesök / Rehab Friskare patient Komplikation Paketpris baserat på hälsoutfall 7

8 Exempel: Vårdval höft och knäproteskirurgi Infördes i Stockholm 2009 (ASA1-2) Ackreditering Minst 100 op per kirurg historiskt, därefter 50 per år Laminärt flöde Fast pris per behandling, SEK Pre-op; medicinsk service; kirurgi; rehabilitation; uppföljningsbesök, Vårdgivargaranti Komplikationer inom 2 år Prestationsersättning 3% process och utfallsmått Gemensam studie av KI, Svenska Höftprotesregistret och Harvard Business School 8 8

9 Preliminära resultat vårdval höft och knäprotesoperationer Mycket tyder på Bättre koordinering av vårdkedjan 17% ökad produktivitet på opsal Ökat fokus på hälsoutfall och att undvika komplikationer 98% nöjda patienter Inga väntetider 2008-> % ökad volym (i likhet med övriga landet) -4% minskade kostnader på beställarnivå Vi har också ökat produktiviteten på operationssalen med trettiotre till femtio procent. - Vårdgivare i intervju Man inte sticka under stol med att den här garantin pressar fram en medvetenhet. Man känner att det kostar att ha komplikationer. Så att det, det måste jag säga, det ökar kvaliteten. - Vårdgivare i intervju Wohlin et al

10 Protesrelaterade komplikationer (2 år) 7% 6% 5% 4% 3% Knä Höft 2% 1% 0%

11 Kostnader/resursförbrukning 11

12 Totalvolym upp och totalersättning ner Miljontal SEK Slutenvård (DRG) Komplikationer (DRG) Geriatrik (DRG) Rehabilitering (DRG) Besök (DRG) Vårdval Antal opererade patienter 12

13 Nytt ersättningssystem för ryggkirurgi i SLL Utvecklat i samverkan mellan SLL Svensk ryggkirurgisk förening och svenska ryggregistret Paketpris Komplikationsgaranti Baserat på patientrapporterat utfall (PROM) Ersättning justerad baserat på patientens förutsättningar Implementering: 1 oktober datakällor, 11 års patientdata VAL vårdkonsumtion, 7500 patienter SWESPINE utfall, 7500 patients Stockholm Spine Center KPP-data, patienter 13

14 Utfallsersättning baserad på GA Global Assessment: Hur är din smärta nu jämfört med innan operation? kr kr kr 0 kr kr P U1 P P P U2 Utfallsbaserad ersättning baserad på två komponenter Faktisk nivå på GA (genomsnittligt värde 10% av Bas+Garantiersättning) Differensen mellan predikterad nivå och faktisk nivå (summerar till 0 över året om samma pat-mix och samma utfall som tidigare år) Utfallsersättning = GA-poängersättning + Individjustering Pelle1 = kr kr = kr Pelle2 = kr kr = 0 kr 14

15 Utmaningar med värdebaserade diagnosspecifika ersättningssystem Utveckling Kräver (oftast) tydlig diagnos, stora homogena patientgrupper Utmanande att definiera relevanta hälsoutfall Risk-justering Drift Datahantering Juridik Processer för periodvisa justeringar Utbildning av vårdgivare Vårdgivarperspektivet Förståelse för ersättningssystemet Administration av en eller flera ersättningssystem Ersättningens koppling till interna incitament i verksamheten 15

16 I framtiden olika ersättningssystem för olika patientgrupper? Finansieringsorganisation Organisation med kapitationsansvar e.g. ACO, CCG Kapitation Vårdepisod Kroniska sjukdomar Vårdepisod Periodbaserad DRG Fee-For- Service Primärvård - Basprimärvård - Etc. Kroniska sjukdomar och primärvård - Diabetes - KOL - Reumatologi - Etc. Ingrepp - Höft-/knäproteskirurgi - Ryggkirurgi - Förlossningsvård - Hjärtinfarkt etc. Komplexa eller ovanliga - Oklar diagnos - Komplex samsjuklighet - Trauma - Etc. Enkla - Vaccination - Etc. Process- och strukturmått: tex volym, medelvårdtid, ledtider, PREM, personalkategori etc. Hälsoutfallsmått: tex smärta, livskvalitet, överlevnad etc. Vilken typ av ersättningssystem passar för vilka diagnosområden/patientgrupper? Hur interagerar dessa med varandra? 16

17 Nationell samverkan för utveckling av diagnosspecifika beskrivningssystem och värdebaserade ersättningssystem Socialdepartementet samt 7 Landsting 8 diagnosområden Diagnosspecifika beskrivningssystem Hur kan tillgänglig data användas på bästa sätt för att följa upp vården? Värdebaserade ersättningssystem Hur kan vi stimulera och möjliggöra innovation och värdeskapande genom smartare ersättningssystem? Benchmarking vid baseline Landsting Stockholm Västra Götaland Skåne Östergötland Uppsala Dalarna Jämtland Andra samverkansparter Socialdepartementet Nationella specialistföreningar Patientföreningar Kvalitetsregister SKL Socialstyrelsen Karolinska Institutet mfl. 17

18 Organisationsstruktur Styrgrupp nationell samverkan Socialdepartementet Senior representant från respektive deltagande landsting och SKL Representant från Karolinska Institutet Representant från Programkontor () 1- VES-utvecklingsgrupp Höft/knä (SLL) 2- VES-utvecklingsgrupp Rygg (SLL) 3- VES-utvecklingsgrupp Förlossning (SLL) 4- VES-utvecklingsgrupp Fetmakirurgi (VGR) 5- VES-utvecklingsgrupp Stroke (Skåne) 6- VES-utvecklingsgrupp Diabetes (Jämtland, Dalarna) 7- VES-utvecklingsgrupp Osteoporos (Östergötland) 8- VES-utvecklingsgrupp Bröstcancer (Uppsala) 9- Implementering 10- FK/SCB 11- Vårdområdesanalys 12- Övergång förvaltning Forskningsgrupp KI Lokala landstingsprojektgrupper Funktionella landstingsöverskridande nätverksgrupper: IT Juridik Kommunikati on Vårdinformatik Administration Ersättningssystem 18

19 Tack! 19