Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, Nils Janlöv, Vårdanalys
|
|
- Oliver Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, Nils Janlöv, Vårdanalys
2 Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och de med stora vårdbehov kan iakttas I flera fall har ökningen av vårdutnyttjandet varit större bland befolkningen i stort jämfört med personer med stora vårdbehov Vårdvalsreformens effekter på vårdens jämlikhet kan inte följas upp i samtliga 21 landsting/regioner Vårdanalys rekommendationer Vårdanalys fortsatta arbete
3 Frågeställning, data och metod
4 Frågeställning, data och metod Frågeställningar Hur har vårdutnyttjandet utvecklats för olika behovsgrupper i primärvården före och efter vårdvalsreformen? Hur har den patientupplevda tillgängligheten utvecklats för olika behovsgrupper i primärvården före och efter vårdvalsreformen? Vilka är landstingens förutsättningar att följa upp hur vårdkonsumtionen utvecklats för olika patientgrupper i primärvården och hur arbetar landstingen med denna fråga idag? Studerade landsting Stockholm, Östergötland och Skåne
5 Frågeställning, data och metod Metod och data för studie avseende vårdutnyttjande Vårdutnyttjandet har studerats utifrån registerdata (PV), år Varaktigt vårdbehövande grupper (diabetes, astma, KOL, demens, mfl.) har jämförts med normalbefolkningen Besök vid mottagning och hem för läkare/- sjuksköterskebesök samt besök och slutenvård för somatisk specialistvård (sjukhus och privata spec.) Metod och data för studie avseende patientupplevd tillgänglighet Patientenkät till varaktigt vårdbehövande grupp och övrig befolkning i tre landsting Totalt 1800 respondenter fördelat jämnt på de tre landstingen och de två grupperna (vårdbehövande och övrig befolkning)
6 BACK-UP Frågeställning, data och metod Vårdutnyttjande Registerdata (PV), år Vårdbehövande grupper (kohorter) : Diabetes (45-84 år) Astma (5-84 år) KOL (65-84 år) Demens (65-84 år) Vårdtung grupp (skatteutjämningssystemet) 5-84 år Lätta versus svåra diagnoser tvärsnitt/år Normalbefolkning (tvärsnitt per år): 5-84 år/45-84 år/65-84 år Definition kohort: Samtliga individer som haft minst en kontakt ( vårdbehövande ) under Exkl.: avlidna, utflyttade, inflyttade. Kön-/åldersstandardisering, Stockholms län 2006 Besök vid mottagning och hem för läkare/sjuksköterskebesök Besök och slutenvård för somatisk specialistvård (sjukhus och privata spec.)
7 Frågeställning, data och metod Patientupplevd tillgänglighet Patientenkät till vårdbehövande grupp och övrig befolkning i tre landsting Vårdbehövande grupp: Boende i resp. landsting före och efter vårdval Kontakt med primärvård före och efter vårdval Har en sjukdomsdiagnos som kräver regelbunden kontakt med läkare på vårdcentral Minst en av följande 8 sjukdomsdiagnoser: astma, benskörhet, KOL, diabetes typ 2, högt blodtryck, höga blodfetter, psoriasis, depression samt långvarig smärta och värk. Övrig befolkning: Boende i resp. landsting före och efter vårdval Kontakt med primärvård före och efter vårdval Inte en sjukdomsdiagnos som kräver regelbunden kontakt med läkare på vårdcentral Stockholm Skåne Östergötland Gruppen: Vårdbehövande diagnos Gruppen: Övrig befolkning
8 Resultat
9 Resultat En rad positiva effekter för både befolkning och de med stor vårdbehov kan iakttas Det har skett betydande nyetableringar av vårdcentraler vilket ökat tillgängligheten för flertalet patienter Andelen patienter med en fast vårdkontakt har ökat efter införandet av vårdval Ungefär hälften av patienterna har inte upplevt några förändringar efter införandet av vårdval av de som upplevt en förändring är fler positiva än negativa Det finns ett brett stöd för möjligheten att välja vårdgivare i primärvården
10 Antalet vårdcentraler har ökat efter införandet av vårdval Totalt antal vårdcentraler före och efter vårdval i Stockholm, Skåne och Östergötland Privat drivna vårdcentraler Offentligt drivna vårdcentraler Det saknas dock information kring hur en central produktionsfaktor i primärvården, dvs. antalet praktiserade allmänläkare, utvecklats över tid Innan vårdvalets införande Oktober 2011 Källa: Konkurrensverket 2012
11 Andelen patienter med en fast vårdkontakt har ökat efter införandet av vårdval Utvecklingen av andel (%) per behovsgrupp med en fast vårdkontakt före och efter vårdvalsreformen Vårdbehövande +16 Övrig befolkning % av vårdbehövande har en fast vårdkontakt 50% av övrig befolkning har en fast vårdkontakt Före vårdvalet Efter vårdvalet Före vårdvalet Efter vårdvalet Källa: Patientenkät i Stockholm, Östergötland och Skåne, SIFO TNS, Okt 2011
12 Fler är positiva än negativa till primärvården efter införandet av vårdval Vilket är ditt helhetsintryck av primärvården efter vårdvalets införande? Vet ej Sämre än tidigare 3% 17% 9% 14% 100% Oförändrat mot tidigare 49% 54% Bättre än tidigare 30% 23% Vårdbehövande Övrig befolkning Medelnöjdhet: 2,14 2,01 Källa: Patientenkät i Stockholm, Östergötland och Skåne, SIFO TNS, Okt 2011
13 Det finns ett brett stöd för möjligheten att välja vårdgivare i primärvården Vad tycker du om att ha möjligheten att få välja vårdgivare i primärvården? Stockholm Östergötland Skåne Dåligt Varken bra eller dåligt Bra Vårdbehövande Övrig befolkning Vårdbehövande Övrig befolkning Vårdbehövande Övrig befolkning Källa: Patientenkät i Stockholm, Östergötland och Skåne, SIFO TNS, Okt 2011
14 Vårdbehövande i Stockholm är mer positiva jämfört med övriga landsting Vilket är ditt helhetsintryck av primärvården efter vårdvalets införande? Stockholm Östergötland Skåne Vet ej Sämre än tidigare Oförändrat jämfört med tidigare Bättre än tidigare Vårdbehövande Övrig befolkning Vårdbehövande Övrig befolkning Vårdbehövande Övrig befolkning Medel: 2,21 2,11 2,12 2,06 2,08 2,11
15 Resultat
16 Resultat Flertalet jämförelser påvisar inte några absoluta undanträngningseffekter av personer med stora vårdbehov, men i flera fall har befolkningen som helhet ökat sitt vårdutnyttjande mer än de med stora vårdbehov I samtliga tre landsting har befolkningen (som helhet) i högre utsträckning än grupper med stora vårdbehov fått del av ökningen av antalet läkarbesök på mottagning inom primärvården I Skåne har besöksökningen i samtliga jämförelser varit större bland befolkningen än hos grupperna med omfattande vårdbehov, oavsett om vi studerar läkarbesök på mottagning och hemmet eller sjuksköterskebesök på mottagning I Stockholm ökar tydligt andelen läkarbesök vid enklare (självläkande) diagnoser i relation till dem med stora vårdbehov Resultatet är problematiskt om det är så att vården för vissa tjänster på marginalen undviker personer med stora vårdbehov men det är också möjligt att det tidigare funnits ett omfattande tillgänglighetsproblem bland befolkningen
17 I flera fall har befolkningen som helhet ökat sitt vårdutnyttjande mer än de med stora vårdbehov Resultat över absoluta och relativa besöksförändringar före och efter vårdvalets införande för olika behovsgrupper. Resultaten avser viktade vårdkontakter i primärvård per individ Jämförelse Diabetes Astma KOL Demens Vårdtung grupp Stockholm Vårdbehövande 21% 11% 36% -21% 15% Stockholm Befolkning 14% 15% 12% 12% 15% Stockholm - Högst procentuell ökning Vårdbehövande Befolkning Vårdbehövande Befolkning Lika Östergötland Vårdbehövande 27% 6% 26% -15% 14% Östergötland Befolkning 3% 5% -3% -3% 5% Östergötland - Högst procentuell ökning Vårdbehövande Vårdbehövande Vårdbehövande Befolkning Vårdbehövande Skåne Vårdbehövande 8% 5% 21% 30% 7% Skåne Befolkning 20% 15% 35% 35% 15% Skåne - Högst procentuell ökning Befolkning Befolkning Befolkning Befolkning Befolkning Procentuell förändring av vårdutnyttjandet före och efter vårdal: ökning, > +15% ökning, 0-14% minskning, <0% Källa: Registerstudie i tre landsting
18 Antal besök per individ I samtliga tre landsting har befolkningen ökat vårdutnyttjandet (läkarbesök) mer än grupper med stora vårdbehov Läkarbesök på mottagning för patienter med vårdtung diagnos och befolkning 5-84 år per kön före och efter vårdvalets införande i respektive landsting 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Vårdtung grupp Befolkning Vårdtung grupp Befolkning Vårdtung grupp Befolkning Vårdtung grupp Befolkning Vårdtung grupp Befolkning Vårdtung grupp Befolkning Stockholm Östergötland Skåne Stockholm Östergötland Skåne Män Kvinnor % utveckl. 13% 19% -4% 4% 2% 10% 11% 18% -2% 4% 5% 11% Källa: Registerstudie i tre landsting
19 I Stockholm ökar tydligt andelen läkarbesök vid enklare diagnoser i relation till dem med stora vårdbehov Antal läkarbesök på mottagning vid lätta diagnoser/antal läkarbesök på mottagning vid svåra diagnoser, per kön, år Män Kvinnor Östergötland Stockholm Skåne Källa: Registerstudie i tre landsting
20 Läkarbesök per invånare Samtidigt har Sverige internationellt sett ett lågt vårdutnyttjande i öppenvården Antal öppenvårdsbesök hos läkare per invånare inom både primärvård och på sjukhus i jämförbara länder Danmark Finland Tyskland Holland Sverige Storbittanien Vid en nordisk jämförelse har Sverige lägst antal besök hos allmänläkare per invånare Källa: OECD Health database 2011
21 Då det saknas objektiva nivåer för optimalt vårdutnyttjande för olika patientgrupper är det svårt att dra entydiga slutsatser Resultatet är problematiskt om det är så att vården för vissa tjänster på marginalen undviker personer med stora vårdbehov men det är också möjligt att det tidigare funnits ett omfattande tillgänglighetsproblem bland befolkningen Vilken är ersättningssystemens roll i detta?
22 Vårdbehövande är något mer nöjda överlag men har också större variation i omdömena Resultat per behovsgrupp för 11 frågor Fråga Vårdbehövande Övrig befolkning Bättre Sämre Bättre Sämre 1 Tillgängligheten är efter vårdvalet: 33% 14% 27% 11% 2 Väntetiderna för besök hos läkare (kortare/längre) efter vårdvalet 27% 19% 27% 13% 3 Väntetiderna till besök hos sjuksköterska efter vårdvalet 28% 8% 19% 4% 4 Tillgängligheten per telefon 38% 17% 36% 12% 5 Mitt behov av sjukvård hos läkare i primärvården har tillgodosetts 30% 15% 19% 9% 6 Mitt behov av sjukvård hos sjuksköterska i primärvården har tillgodosetts 25% 6% 15% 3% 7 Personalens kännedom om mitt medicinska tillstånd 8 Avsatta tiden för besök är - tillräcklig i större utsträckning eller inte tillräcklig efter vårdvalsreformen 9 Upplever du att det är lättare eller svårare att få träffa den personalkategori som du önskar 10 Upplever du att det krävs fler besök hos läkare och/eller ssk för att tillgodose dina medicinska behov 11 Vilket är ditt helhetsintryck av primärvården efter vårdvalets införande Källa: Patientenkät i Stockholm, Östergötland och Skåne, SIFO TNS, Okt % 13% 10% 8% 32% 17% 17% 12% 21% 19% 15% 14% 71% 16% 57% 13% 30% 17% 23% 14%
23 Vårdbehövande är något mer nöjda överlag men har också större variation i omdömena Hur bedömer du att vårdcentralens tillgänglighet (kan gälla telefon, e-post, personligt besök) har förändrats efter vårdvalets införande? Vet ej Myket sämre än tidigare Något sämre än tidigare Stockholm Skåne Östergötland Varken bättre eller sämre än tidigare Något bättre än tidigare Mycket bättre än tidigare Vårdbehövande Övrig befolkning Vårdbehövande Övrig befolkning Vårdbehövande Övrig befolkning Medel: 3,47 3,38 3,14 3,22 3,29 3,17 Källa: Patientenkät i Stockholm, Östergötland och Skåne, SIFO TNS, Okt 2011
24 Övriga resultat Det finns inga tydliga tecken på att ökningen av antalet vårdkontakter i primärvården avlastat den öppna vården vid sjukhus. Det är små skillnader i olika behovsgruppers vårdutnyttjande och listningsmönster mellan privata och offentliga vårdgivare - bortsett från nyetablerade privata vårdgivare som har en lägre andel listade personer med större förväntat vårdbehov.
25 Resultat
26 Resultat Personer med högre inkomst tenderar att vara mer nöjda med utvecklingen av primärvårdens tillgänglighet efter införandet av vårdvalsreformen En uppföljningsstudie likt den som genomförts i denna rapport hade endast varit möjlig att genomföra i cirka hälften av landstingen Resultaten är inte möjliga att redovisa mellan privat och offentlig regi i samtliga landsting
27 Kön (Man) Tre el. fler diagnoser Vårdbehövande grupp Inkomst Ålder Heltidsarbetande Grundskola Östergötland Skåne Sannolikhetskvot Personer med högre inkomst tenderar att vara mer nöjda efter införandet av vårdvalsreformen Skattningsresultat vid ordinal logistisk regression av frågan: Hur bedömer du att vårdcentralens tillgänglighet har förändrats efter vårdvalets införande? 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 Samband med mer positiva omdömen Samband med mer negativa omdömen Generellt är det kön(man), inkomstnivå, landstingstillhörighet och ålder som uppvisar en signifikant samvariation med resultaten. Källa: Patientenkät i Stockholm, Östergötland och Skåne, SIFO TNS, Okt 2011
28 Personer med högre inkomst tenderar att vara mer nöjda efter införandet av vårdvalsreformen Signifikanta samband med mer positiva omdömen Högre inkomst Att vara man Boende i Stockholm Signifikanta samband med mer negativa omdömen Boende i Skåne Boende i Östergötland Inga samband Grundskola i relation till högre utbildning Vårdbehövande grupp eller ej Tre eller fler särskilt vårdbehövande diagnoser Heltidsarbetande Källa: Patientenkät i Stockholm, Östergötland och Skåne, SIFO TNS, Okt 2011
29 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västra Götaland Örebro Östergötland En uppföljningsstudie likt den som genomförts i denna rapport hade endast varit möjlig att genomföra i cirka hälften av landstingen Resultat av förfrågningsunderlag till landstingen Möjlighet att genomföra liknade uppföljningsstudie som vår: Nej 2003 Nej Har lagt ut externa uppdrag att studera konsumtion på individnivå? Nej Nej Nej Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Nej Ja Resultaten är inte möjliga att redovisa mellan privat och offentlig regi i samtliga landsting
30 Rekommendationer
31 Rekommendation 1 Regeringen bör kraftsamla kring utvecklingen av nationellt samlad jämförbar information om primärvård Det är ytterst väsentligt att insatser i primärvården kan följas upp och jämföras. En möjlig utgångspunkt är att det befintliga lagreglerade patientregistret kompletteras med uppgifter från primärvården. Det är särskilt angeläget att landstingens behov av jämförbar information tillgodoses, oavsett om verksamheterna bedrivs i offentlig eller privat regi. Informationen bör omfatta vårdens kvalitet vad gäller både struktur, process och resultat. Förutsättningar för detta måste skapas genom nödvändiga författningsändringar.
32 Rekommendation 2 Landstingen måste hitta rätt balans mellan de olika mål som man vill stimulera med verksamheten Ersättningssystemets utformning kan till viss del spåras till besöksutvecklingen i landstingen. Det är därför en viktig att arbeta vidare med att utveckla en behovsviktad ersättning som har möjlighet att premiera både ett högt och jämlikt vårdutnyttjande. Samtidigt är det dock viktigt att se ersättningssystemet som ett komplement till övriga styrsystem.
33 Vårdanalys fortsatta arbete
34 Vårdanalys fortsatta arbete Resultaten i rapporten, tillsammans med tidigare evidens, pekar på att ojämlikheten inom vården snarare tenderar att baseras på socioekonomiska förhållanden än sjukdomsdiagnos, dvs. att jämlikhetsproblematiken rör den horisontella rättvisan i högre grad än den vertikala Vårdanalys avser därför att arbeta vidare med att studera om personer med samma sjukvårdsbehov erhåller samma vård oavsett deras socioekonomiska förhållanden
35 Resultat övrigt
36 Resultat patientenkät De viktigaste faktorerna vid val av vårdcentral per vårdbehövande respektive övrig befolkning. geografisk närhet personalens kompetens bemötandet från personalen vårdgivarens rykte öppettider bekanta har rekommenderat Ej svar Vårdbehövande Övrig befolkning geografisk närhet personalens kompetens bemötandet från personalen öppettider vårdgivarens rykte 23 7 första val andra val tredje val bekanta har rekommenderat Ej svar % % 100 De viktigaste faktorerna utgörs av geografisk närhet tillsammans med personalens kompetens och bemötande. Geografisk närhet och öppettider något större betydelse för övrig befolkning Källa: Patientenkät i Stockholm, Östergötland och Skåne, SIFO TNS, Okt 2011
37 Resultat patientenkät Varför har du bytt vårdgivare efter vårdvalets införande? Det finns möjlighet att svara flera alternativ. Jag var inte nöjd med bemötandet på min tidigare mottagning Jag var inte nöjd med vårdkvaliten på min tidigare mottagning Jag var inte nöjd med tillgängligheten på min tidigare mottagning Vårdbehövande Övrig befolkning Det har öppnat en ny mottagning som ligger bättre till geografiskt Jag var inte nöjd med informationen (t.ex. om vårdbehov, tillstånd/ sjukdom, behandling) på min tidigare 6 9 Annat skäl än ovan Källa: Patientenkät i Stockholm, Östergötland och Skåne, SIFO TNS, Okt %
Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18
Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2 Dagens agenda 1. Några allmänna
Läs mer22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3
Läs merLandstingens och SKL:s nationella patientenkät
Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merEn primär angelägenhet
En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård
Läs merEtablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)
Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merEn jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande i primärvården
Rapport 2013:1 Vem har vårdvalet gynnat? En jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande i primärvården Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten
Läs merEn primär angelägenhet
En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum Uppsala 6 november 2017 webbseminarium Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs mer22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna
Läs merKonkurrensen i Sverige Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1
Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie 2018:1). Du kan läsa
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merPatienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi
Patienttoppen 2014 En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi April 2014 Innehåll Förord... 3 1 Sammanfattning... 4 2 Diskussion... 5 2.1 Högre
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merVårdvalets konsekvenser
Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merEn primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum
En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum Nationell FOU-konferens för primärvården, Halmstad 24 maj 2018 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en
Läs merSocialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan
Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska
Läs merFöretagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merMed örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019
Med örat mot marken Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Agenda Angreppssätt och utgångspunkter Resultat Fortsatt utveckling
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merVårdindikatorn primärvård
Vårdindikatorn primärvård Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn primärvård 3 Den privata vården får allt fler besökare... 4 En stor majoritet anser att valfrihet i vården är viktigt... 5 Otillräcklig
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merRespondenter med diagnos AS
Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt
Läs merSvenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet
Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet Den 20. nasjonale helseøkonomikonferansen 28 Mai 2018, Sundvolden Hotel Karolinska Institutet Bakgrund - primärvården i Sverige
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merSammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014
Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs mer1177.se / e-tjänster. Landstingsstyrelsen
1177.se / e-tjänster Landstingsstyrelsen 2017-06-13 1177.se Nationellt ~ 89 miljoner besök under 2016 - ökning med +14% Drygt 8,3 miljoner besök maj 2017 Kalmar län Drygt 1 243 000 besök under 2016 - ökning
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merKömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684
Läs merNationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Läs merSjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige
Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar
Läs merHur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys
Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.
Läs merLönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting
Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merValfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge
LOV 2016-05-09 1 (5) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge april 2016 Totalt fanns i april 2016 1.154 stycken vårdcentraler inom primärvård,
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merAntal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016
LOV 2016-11-15 1 (6) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016 Totalt fanns i april 2016 1.151 stycken vårdcentraler
Läs merStarka tillsammans. Om undersökningen
Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats
Läs merVar tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008
Var tredje svensk saknar eget pensionssparande Undersökning av Länsförsäkringar 200 Sammanfattning Drygt var tredje svensk pensionssparar inget alls. Vanligast är att spara upp till 1 000 kronor i månaden
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 214 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att
Läs merRapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen
Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har
Läs merLöftesfri garanti? En uppföljning av den nationella vårdgarantin. Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 7 december 2017
Löftesfri garanti? En uppföljning av den nationella vårdgarantin Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 7 december 2017 Tillgänglighet och väntetider är viktigt för patienter och befolkning Lång
Läs merKömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Läs merViktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009
Viktigt vid val av pensionsförvaltare Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Sammanfattning Vad av följande är viktigt vid val av pensionsförvaltare av avtalspension? På frågan vad som är viktigt vid val
Läs merFinanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009
Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen
Läs merVem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009
Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren
Läs merMångfald och valfrihet för alla
Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merPatienter i specialiserad vård 2007
Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merPatientnämnden. Region Östergötland
Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.
Läs mer2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar
kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar
Läs merGrönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014
Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns
Läs merValfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2018
LOV 2018-07-06 1 Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2018 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merSvenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax
Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten
Läs mer1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.
1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merGod tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund
God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell
Läs merStatistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013
Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013 Avdelningen för statistik och jämförelser Sanna Tiikkaja Herman Holm Diarienr. 44123/2014 Psykiatrisk tvångsvård
Läs merSamtliga 21 landsting och regioner
Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merEget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma
Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser
Läs merHalland stora förändringar strategier och förklaringar
Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård
Läs merKömiljarden resultatet. Socialdepartementet
Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök
Läs merIndikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar
Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland
Läs merAntibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2012. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län
Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 212 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Antibiotikaförsäljning (J1 exkl metenamin) via recept 21-212, per län. Källa: Apotek ens Service AB 21 211 212 Västra Götaland
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merI landsting, kommuner och hos privata vårdgivare
AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att
Läs merValfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017
LOV 2017-04-18 1 (6) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010
Läs merVårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl
Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdvalsnätverket 19 september 2012 Rapporten innehåll - Tre delar: - Kartläggning
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merResultat oktober 2013 Hur går vi vidare?
Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?
Läs merNöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg
Nöjdhetsmätningar invånare 201 1177.se Region Kronoberg Sammanfattning Regionala resultat NKI ligger på 80 vilket är ett mycket bra resultat. Enligt SCB innebär ett NKI på 75 och högre att de svarande
Läs merTransportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik
Appendix 1 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus
Läs merDet finns en enkel väg till vården =
Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merÖversyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Läs mer:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej
Fråga: 9a Kan ni tänka er att erbjuda praktik/arbetsträning till en person med funktionsnedsättning? Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet Andel ja Andel nej K Kommun 2 0 0 2 100,0% 0,0% 0,0% 100,0% K
Läs merVårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar
Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar 27 oktober 2008 Rapport om vårdval, tillgänglighet och HSAN-anmälningar inom primärvården 2007/2008 Rapport Svenskt Näringsliv Rapporten framtagen av Sanocore
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5
Läs merFolkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.
Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merKällsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008
Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Sammanfattning Mer än 9 av 10 svenskar uppger att de källsorterar papper och glas. Den näst vanligaste miljöåtgärden
Läs merAntibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län
Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 213 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Antibiotikaförsäljning (J1 exkl metenamin) via recept 211-213, per län. 211 212 213 Gotland Riket Halland Uppsala Blekinge
Läs merLäkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården
Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare 2015 - steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Utvärderingsuppdrag från fullmäktige - ökad läkarbemanning 1/1500 - utveckling av småskalig
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merValfrihetssystem enligt LOV i regionerna beslutsläge april 2019
2019-04-11 1 Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt i regionerna beslutsläge april 2019 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010 och finns därför i samtliga
Läs merVillkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3
Datum Vår beteckning 2018-05-30 Dnr 013664-2017 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merUppföljning av utvecklingen inom husläkarverksamheten efter förändring av ersättningsmodellen
Uppföljning av utvecklingen inom husläkarverksamheten efter förändring av ersättningsmodellen Cecilia Dahlgren, Matilda Hagman och Clas Rehnberg Health Economics and Policy Research Group Medical Management
Läs merFöräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys
Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna
Läs merPunktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat
Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat 3 Andel patienter med trycksår (kategori 1-4) 25,0% 2 15,0% 1 5,0% Slutenvård exkl. rättspsykiatri inkl. övrigt Exkl. barn både 2017 och 2016
Läs merTycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?
2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser
Läs mer