Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014
|
|
- Joakim Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014
2 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER FRÅN DANMARK OCH NORGE 3. ERFARENHETER FRÅN ENGLAND 4. ERFARENHETER FRÅN NEDERLÄNDERNA 5. ERFARENHETER FRÅN GENOMFÖRANDET AV REFORMERNA 2
3 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER FRÅN DANMARK OCH NORGE 3. ERFARENHETER FRÅN ENGLAND 4. ERFARENHETER FRÅN NEDERLÄNDERNA 5. ERFARENHETER FRÅN GENOMFÖRANDET AV REFORMERNA 3
4 Utmaningar i sjukvården väcker frågor om behovet av nya former för styrning och organisation Hur ett hälso- och sjukvårdssystem styrs och organiseras är viktigt ur ett patient- och medborgarperspektiv Svensk hälso- och sjukvård har genomgått flera förändringar av styrning och organisation, men förändringarna av de grundläggande strukturerna har varit försiktigare under senare tid Flera viktiga utmaningar i sjukvården väcker dock frågor om behovet av nya former för organisation och styrning 4
5 Vi vill visa på andra länders erfarenheter av strukturreformer i hälso- och sjukvården I dag redovisar vi hur några andra europeiska länder under senare tid har förändrat sitt sätt att styra och organisera sjukvården. Syftet är visa på andras erfarenheter av att genomföra större strukturreformer i hälso- och sjukvården och vilka effekter reformerna har lett till. Länderna som vi studerat närmare är: - Danmark och Norge: Effekter av ett ökat statligt ansvar och större regionala enheter - England: Effekter av mål- och resultatstyrning och ökade resurstillskott - Nederländerna: Effekter av konkurrensutsatt beställarorganisation och avreglerad prissättning Vi presenterar också några slutsatser kring hur reformerna har genomförts 5
6 Presentationen bygger på befintliga utvärderingar av reformerna och intervjuer med nyckelpersoner Metod Urval Vi har genomfört fallstudier där vi tittar närmare på ett antal länder och deras strukturreformer i hälsooch sjukvården Vi har studerat strukturreformer i fyra länder i syfte att ge en bred bild av olika styr- och organisationsmodeller Data Genomgången bygger på befintliga reformutvärderingar och intervjuer med 2-4 nyckelpersoner i varje land. 6
7 Några övergripande utgångspunkter och slutsatser Reformerna har syftat till att möta flera liknande utmaningar. Utmaningarna påminner också om svensk sjukvårds utmaningar. Varje reform måste dock ses i ljuset av sin specifika kontext. Bevekelsegrunderna för reformerna har varierat och skiljer sig i flera avseenden från svenska förhållanden. Flera av reformerna har haft långsiktiga perspektiv - det finns anledning att värdera i vilken grad de skapat förutsättningar för att hantera framtida utmaningar. Det finns vissa indikationer på ett högt förtroende för systemen som helhet. De direkta effekterna är blandade och ofta otydliga. 7
8 Jämfört med Sverige tycks fler i befolkningen anse att sjukvården på det stora hela fungerar bra Andel av befolkningen som uppger att hälso- och sjukvårdssystemet i sin helhet fungerar bra Källa: IHP (2013), (2010) 8
9 och det gäller även läkarnas uppfattning Andel av primärvårdsläkarna som på det stora hela anser att sjukvårdssystemet fungerar bra Källa: IHP (2012), (2009). 9
10 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER FRÅN DANMARK OCH NORGE 3. ERFARENHETER FRÅN ENGLAND 4. ERFARENHETER FRÅN NEDERLÄNDERNA 5. ERFARENHETER FRÅN GENOMFÖRANDET AV REFORMERNA 10
11 I Danmark växte kritiken mot offentlig sektors oförmåga att leverera välfärdstjänster med hög kvalitet Motiv för reformen Offentlig sektors oförmåga att leverera högkvalitativa tjänster För små regionala och lokala enheter Oklar ansvarsfördelning mellan amter och kommuner Ifrågasatt medicinsk kvalitet Reformens målsättningar Mer kvalitet för pengarna utan ökning av total beskattning Kortare väntetider och vård av hög kvalitet Mindre byråkrati, färre hinder och tydligare ingångar i det offentliga 11
12 I Norge fanns en önskan om att förtydliga oklara ansvarsförhållanden Motiv för reformen Oklar roll- och ansvarsfördelning mellan stat och fylken Bristande resursprioritering Långa väntetider till vård Geografiska variationer i tillgänglighet och behandling Reformens målsättningar Klarare ansvarsfördelning mellan ägare av sjukhusen och sjukhusen Större geografisk likvärdighet Bättre medicinsk kvalitet och kortare väntetider Ökad effektivitet och produktivitet Bättre kapacitetsutnyttjande, FoU, m.m. 12
13 Danmark och Norge har gått mot en ökad statlig styrning av sjukvården I Norge tog staten över ägarskapet och finansieringen av sjukhusvården från landstingen I Danmark ersatte fem regioner landstingen. Finansieringen för sjukvården delades mellan staten och kommunerna Staten Staten Fylketing Fylken Tandvård (landsting) m.m. Regionala hälsoföretag Hälsoföretag Hälsoföretag Kommuner Primärvård m.m. Regioner Beställer och utför vård i egen regi Kommuner Rehabilitering, socialpsykiatri m.m. Sjukhus Sjukhus Sjukhus Sjukhus 13
14 Effekter: En mer koncentrerad sjukhusstruktur och vissa effekter på likvärdighet 14 Större regioner och ökat statligt ansvar för finansiering och styrning tycks bland annat ha lett till: Färre och större sjukhusorganisationer men blandade effekter på förmågan att koncentrera behandlingar Ökad produktivitet I vissa avseenden kortare väntetider Vissa effekter på geografisk likvärdighet Utmanande att skapa sammanhållen och förebyggande vård Signaler om minskad lokaldemokrati men ökat patientinflytande
15 Ökad produktivitet efter sjukhusreformen i Norge Genomsnittlig produktivitetsutveckling i sjukvården i Sverige, Norge, Finland och Danmark En studie från 2014 visar att den svenska sjukhusvårdens produktivitet är ca 20% lägre än både Danmark och Norge Källa: Kittelsen, Magnussen och Anthun (2007, s.98), Eurohope (2014). 15
16 Ökade koncentrationsnivåer för vissa behandlingar Koncentrationsnivåerna för olika behandlingar i norsk specialistsjukvård (Index) Källa: Helsedirektoratet (2014, s.127) 16
17 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER FRÅN DANMARK OCH NORGE 3. ERFARENHETER FRÅN ENGLAND 4. ERFARENHETER FRÅN NEDERLÄNDERNA 5. ERFARENHETER FRÅN GENOMFÖRANDET AV REFORMERNA 17
18 I England låg bland annat stora geografiska skillnader och bristande förtroende till grund för reformerna Motiv för reformen Inre marknad ansågs som dyr, ineffektiv och byråkratisk Stora geografiska skillnader i vårdresultat och socioekonomiska skillnader i hälsa Långa väntetider till vård Bristande förtroende för sjukvården Svårigheter att styra starkt centralstyrt system Reformens målsättningar Förbättrad hälsa Förbättrade vårdresultat Ökad kostnadseffektivitet Ökad tillgänglighet Förbättrade patient- och anhörigupplevelser Rättvis tillgång till vård 18
19 Genom reformerna skedde en form av decentralisering 19
20 i kombination med nationell mål- och resultatstyrning och kraftigt ökade anslag till sjukvården Införande av hälsoförbättringsprogram Inrättande av nationella organ för kvalitetsuppföljning/inspektion Mål- och resultatstyrning med bonusprogram och sanktioner Väsentligt ökade ekonomiska anslag till sjukvården 20
21 Effekter: Förbättrad tillgänglighet men svagare effekter på hälsoskillnader Nya modeller för samverkan och kvalitetsuppföljning, nationell mål- och resultatstyrning och kraftigt ökade resurstillskott tycks bland annat ha lett till: Förbättrade resultat framför allt på tillgänglighetsområdet tydligt kopplat till mål- och resultatstyrning kombinerat med sanktioner och ekonomiska stimulanser Ökat förtroende bland befolkningen Omtvistad produktivitetsutveckling Ökad transparens och kännedom om geografiska variationer men svaga effekter på hälsoskillnader 21
22 Förbättrad tillgänglighet som en följd av målstyrning Väntetider till slutenvård och öppenvård i Storbritannien Källa: Departement of Health (2010) 22
23 Vissa studier visar på en oförändrad produktivitetsutveckling i England Produktivitetsutveckling i NHS Källa: Thorlby och Maybin (2010) 23
24 medan andra studier visar på positiv produktivitetsutveckling trots de mycket stora resurstillskotten Produktivitetsutveckling NHS Källa: Modifierad figur utifrån Street (2013) 24
25 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER FRÅN DANMARK OCH NORGE 3. ERFARENHETER FRÅN ENGLAND 4. ERFARENHETER FRÅN NEDERLÄNDERNA 5. ERFARENHETER FRÅN GENOMFÖRANDET AV REFORMERNA 25
26 I Nederländerna ville regeringen driva på ökat patientfokus och högre innovationstakt Motiv för reformen Ojämlika villkor i försäkringssystemet Bristande patientfokus Bristande transparens och insyn För låg innovationstakt Utrymme för ökad effektivitet Inlåsningseffekter Reformens målsättningar Ett enhetligt försäkringssystem Ökad transparens och bättre förutsättningar för kvalitetskonkurrens Ökat utrymme för flexibilitet och innovation Ökad effektivitet Öka incitamenteten att byta försäkringsbolag 26
27 Ett enhetligt försäkringssystem med konkurrerande försäkringsbolag infördes Enhetlig försäkring Konkurrerande försäkringsbolag Avreglerad prissättning 27
28 Effekter: Ökade förutsättningar för pris- och kvalitetskonkurrens men få väljer ännu på kvalitet Den nederländska försäkringsmodellen med successivt avreglerad prissättning visar på bland annat följande: Patienter kan välja försäkringsbolag vilket leder till konkurrens i beställarledet men osäkert i vilken mån kvalitet står i fokus för patienters och försäkringsbolags val av vårdgivare Snabbare utveckling av integrerade vårdkedjor Ökad produktivitet men kvaliteten utvecklas inte snabbare än i jämförbara länder 28
29 Flera exempel på hur reformen i Nederländerna lett till en mer integrerad vård Sammanhållna vårdprogram för kroniskt sjuka där vårdgivarna får en totalsumma i ersättning för alla vårdinsatser Nya samverkansmodeller mellan äldreomsorg och primärvård mer sammanhållna vård- och omsorgstjänster Utflyttning av specialistvård närmare patienten Den successiva prisavregleringen i kombination med särskilda vårdprogram tycks ha bidragit till ökade förutsättningar att skapa integrerade vårdkedjor Källa: Schut och Van de Ven (2011, s,118), Intervju Jeurissen (2014), Saltman & Calltorp (2011, s. 17) 29
30 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER FRÅN DANMARK OCH NORGE 3. ERFARENHETER FRÅN ENGLAND 4. ERFARENHETER FRÅN NEDERLÄNDERNA 5. ERFARENHETER FRÅN GENOMFÖRANDET AV REFORMERNA 30
31 Vad kan vi säga om genomförandet av reformerna? Reformagendan var inte alltid uttalad Tillfälliga omständigheter var bidragande orsaker till att reformerna kunde initieras Enskilda nyckelpersoner spelade avgörande roller i genomförandet Tidplanen har styrts av graden av kontroll och förankring Varierande kostnader för genomförandet Saknas i flera fall systematisk uppföljning av reformerna 31
32
Strukturreformer i hälsooch sjukvårdssystem
Rapport 2014:8 Strukturreformer i hälsooch sjukvårdssystem Erfarenheter från Danmark, Norge, England och Nederländerna Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten finns även
Läs merVårdvalets konsekvenser
Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting
Läs merFramtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård
Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion
Läs merSvensk sjukvård i en europeisk jämförelse. Bo Olsson, IKEM
Svensk sjukvård i en europeisk jämförelse Bo Olsson, IKEM Svensk sjukvård - sämst i Norden ur ett patientperspektiv Sveriges tillbakagång som ledande sjukvårdsnation borde väcka frågor om radikalare åtgärder
Läs merSvensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
Läs merMyndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Läs mer14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14182/16 LÄGESRAPPORT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna ECOFIN 1017 BUDGET 37 SAN 379 SOC 678 Den gemensamma rapporten
Läs merEn primär angelägenhet
En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård
Läs merVarierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015
Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin Almedalen 30 juni 2015 Vårdens tillgänglighet och väntetider är viktiga frågor Sjukvårdens legitimitet och förtroende Bristande
Läs merFramtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Läs merBättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna
Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna Rapportens syften Analysera påverkan på de offentliga finanserna
Läs merBox med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm
Socialdepartementet Regeringsbeslut 2012-03-22 Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm I:3 S2011/9881/ /FS (delvis) S2012/2424/ /FS (delvis) Uppdrag att utbetala bidrag för utveckling av vårdvalssystemm
Läs merEkonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser
Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merLag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen
Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014 2017 Agenda Uppdrag Frågeställningar Analysramverk Metod Resultat - huvudslutsats samt utveckling i delar Delförklaringar Rekommendationer Uppdrag: att
Läs merför 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Läs merPatientinflytande vackra ord eller verklighet?
Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering
Läs merVARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar
Läs merUr led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28
Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28 Sverige är väl bemannat med läkare Antal läkare per tusen invånare
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade
Läs merEffektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt
Effektivare vård Göteborgsregionens kommunalförbund 160127 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Ge förslag på åtgärder
Läs merCancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling.
Motion angående cancerpaket D Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. En snabb diagnos och insatt behandling vid
Läs merSammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,
Läs merProjekt Göteborgssjukvården - juni, 2017
Projekt Göteborgssjukvården - juni, 2017 Projektet ska stå för nytänkande och innovation och ska utmana befintliga former att bedriva nära hälso- och sjukvård Projektdirektiv Göteborgssjukvården Vi känner
Läs merHälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Läs merSammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs merRegionens verksamhetsram
Regionens verksamhetsram Detta ska jag prata om Övergripande om Västra Götalandsregionens styrning av verksamheten Styrelsers och nämnders roller, framför allt i styrningen av hälso- och sjukvården Uppgifter
Läs merRiksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget
Läs merPå väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Läs merUppföljning av granskningar genomförda under år 2006
Svalövs kommun Revisorerna Uppföljning av granskningar genomförda under år 2006 Granskningsrapport 5/2007 April 2008 Ernst & Young AB Carina Hart INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS GRANSKNINGAR...2
Läs merRegionbildning från ett vårdperspektiv
Regionbildning från ett vårdperspektiv Karlskrona 21 februari 2014 Göran Stiernstedt Framtidens utmaningar Finansiering Effektivitet kvalitet - kostnader Patientmakt - valfrihet Jämlikhet IT Framtidens
Läs merBudgetunderlag 2014-2016 PVN
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget
Läs merÄnnu bättre cancervård
Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som
Läs merBättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens framtida finansiering? Anders Morin, Robert Gidehag
Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens framtida finansiering? Anders Morin, Robert Gidehag Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna Den demografiska utvecklingen
Läs merSNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine
SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det
Läs merYttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Malin Bonin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1305 Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m.
Läs merResultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04
Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell
Läs merPatientmaktsutredningen
S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter Koncentrerat radiumvatten Stärkande tonica 1910
Läs merInnovation, forskning, utveckling och simulering allt sker i glesbygden!
Innovation, forskning, utveckling och simulering allt sker i glesbygden! Glesbygdsmedicinskt centrum Sedan 2014 en FoU-enhet inom primärvården i Västerbottens Läns Landsting 20-talet anställda Huvudkontor
Läs merFramtidens hälso- och sjukvårdsorganisation
Framtidens hälso- och sjukvårdsorganisation Framtidens arbetssätt och organisation av vården i Blekinge Lars Almroth Hälso - och sjukvårdsdirektör Ronneby 17 september 2018 En vanlig dag: 1 783 patienter
Läs merRättvisa prioriteringar i vården vem ska bestämma?
Rättvisa prioriteringar i vården vem ska bestämma? Minnesanteckningar från tredje nationella prioriteringskonferensen i Göteborg 22-23 september 2005. 450 deltagare från hela landet, från HSN/ Gotland
Läs merVårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs merJämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv
Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade
Läs merNär vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte
När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar
Läs merEinkarekstur sjúkrahúsa
Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner
Läs merBakgrund 10/16/2014 TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN
TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN Svensk samhällsodontologisk förening 15-16 oktober 2014 Ingegerd Mejàre Varför har vi två separata lagar? Spelar det
Läs merERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN. Peter Lindgren
ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN Peter Lindgren 1 Syfte med rapporten Vilka olika modeller finns? Hur ersätts vården i Sverige idag? Effekter av de olika modellerna Rekommendationer Metod Genomgång av litteraturen
Läs merOm valfrihet inom hälso- och sjukvård
Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar
Läs merStöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Stöd på vägen En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar Innehåll Uppdraget och vårt tillvägagångssätt Satsningens bakgrund Våra resultat och slutsatser Våra
Läs merLandsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.
Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merSörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...
Läs merHögsbo specialistsjukhus. - Öppen specialistsjukvård i Göteborg
Högsbo specialistsjukhus - Öppen specialistsjukvård i Göteborg Uppdrag Projektet ska stå för nytänkande och innovation och ska utmana befintliga former att bedriva nära hälso- och sjukvård Tillsammans
Läs merEn flexibel medicinsk
Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en
Läs merSjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen. Vårdval Rehab
Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen Jämförelse av tre alternativ för sjukgymnastik och arbetsterapi i primärvården 1. Sjukgymnastik och arbetsterapi integreras
Läs merÖversyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Läs merST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014
ST i vårdval Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 Bakgrund Förändringar i sjukvårdens organisation påverkar FOU. Vårdval är en aspekt i denna process Olika faktorer bakom förändring Befolkningsökning
Läs merFörstudie: Används läkares tid på ett effektivt sätt?
Förstudie: Används läkares tid på ett effektivt sätt? Vision 11 april 2013 Arbetsmaterial Om Vårdanalys 2 Arbetsmaterial Regeringsuppdrag Egeninitierade analysområden Egeninitierade analysområden och regeringsuppdrag
Läs merSammanfattning. Organisation och finansiering av hälsotjänster i Norden likheter och olikheter
Den här rapporten ska enligt uppdrag från ESO ge en översiktlig beskrivning och diskussion kring vårdsektorns problem i de nordiska länderna. Diskussionen lägger större tyngd på bredden än på djupet. En
Läs merHälso- och sjukvårdstjänster i privat regi
Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård
1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merFrågor och information 16 april
Frågor och information 16 april Vårdplatser och kompetensförsörjning - Utskrivningsklara patienter - Avtal om externa vårdplatser Organisationsarbetet - Närsjukvård och länsverksamheter - Länskliniker
Läs merUtvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för
Läs merSamverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?
Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? LARS NIKLASSON, BITRÄDANDE PROFESSOR STATSVETENSKAP, LINKÖPINGS UNIVERSITET Den märkliga regionfrågan ÖVERGRIPANDE FRÅGOR:
Läs merEn mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande
En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa SKL, 5 december 2014 Åsa Ljungvall Det finns många skillnader
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merAtt jämföra äpplen och päron? En internationell utblick på kommunal och regional revision. Anna Eklöf Sveriges kommuner och landsting
Att jämföra äpplen och päron? En internationell utblick på kommunal och regional revision Anna Eklöf Sveriges kommuner och landsting Vad gör SKL inom detta område? Bevakar den kommunala revisionen i andra
Läs merYttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene
Läs merVästra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag
Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård
Samordnad utveckling för god och nära vård Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Direktivet
Läs merHur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Läs merspecialisering visar vägen framåt
Click to edit Master title styledigitalisering och specialisering visar vägen framåt Capio Årsstämma 2018 Thomas Berglund, VD och koncernchef Innehåll Viktiga händelser 2017 operationell och finansiell
Läs merEn effektiv samordnad vård och omsorg.
En effektiv samordnad vård och omsorg. Catharina Barkman Kommunala utgifter. Prognos. SKL mars 2011 Kostnader Kroniska sjukdomar - 80-85% av sjukvårdskostnaderna (SOU 2016:2) Kommunernas kostnader vård
Läs merTräning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa
S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag
Läs merMotion 2017:17 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om sammanhållen vård och omsorg för äldre 27 LS
Motion 2017:17 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om sammanhållen vård och omsorg för äldre 27 LS 2017-0731 1 (3) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-11-01 LS 2017-0731 Landstingsstyrelsen Motion 2017:17
Läs merÅtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron
Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer
Läs merMorgondagens nätverkssjukvård i Stockholm
2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,
Läs merTandvårdsforum VGR 2017
Tandvårdsforum VGR 2017 Sveriges mest uppskattade tjänst Svenskt Kvalitetsindex ger tandläkarna högst betyg av alla samhällstjänster 87,2 samlat betyg för privattandvården, 75,7 för FTV på en 100-gradig
Läs merSammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389)
Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389) Vinstbegränsning ur kvalitetsynvinkel Vinstbegräsning och kvalitetskrav Utredningen anser att det inte
Läs merNytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)
Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Överenskommelser om utskrivningsprocessen Ökad tillit och förtroende Bättre samverkan och samordning Gemensamt
Läs merERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012
ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:
Läs mer26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN
26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 2018-0106 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0106 Hälso-
Läs merNu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas
Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten
Läs merTydligare spelregler och samordning av krav Rekommendationer till nytta för patient, vård och företag
Tydligare spelregler och samordning av krav Rekommendationer till nytta för patient, vård och företag Karina Tellinger McNeil, SKL Andreas Namslauer, SSCi Ordnat införande av digitala tjänster och produkter
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merHur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011
Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Problem i primärvården före vårdval Vad har vårdval gett? Kvarstående utmaningar
Läs merDen sjuka vården. Ekerlids Förlag, juni 2003. Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig.
Den sjuka vården Ekerlids Förlag, juni 2003 Författare: Redaktör: Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig OH-bilder finns på www.renstig.com Mail: monica@renstig.com
Läs merTioHundra Det unika vårdbolaget i Norrtälje. Peter Graf, VD
TioHundra Det unika vårdbolaget i Norrtälje Peter Graf, VD TIOHUNDRA AB TioHundra startade 2006 Unikt samarbete mellan Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting Permanentat 1 jan 2016 STYRNING Landstingsfullmäktige
Läs merFem faktorer med RiksSvikt
Fem faktorer med RiksSvikt Catarina Koerfer Distriktssköterska med erfarenhet av hjärtkärlmottagning Regional koordinator RiksSvikt Mitt Delaktig i projektet Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården Bättre
Läs merResursfördelning Region Östergötland
Resursfördelning 2016 1 HSN:s behovsstyrningsprocess med uppdrag och resursfördelning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Uppdrag Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning Tillit och förtroende
Läs merUtvecklingen för dem vi är till för
Utvecklingen för dem vi är till för Fler äldre Allt fler med långvariga sjukdomar och med flera samtidigt Ojämlik hälsa Fler som vill och kan agera som aktiva medskapare Vad innebär patientlagen? Stärka
Läs merSå skulle det kunna bli Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm,3 mars 2009 Karl-Henrik Pettersson
Så skulle det kunna bli Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm,3 mars 2009 Karl-Henrik Pettersson Vad menas med vård? Vad menas med marknad? Vad menas med privatisering? Jag förutsätter att den svenska vården
Läs merBakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Läs merNu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas
Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten
Läs merLund University / School of Economics and Management
Vad gör primärvården för äldre med komplexa behov? Arbetssätt och samverkan vid åtta mottagningar i Region Skåne samt implikationer för landsting och kommuner. Anders Anell & Anna H Glenngård Anell A
Läs merStrategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
1 (9) Ledning och styrning Strategisk enhet Handläggare Henrik Gaunitz Telefon 08-123 132 92 E-post henrik.gaunitz@sll.se Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i
Läs mer