Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen. Vårdval Rehab

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen. Vårdval Rehab"

Magnus Öberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen

2 Jämförelse av tre alternativ för sjukgymnastik och arbetsterapi i primärvården 1. Sjukgymnastik och arbetsterapi integreras i uppdraget för VG Primärvård. 2. Egen vårdvalsmodell för sjukgymnastik och arbetsterapi som komplement till eller fristående från VG Primärvård. 3. Sjukgymnastik och arbetsterapi ingår inte i VG Primärvård utan upphandlas/beställs av hälsooch sjukvårdsnämnderna enligt nuvarande modell.

3 Rapport Utgångspunkter Beskriva former och omfattning av hur sjukgymnastik och arbetsterapi kan ingå i ett valfrihetssystem för primärvård. Rapport Riskanalys avseende integration av sjukgymnastik och arbetsterapi i vårdenheternas uppdrag inom VG primärvård, BDO. Rapport Beskriva den arbetsterapi och sjukgymnastik som ingår i primärvårdsnivån samt avgränsning gentemot övrig hälso- och sjukvård.

4 Alternativ 1 Integrering i VGPv Argument för Helhetsansvar för patienten både medicinska och rehabiliteringsåtgärder Stöder tvärprofessionellt teamarbete underlättar samordnad vårdprocess, vårdkedja Triagering underlättas. Kostnadskontroll för regionen

5 Alternativ 1 Integrering i VGPv Argument mot Möjligheten att fritt välja sjukgymnast eller arbetsterapeut minskar. VGPv-enheterna kan inte påverka patienternas val av t.ex. sjukgymnast och har ingen kostnadskontroll Lågt intresse hos taxesjukgymnaster för integrering kan medföra risk att patientens behov av specialiserad sjukgymnastik ej tillgodoses.

6 Alternativ 1 Integrering i VGPv Argument mot forts Farhåga hos sjukgymnaster och arbetsterapeuter att rehabilitering nedprioriteras. Små VGPv-enheter kan få svårt klara breddningen av uppdraget. Förändring av nuvarande utbudsstruktur omställningskostnader samt samarbete med kompletterande yrkesgrupper kan försvåras Ej möjligt att genomföra inom nuvarande kontraktstid.

7 Alternativ 1 Integrering i VGPv Riskbedömning Upplevs som en begränsning av valfriheten. Måttlig risk i tätort där tillgång på SG och AT är stor. Patienter kan också fortfarande söka taxe-sg. Patienter får inte den vård de behöver pga. kostnadsansvar. Liten risk, jmfr läkemedel. Sjukgymnastik och arbetsterapi nedprioriteras inom VGPvenheten. Liten risk Kan motverkas genom tydliga krav i KoK-bok.

8 Alternativ 1 Integrering i VGPv Riskbedömning forts Osäker kostnadskontroll då VGPv-enheterna inte kan styra patienters val av taxe-sg samt att gränsen mellan rehabilitering och egenvård är oklar. Stor risk Kan motverkas genom att införa begränsningar i kostnadsansvaret; jfr begränsning till fyra besök hos allmänläkare på nationella taxan. Sjukgymnaster på nationella taxan kommer att finnas kvar i stor utsträckning och kommer att fortsätta få sälja sina etableringar. Stor risk.

9 Alternativ 2 Eget vårdval Argument för Patientens valfrihet ökar genom att man fritt kan välja primärvårdsrehab-enhet eller sjukgymnast. Stort intresse för etablering ökad mångfald ökad tillgänglighet De VGPv-enheter som vill arbeta integrerat med rehabiliteringsenhet kan göra detta genom att ansöka om godkännande. Ökat intresse för sjukgymnaster på nationella taxan att gå över till eget vårdval om det inte längre blir möjligt att sälja befintliga etableringar. Ger möjlighet till olika inriktning och specialisering utifrån områdets och patientgruppernas behov.

10 Alternativ 2 Eget vårdval Argument för forts Kvalitetshöjning genom ökade krav på kompetens, bemanning och tillgänglighet. Enhetligt definierat uppdrag gemensamt för hela regionen (kan även gälla i alternativ 1). Gemensamma kvalitetsindikatorer och gemensam uppföljning (kan även gälla i alternativ 1).

11 Alternativ 2 Eget vårdval Argument mot Förändrad utbudsstruktur försvårar nuvarande samverkan och medför omställningskostnader Fördelarna med stora rehabiliteringsenheter försvinner om enheterna blir för små. Gäller större orter. Kan bli svårt för enheter med litet patientunderlag att klara kraven på kompetens och tillgänglighet. Svag kostnadskontroll för regionen

12 Alternativ 2 Eget vårdval Riskbedömning Ingen etablerar sig i områden där patientunderlaget är litet. ( vita fläckar ). Måttlig risk Kan motverkas eller minskas genom särskild ersättning eller genom att VGR gör LOU-upphandling eller etablerar egen drift inom sådana områden. Tillgängligheten kan bli sämre i områden med begränsat patientunderlag. Måttlig risk Kan minskas genom samverkan med andra rehabiliteringsenheter eller underleverantörer.

13 Alternativ 2 Eget vårdval Riskbedömning forts Patienten får inte den rehabilitering den behöver då enheten väljer patienter med stort rehabiliteringsbehov som ger hög ersättning och hänvisar inte patienten till annan vårdgivare med adekvat specialitet. Måttlig risk Modellen ställer högre uppföljningskrav än i dag. Medvetna patienter som inte får sina behov tillgodosedda kommer att välja annan vårdgivare.

14 Alternativ 2 Eget vårdval Riskbedömning forts Välfungerande större enheter med uppbyggda samverkanskanaler med andra vårdgivare får konkurrens och tvingas avveckla eller reducera verksamheten. Befintliga samverkansavtal upphör. Stor risk i tätort Patienternas val styr vilka enheter som kommer att finnas. Varje enhet ska uppfylla kraven för primärvårdsrehabilitering. Krav på samverkan tydliggörs i kraven och ersättningsmodellen ska stödja samverkansaktiviteter.

15 Alternativ 2 Eget vårdval Riskbedömning forts Svag kostnadskontroll för regionen. Risk för att ökade behov eller ökad efterfrågan leder till ökade kostnader eftersom ersättningen utgår från patienternas diagnos och funktions- och aktivitetsförmåga. Stor risk Ersättningsmodellen säkrar insatser till gagn för patienterna på ett bättre sätt än en modell som enbart baseras på ersättning per besök. Kostnadskontrollen kan förbättras genom någon form av kostnadstak. Ersättningsmodellen förutsätter ett omfattande utvecklingsarbete för insamling av data och utveckling av IT-stöd

16 Alternativ 2 Eget vårdval Domstolsbeslut Kammarrätten i Sundsvall Risk finns att sjukgymnast verksam på LoS har rätt att sälja sin etablering även om eget vårdval för primärvårdsrehabilitering införs. Juridiskt bedöms risken som mycket osäker på grund av uppdragets karaktär.

17 Alternativ 3 Ingen förändring Argument för Ingen tydligt uttalad kritik mot nuvarande modell fungerar bra (?). Många primärvårdsrehab-enheter är lokaliserade till samma eller närliggande lokaler till VGPv-enheter som bidrar till en naturlig kontakt mellan rehabilitering, läkare och andra yrkesgrupper. Välutrustade rehabiliteringsenheter med tillgång till varmvattenbassänger och annan dyr utrustning splittras inte. En framtida gemensam beställarorganisation bäddar på sikt för en mer harmonierad beställning och gemensam uppföljning i hela regionen.

18 Alternativ 3 Ingen förändring Argument mot Nuvarande olikheter i regionen kvarstår med sämre tillgänglighet i delar av regionen. Uppdraget dåligt definierat på regional nivå. Dålig regional uppföljning. De privata sjukgymnasterna på nationella taxan kommer att finnas kvar som i dag. Svårt att avgöra gränsdragning mellan rehabilitering, ffa. sjukgymnastik, och egenvård.

19 Alternativ 3 Ingen förändring Riskbedömning Problemen med privata sjukgymnaster på nationella taxan kommer att bestå. Stor risk Lagstiftningen kräver att landstingen/regioner ska tillämpa LOV för primärvård. Sjukgymnastik och arbetsterapi ingår i primärvård. Regionen kan tvingas att införa vårdval för primärvårdsrehabilitering. Risk - oklart juridiskt

Relevanta dokument

Vårdval Rehab

Vårdval Rehab 150121 Bakgrund Rapport 2010 02 18 Utgångspunkter Beskriva former och omfattning av hur sjukgymnastik och arbetsterapi kan ingå i ett valfrihetssystem för primärvård. Rapport 2010 06 30 Riskanalys