Vårdavtal som löper ut utveckling av rehabilitering

Transkript

1

2 Vårdavtal som löper ut utveckling av rehabilitering Faktaunderlag och framtida strategier Handläggare: Marianne Gedda och Desirée Hallberg Verksamhet: Hälso- och Sjukvårdsenheten Datum: Diarienummer: HSN

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Nuvarande vårdavtal Upphandlade fysioterapiavtal Upphandlade avtal med kiropraktor och naprapat Metod Faktasammanställning Rehabilitering Rehabilitering inom Region Östergötland Rehabiliterings ansvar utifrån medicinska behov Behovsanalys rehabilitering 2005 och uppföljning Nulägesanalys Sjukskrivningsmönster Framtida strategier Analys hösten Utveckling av rehabiliteringsverksamhet Innovationsupphandling

4 1 Inledning Region Östergötland har sedan många år haft vårdavtal med fysioterapeuter. Syftet med avtalen är att bidra till att stärka valfriheten för patienter i behov av rehabilitering i öppenvård. Nuvarande fyra avtal, som upphandlades under hösten 2009, löper ut Denna faktasammanställning, som i huvudsak avser rehabilitering utförd av fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer på primärvårdsnivå, kan utgöra del i underlag för framtida strategi. Rehabilitering utförd inom habilitering och specialistpsykiatrin ingår inte i detta underlag. Inte heller den öppenvårdsrehabilitering som finns på specialistklinikerna inom Region Östergötland. Denna faktasammanställning analyserar heller inte olika organisationsmodeller för rehabilitering inom öppenvården. 2 Bakgrund 2.1 Nuvarande vårdavtal Upphandlade fysioterapiavtal De nuvarande vårdavtalen avser rehabilitering i öppenvård i form av fysioterapi som inte kräver sjukhusens eller andra specialistenheters särskilda kompetens och resurser. Verksamheterna finns placerade i Söderköping, Mjölby, Linköping och Norrköping. För enheterna i Söderköping och Mjölby är den maximala ersättningen 2016 drygt tkr vardera och för Linköpingsenheten tkr. Dessa tre enheter har alla inriktning mot rörelseorganens sjukdomar. Verksamheten i Norrköping är riktad mot psykisk ohälsa och ersätts 2016 med maximalt 875 tkr. Totalt är således ca 7,4 milj. kr av Hälso- och sjukvårdsnämndens budget i dagsläget avsatta för denna öppenvårdsrehabilitering. Under 2014 tog de upphandlade fysioterapiverksamheterna emot sammanlagt besök fördelade på individer och under 2015 tog man emot sammanlagt besök fördelade på individer Upphandlade avtal med kiropraktor och naprapat Sedan flera år har Region Östergötland även upphandlade vårdavtal med en kiropraktorrespektive naprapatverksamhet i varje länsdel. Avtalen avser rådgivning, bedömning, utredning, behandling och uppföljning inom olika typer av sjukdomar och skador relaterade till rörelseorganen framförallt nacke och rygg. Under senare delen av avtalsperiod har det funnits verksamhet hos fem av de sex upphandlade leverantörerna. Under 2014 utfördes sammanlagt besök fördelade på patienter och 2015 utfördes besök fördelade på patienter. Inför 2016 har en ny upphandling gjorts och drygt 5,5 milj.kr avsatts för kiropraktor- och naprapatverksamheter. De sex avtalen är på två år och löper ut vid årsskiftet 2017/2018 men med möjlighet till förlängning år. 3

5 Patientenkäter avseende kiropraktor- naprapat- och fysioterapiverksamheterna genomfördes 2013 respektive 2014 och visade genomgående på mycket höga värden. Sammanlagt tog de upphandlade leverantörena (FT, Kir, Napr) emot besök år 2014 och besök Metod Sammanställningen bygger på fakta från verksamhetsföreträdare och verksamhetsberättelser. Rehabiliteringschefer från regionens närsjukvårdsverksamheter, sjukgymnaster med vårdavtal, lagetablerade sjukgymnaster med samverkansavtal men även kiropraktorer och naprapater med och utan upphandlade vårdavtal har deltagit i dialogmöten. Informationsinhämtning har skett för att få kunskap om hur andra landsting/regioner hanterar detta verksamhetsområde. Region Skåne och Uppsala läns landsting har dokumenterade utvärderingar av sina rehabiliteringsverksamheter. Dialog har förts på både tjänstemannanivå och med kliniska företrädare med Stockholms läns landsting, Värmlands läns landsting och inom sydöstra sjukvårdsregionen med Jönköping och Kalmar. Studiebesök både hos tjänstemännen och ute i klinik har genomförts i Stockholms läns landsting och inom Region Jönköping. Kunskap har hämtats från Socialstyrelsen och Upphandlingsmyndigheten och diskussioner förts i SKL:s tjänstemannanätverk. 4 Faktasammanställning 4.1 Rehabilitering Definition av rehabilitering är enligt Socialstyrelsen: Insatser som kan bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Rehabilitering utgår från individens upplevda oförmåga, behov, mål och förväntningar. Rehabiliteringen utgår även från professionens bedömning av individens funktions- och aktivitetsförmåga som inkluderar personliga och omgivningsrelaterade resurser och hinder. Rehabilitering kan ses som en pedagogisk och psykologisk process i att stödja individen att utveckla kunskap och färdigheter samt hantera den omställning skadan/sjukdomen innebär. Rehabilitering är dock inte friskvård. 4

6 4.2 Rehabilitering inom Region Östergötland Rehabiliterings ansvar utifrån medicinska behov Region Östergötland har ett ansvar för rehabilitering och habilitering som ska erbjudas patienter utifrån medicinska behov. Vid kroniska sjukdomar kan återkommande rehabilitering vara aktuell och behöva tillgodoses inom regionen under en tidsbegränsad period utifrån uppställda mål. En individuell rehabiliteringsplan används som ett verktyg i planeringen av mera långsiktiga insatser. Mellan de olika rehabiliteringsperioderna är det ett eget ansvar att fortsätta vara aktiv och träna för att behålla funktion och hälsa. Kommunerna ansvarar för rehabilitering som sker i patientens bostad och som inte är att betrakta som specialistrehabilitering. Med rehabilitering avses insatser som utförs av sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Vid rehabiliterande hemsjukvård är det patientens behov och mål med insatserna som avgör om rehabiliteringsinsatser bäst utförs i hemmet eller på mottagning. Gränssnittsdokument och den enskildes samordnade individuella vårdplan (SIP) alternativt vård-/rehabiliteringsplan är styrande för ansvarsfördelningen mellan sjukvårdshuvudmännen Behovsanalys rehabilitering 2005 och uppföljning 2011 Den behovsanalys som gjordes kring rehabilitering 2005 visade behov av att säkerställa att rehabilitering skulle vara en integrerad del i den totala vårdprocessen. Det fanns behov av att förtydliga ansvarsgränserna för rehabilitering mellan och inom olika huvudmäns verksamheter. Det fanns även behov av att utveckla dialogen runt såväl den enskildes ansvar för sin egenvård som för olika föreningars engagemang i egenvård Behovsanalysen visade att långsiktiga och återkommande behov av insatser behövde säkerhetsställas då fokus framför allt var på de akuta rehabiliteringsbehoven. Analysen visade bland annat på behov av att utveckla arbetet med rehabiliterande insatser för flera patientgrupper med psykisk ohälsa, framför allt med lättare och medelsvåra besvär. Uppföljning av behovsanalysen 2011 konstaterade sammanfattningsvis att ett flertal förbättringsaktiviteter hade skett inom rehabiliteringsområdet under de sex år som förflutit sedan behovsanalysen Det identifierades dock områden där det fortfarande fanns en stor förbättringspotential till exempel rehabilitering för personer med återkommande rehabiliteringsbehov. Rörelseorganens sjukdomar var fortfarande ett område som gavs stora insatser Nulägesanalys Inom närsjukvården finns en rehabiliteringsorganisation i respektive länsdel samt en i Finspång det vill säga Rehab Väst, Rörelse och hälsa, Rehab Öst och Rehab Finspång. Dessa tillhandahåller både rehabilitering för primärvården och klinikerna framför allt inom närsjukvården. Inom primärvårdsrehabiliteringen kan patienterna välja vårdgivare fritt och ingen remiss krävs. Rehabiliteringsenheterna har genom åren samverkat för att åstadkomma likvärdig rehabilitering mellan de olika länsdelarna. Man har till exempel skapat gemensamma vårdprogram och rutiner samt tagit fram gemensamma prioriterings- och diagnoslistor utifrån ICD-10. Det förekommer dock fortfarande vissa olikheter i utbudet vilket ofta har en historisk orsak. Utbudet riktat mot 5

7 psykisk ohälsa som finns inom Rörelse & Hälsa i centrala länsdelen finns t.ex. inte i de andra länsdelarna. Rehabiliteringsorganisationernas verksamheten har idag ett mycket stort fokus på patienter med problem inom rörelseorganens sjukdomar, och man arbetar aktivt med att kunna erbjuda alla patienter besök inom 14 dagar enligt regionens tillgänglighetskrav. För patientgruppen med lättare psykisk ohälsa ofta i kombination med smärtproblematik från rörelseorganen är utbudet begränsat, och det finns en stor utvecklingspotential för att möta efterfrågan från befolkningen. De patienter som 2014 omhändertogs av de olika rehabiliteringsorganisationerna är grupperade i olika diagnosområden utifrån ICD-10 diagnos i tabellen nedan. Gruppen psykisk ohälsa är troligtvis underdiagnostiserad då det i gruppen rörelseorganens sjukdomar finns patienter som har psykisk ohälsa men söker rehabiliteringsorganisationen för sina fysiska problem och därmed får en fysisk diagnos Rehab väst R&H Rehab Öst NiF Tabell 1. Gruppering utifrån diagnos av de patienter som besökt närsjukvårdens rehabiliteringsorganisationer under De fyra upphandlade enheter som beskrivs i bakgrunden i detta underlag är ett komplement till regionens verksamheter. I Östergötland finns utöver detta även 52 privata fysioterapeuter verksamma enligt lagen om ersättning för fysioterapi. Vårdgivarna ersätts av Region Östergötland enligt en nationell taxa och regionens patientavgifter gäller. Verksamheten för de lagetablerade regleras enligt lag och förordning och regionen har i dagsläget endast rätt att göra uppföljningar utifrån gjorda debiteringar. Regionen kan inte heller påverka mottagningarnas innehåll eller prioriteringar. Under 2015 tog dessa verksamheter emot sammanlagt besök och den totala utbetalda ersättningen från Region Östergötland var tkr. Av de 52 lagetablerade sjukgymnasterna återfinns 22 st i östra länsdelen (varav 20 i Norrköping, 1 i Finspång och 1 på Vikbolandet). I centrala länsdelen finns 22 st (varav 21 i Linköping och 1 i Åtvidaberg) och i västra länsdelen 8 st (varav 2 i Mjölby, 1 i Vadstena och 5 i Motala). 6

8 4.3 Sjukskrivningsmönster Av alla sjukskrivningsfall i Östergötland 2014 stod kvinnorna för ca 64 % och männen för ca 36 %. Kvinnor med psykiska diagnoser utgör den största sjukskrivningsgruppen och för männen är det i princip lika många som är sjukskrivna för psykiska diagnoser som för rörelseorganens sjukdomar. Tumörsjukdomar är den tredje största diagnosgruppen för både kvinnor och män 2014 och Tabellerna nedan visar på antal pågående sjukfall i Östergötlands län, fördelat på kön och diagnosgrupp. Tabell 2. Tabellen visar på antal pågående sjukfall i Östergötlands län för kvinnor fördelat på diagnosgrupp Psykiska diagnoser för kvinnor utgjorde 35 % av antalet sjukskrivningar medan rörelseorganens sjukdomar utgjorde 25 %. Totalt utgjorde de två största grupperna tillsammans 60 % av de kvinnor som var sjukskrivna under Den tredje största gruppen var tumörsjukdomar som utgjorde ca 5 % av alla sjukskrivningsfall. 7

9 Tabell 3. Tabellen visar på antal pågående sjukfall i Östergötlands län för män fördelat på diagnosgrupp Psykiska diagnoser för män utgjorde 27 % av antalet sjukskrivningar medan rörelseorganens sjukdomar utgjorde 26 %. Totalt utgjorde de två största grupperna tillsammans 53 % av de män som var sjukskrivna under Den tredje största gruppen var tumörsjuksomar som utgjorde ca 7 % av alla sjukskrivningsfall. 5 Framtida strategier 5.1 Analys hösten 2015 Den analys som gjordes under hösten 2015 visar att: Region Östergötland tillhandahåller ett stort utbud av rehabilitering riktad mot rörelseorganens sjukdomar. Däremot är utbudet av rehabilitering riktad mot lättare psykisk ohälsa begränsat. I behovsgruppen rörelseorganens sjukdomar inryms även en stor del psykisk ohälsa. Patienterna får dock oftast en diagnos kopplad till rörelseorganens sjukdomar då det är fysiska besvär de framför allt söker för till primärvårdsrehabiliteringen. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) anger att närmare 80 procent av patienterna med depression eller ångest presenterar sina problem som kroppsliga 1. Erfarenheter från avtalsuppföljningar med regionens upphandlade rehabiliteringsverksamheter är att: o det är tveksamt om området psykisk ohälsa är ett lämpligt område för enskild fysioterapi o upphandling av enskilda rehabiliteringsprofessioner är inte en framgångsrik strategi i alla lägen då det ger många separata spår och helhetssynen kring patientens problematik kan riskera att åsidosättas. Sjukskrivningstalen vad gäller psykiska diagnoser ökar och är nu den största orsaken till sjukskrivning både för kvinnor och för män. 5.2 Utveckling av rehabiliteringsverksamhet Efterfrågan på rehabiliteringsinsatser för sjukdomar i rörelseorganen synes i dagsläget vara omättligt. Nuvarande utbud har därför fortfarande stort fokus på denna behovsgrupp, trots att efterfrågan och patientunderlaget har förändrats över tid till att inrymma även alltfler med lättare psykisk ohälsa. 1 SBU (2005) Behandling av ångestsyndrom en systematisk litteraturöversikt SBU-rapport nr 171 8

10 En möjlig utveckling för att möta denna nya patientgrupp kan därför vara att skapa rehabverksamheter med en breddad kompetens i varje länsdel. I dagsläget finns kompetensen, men den är spridd och insatserna sker oftast i separata spår. De tänkta verksamheterna skulle under en och samma behandlingsperiod kunna ta emot patienter utifrån ett helhetsperspektiv, där både fysiska besvär i rörelseorganen och lättare psykisk ohälsa ( kropp & själ ) står i fokus. Målsättningen är att en bredd av behandlingsalternativ ges samtidigt genom en ingång, på en och samma mottagning och utan extra remissvägar. Alltfler vårdtjänster kräver samverkan i team och en breddad kompetens i form av fler yrkesgrupper för att uppnå bästa möjliga resultat för patienterna. I dagsläget finns inte någon mottagning inom regionen med inriktning mot både rörelseorganens sjukdomar och lättare psykiskt ohälsa där flera olika yrkeskategorier under samma behandlingsperiod möter patienten. Det har heller inte framkommit att modellen tillämpas inom andra regioner/landsting. I Stockholms läns landstings vårdval inom primärvårdsrehabilitering möjliggör man för att flera yrkeskategorier finns på en gemensam mottagning. Det har dock inte varit fokus på helhetssynen i arbetssättet vilket medför att åtgärder oftast sker i separata spår. 5.3 Innovationsupphandling En möjlig väg att realisera dessa verksamheter kan vara att genomföra en så kallad innovationsupphandling. Kopplingen mellan offentlig upphandling och innovation är relativt ny. Ordet innovationsupphandling syftar inte på att upphandla en innovation, utan mer om avsikten att t.ex. efterfråga eller tillåta nya lösningar. Den nya lösningen behövs för att möta de behov som ligger till grund för upphandlingen och kan även skapa praktisk nytta. I detta fall är idén om nya arbetssätt lösningen. Innovationsupphandlingen utgår från ett identifierat behov: patienter med problem från rörelseorganen i vissa fall kombinerat med en lättare psykisk ohälsa (ofta odiagnostiserad) i behov av rehabilitering ur ett helhetsperspektiv. Innovationsupphandlingen beskriver en funktion/effekt som ska uppnås: patienter som upplever att de under en och samma behandlingsperiod både fått hjälp för sina problem från rörelseorganen samt om behov funnits även fått verktyg för att hantera sin psykiska ohälsa. Uppdraget: genom det praktiska patientarbetet utveckla ett arbetssätt som smidigt möter flera av patientens behov och involverar olika kompetenser inom en och samma behandlingsperiod. 9

11 5.4 Slutsats Då nuvarande avtal med de fyra sjukgymnastikverksamheterna löper ut under 2017 vore det, med utgångspunkt från det som ovan redovisats, utvecklande att finna nya former för en rehabiliteringsmottagning med bred kompetens i varje länsdel. I och med att regionens sex avtal med kiropraktorer och naprapater kan avslutas vid 2017-års utgång bör en samordning ske och budgetmedel slås samman. Den nya modellen skulle kunna tas fram genom en innovationsupphandling, där fokus bör vara på att utveckla nya arbetssätt samtidigt som patienter tas emot. 10