Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens framtida finansiering? Anders Morin, Robert Gidehag

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens framtida finansiering? Anders Morin, Robert Gidehag"

Ann-Christin Lindgren
för 7 år sedan
Visningar:

1 Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens framtida finansiering? Anders Morin, Robert Gidehag Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna

2 Den demografiska utvecklingen och pressen på de offentliga finanserna Andelen äldre ökar successivt, särskilt de över 80 - lägre andel som försörjer - höga omsorgskostnader för mycket gamla - andelen 80+ växer med 50 % till 2040 Snabb medicinsk-teknisk utveckling Krav på standardökningar Krav på utbyggd välfärd 2

3 Många faktorer påverkar välfärdens finansiering - men flera bedömningar indikerar skattehöjningar Andelen i arbete och utvecklingen av antalet arbetade timmar - arbetsmarknadsetableringen avgörande för effekterna av flyktingkrisen Framtida hälsan hos äldre Graden av avgiftsfinansiering Effektivitet i offentlig sektor 3

4 Många bedömningar indikerar kraftiga skattehöjningar - men ingen produktivitetsutveckling Konjunkturinstitutet Till 2040 skatteökningar på 3-4 % av BNP, högre siffran om äldres hälsa och arbetskraftsdeltagande är oförändrat - ingen produktivitetsutveckling i produktionen av välfärdstjänster Svenskt Näringsliv antar en produktivitetstillväxt om 0,5 procentenheter per år Då kan den demografiska utvecklingen klaras utan skattehöjningar (2040) Produktivitetsförbättringen medför ett lägre finansieringsbehov motsvarande drygt 5 kronor i kommunalskatt Successiva skattehöjningar påverkar incitamenten till arbete och investeringar, och därmed tillväxt och välstånd, negativt 4

5 Svenskt Näringslivs antagande - konsekvenser Antaganden Äldres hälsa och arbetskraftsdeltagande oförändrat Årlig standardökning i välfärdstjänsterna om 0,6 procent Produktivitetstillväxten höjs med 0,5 procentenheter Den förbättrade produktiviteten tas ut i form av förbättrad kostnadseffektivitet (standardökningen om 0,6 procent inryms) Konsekvenser Offentlig konsumtion som andel av BNP blir 2040 likartad med dagens, ej högre skattetryck än idag Om den demografiska utvecklingen inte möts med förbättrad produktivitet, risk för skattehöjning motsvarande minst 5 kr på kommunalskatten 5

6 Offentlig konsumtionsandel av BNP 4 scenarier 6

7 Stora produktivitetsskillnader i välfärden skolan Stora skillnader i resurser/elev - 30% - mellan kommundecil 1 och 10. Inget samband resurser resultat (ESO 2014) Exempel på skillnader i kostnader och meritpoäng för en kommungrupp (källa SN): 7

8 Stora produktivitetsskillnader - äldreomsorgen Genomsnittskommunen har en produktivitet som är 30 % lägre än de kommuner med högst produktivitet enligt studie från Vårdanalys (2013) 8

9 Stora kostnadsskillnader i sjukhusvården Möjligt spara cirka 7 mdr kr i slutna sjukhusvården, Svenskt Näringsliv

10 Har konkurrensen spelat roll för produktivitetsutvecklingen? Skola Ökad andel friskoleelever förbättrar resultaten, särskilt i kommunala skolor, utan ökade kostnader Vård Utnyttjande av privata aktörer bidrar till hög produktivitet. Vårdvalet har ökat produktiviteten. Sankt Göran har 2-6 % lägre kostnader per DRG än jämförbara sjukhus Äldreomsorg Återstående livslängd förlängs vid upphandling av särskilt boende samtidigt som kostnaderna minskar Väsentligt lägre kostnader 26 % - för privat äldreboende än kommunalt i tvillingstudie utan sämre påvisbar kvalitet 10

11 Exempel på effektivare arbetssätt, sjukvård och äldreomsorg Sjukvård förbättrade produktionsflöden, öppenvård utanför sjukhusen, stärkt kvalitetsarbete stärkt samverkan sjukhus primärvård- äldreomsorg effektivare digital kommunikation stärkta vårdkedjor, ökad patientmedverkan och färre fysiska besök ny teknik för tidig diagnos och individanpassad vård Äldreomsorg behovsanpassad personalplanering införande av välfärdsteknologi 11

12 Exempel på effektivare arbetssätt, skola och upphandling Skola digitaliserade lärplattformar och digitala prov inspelade lektionsgenomgångar storleksanpassade undervisningsgrupper tidiga stödinsatser Upphandling upphandla funktion och ej specificerad produkt/tjänst möjlighet för fler lägga bud ökad samverkan och uppföljning Inköpssamordning och avtalstrohet 12

13 Hur förbättra styrningen för höjd produktivitet? Konkurrensutsättning och uppföljningsbara kvalitativa och kvantitativa mål Benchmarking och ansvarsutkrävande Valfrihet, pengsystem och värdeskapande ersättningssystem Ej detaljerade förfrågningsunderlag funktionsupphandling skapa utrymme för innovation och ny teknik Ställ krav på kostnadseffektivisering 13

14 Finns dock betydande osäkerheter avseende framtida utveckling Medicinsk-teknisk och annan teknisk utveckling Ökad efterfrågan Ev arbetskraftsbrist i välfärdstjänsterna Den kommunala låneskulden Äldres hälsa Integrationen Sysselsättningsandelen för de svensk bakgrund 14

15 Vad skulle en försvagad produktivitetsutveckling innebära? Effekterna av ökad personaltäthet i välfärdstjänsterna (beräknat som sänkt produktivitet i produktionen av välfärdstjänster om 0,5 procentenheter) Den offentliga konsumtionen stiger fram till 2040 så att ett finansieringsbehov uppstår som motsvarar en kommunalskattehöjning om ytterligare 3-4 kr Således risk för ökat finansieringsbehov motsvarande 8 9 kr på kommunalskatten 15

16 Konsekvenser av förbättrad produktivitet om 0,5 procentenheter och vad krävs? Kan göra det möjligt klara den demografiska utmaning med i stort samma skattetryck som dagens En stärkt produktivitetsutveckling, om 0,5 procentenheter per år, bör vara målsättning för politiken Detta kräver bättre nyttjande av konkurrens, digitalisering och teknisk utveckling systematiskt arbetssätt i styrning, uppföljning och upphandling hos kommuner, landsting och stat Ökad avgiftsfinansiering kan behövas om mer kostnadsdrivande utveckling 16

17 Effektivisering i Solna stad

18 Solnas befolkning och näringsliv En av Sveriges snabbast växande kommuner (ca 3 % / år). omycket utbyggnad har blivit klart men mycket återstår o bostäder i antagna detaljplaner o arbetsplatser på gång många huvudkontor. 97 % bor i lägenheter. Stor in- och utflyttning (var sjunde invånare byts varje år) 30 procent med utrikes bakgrund Fler arbetstillfällen än invånare Låg arbetslöshet och försörjningsstöd

19 En långsiktig ekonomisk prognos för Solna visar att: Solna stad behöver använda delar av sina finansiella tillgångar för att finansiera de växande investeringarna under kommande år, även nedan kriterier kan infrias: Överskottsmålet ökar till minst 3% av omsättning Exploateringsavtalen klarar att finansiera tillhörande infrastruktur- och utbyggnadskostnader och volymer samt tillgodoser behov av verksamhetslokaler/bostäder Hittillsvarande årliga effektiviseringstakt (knappt 1 %) kan bibehållas

20 Ekonomiska planeringsförutsättningar för 2016 Bibehållen skattesats (17,12) Resultatmål ca 2 %. Öka till 3 % till år 2020 Investeringstak Ramhöjning till alla nämnder (1 % lägre än kostnadsutveckling) Volymramar och kapitalkostnader kompenseras krona för krona Exploateringsavtalen ska finansiera tillkommande infrastruktur och välfärdslokaler (förskola, LSS, omsorg, skola) Politiska satsningar

21 Solna Nettokostnad jämfört med strukturkostnad, år , % 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0 9,2 3,7 2,1-1,5-4,2-3,6-5,8-5,9-6,5-9,1-7,4-12,8-14,7-15,6-15,5-15,9

22 Grundskola genomsnittligt meritvärde, åk 9 Rank 19 av 290 Gymnasiet genomsnittligt betygspoäng Rank 54 av 194 Äldreomsorg genomsnittlig total nöjdhet hemtjänst och särskilt boende Rank 226 av 261

Relevanta dokument

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna Rapportens syften Analysera påverkan på de offentliga finanserna