Branschdagarna Annika Wallenskog Chefsekonom SKL

Transkript

1 Branschdagarna 2019 Annika Wallenskog Chefsekonom SKL

2 Kommunernas resultat före extraordinära poster

3 Total kommunal skattesats 2019

4 Total kommunal skattesats 2019

5 Kommunernas resultat 2018 Mdkr Verksamhetens intäkter 165,5 169,1 163,5 2,2-3,3 Verksamhetens kostnader -645,5-672,8-694,4 4,2 3,2 Avskrivningar -22,3-23,1-24,0 3,6 3,9 Verksamhetens nettokostnader -502,3-526,8-554,8 4,9 5,3 Skatteintäkter 431,7 453,3 465,7 5,0 2,7 Utjämningssystemen och generella statliga bidrag 88,6 91,8 96,0 3,6 4,6 Verksamhetens resultat 18,0 18,3 6,9 Finansiella intäkter 8,9 10,7 12,8 20,2 19,6 Finansiella kostnader -5,2-5,1-5,2-1,9 2,0 Resultat efter finansiella poster 21,6 23,8 14,4 Andel av skatter och bidrag 4,2 4,4 2,6

6 Kommunernas resultat före eo poster 2018 Andel av skatter och bidrag

7 Nettokostnadsutveckling 2018 i procent Storstäder 3 Landsbyggdskommum med besöksnäring 15 Pendlingskommun nära storstad 43 Mindre stad/tätort 29 Landsbyggdskommun 40 Större stad 21 Pendlingskommmun nära större stad 52 Långpendlingskommun nära större stad 52 Pendlingskommun till mindre tätort ,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Skatteunderlagsökning

8 Kommunernas resultat efter finansiella poster Kommungrupper, andel av skatter och bidrag som oviktat genomsnitt Landsbygdskommun med besöksnäring 0,0 Landsbygdskommun, ej nära större stad 0,2 Lågpendlingskommun nära större stad 0,5 Mindre stad/tätort 1,3 Pendlingskommun nära storstad 2,5 Pendlingskommun nära större stad 1,1 Pendlingskommun till mindre tätort 1,5 Storstäder 5,9 Större stad 2,3 Riket, oviktat medel 1,4 Riket, viktat medel 2,6

9 Kommunernas investeringar och avskrivningar Miljarder kronor löpande pris 9

10 Investeringsutgifter i kronor per invånare Mindre stad/tätort (ovägt medel) Storstäder (ovägt medel) Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Landsbygdskommun med besöksnäring (ovägt medel) Större stad (ovägt medel) Pendlingskommun nära större stad (ovägt medel) Lågpendlingskommun nära större stad (ovägt medel) Landsbygdskommun, ej nära större stad (ovägt medel) Pendlingskommun till mindre tätort (ovägt medel)

11 Skuld i kronor per invånare och skuldökning 2018 Storstäder mindre stad/tätort större stad Pendlingskommun nära storstad Penslingskommmun nära större stad Långpendlingskommun bära större stad Landsbyggdskommum med besöksnäring Pendlingskommun till mindre tätort Landsbyggdskommun Skuld Skuldökning

12 Investeringsutgifter och finansiellt utrymme 12

13 Andel kommuner som har angett stora investeringar i kommun respektive bolag 13

14 Antal planerade investeringsobjekt inom olika verksamheter (205 kommuner) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

15 7000 Förskolor 4000 Grundskolor 1350 Gymnasieskolor 325 badhus 80 sjukhus Kontor, idrottshallar, grupp- och äldreboenden lägenheter Över 100 energibolag km VA-ledningar hektar skog

16 Investeringsbehov: Över fler förskolor, skolor, äldreboenden Demografiskt betingat investeringsbehov Ökning i antal enheter till 2026 Verksamhet Förskolor 719 Grundskolor 398 Gymnasieskolor 278 Äldreboenden 700 Vårdcentraler 93 Källa: SCB, Finansdepartementet.

17 Rekordhögt deltagande och sysselsättningsgrad ger brist på arbetskraft

18 Utveckling arbetade timmar

19 Skatteunderlagsprognoser (nästa 26 april) VÄB och VP 10 april SKL feb 3,6 2,9 2,9 3,8 4,0 13,9 ESV jan 3,6 3,3 3,1 3,3 3,4 14,0 SKL dec 3,6 3,0 3,0 3,9 4,0 14,2 Reg nov* 4,0 3,5 3,6 3,5 15,4

20 Skatteunderlagsprognosens delar

21 2030: Högsta försörjningskvoten på 100 år Befolkning som är 0-19 år eller 65+ år i andel av de som är år Procent 120,0 100,0 80,0 Försörjningskvot Från yngre (0-19) Från äldre (+65) 60,0 40,0 20,0 0,0 Källa: SCB:s befolkningsprognos. 21

22 Total kostnad per invånare, kommunsektorn

23 Total kostnad per ålder, kommunsektorn

24

25 Procent Årlig procentuell ökning av demografiska krav och ökning av personer i arbetsför ålder 2,0 1,8 1,6 1, Kommuner Regioner 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0

26 Ökade krav på välfärd Utvecklingen av välfärdstjänster, resurser och befolkning Total utveckling för vård, skola och omsorg

27

28 Ökat gap mellan kostnader och intäkter Miljarder kronor Ekonomirapporten, december

29 Digitalisering hur och vad? Digitala tjänster i hemtjänsten Välfärdsteknologi Videosamtal via TV, mobil skärm, Tjänst för att skicka och ta emot meddelanden samt en mörkerseende nattkamera. Besparingarna ligger i färre transporter, kortare insatstider och mindre behov av fysiska besök. Digialiseringssnurran.se räknar på besparingspotentialen Digital nattillsyn Digital dagtillsyn Digital medicinpåminnare Digital nyckelhantering Beslut ekonomiskt bistånd Bygga och bo (som handlar om olika typer av bygglovsansökningar) Annan e-tjänst (t.ex. inom en annan förvaltning eller kommunal verksamhet)

30 Digitala arkiv Ärendehantering Samtliga förfrågningar och bedömningar Mäta läckor i va-system, indikera när soptunnor är fulla, Övervaka patienters hälsa. Lokalbokningar med kodlås Det kommunala fastighetsbeståndet är omfattande och en effektiv övervakning och styrning av temperatur, luftmiljö etc. i I fastigheter finns enligt beräkningar en nationell besparingspotential på närmare 2 miljarder. (Sakernas internet SKL 2017)

31 Varför går det så långsamt? Idag sker nattillsynen med hjälp av trygghetskameror i 46 procent av kommunerna. - men bara hos 500 personer - 0,3 % av brukarna *Juridik *Väntar på att SKL, staten, någon annan som gå före *Upphandling *BREDBAND!!! *Oro bland personalen *Man har inte varit tvungen *Trögrörligt samordning *Tekniska problem törs vi lita på tekniken?