Svensk sjukvård i en europeisk jämförelse. Bo Olsson, IKEM

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Svensk sjukvård i en europeisk jämförelse. Bo Olsson, IKEM"

Sven-Erik Bergström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Svensk sjukvård i en europeisk jämförelse Bo Olsson, IKEM

2 Svensk sjukvård - sämst i Norden ur ett patientperspektiv Sveriges tillbakagång som ledande sjukvårdsnation borde väcka frågor om radikalare åtgärder Arne Björnberg Om Sverige kunde uppnå normala europeiska väntetider skulle vi tillhöra det absoluta toppskiktet.

3 Index Euro Health Index Jämför sjukvårdssystem i 35 länder utifrån ett patientperspektiv SKL Jämför svensk sjukvård (bl.a. i internationell jämförelse) Vårdanalys Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv

4 Euro Health Consumer Index - EHCI Analyserar nationell sjukvård baserat på 48 indikatorer Generella observationer: Europeisk sjukvård blir allt bättre 11 länder fick mer än 800 p av (jämfört med 8 år 2015). Sverige nu på 12 e plats Jämför 48 variabler uppdelade på sex delområden: 1. Patientraẗtigheter och information. 2. Tillga nglighet. 3. Medicinska resultat. 4. Sjukva rdssystemets generositet Prevention. La kemedel.

5 Sveriges Ranking - 12e plats

6 Sveriges styrkor Bra behandlingsresultat (både gällande kvalité och effektivitet) Brett utbud av vård Relativt låg användning av antibiotika Bra resultat på förebyggande sjukvård

7 Sveriges svagheter Långa väntetider/ låg tillgänglighet - kroniskt tillstånd? Ej kostnadseffektiv sjukvård

8 Sveriges svagheter

9 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Arbetar för att utveckla vården med patienten i fokus Vården ska präglas av patientsäkerhet, tillgänglighet och hög medicinsk kvalitet

10 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2015)

12 Vårdanalys Oberoende analysmyndigheten för vård- och omsorgsanalys med fokus på patient- brukar- och medborgarperspektiv Analyser om bl.a. primärvård och cancerläkemedel

13 Primärvården i belysning Prima rva rdens resurser minskar ja mfo rt med annan ha lso- och sjukva rd, skillnader i resursandel och bemanning mellan landsting Betydande geografiska och åldersmässiga skillnader i primärvården Begra nsade mo jligheter att analysera prima rva rdens fo rutsaẗtningar och ma luppfyllelse samt sambandet dem emellan Förtroendet för primärvården är svagt och produktiviteten sjunker Ingen enskild framga ngsmodell har hittats men ho g kontinuitet och tillga nglighet framsta r som viktigt fo r att sta rka prima rva rdens produktivitet och befolkningens fo rtroende

14 Primärvården i Europa Prima rva rdens andel av resurserna la g i Sverige Offentlig finansiering dominerar tilla ggsfo rsa kringar reglerade Kombinerade ersaẗtningsprinciper vanligast Privata driftsformer dominerar La ng tradition av valfrihet Tillga ngen till prima rva rd utanfo r kontorstid a r begra nsad Ekonomi -Vårdbehov sto rre va rdutnyttjande av socioekonomiskt svaga grupper inom prima rva rden

15 Sverige i europeisk jämförelse I en internationell jämförelse uppvisar svensk primärvård sämre resultat för ett antal indikatorer med relevans för primärvården Sverige har satsat mindre på primärvård. Tillga nglighet, samordning och kontinuitet a r sa mre Patienter uttrycker visst missnöje. För indikatorer som antibiotikafo rskrivning uppvisar da remot Sverige goda resultat.

16 Patientlagen - lag utan genomslag Patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015 och har som övergripande syfte att stärka och tydliggöra patientens ställning. Resultat enligt vårdanalys: Sammantaget är det inget som pekar på att patientens ställning har förbättrats sedan patientlagen infördes. Syftet med lagen har därför ännu inte uppnåtts.

17 Patientlagen - lag utan genomslag

18 Hur kan vi lösa väntetiderna? Queue-shortening project: regeringen spenderade ca 1 biljon Euro för att förkorta väntetiderna. Hur kan Makedonien reducera sina väntetider till nästan noll, och Sverige inte?

19 Vad hoppas du händer inom hälso- och sjukvården i Sverige år 2018? Modigare ledarskap Mera rättvis tillgång till vård Stor plats till hälso- och sjukvårdsfrågorna i debatten inför valen

20 Sveriges tillbakagång väcker frågor Är landstingen verkligen lämpade att svara för morgondagens sjukvård? Hur får vi medborgare att bli trygga med det svenska sjukvårdssystemet? Är avsaknaden av nationell ledning för vården möjligtvis en förklaring till det svaga reformgenomslaget?

21 Sammanfattning Komplexitet i jämförelser mellan sjukvård Olika perspektiv ger olika resultat Sverige har sjunkit i ranking i jämförelse med andra länder Kötiderna är en av faktorerna som starkt påverkar vår ranking Jämförelser med patientperspektiv ger sämre resultat för Sverige Jämförelser där vårdenkvalitén sätts i fokus ger starkt resultat för Sverige

22 Sammanfattning - splittrat resultat EHCI: Sverige plats 12 av 35 länder SKL: Sverige plats 1 av 16 länder The Commonwealth Fund: Sverige plats 3 av 11 länder The Conference Board of Canada: Sverige plats 6 av 17 länder Health Consumer Powerhouse: Sverige plats 13 av 30 la nder

23 TACK!

25 Sveriges sjukvård över tid Förbättringar eller försämringar? 72 procent av sjuksköterskorna anser att hälso- och sjukvården fungerar sämre idag än för tio år sedan: 1. Mer ansvar, fler arbetsuppgifter och fler patienter per sjuksköterska. 2. Försämrad kontinuitet. Fler nyanställda sjuksköterskor och mindre samlad erfarenhet. 3. Färre vårdplatser och ökad arbetsbelastning. 4. Försämrad arbetsmiljö och mer stress. 5. Lägre bemanning och sämre förutsättningar för att driva en patientsäker vård.

26 Sustainable Healthcare

27 Sustainable Healthcare

28 Att utveckla ett EU-gemensamt utvärderingsredskap blir tveklöst en stor utmaning. Att det råder brist på tillförlitliga, jämförbara data är välkänt. Att åtskilliga regeringar inte gillar tanken på att jämföras kommer efterhand att visa sig. Och att identifiera ändamålsenliga indikatorer för att utvärdera och jämföra medlemsländerna blir inte enkelt. Området är högst politiserat och den ideologiskt motiverade vidskepelsen är betydande. Sverige har högre läkar- och skötersketäthet än merparten andra europeiska länder, så resursbrist kan inte förklara att livshotande väntetider består år efter år däremot förmodligen hur landstingen tar vara på medarbetarna i vården. Det kroniska behovet av hyrläkare pekar på oförmågan att skapa attraktiv arbetsmiljö.

Relevanta dokument

Fortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter

Euro Health Consumer Index 2013: Sverige rasar i årets ranking av EU-sjukvården Fortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter Bryssel, den 28 november, 2013 Samtidigt som den