Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18"

Transkript

1 Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen

2 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2

3 Dagens agenda 1. Några allmänna iakttagelser kring effekterna av vårdval mestadels primärvård 2. Ny promemoria om de fördelningspolitiska effekterna av tre vårdval inom den specialiserade vården 3

4 Vårdval inom primärvården: empiriska erfarenheter Den fysiska tillgängligheten har ökat i stort (främst i tätbefolkade områden) Dels geografiskt, dels via faktiskt vårdutnyttjande Den patientupplevda kvaliteten är relativt oförändad, men befolkningens förtroende för primärvården tycks ha ökat och befolkningen har goda kunskaper om vårdvalet En klar majoritet av svenska patienter vill välja vårdcentral

5 Vårdval inom primärvården: empiriska erfarenheter Kostnadsutvecklingen efter införandet är i linje med den före införandet Vårdkonsumtionen har ökat för flertalet grupper men skiljer sig mellan olika behovs- och socioekonomiska grupper Reformens effekter på den kliniska vårdkvaliteten är svårbedömda

6 Vårdval inom primärvården: empiriska erfarenheter Är i praktiken en mindre andel patienter som söker information och gör aktiva val Inga större innovationer i primärvården eller förändring av primärvårdens roll Kontinuitet och samordning är fortfarande de stora utmaningarna

7 Fler läkarbesök sedan vårdvalet infördes Viktade besök per invånare hos läkare respektive sjuksköterska i primärvården 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0, Besök hos läkare, viktade besök per invånare Besök hos sjuksköterska, viktade besök per invånare Sid 7 Källa: SKL Ekonomi- och verksamhetsstatistik Vårdanalys bearbetning.

8 Förtroendet för primärvården tycks ha ökat Andel med stort/mycket stort förtroende för primärvården (olika frågor) Sid 8 Källa: Vårdbarometern antal svarande. Vårdanalys bearbetning.

9 En klar majoritet av patienterna/befolkningen vill välja vårdcentral i primärvården Vad tycker du om att ha möjligheten att få välja vårdcentral/mottagning i primärvården? Källa: Vårdanalys befolkningsenkät antal svarande.

10 Vårdutnyttjandet har utvecklats olika för olika behovsgrupper En jämförelse mellan Stockholm, Skåne och Östergötland Flertalet jämförelser påvisar inte några absoluta undanträngningseffekter av personer med stora vårdbehov, men i flera fall har befolkningen som helhet ökat sitt vårdutnyttjande mer än de med stora vårdbehov I samtliga tre landsting har befolkningen (som helhet) i högre utsträckning än grupper med stora vårdbehov fått del av ökningen av antalet läkarbesök på mottagning inom primärvården I Skåne har besöksökningen i samtliga jämförelser varit större bland befolkningen än hos grupperna med omfattande vårdbehov, oavsett om vi studerar läkarbesök på mottagning och hemmet eller sjuksköterskebesök på mottagning I Stockholm ökar tydligt andelen läkarbesök vid enklare (självläkande) diagnoser i relation till dem med stora vårdbehov Resultatet är problematiskt om det är så att vården för vissa tjänster på marginalen undviker personer med stora vårdbehov men det är också möjligt att det tidigare funnits ett omfattande tillgänglighetsproblem bland befolkningen

11 Antal besök per individ I samtliga tre landsting har befolkningen ökat vårdutnyttjandet (läkarbesök) mer än grupper med stora vårdbehov Läkarbesök på mottagning för patienter med vårdtung diagnos och befolkning 5-84 år per kön före och efter vårdvalets införande i respektive landsting 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Vårdtung grupp Befolkning Vårdtung grupp Befolkning Vårdtung grupp Befolkning Vårdtung grupp Befolkning Vårdtung grupp Befolkning Vårdtung grupp Stockholm Östergötland Skåne Stockholm Östergötland Skåne Män Kvinnor Befolkning % utveckl. 13% 19% -4% 4% 2% 10% 11% 18% -2% 4% 5% 11% Källa: Registerstudie i tre landsting

12 Läkarbesök per invånare Samtidigt har Sverige internationellt sett ett lågt vårdutnyttjande i öppenvården Antal öppenvårdsbesök hos läkare per invånare inom både primärvård och på sjukhus i jämförbara länder Danmark Sverige Finland Tyskland Holland Sverige Storbittanien Vid en nordisk jämförelse har Sverige lägst antal besök hos allmänläkare per invånare Källa: OECD Health database 2011

13 Då det saknas objektiva nivåer för optimalt vårdutnyttjande för olika patientgrupper är det svårt att dra entydiga slutsatser Resultatet är problematiskt om det är så att vården för vissa tjänster på marginalen undviker personer med stora vårdbehov men det är också möjligt att det tidigare funnits ett omfattande tillgänglighetsproblem bland befolkningen Vilken är ersättningssystemens roll i detta?

14 Kontinuitet och samordning är fortfarande de stora utmaningarna Andel respondenter som uppger att de har en fast läkarkontakt 2010 och 2013 Källa: Commonwealth Fund, IHP 2010 och respektive antal svarande. Sid 14

15 Vårdval och vårdutnyttjande Hur fördelas vården mellan olika socioekonomiska grupper vid vårdval i specialistvården? Privatvårdsdagen

16 Bakgrund En delrapportering i ett större projekt med syftet att följa upp vårdvalets effekter på jämlik vård. Dagens PM består främst av en resultatredovisning. Slutrapporten innehåller mer fördjupade analyser och innefattar även hur vårdvalsmodeller i primärvården påverkat hälsopolitiska målsättningar om en jämlik vård.

17 En jämförande studie mellan landsting med och utan vårdval inom höft-, knä- och gråstarroperation Vårdutnyttjandet i Stockholm som under 2009 infört vårdval för samtliga dessa tre vårdområden jämförs med fyra andra landsting som inte infört vårdval: o o o o Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Kronoberg och Landstinget i Östergötland Studieperioden avser (gråstarr ) Arbetet har utförts i samarbete mellan Vårdanalys och en forskargrupp på KI.

18 Frågeställningar Hur har patientsammansättningen med avseende på ålder, kön och socioekonomiska förutsättningar utvecklats före och efter introduktionen av vårdval inom höft-, knä- och gråstarroperation? Skiljer sig fördelningen av patienter åt mellan privat och offentlig regi? Finns det skillnader mellan landsting med och utan vårdval? Även eventuella kvalitetsskillnader mellan utförare beaktas.

19 Studiens begränsningar viktigt att tolka med försiktighet Avser kort tidsperiod och utgör en inledande uppföljning Då vårdvalen består av relativt välavgränsade ortopediska och kirurgiska ingrepp, är det inte möjligt att översätta resultaten till andra typer av vårdval. Vårdvalen avser exempelvis redan mer sorterade behov, varför patienternas valsituation delvis är annorlunda jämfört med vårdval i primärvården. Det finns en del data- och metodproblem när det gäller att avgränsa de patienter som ingår i vårdvalen. Vilka individer som opererats definieras utifrån åtgärdskoder o Detta då finns stora brister i DRG-registrering mellan landsting och då uppgifter om ASA-klass saknas i Patientregistret.

20 Generellt ökat vårdutnyttjande främst i samband med vårdval i Stockholm Antalet operationer har ökat i Stockholm, både sett till total volym och per invånare, särskilt för gråstarroperationer, där vårdutnyttjandet mer än fördubblats. Utveckling inte anmärkningsvärd, då vårdutnyttjandet per invånare i Stockholm tidigare varit lågt för samtliga tre vårdvalsområden. Även i övriga landsting ökar vårdutnyttjandet generellt sett mer än befolkningstillväxten, fast i lägre utsträckning än i Stockholm. För höft- och knäoperation ses relativt liknande trender för olika åldersgrupper i samtliga landsting. För gråstarroperation sker i Stockholm en kraftig ökning i samtliga åldersgrupper medan utvecklingen i övriga landsting är relativt stabil. Mönstret mellan kvinnor och män är stabilt och relativt oförändrat i samtliga landsting.

21 Höftoperation - totalt antal operationer Per inv. 20+ SLL Övriga 12% 5%

22 Knäoperation - totalt antal operationer Per inv. 20+ SLL Övriga 29% 19%

23 Gråstarroperation - totalt antal operationer Per inv. 20+ SLL Övriga 99% 7%

24 Gråstarroperation - antal operationer per inv. i olika åldersgrupper SLL Övriga % 0 % % 2 % % -1 % % -4 %

25 Likartad socioekonomisk fördelning bland opererade oavsett vårdval eller ej Den socioekonomiska fördelningen av vårdutnyttjandet visar att inga större förskjutningar mellan inkomst- eller utbildningsgrupper ägt rum för de tre behandlingarna. Den relativa utvecklingen mellan socioekonomiska grupper skiljer sig inte åt mellan Stockholm och de landsting som inte infört vårdvalsmodeller. För höftoperationer ses en mindre trend mot ett högre vårdutnyttjande hos höginkomsttagare och högutbildade i Stockholm, en trend som även kan ses för högutbildade i övriga landsting.

26 Knäoperation - Antal opererade individer i relation till det förväntade utifrån ålder och kön per utbildningsnivå

27 Höftoperation koncentrationsindex

28 Gråstarroperation - koncentrationsindex

29 Ökad andel privat vård, och höginkomsttagare och högutbildade väljer i större utsträckning privata vårdgivare En kraftig ökning av vårdutnyttjandet hos privata vårdgivare har ägt rum i Stockholm. För övriga landsting ses en mindre ökning. I Stockholm framgår att höginkomsttagare och högutbildade i större utsträckning väljer privata vårdgivare, vilket även gäller för övriga landsting om än på en lägre nivå. Detta mönster är tydligast för höft- och knäoperationer. Inom gråstarroperationer i Stockholm är den socioekonomiska fördelningen mellan vårdgivare med olika ägandeformer mer jämn. Det kan förklaras med att de privata vårdgivarna dominerar utbudet på marknaden.

30 Kraftigt ökad andel privat vård i Stockholm SLL - Gråstarr SL - Knä SLL - Höft

31 Höftoperation - Avvikelse från genomsnittlig andel privat vård per åldersgrupp, kön och utbildningsnivå, Stockholm

32 Höftoperation - Avvikelse från genomsnittlig andel privat vård per åldersgrupp, kön och utbildningsnivå, övriga landsting

33 Höftoperation - Inkomstgrupp för de som opererats på offentlig respektive privatägd vårdgivare

34 Relationen mellan patientsammansättning och kvalitet i privat och offentlig vård bör studeras vidare Olik fördelning av grupper per regiform behöver inte vara något problem om den totala fördelningen mellan socioekonomiska grupper är jämn eller reflekterar skillnader i behov. En annan förutsättning är att kvalitet och behandlingsresultat är likvärdigt. För ett antal kvalitetsindikatorer redovisas högre kvalitet för privata vårdgivare i kvalitetsregistren. Dessa indikatorer redovisas dock utan justering för risk. I en analys av höftprotespatienter framgår att de privata klinikerna snarare har en lägre kvalitet efter justering av patientsammansättning.

35 Risk för omoperation inom 2 år efter höftoperation för olika patientgrupper Källa: Svenska Höftprotesregistret 2013.

36 Några slutsatser och preliminära implikationer för kommande slutrapport Den högre andelen höginkomsttagare och högutbildade vid privata enheter bidrar snarare till den högre redovisade kvalitetsnivån då dessa individer sannolikt har ett bättre hälsotillstånd och lägre risk för komplikationer. En förklaring till skillnaderna är att vårdvalssystemen inte omfattar högriskpatienter, vilket särskilt avgränsar patientunderlaget för privata vårdgivare. Sammantaget viktigt med fler riskjusterade jämförelser av kvalitet mellan olika utförare väsentligt för att nå rättvisande jämförelser Viktigt att fortsatt studera konsekvenserna av vårdvalsreformer för patienter och brukare och att studera det sammantagna vårdutnyttjandet i både primär- och specialiserad vård.

37 Höftoperation - antal operationer per inv. i olika åldersgrupper SLL Övriga % 3,5 % % - 1 % % 6,7 % % 1,1 %

38 Utformningen av vårdvalen Vårdval för höft- och knäoperation Omfattar planerade operationer för i övrigt relativt friska individer, riskgrupper (ASA 3 och 4) ska hänvisas till akutsjukhusen. Uppdragen avser allt från inledande bedömning och operation, till eftervård och rehabilitering Ersättningssystem o o o Variant av s.k. vårdepisodsersättning, dvs. ett paketpris för inledande bedömning, operation (inkl. protes, läkemedel och material) och eftervård Vårdgivaren har oberoende av orsak har ett kostnadsansvar för s.k. omoperationskostnader inom två år efter primäroperation. Ca 3 procent av ersättningen kopplad till målrelaterad ersättning.

39 Utformningen av vårdvalen Vårdval för gråstarroperation Målgruppen avser personer med grå starr, men inte den högsta svårighetsklassen av patienter (NIKE 4) Förutom gråstarroperation omfattar vårdtjänsten: bedömningsbesök minst ett återbesök inom 28 dagar att komplikationer som uppstår i samband med ingreppet ska bedömas och åtgärdas av vårdgivaren Ersättningssystem Rörlig ersättning per besök och operation. 3 procent av ersättningen är kopplad till målrelaterad ersättning.

40 Utformning i övriga landsting Den specialiserade vården organiseras främst genom interna beställar-/utförarorganisationer. Det finns även exempel där vårdgivarna är en del av den offentliga förvaltningen och tilldelas en budget för verksamheten. I landsting med beställar-/utförarorganisationer beställer särskilda beställarenheter vård av antingen offentliga enheter eller upphandlade privata enheter (enligt LOU). Är främst Västra Götalandsregionen och Region Skåne som även har viss upphandlad privat vård bland de övriga landstingen.

41 I flera fall har befolkningen som helhet ökat sitt vårdutnyttjande mer än de med stora vårdbehov Resultat över absoluta och relativa besöksförändringar före och efter vårdvalets införande för olika behovsgrupper. Resultaten avser viktade vårdkontakter i primärvård per individ Jämförelse Diabetes Astma KOL Demens Vårdtung grupp Stockholm Vårdbehövande 21% 11% 36% -21% 15% Stockholm Befolkning 14% 15% 12% 12% 15% Stockholm - Högst procentuell ökning Vårdbehövande Befolkning Vårdbehövande Befolkning Lika Östergötland Vårdbehövande 27% 6% 26% -15% 14% Östergötland Befolkning 3% 5% -3% -3% 5% Östergötland - Högst procentuell ökning Vårdbehövande Vårdbehövande Vårdbehövande Befolkning Vårdbehövande Skåne Vårdbehövande 8% 5% 21% 30% 7% Skåne Befolkning 20% 15% 35% 35% 15% Skåne - Högst procentuell ökning Befolkning Befolkning Befolkning Befolkning Befolkning Procentuell förändring av vårdutnyttjandet före och efter vårdal: ökning, > +15% ökning, 0-14% minskning, <0% Källa: Registerstudie i tre landsting

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Hur fördelas vården mellan olika socioekonomiska grupper vid vårdval i specialistvården?

Hur fördelas vården mellan olika socioekonomiska grupper vid vårdval i specialistvården? PM 2014:1 Hur fördelas vården mellan olika socioekonomiska grupper vid vårdval i specialistvården? Vårdanalys PM-serie Myndigheten för vårdanalys produkter redovisas i olika serier. Vårdanalys analyser,

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

En primär angelägenhet

En primär angelägenhet En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård

Läs mer

En jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande i primärvården

En jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande i primärvården Rapport 2013:1 Vem har vårdvalet gynnat? En jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande i primärvården Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten

Läs mer

Styrning av vården i SLL - sjukhusavtal, vårdval och värdeskapande. Tobias Nilsson, Ph.D.

Styrning av vården i SLL - sjukhusavtal, vårdval och värdeskapande. Tobias Nilsson, Ph.D. Styrning av vården i SLL - sjukhusavtal, vårdval och värdeskapande Hälso-och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting Stockholms län växer Befolkningen i länet ökar - till 2020 väntas Stockholms

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi Patienttoppen 2014 En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi April 2014 Innehåll Förord... 3 1 Sammanfattning... 4 2 Diskussion... 5 2.1 Högre

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Charlotta Gyland Enhetschef 040-675 36 93 charlotta.gyland@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-04-04 1 (7) Införande av valfrihetssystem för behandling av grå starr i Skåne Ordförandens

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016

Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016 LOV 2016-11-15 1 (6) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016 Totalt fanns i april 2016 1.151 stycken vårdcentraler

Läs mer

Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne

Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Vad ska jag prata om? Olika institutionella ramar, olika historik Olika modeller

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Antagande av leverantör - upphandling av specialiserad kirurgi i öppenvård i Stockholms län

Antagande av leverantör - upphandling av specialiserad kirurgi i öppenvård i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-21 1 (5) HSN 2017-0619 Handläggare: Susanna Stål Karlström Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-09-28 Antagande av leverantör - upphandling av specialiserad

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017

Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017 LOV 2017-04-18 1 (6) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010

Läs mer

Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge

Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge LOV 2016-05-09 1 (5) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge april 2016 Totalt fanns i april 2016 1.154 stycken vårdcentraler inom primärvård,

Läs mer

Sammanfattning 2014:5. Transaktionskostnaderna i centrum vid bedömning av förutsättningarna för utkontraktering

Sammanfattning 2014:5. Transaktionskostnaderna i centrum vid bedömning av förutsättningarna för utkontraktering 00 Sammanfattning Hälso- och sjukvården i Sverige har lång tradition av offentligt huvudmannaskap. Det gäller såväl finansiering som utförande av vårdtjänster. Medan den offentliga finansieringen varit

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement Värdebaserad ersättning som verktyg för innovation och effektivitetsutveckling? CKU 2013-12-10 Johan Mesterton, 1 Vad är värde i sjukvården? Varför utvecklas inte sjukvården som andra sektorer? Vad vill

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

PM 2017:3. Första linjens vård. Likheter och skillnader i kontaktmönster mellan olika grupper

PM 2017:3. Första linjens vård. Likheter och skillnader i kontaktmönster mellan olika grupper PM 2017:3 Första linjens vård Likheter och skillnader i kontaktmönster mellan olika grupper Vårdanalys PM-serie Myndigheten för vård- och omsorgsanalys produkter redovisas i olika serier. Vårdanalys analyser,

Läs mer

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdvalsnätverket 19 september 2012 Rapporten innehåll - Tre delar: - Kartläggning

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011

Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011 Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Problem i primärvården före vårdval Vad har vårdval gett? Kvarstående utmaningar

Läs mer

Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval specialiserad urologi.

Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval specialiserad urologi. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-14 1 (6) HSN 2016-0778 Handläggare: Åsa Hertzberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p [xx] Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval

Läs mer

Bättre tillgänglighet, kapade köer och mer vård för pengarna. Privata vårdgivare gör skillnad i sjukvården

Bättre tillgänglighet, kapade köer och mer vård för pengarna. Privata vårdgivare gör skillnad i sjukvården Bättre tillgänglighet, kapade köer och mer vård för pengarna Privata vårdgivare gör skillnad i sjukvården Juni 2014 2 Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning 7 Privata vårdgivare gör skillnad i svensk

Läs mer

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-14 1 (5) HSN 1109-0965 Handläggare: Irma Johansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 3 Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad

Läs mer

Välkommen till KEFU seminarium. Vårdval hur blev det? 3 oktober 2013

Välkommen till KEFU seminarium. Vårdval hur blev det? 3 oktober 2013 Välkommen till KEFU seminarium Vårdval hur blev det? 3 oktober 2013 Agenda Översikt av studier inom Vinnvårdsprojekt m fl (Anders Anell) Presentation av aktuell avhandling (Anna H Glenngård) Presentation

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Detta är NYSAM Vad är vårdkonsumtion? Varför studera vårdkonsumtion utifrån individperspektivet?

Detta är NYSAM Vad är vårdkonsumtion? Varför studera vårdkonsumtion utifrån individperspektivet? Detta är NYSAM Vad är vårdkonsumtion? Varför studera vårdkonsumtion utifrån individperspektivet? Konsument Vårdkonsumtionsmodell MottagarnivåM Vem vill veta vad? Varför individdata? Vem är konsumenten?

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Förfrågningsunderlag för vårdval ortopedi och vårdval handkirurgi

Förfrågningsunderlag för vårdval ortopedi och vårdval handkirurgi Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-05-14 1 (6) HSN 1204-0539 Handläggare: Tore Broström Ewa Dagergård Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-06-18, p 4 Förfrågningsunderlag för vårdval ortopedi

Läs mer

Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar

Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar Vårdval, tillgänglighet & HSAN-anmälningar 27 oktober 2008 Rapport om vårdval, tillgänglighet och HSAN-anmälningar inom primärvården 2007/2008 Rapport Svenskt Näringsliv Rapporten framtagen av Sanocore

Läs mer

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg Det varierar! Översikt ersättning inom vårdval ffa primärvården Lagen om valfrihetssystem

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4 Enkätens disposition A. Inledande frågor 2 1. Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3 B. Frågor om patientlagen 4 1. Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter

Läs mer

Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen

Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen www.vgregion.se/vgprimarvard Rose-Marie Nyborg Enhetschef Vårdvalsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götalandsregionen 1,6 miljoner invånare

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Vårdkonsumtion. Rolf Forsman chefcontroller

Vårdkonsumtion. Rolf Forsman chefcontroller Vårdkonsumtion Vårdkonsumtion - vårdtillfällen Vårdkonsumtion 2005 Antal vårdtillfällen per 1000 inv alla specialiteter Uppsala Jämtland Blekinge US US US Eget Summa köpt Halland Västra Götaland Halland

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mitra Nordén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-16 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 20 1 (4) HSN 1501-0136 Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl.

Läs mer

Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm

Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm Del 2: Tillgänglighet och konsumtionsmönster Cecilia Dahlgren Hilja Brorsson Sofia Sveréus Clas Rehnberg Institutionen för lärande, informatik, management

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska

Läs mer

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center Sveus konferens 25 november 2014 Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center 1 Erfarenheter från ett värdebaserat ersättningssystem inom vårdval ryggkirurgi i SLL SVEUS 2014 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015 Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet Pensionärsråd 20 februari 2015 Bakgrund Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, för patientens bästa

Läs mer

VG PRIMÄRVÅRD I FÖRHÅLLANDE TILL RIKSREVISIONENS RAPPORT PRIMÄRVÅRDENS STYRNING EFTER BEHOV ELLER EFTERFRÅGAN?

VG PRIMÄRVÅRD I FÖRHÅLLANDE TILL RIKSREVISIONENS RAPPORT PRIMÄRVÅRDENS STYRNING EFTER BEHOV ELLER EFTERFRÅGAN? VG PRIMÄRVÅRD I FÖRHÅLLANDE TILL RIKSREVISIONENS RAPPORT PRIMÄRVÅRDENS STYRNING EFTER BEHOV ELLER EFTERFRÅGAN? Hälso- och sjukvårdsavdelningen: Vårdvalsenheten/Område Uppföljning och Analys VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Datum 2014-10-15 1 (5) Behovsbedömning Öron-Näs och Halsmottagning (ÖNH) i Skåne Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag 2014 Hälso- och sjukvårdsnämndens

Läs mer

Regelbok för specialiserad öron- näsa- halssjukvård i öppenvård

Regelbok för specialiserad öron- näsa- halssjukvård i öppenvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 P 4 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-04-18 HSN 1101-0071 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad öron- näsa- halssjukvård

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Erfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen

Erfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen Erfarenheter från användning av ACG i Västra Götalandsregionen ACG Användarforum 2011-01-18 Lars Björkman Analysenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen Vårdvalet i Västra Götaland VG Primärvård Introduktion

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska bl.a. utreda

Läs mer

Vårdval och jämlik vård inom primärvården

Vårdval och jämlik vård inom primärvården Rapport 2015:6 Vårdval och jämlik vård inom primärvården En jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten

Läs mer

Regionbildning från ett vårdperspektiv

Regionbildning från ett vårdperspektiv Regionbildning från ett vårdperspektiv Karlskrona 21 februari 2014 Göran Stiernstedt Framtidens utmaningar Finansiering Effektivitet kvalitet - kostnader Patientmakt - valfrihet Jämlikhet IT Framtidens

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård

Läs mer

Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28

Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28 Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28 Sverige är väl bemannat med läkare Antal läkare per tusen invånare

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

Hälsoval Jämtlands län

Hälsoval Jämtlands län Hälsoval Jämtlands län - ökar patientens valfrihet och inflytande i vården Varför hälsoval? Obligatoriskt för landstingen att från och med 2010 införa valfrihetssystem (vårdval) i primärvården. Lagen om

Läs mer

jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder

jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder Rapport 2014:11 Vården ur patienternas perspektiv jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder Resultat från The Commonwealth Fund 2014 International Health Policy Survey Citera gärna ur Vårdanalys rapporter,

Läs mer

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243

Läs mer

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Gäller från 1 januari 2003 Foldern innehåller information om: Utökade valmöjligheter att välja vård och behandling inom sjukvården... 3 Vad innebär möjligheten

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (6) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-04-24 P 14 Handläggare: Andreas Falk Förslag till förfrågningsunderlag - upphandling av integrerad psykiatri och beroendevård på

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 11 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Catharina Johansson Marite Sandström Förslag att upphandla basgeriatrisk vård Ärendebeskrivning Ärendet

Läs mer

VERKSAMHETSÅRET 2010

VERKSAMHETSÅRET 2010 1 VERKSAMHETSÅRET 2010 Produktionsutskottet 22 februari 2011 SLL Ekonomi och finans 2 Highlights Vårdproducenternas resultat var 586 mkr vilket är 400 mkr högre än budget, vilken var 186 mkr. Den positiva

Läs mer

Kommunala pensionärsrådet Gävle kommun

Kommunala pensionärsrådet Gävle kommun 2010 04 20 Kommunala pensionärsrådet Gävle kommun 2010-05-19 1 Aktuella ansökningar Hofors (Åsas Bemanning vi väntar på kompletterande uppgifter) Gävle (Praktikertjänst, planerad driftstart den 1/9) Hudiksvall

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Vårdval i primärvården. Jämförelse av uppdrag,

Vårdval i primärvården. Jämförelse av uppdrag, Vårdval i primärvården Jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar Vårdval i primärvården Jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar Upplysningar om innehållet:

Läs mer

Vården ur befolkningens perspektiv 2016

Vården ur befolkningens perspektiv 2016 PM 2016:5 Vården ur befolkningens perspektiv 2016 en jämförelse mellan Sverige och tio andra länder Citera gärna ur Vårdanalys publikationer, men ange alltid källa. Promemorian finns även publicerad på

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:15

Regeringens proposition 2014/15:15 Regeringens proposition 2014/15:15 Upphävande av kravet på vårdvalssystem i primärvården Prop. 2014/15:15 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 november 2014 Stefan Löfven

Läs mer

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges

Läs mer

Uppföljning av Vårdval Stockholm år Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:6. På uppdrag av Stockholms läns landsting

Uppföljning av Vårdval Stockholm år Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:6. På uppdrag av Stockholms läns landsting Uppföljning av Vårdval Stockholm år 2008 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:6 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009

Läs mer

Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om God tillgänglighet till vård och omsorg i Stockholm

Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om God tillgänglighet till vård och omsorg i Stockholm Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (4) HSN 2017-0302 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna

Läs mer

Konsekvenser av vårdval i specialistvården

Konsekvenser av vårdval i specialistvården Konsekvenser av vårdval i specialistvården Slutrapport till Socialdepartementet Dnr. S2013/7687/FS 2014-03-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Metodik för studien... 2 Resultat... 3 Förslag till nästa

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod v.35-39 2010 Resultat redovisat Februari 2011 Ansvarig projektledare Jenny Roxenius

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Särskilt avtal avseende behandling med intravitreala läkemedelsinjektioner vid S:t Eriks Ögonsjukhus

Särskilt avtal avseende behandling med intravitreala läkemedelsinjektioner vid S:t Eriks Ögonsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-15 1 (2) HSN 1506-0814 Handläggare: Piret Kaaman-Lepisk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 12 Särskilt avtal avseende behandling med intravitreala

Läs mer

jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder

jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder Rapport 2014:11 Vården ur patienternas perspektiv jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder Resultat från The Commonwealth Fund 2014 International Health Policy Survey Citera gärna ur Vårdanalys rapporter,

Läs mer

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ortopedkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer