Sveus konferens 25 november Jonas Wohlin, IVBAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveus konferens 25 november 2014. Jonas Wohlin, IVBAR"

Transkript

1 Sveus konferens 25 november 2014 Jonas Wohlin, IVBAR 1

2 Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården

3 Agenda Utmaningar med sjukvårdens lednings- och styrsystem Hur kan Sveus möjliggöra värdebaserad ledning och styrning? Inblick i Sveus arbete till dags dato Sammanfattning och vision för framtiden 3

4 Vi har bra system för att mäta produktivitet men det är svårt att mäta värde (effektivitet) Vårdprocess Vårdkontakt

5 Två utmaningar med värdebaserad uppföljning idag 1) Avsaknad av definitioner, metoder och system, exempel: Definitioner, t ex patientrelevanta hälsoutfall för olika patientgrupper Metoder och system för att mäta kostnader genom en vårdprocess Metoder för att justera mätresultat utifrån behandlade patienters förutsättningar 2) Fragmenterad datatillgänglighet, exempel: Typ av information Informationskälla och nivå Sjukhus Landsting KPP DRG PAS SCB FK Nationell Kvalitets register Läkemedelsregistret Dödsorsaksregistret Patientens egenskaper/ förutsättningar Behandlingsprocess ü ü ü ü ü ü ü ü Kostnader ü ü ü ü Hälsoutfall ü ü ü ü

6 Nuvarande ersättningssystem kan motverka värdebaserad vård Vårdkontakt Vårdkontakt pga komplikation Vårdprocess

7 Vägen till värdebaserad ledning och styrning av vården Definitioner & normer Hur delas patienterna upp i grupper med liknande behov? Hur ska respektive grupp behandlas (ofta fokus idag)? Vad vill vi uppnå (hälsoutfall och kostnader) och hur ska vi mäta det? Möjliggör Uppföljning Vilka patienter behandlade vi? Hur behandlade vi dem? Vad uppnådde vi (hälsoutfall och kostnader)? Möjliggör Ansvarsutkrävning (konsekvenser) Ersättningssystem som möjliggör och stimulerar värde Prestationsuppföljning från ledning som fokuserar på värde Publicering av resultat (tex öppna jämförelser) Möjligheter till verksamhetsutveckling, autonomi etc.

8 Agenda Utmaningar med sjukvårdens lednings- och styrsystem Hur kan Sveus möjliggöra värdebaserad ledning och styrning? Inblick i Sveus arbete till dags dato Sammanfattning och vision för framtiden 8

9 Sveus är ett brett samarbete som involverar mer än 50 organisationer Represen tant Höft & knä Rygg Förlossning Obesitaskirurgi Stroke Diabetes Osteoporos Landsting LTD RS SLL VGR LTD RS SLL VGR ÖG JLL LTD RS SLL VGR ÖG LTD RS SLL VGR JLL LTD RS SLL VGR ÖG JLL LTD RS SLL VGR LTD RS SLL VGR ÖG Specialist -förening Svensk Ortopedisk Förening Svensk Ryggkirurgisk förening Svensk Förening för Obestetrik & Gynekologi Svensk Barnmorskeförening Barnläkarföreningen Svensk förening för anestesi & intensivvård Dietisternas Riksförbund Svensk Förening för Obesitaskirurgi Svensk förening för rehabilititeringsmedicin Sjukgymnastförbundet Arbetsterapeutförbundet Svenska Neorlogföreningen Svensk Geriatrisk förening Svensk förening för Diabetologi Svensk förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Dietisternas riksförbund Svenska Osteoporossällskapet Kvalitetsregister SHPR SKPR BOAregistret SWESPINE Graviditetsregistret PNQ MFR SOReg Riks-Stroke WebRehab NDR Patientförening Reumatikerförbundet tillfrågat Överviktigas riksförbund tillfrågat Strokeriksförbundet Svenska Diabetesförbun det Riksföreningen för osteoporotiker

10 Sveus ska arbeta fram uppföljnings- och ersättningssystem för 8 patientgrupper För vardera av våra patientgrupper. definierar vi element i värdebaserad ledning och styrning Patientgrupp Ryggsmärta (kirurgi) Stroke Diabetes Osteoporos Obesitas (kirurgi) Artros (THR/TKR) Förlossning Bröstcancer Totalt Årlig samhällbörda SEK Miljarder ~35 ~18 ~16 ESTIMAT ~15 ~15 ~12 ~3 ~2 ~120 Definitioner & normer Möjliggör Uppföljning Möjliggör Ansvarsutkrävning (konsekvenser) Källa: SVEUS Förstudie; SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) 1995 (översikt ryggsmärtor omräknat till 2014 år penningvärde); SBU 2003 för Obesitas; Schmidt A, Husberg M och Berntfors L. Samhällsekonomiska kostnader för reumatiska sjukdomar

11 Sveus är ett forskningsprojekt uppdelat i 12 delprojekt

12 Utvecklingsgrupperna arbetar fram definitioner och mätmetoder som ligger till grund för nya uppföljnings- och ersättningssystem Detaljerad uppdelning av patienter i grupper och subgrupper Framtagande av definitioner och mätmetoder för respektive grupp Patientrelevanta hälsoutfall och andra nyckeltal Algoritmer för att identifiera vilka aktiviteter som hör till vårdprocess Algoritmer för justering av mätresultat utifrån behandlade patienters förutsättningar Rekommendationer kring fokus på ansvarsutkrävning (utöver hälsa och kostnader) Regelböcker för uppföljnings- och ersättningssystem Rapporteringsanvisningar Algoritmer Benchmarkingrapporter och vetenskapliga publikationer Principer och nivåer för ersättning

13 genom att kombinera datakällor med regelböcker möjliggörs värdebaserad uppföljning Genom att kombinera olika datakällor och Sveus regelböcker kan vi följa upp t ex: Landsting PAS PAS PAS Kvalitetsregister Quality Quality registries registries Försäkringskassan SCB Tjänsteplattform Regelböcker uppföljning SVEUS Landsting n Regelböcker ersättning GUI/XML Beställar organisation n Vilka patienter behandlade vi? Medicinska och demografiska förutsättningar Hur behandlade vi dem? Följsamhet till riktlinjer Kostnader Vad uppnådde vi? Hälsoutfall Behandlingstid mm.. Hur förhåller sig vår resursåtgång och våra resultat till andra? Givet vår patientgrupps förutsättningar

14 samt intelligent ansvarsutkrävning Genom att kombinera olika datakällor och Sveus regelböcker.. Möjliggörs ansvarsutkrävning Landsting PAS PAS PAS Kvalitetsregister Quality Quality registries registries Försäkringskassan SCB Tjänsteplattform Regelböcker uppföljning SVEUS Landsting n Regelböcker ersättning GUI/XML Beställar organisation n Värdebaserade ersättningsystem med syfte att Möjliggöra (inte hindra) till innovation och ökat patientvärde Stimulera till innovation och ökat patientvärde T.ex. vårdepisodersättningssystem.. Prestationsuppföljning från ledning med fokuserar på värde Publicering av data

15 Djupdykning vårdepisodersättningssystem Vårdprocess Vårdkontakt Vårdkontakt pga komplikation 1) Paketpris inkl. komplikationsgaranti 2) Individjustering 3) Resultatjustering

16 Hur hänger allt ihop? Internationellt Organisation Syfte/roll Samordnar hälsoutfallsmått internationellt >20 nyckeltal/patientgrupp: Riskfaktorer, utfall Benchmarking internationell Behov av samordning Nationellt Vårdgivare Värdebaserad ledning och styrning i Sverige >40 nyckeltal/patientgrupp Riskfaktorer, utfall, kostnader, process Uppföljning över vårdgivargränser Case-mixjustering Benchmarking inom Sverige (Skandinavien?) Bedriva värdebaserad vård >100 mått Utfall, kostnader, process Möjlighet att följa vården mellan vårdgivare Samma patientgrupper & utfallsmått Samma patientgrupper & nyckeltal

17 Djupdykning exempel på utmaningar i arbetet Att definiera patientrelevanta hälsoutfall Att identifiera vilka vårdkontakter som är relaterade till en vårdepisod Gruppering via algoritmer (Sveus) Gruppering via vårdgivarens inmatning (Hälsoärende/process-ID) I framtiden behövs en kombination Att kostnadssätta vårdepisoden i uppföljningssystemet (granularitet vs jämförbarhet) Antal enheter (tex antal läkarbesök, sköterskebesk, vårddygn etc.) DRG-poäng (Socialstyrelsen eller lokala) KPP (genomsnittligt i landet eller faktiskt per vårdkontakt) Att sambearbeta data mellan vårdgivare och myndigheter Sekretessgränser mellan vårdgivare (löses förhoppningsvis genom SOU 2011:13) Sekretessgränser mellan sjukvårdshuvudmän och Försäkringskassan respektive SCB (löses förhoppningsvis genom ändrade förordningar, alternativt aggregerad data)

18 Sveus Tidsplan Arbetsplan, fullteam Arbetsplan, halvteam (lägre kapacitet) Osäkerhet (datakvalitet/synk.) Aktivitet j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m Förstudie Förberedande data mgmt 1) Höft/knä v. 2 2) Rygg v. 2 3) Förlossning 4) Obesitaskirurgi 5) Stroke 6) Diabetes 7) Osteoporos 8) Bröstcancer 9) Driftsättning 10) Sjukskrivning & socioekonomi 11) Övergång i förvaltning 12) Vårdområdesanalys OUT 24/

19 Sveus övergång i förvaltning Sveus planerat att övergå i förvaltningsorganisation under 2016 Projektgrupp med deltagande landsting leds av Anneth Lundahl i Västra Götalandsregionen Exempel på delar i uppdragsbeskrivningen: Fortsatt gemensam förvaltning och utveckling Harmonisering med andra nationella och lokala funktioner Fortsatt nära samverkan med professionen och patientföreningar Nya diagnosområden ska kunna tillkomma över tid Fler landsting ska kunna tillkomma över tid 19

20 Agenda Utmaningar med sjukvårdens lednings- och styrsystem Hur kan Sveus möjliggöra värdebaserad ledning och styrning? Inblick i Sveus arbete till dags dato Förlossning (pågående utvecklingsarbete) Ryggkirurgi (ersättningssystem i drift i Stockholm) Sammanfattning och vision för framtiden 20

21 Förlossning Utvecklings- och referensgruppens sammansättning Utvecklingsgrupp Person Organisation Roll Isis Amer-Wåhlin SLL Projektledare/koordinatorer Johan Mesterton IVBAR Projektledare/koordinatorer Niclas Grahm IVBAR Projektledare/koordinatorer Marianne Weichselbraun SBF Specialitetsförening Olof Stephansson Graviditetsregistret Kvalitetsregister Stellan Håkansson SNQ Kvalitetsregister Mats Fernström SoS Kompetens inom DRG/ersättningssystem Sissel Saltvedt SLL/SFOG Landstingsrepresentant/specialitetsförening Lars Ladfors VGR/SFOG Landstingsrepresentant/specialitetsförening Monica Lilja Region Skåne Landstingsrepresentant Lena Bäck Jämtland Landstingsrepresentant Elena Bräne SLL Landstingsrepresentant Meg Wigmo LiÖ Landstingsrepresentant Anna Ekenberg Abreu LUL Landstingsrepresentant Referensgrupp Person Organisation Roll Boubou Hallberg BLF Specialitetsföreningar Anette Hein SFAI Specialitetsföreningar Karin Gottvall MFR Nationellt register Karin Pihl SFOG Kodningsexpert Karin Källen MFR/PRS Epidemiologi/statistik Lis Munk Vårdförbundet Kvalitetsindikatorer Catharina Zätterström SBF Samordningsbarnmorska SLL Elisabeth Storck Lindholm SFOG Riks-MÖL

22 Förlossning Inblick i arbetet Arbetsmaterial Förlossningsvården..Översikt.och. patientgrupper.. Arbetsmaterial Även%andel%infektioner%varierar% Lägst andel infektioner i Linköping, Falun och Östersund PRELIMINÄR Översikt (Sverige) Volym Antal (tusen) Modul 6 Förtidsbörd 5 Primärvård Specialiserad vård Sjukvårdskostnader SEK (miljarder) 2012 Arbetsmaterial 3.1 Hur$ser$vårdkedjan$ut$idag?$ Typiska karaktäristika Utveckling volym Antal (tusen) Mödrahälsovård Flerbörd Förlossningstillfälle Förhöjd risk för kejsarsnitt Eftervård och lång vårdtid Omföderskor utan 2 tidigare kejsarsnitt Spec-MVC 1 Stor risk för neonatalvård Förhöjd risk för kejsarsnitt Patientgrupper Mödrahälsovårdsbesök inkl. ultraljud 4 Ej huvudbjudning (moduler) Omföderskor med 3 tidigare kejsarsnitt Barnavårdscentral Förhöjd risk för kejsarsnitt Efterbesök MHV Arbetsmaterial Gruppen med lägst förväntade kostnader och komplikationsrisk Återbesök/- Förlossning BB inläggningar % 111 Majoriteten av komplikationer och resurser är kända vid 12 v efter förlossningen Utvalda'nyckeltal'för'dagens'presentation' Förstföderskor Akut Längre vårdtid och högre risk för Intensivvård antenatalvård komplikationer än omföderskor Svenskt neonatalt Behandlingsmetoder kvalitetsregister Neonatalvård samlar in data kring Källa: Patientadministrativa system, SKLs KPP-databas och Medicinska födelseregistret resurser och utfall 1 Förlossningssätt Vårdepisodens fas Vårdaktivitet i inom neonatalvården normal -förloppet Vårdaktivitet som avviker Organisation av MHV från normal -förloppet Hälsoutfall/PUOHs och möjlighet att följa den skiljer sig mellan landsting 2 Bristningar 3 4 Infektioner Blödningar 5 APGAR<7 vid 5 min Resursåtgång/kostnader 6 Vårdtid vid förlossningstillfället 7 Antal återbesök inom 12v Andel infektioner, Procent Andel infektioner per vårdgivare och avvikelse från övriga vårdgivare Procent, 2011 och ,3 5,2 5,2 5,4 5,4 6 4,7 4,4 4,6 4,4 4,4 4,5 4,3 4,6 4,4 4,5 4,6 4,4 4,6 4,7 5,0 4,7 4,9 4,2 4,5 4,5 4,4 4,4 4,6 4,4 3,9 4,1 4,4 4,4 3,9 4,0 3,3 3,4 4 2,9 Sammanfattande)bild)av)metoder)och)resurser) 2,5 2,8 2 JLL ÖST LIO LIN LIO NOR Kejsarsnitt Avvikelse* LTD FAL LUL AKA RS HEL Instrumentell vaginal Avvikelse* RS KRI RS SUS RS YST SLL BBS Arbetsmaterial Icke-instrumentell Avvikelse* Avvikelse från övriga 0 JLL ÖST -0,5-0,2 0,5 0,0 0,2 vårdgivare, LIO LIN -1,0 0,5-0,2-0,4 Log-odds LIO NOR -0,2 0,0-0,2 Möjligt -1 LTD FAL Sammanfattande)bild)av)hälsoutfall) - 0,4-0,3 samband LUL AKA - 0,2 0,0-0,3 1,4 mellan RS HEL 0,0 0,2-0,0-0,5 vårdtid och RS KRI - 0,3-0,5 Not: Justerat RS för SUS ålder, BMI, född -0,2 utanför EU, prematuritet, flerbörd, 0,0 fosterläge, tidigare - - Observerat återbesök? kejsarsnitt, RS förstföderska, YST komplikationer 0,3 under graviditeten och 0,2 Bristning samsjuklighet. -0,3 Infektion Blödning -1,0 APGAR<7, 5min Predicerat Infektion definierat SLL BBS som kod N71, O859, N30, O862, O860, O863, Avvikelse* O864, O868 eller - Avvikelse* -0,4 Avvikelse* -0,2 Avvikelse* Y959 inom SLL 84 dagar DAN från inskrivning förlossning. 95 % K.I. 0,4 - -0,2 0,2 Källa: Patientadministrativa SLL KSH system, SCB och MFR 0,0 0,3-0,2 0,0-0,2 SLL KSS JLL ÖST 0,2 0,3-0,3-0,4-0,5 SLL SÖD 0,3 LIO LIN 0,2-0,2-0,5 0,0-0,4 0,4 0,4 SLL SÖS 0,3 LIO NOR 0,0 0,4-0,2-0,5 0,5 VGR BOR -0,2 LTD FAL - 0,0-0,5 0,2-0,4 0,3 VGR NÄL - LUL AKA -0,2 0,2 0,0-0,20,5-0,5 0,3 VGR SKA -0,2 RS HEL 0,0 0,0-0,2 0,0 - - VGR SMÖL - RS -0,7 KRI -0,4 0,3-0,3-0,3 VGR SÖST -0,2 RS SUS -0,3 0,3 0,0 - -0,4 0,0 RS YST - -0,3 0,2 SLL BBS -0,2 *Avvikelse anges i log-odds SLL DAN 0,2-0,2 Källa: Patientadministrativa system, SLL Medicinska KSH födelseregistret, 0,0 SCB 0,6 0,0 SLL KSS 0,0 0,3 0,0 SLL SÖD - SLL SÖS 0,3-0,3-0,3 VGR BOR 0,3 - -0,4-0,2 VGR NÄL 0,0 0,2 0,0 VGR SKA 0,3 - -0,3 0,0 VGR SMÖL 0,0 0,0 0,3-0,5 VGR SÖST 0,2 0,2 0,0 *Avvikelse anges i log-odds Källa: Patientadministrativa system, Medicinska födelseregistret, SCB SLL DAN SLL KSH SLL KSS SLL SÖD SLL SÖS Vårdtid Dygn Arbetsmaterial VGR BOR VGR NÄL Återbesök Antal VGR SKA VGR SMÖL VGR SÖST LIO uppvisar en lägre frekvens av oönskade händelser. I SLL finns en tendens till något högre andel oönskade händelser.

23 Djupdykning uppföljningssystem - Överblick i sjukvårdssystemet Färger och symboler visar status patientgrupp och nyckeltalstyp

24 Förlossning Djupdykning uppföljningssystem - Överblick förlossningsvård Färger och symboler visar status för per nyckeltalsgrupp och vårdgivare

25 Förlossning Djupdykning uppföljningssystem - Analys av en enskild vårdgivare Jmf nyckeltal med andra vårdgivare och mitt förväntade värde

26 Djupdykning uppföljningssystem - Ett nyckeltal över tid Samt se utvecklingen över tid

27 Djupdykning uppföljningssystem - starta ett förbättringsprojekt Jag kan när som helst initiera ett förbättringsprojekt för ett eller flera nyckeltal och sedan följa utvecklingen över tid - Case-mixjusterat - Jämfört med andra

28 Djupdykning uppföljningssystem - Följ upp samtliga förbättringsprojekt En översikts-vy ger automatiserad uppföljning och överblick över samtliga förbättringsprojekt och deras status

29 Ryggkirurgi SLL Djupdykning ersättningssystem LIVE DEMO

30 Agenda Utmaningar med sjukvårdens lednings- och styrsystem Hur kan Sveus möjliggöra värdebaserad ledning och styrning? Inblick i Sveus arbete till dags dato Sammanfattning och vision för framtiden 30

31 Sammanfattning Framgångsfaktorer Nära samverkan mellan organisationer, professionsgrupper och patientföreningar Mod och uthållighet! Utmaningar Juridiska begränsningar i hur data får sambearbetas Tekniska begränsningar i hur data kan samlas in Behov av nationell samverkan 1. Definitioner av patientgrupper och några gemensamma nyckeltal 2. Införande av hälsoärende för att förstå vårdprocesser 3. Säkerställa att lagstiftning stödjer nödvändig analys (SOU 2011:13) 4. Investering i våra fantastiska KPP-systemen och harmonisering av dessa Vision Sjukvård med patienten i centrum på riktigt

32 Tack! Jonas Wohlin

www.vbhc.dk Konference om Værdi for Patienten Med Professor Michael E. Porter, Harvard Business School

www.vbhc.dk Konference om Værdi for Patienten Med Professor Michael E. Porter, Harvard Business School www.vbhc.dk Konference om Værdi for Patienten Med Professor Michael E. Porter, Harvard Business School Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården National collaboration

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 2015-05 Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement Värdebaserad ersättning som verktyg för innovation och effektivitetsutveckling? CKU 2013-12-10 Johan Mesterton, 1 Vad är värde i sjukvården? Varför utvecklas inte sjukvården som andra sektorer? Vad vill

Läs mer

Ersättningsmodeller som stimulerar innovation. Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet

Ersättningsmodeller som stimulerar innovation. Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet Ersättningsmodeller som stimulerar innovation Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet 1 SNS-rapport publicerad april 2014 Syfte och innehåll Vilka olika modeller finns? Hur ersätts vården i Sverige

Läs mer

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center Sveus konferens 25 november 2014 Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center 1 Erfarenheter från ett värdebaserat ersättningssystem inom vårdval ryggkirurgi i SLL SVEUS 2014 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center

Läs mer

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Värdebaserad vård Kvalitetsregister i ledning och styrning Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Huvudbudskap Värdebaserad vård - en styrmodell för kvalitet Målet - att skapa värde

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 2015-05 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem 2015-10 Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem 2015-10 Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm.

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm. Våga väga Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm Våga väga På Danderyds sjukhus sedan september 2006, i Södertälje,

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

Gör sjukhusen framsteg?

Gör sjukhusen framsteg? Gör sjukhusen framsteg? skillnader i resurser och kvalitet KOSTNAD PER PATIENT ÅREN 2007-2011 Gör sjukhusen framsteg? 1 KOSTNAD PER PATIENT ÅREN 2007-2011 2 Förord Den här rapporten ger inte svaren på

Läs mer

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Marie Carlsson Fagerberg, överläkare, doktorand Karin Källén, reproduktionsepidemiolog, docent, Handledare Middelfart 1 november 2013 VÄXJÖ HALMSTAD KARLSKRONA

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Susanna Lagersten programchef QRC Coachingakademi www.qrcstockholm.org Kvalitetsregistersatsningen Effektmål - Vid utgången av

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 Innehållsförteckning Summarisk rapport för verksamhetsåret 2012 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 5 Verksamhetsåret 2012 5 Obstetrisk verksamhet 6 2012:22 Erbjuds

Läs mer

Sveus konferens 25 november 2014. Tobias Wirén, Capio S:t Görans Sjukhus

Sveus konferens 25 november 2014. Tobias Wirén, Capio S:t Görans Sjukhus Sveus konferens 25 november 2014 Tobias Wirén, Capio S:t Görans Sjukhus 1 VÄRDEBASERAD ERSÄTTNING ERFARENHETER FRÅN VÅRDVAL HÖFT- OCH KNÄLEDSPLASTIKER MÅSTE MAN VARA EINSTEIN FÖR ATT KLARA AV DET.? Tobias

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra hjälp och vård i samband

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Första året med Bristningsregistret BR

Första året med Bristningsregistret BR Första året med Bristningsregistret BR Efter tre års utveckling finns nu ett fungerande Bristningsregister. Ännu har i huvudsak sfinkterskador registrerats. Registret är designat för att man även ska kunna

Läs mer

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering

Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering 1 (10) Särskilda vårdfrågor Individuella vårdärenden Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering - rapporteringsanvisning

Läs mer

DRG och dess användningsområden

DRG och dess användningsområden DRG och dess användningsområden Användningsområden i Södra Sjukvårdsregionen Bo Attner Chefsekonom Södra Regionvårdsnämnden Ordförande i DRG-Rådet i södra sjukvårdsregionen (1993- Repr för S:a sjukvårdsregionen

Läs mer

Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014

Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014 Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014 Återrapport från Gynop-registret Författare: Eva Uustal, registeransvarig bristningsregistret, Universitetssjukhuset Linköping REGISTRET UNDERSTÄLLT

Läs mer

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011) ... Jämtlands Läns Landsting 1(4) Kontaktperson v rdgaranti JLL Marie Norlen Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@jll.se 2012-01-24 LSj1622j2011 Landstingets revisorer Svar på revisorernas granskning angående

Läs mer

Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv

Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv Registercentrum 5 September 2014 2014-07-01 Fast-track Presentationens namn 2 Indikationer Smärta Funktionsnedsättning Nedsatt livskvalitet

Läs mer

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral 1 (15) Avdelningen för Närsjukvård (NSV) Kvinnor-Barn-Asyl Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral Gäller fr o m 2014-01-01 Senast uppdaterad: 2014-03-17 Uppdaterad information

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Prioriteringskonferensen 2013 22 oktober Gävle Fredrik Westander Presentation Landstingserfarenhet från Värmland

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting

Läs mer

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 NKO Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 - Lars Lidgren (ordf.), Lund - Olle Hägg, Göteborg - Johan Kärrholm, Göteborg - K-G Thorngren, Lund - Olle Nilsson, Uppsala - Olle

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

RDK konferens Stockholm 2010

RDK konferens Stockholm 2010 RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Temperaturen på den svenska vården RESULTAT I KORTHET FRÅN ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013

Temperaturen på den svenska vården RESULTAT I KORTHET FRÅN ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013 Temperaturen på den svenska vården RESULTAT I KORTHET FRÅN ÖPPNA JÄMFÖRELSER 213 Hur mår svensk hälso- och sjukvård? Vill du veta hur det står till med den svenska sjukvården? Här presenterar vi kortfattat

Läs mer

Blir vården bättre med artrosregister?

Blir vården bättre med artrosregister? Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

PROGRAM. Bättre beskrivning av vården för utveckling och förbättring! 5 6 maj 2015. Gävle Konserthus. Välkommen till den nationella konferensen

PROGRAM. Bättre beskrivning av vården för utveckling och förbättring! 5 6 maj 2015. Gävle Konserthus. Välkommen till den nationella konferensen PROGRAM Bättre beskrivning av vården för utveckling och förbättring! 5 6 maj 2015 Gävle Konserthus Välkommen till den nationella konferensen Bättre beskrivning av vården för utveckling och förbättring!

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Ersättning i sjukvården

Ersättning i sjukvården Ersättning i sjukvården MODELLER, EFFEKTER, REKOMMENDATIONER PETER LINDGREN SNS FÖRLAG Ersättning i sjukvården Modeller, effekter, rekommendationer peter lindgren sns förlag SNS Förlag Box 5629 114 86

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

Uppsala. Värdegrund. Bra

Uppsala. Värdegrund. Bra Uppsala Värdegrund Vårdkedja och team med olika professioner istället för täta skott mellan vårdnivåer. Kompetensutnyttjande HSL följs bättre med människovärdesprincipen först. Mindre vårdkostnader i längden,

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14 Analys Öppna jämförelser 2012 L a n ds t i n g e t i K a l m a r l ä n Sida: 2 (14) Innehållsförteckning 1 Resultat... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Sammanfattande analys... 3 1.3 Övergripande resultat... 4

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Efter hörande av SLS sektioner har Svensk förening för kirurgi- och allmänmedicin lämnat yttrande.

Efter hörande av SLS sektioner har Svensk förening för kirurgi- och allmänmedicin lämnat yttrande. 2013-08-21 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begreppen vårdprocess och hälsoärende, dnr 4.2.1-30811/2013 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation, som arbetar

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Min vård- och rehabiliteringsplan Detta är en sammanfattning av min vårdtid under vistelsen på strokeenheten/medicinsk rehabilitering och den fortsatta

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård

Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård Nationellt utvecklingsarbete kring valfrihetsinformation i hälso- och sjukvård Sofia Tullberg Projektledare Sveriges Kommuner och Landsting 8 april 2014 kl. 14.00-14.30 Innehållsförteckning Bakgrund Sammanhang,

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013

Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 Innehållsförteckning Summarisk rapport för verksamhetsåret 2013 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 5 Verksamhetsåret 2013 5 Obstetrisk verksamhet 6 2013:21 Erbjuds

Läs mer

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Översikt över de taxekoder som kan användas vid rapportering av öppenvårdsbesök. För de flesta vårdgrenar

Läs mer

Regionrapport 2012 Fostermedicin

Regionrapport 2012 Fostermedicin Regionrapport 2012 Fostermedicin Syfte och mål Den regionala arbetsgruppen för Fostermedicin startade på uppdrag av RMPG Kvinnosjukvård hösten 2009. Gruppens syfte är att göra kvalitetsuppföljning av kvinnoklinikernas

Läs mer