Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem"

Transkript

1 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning

2 Citera gärna ur Sveus rapporter, men ange alltid källa. Rapporten finns även publicerad på Beställning av Sveus tryckta rapporter: Sveus Grafisk design och produktion: Les Creatives Sthlm Tryck: TMG Sthlm, Stockholm 2015 ISBN:

3 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning

4

5 Förord Hälso- och sjukvården har genomgått en omfattande utveckling under de senaste decennierna. Såväl nya behandlingstekniker som utveckling av vårdens organisation har möjliggjort att vi kan bota allt fler och att vi lever längre. Samtidigt står sjukvården inför en rad utmaningar. Det finns stora variationer i såväl arbetsmetoder som medicinska resultat. Vidare ökar sjukvårdskostnaderna snabbare än BNP och inom många områden är brist på personal ett stort problem. Många medarbetare i vården vittnar också om otillräckligt koordinerade vårdkedjor, ineffektivt användande av resurser, patienter som inte får optimal behandling och frustrerade medarbetare. Sveus arbete tar sin utgångspunkt i ramverket värdebaserad vård, som innebär att vårdens övergripande mål är att uppnå så god hälsa som möjligt med de resurser som finns tillgängliga. För att arbeta värdebaserat behöver vården i ökad utsträckning organiseras utifrån patienternas behov, tvärs huvudmannagränser, vårdnivåer och medicinska discipliner. Därtill behöver vårdens ledning och styrning, i form av målsättning, uppföljning, ersättning och stöd till vårdgivarna, skifta fokus från produktivitet till effektivitet. Det innebär ett minskat fokus på mängden vård som produceras, samt ett ökat fokus på patientrelevanta medicinska resultat och kostnaden för att åstadkomma dessa. Vi saknar idag verktyg för att på ett rättvisande sätt mäta vårdens effektivitet och ett huvudsyfte med Sveus är att fram sådana. Därtill arbetar Sveus med utveckling av ersättningssystem utformade för att främja innovation som leder till effektivare arbetssätt. Som ett led i Sveus utvecklingsarbete har analyser utförts på historiska data för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning samt för att utveckla algoritmer till de framtida systemen. Denna rapport presenterar delar av de analyser som utförts inom strokeområdet. Sveus-arbetet är omfattande och bedrivs i samverkan mellan drygt 50 organisationer inklusive specialitetsföreningar, kvalitetsregister, ett flertal patientföreningar och sju landsting/regioner. Vår förhoppning är att arbetet ska skapa nya förutsättningar Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 3

6 Förord för en kostnadseffektiv, patientcentrerad och jämlik vård samt en stimulerande arbetsmiljö för de som arbetar i vården. Stockholm Sveus Styrgrupp Mats Brommels, professor, Karolinska Institutet, Carl- Gustaf Elinder, avdelningschef, Stock holms läns landsting, Elisabet Franson, hälso- och sjukvårdsdirektör, Landstinget Dalarna, Nina Fållbäck-Svensson, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Jämt land Härjedalen, Charlotte Karbassi, stabschef ekonomi, Region Skåne, Mattias Lundbäck, handläggare, Sveriges Kommuner och Landsting, Olle Olsson, handläggare, Sveriges kommuner och landsting, Marie Röllgårdh, chef koncernavdelning Data & Analys, Västra Götalandsregionen, Henning Sand, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Östergötland, Jonas Wohlin, vd, Ivbar, Sven-Arne Åsman, chefscontroller, Landstinget i Uppsala län 4 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

7 Innehåll TABELLFÖRTECKNING 8 FIGURFÖRTECKNING 10 ORDLISTA 13 VÅRDGIVARE FÖRKORTNINGAR 14 SAMMANFATTNING 17 Bakgrund 17 Sjukdomsöversikt 17 Studiens förutsättningar och patientpopulation 18 Resultat och förbättringspotential för strokevården 19 Patientsammansättning 21 Hälsoutfall 21 Resursförbrukning 24 Behandlingsprocess och övriga processmått 25 Explorativ analys av sambandsförhållanden mellan hälsoutfall och resurser 26 Slutsatser och rekommendationer 27 Förbättring av strokevårdens organisation 27 Förbättring av strokevårdens uppföljning 28 RAPPORTENS FÖRFATTARE 29 INTRODUKTION 31 SJUKDOMS- OCH BEHANDLINGSÖVERSIKT Sjukdomsöversikt Patofysiologi Epidemiologi 35 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 5

8 Innehåll 2.2 Översiktlig beskrivning vårdprocess/vårdkedja Pre-hospital fas Akut fas Post-akut och långsiktig fas 40 METOD Datakällor och länkning Landstingens patientadministrativa system (PAS) Riksstroke WebRehab Statistiska centralbyråns befolkningsregister Socialstyrelsens läkemedelsregister Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning Försäkringskassans statistikdatabas (MiDAS) Länkningsprocedur Studiepopulation Patientidentifikation för datauttag Identifikation av studiepopulation Definitioner Vårdepisoden Moduler Patientkaraktäristika (casemix-faktorer) Hälsoutfall Resursåtgång Övriga processmått Explorativ analys av sambandsförhållanden Datakvalitet Registreringsrutiner Registrering av vårdkontakter Registrering av hälsoutfallsmått i Riksstroke Statistiska metoder Observerade utfall och prediktion av enhetens utfall givet casemix Casemix-justerade jämförelser mellan enheter 56 RESULTAT OCH DISKUSSION Patientsammansättning Hälsoutfall Överlevnad och dödlighet Återinsjuknande Patientrapporterad aktivitetsförmåga (ADL och beräknad mrs) Patientrapporterad livskvalitet och allmänt hälsotillstånd 78 6 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

9 Innehåll Patientrapporterad nedstämdhet Patientrapporterade språk- och talsvårigheter Bedömd arbetsförmåga enligt Försäkringskassan Hälsa under vårdepisoden Resursåtgång Slutenvård Öppenvård (specialist- och primärvård) Akuta åtgärder (inom 14 dagar) Kommunal omsorg Stöd och ersättning från Försäkringskassan Övriga processmått Ytterligare slutenvårdsinläggningar och öppenvårdsbesök Läkemedelsuthämtning Patientrapporterad nöjdhet och kvarstående behov Rökstopp Sammanställning 132 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 141 Förbättring av strokevårdens organisation 141 Förbättring av strokevårdens uppföljning 142 REFERENSER 143 APPENDIX A 145 Definition av patientkaraktäristika 145 Definition av hälsoutfall 146 Definition av resurser 147 Definition av övriga processmått 148 Definition av strokerelaterade besök 148 APPENDIX B 149 Övriga analysresultat 149 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 7

10 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattning av epidemiologiska nyckeltal (svensk population) 35 Tabell 2. Åldersjusterad mortalitet för stroke (per invånare) 35 Tabell 3. Förekomst av riskfaktorer innan insjuknandet under 2013, fördelat mellan könen 36 Tabell 4. Beskrivning av moduler 48 Tabell 5. Beskrivning av casemix-faktorer 49 Tabell 6. Diagnoser i slutenvård 52 Tabell 7. Diagnoser i specialiserad öppenvård 53 Tabell 8. Diagnoser i primärvård 53 Tabell 9. Registrering av vårdkontakter i PAS Tabell 10. Registrering av hälsoutfallsmått i Riksstrokes uppföljningsformulär 55 Tabell 11. Antal patienter och matchningsgrad gentemot huvudsakligt kvalitetsregister, Riksstroke 59 Tabell 12. Fördelning över strokesubtyper för Sveus studiepopulation 60 Tabell 13. Diagnosöverensstämmelse mellan PAS och Riksstroke 60 Tabell 14. Demografi och socioekonomi 61 Tabell 15. Hälsostatus vid baseline 62 Tabell 16. Patientrapporterad livskvalitet (utility) enligt EQ-5D, Tabell 17. Andel och antal i arbetsför ålder vid insjuknande, per strokesubtyp 86 Tabell 18. Hjärnblödning efter genomförd trombolys, Tabell 19. Insättning PEG under vårdtiden efter stroke 91 Tabell 20. Översikt ojusterad andel med DVT/PE, trycksår, UVI respektive fraktur efter insjuknande 94 Tabell 21. Andel patienter med akut reperfusionssyftande behandling samt hemikranektomi över tid för samtliga strokesubtyper, i procent 105 Tabell 22. Radiologiska avbildningar under initial inläggning, hjärnblödning och hjärninfarkt 107 Tabell 23. Assistanstimmar under första och andra efter stroke, ojusterade värden Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

11 Tabellförteckning Tabell 24. Översikt andel med nytt besök till läkare, sjuksköterska respektive läkare/ sjuksköterska inom tre månader, ojusterad 121 Tabell 25. Översikt andel rökare vid insjuknande respektive uppföljning (tolv månader efter insjuknande) samt uppgivna rökstopp 131 Tabell 26. Definition av patientkaraktäristika 145 Tabell 27. Definition av hälsoutfall 146 Tabell 28. Definition av resurser 147 Tabell 29. Definition av övriga processmått 148 Tabell 30. Studiepopulation fördelat över vårdgivare 149 Tabell 31. Dödlighet ett år efter hjärnblödning, per landsting, ojusterat 150 Tabell 32. Dödlighet ett år efter hjärninfarkt, per landsting, ojusterat 150 Tabell 33. Dödlighet ett år efter hjärninfarkt, per landsting, ojusterat 150 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 9

12 Figurförteckning Figur Översikt per landsting avseende central hälsoutfalls- och resursmått 20 Figur 1. Åldersspecifik incidens av stroke (per invånare) 36 Figur 2. Strokerelaterade vårdfaser 37 Figur 3. Översiktlig beskrivning av den pre-hospitala fasen i vårdkedjan 38 Figur 4. Översiktlig beskrivning av den akuta fasen i vårdkedjan 40 Figur 5. Översiktlig beskrivning av den post-akuta fasen i vårdkedjan. 42 Figur 6. Länkning av datakällor 45 Figur 7. Schematisk illustration av studiepopulation 47 Figur 8. Exempel på grafisk presentation av observerat och predicerat utfall 56 Figur 9. Exempel på grafisk presentation av vårdgivarjämförelse 57 Figur 10. Andel avlidna första året efter hjärninfarkt, per landsting , ojusterat 63 Figur 11. Andel avlidna första året efter hjärnblödning, per landsting , ojusterat 64 Figur 12. Dödlighet efter hjärninfarkt, ojusterad och justerad, per landsting 66 Figur 13. Dödlighet efter hjärnblödning, ojusterad och justerad, per landsting 67 Figur 14. Dödlighet ett år efter stroke. 68 Figur 15. Dödlighet två år efter stroke 69 Figur 16. Återinsjuknande under första året stroke 71 Figur 17. Återinsjuknande under andra året efter stroke 72 Figur 18. Aktivitetsförmåga andel ADL-oberoende vid insjuknande, tre månader och ett år efter stroke 73 Figur 19. Fördelning aktivitetsförmåga (beräknad mrs) tre respektive tolv månader efter stroke. 74 Figur 20. Beräknad mrs tre månader efter stroke 75 Figur 21. Andel med god aktivitetsförmåga (beräknad mrs 0 2) tre månader efter stroke. 76 Figur 22. Beräknad mrs tolv månader efter stroke 77 Figur 23. Andel med god aktivitetsförmåga (beräknad mrs 0 2) tolv månader efter stroke Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

13 Figurförteckning Figur 24. EQ-5D över tid efter insjuknande i stroke; vid inskrivning, utskrivning respektive uppföljning för åren Figur 25. Andel med gott allmänt hälsotillstånd tre respektive tolv månader efter stroke 81 Figur 26. Andel med rapporterat gott allmänt hälsotillstånd tre månader efter stroke 82 Figur 27. Andel med rapporterat gott allmänt hälsotillstånd tolv månader efter stroke 83 Figur 28. Andel med nedstämdhet tre månader efter stroke 84 Figur 29. Andel med talsvårigheter tre månader efter stroke 85 Figur 30. Andel med bedömt återvunnen arbetsförmåga ett år efter stroke 87 Figur 31. Förändring i grad av sjukskrivning, ett år efter stroke jämfört med månaden före insjuknande 88 Figur 32. Andel med bedömt fullständig arbetsförmåga ett år efter stroke 89 Figur 33. Andel med bedömt fullständig arbetsförmåga två år efter stroke 90 Figur 34. Andel med aspirationspneumoni under första månaden efter stroke 92 Figur 35. Andel med djup ventrombos/lungemboli (DVT/PE) under första året efter stroke, per landsting 95 Figur 36. Andel med urinvägsinfektion (UVI) under första året efter stroke, per landsting 96 Figur 37. Resurskonsumtion i öppen- och slutenvård, ett och två år före respektive ett och två år efter stroke. 97 Figur 38. Resurskonsumtion i öppen- respektive slutenvården 98 Figur 39. Längd på sammanhängande initial slutenvårdsinläggning i dygn 99 Figur 40. Sammanlagd slutenvårdstid under första året efter stroke 100 Figur 41. Sammanlagd slutenvårdstid under andra året efter stroke 101 Figur 42. Resurskonsumtion av specialist- och primärvård per månad under första året efter stroke 102 Figur 43. Sammanlagd öppenvårdskonsumtion under första året efter stroke. 103 Figur 44. Sammanlagd öppenvårdskonsumtion under andra året efter stroke 104 Figur 45. Reperfusionssyftande behandling (trombolys och/eller trombektomi) under , per landsting 106 Figur 46. Genomförd karotisoperation inom 14 respektive 90 dagar efter hjärninfarkt. 108 Figur 47. Andel som nybeviljad hemtjänst under första året efter stroke 109 Figur 48. Förändring i antal beviljade hemtjänsttimmar, året före respektive året efter insjuknande 110 Figur 49. Hemtjänsttimmar under första året efter stroke 111 Figur 50. Hemtjänsttimmar under andra året efter stroke 112 Figur 51. Andel som flyttat in i biståndsbedömt särskilt boende under första året efter stroke 113 Figur 52. Andel som tillbringat hela eller delar av första året efter stroke i biståndsbedömt särskilt boende 114 Figur 53. Andel som tillbringat hela eller delar av andra året efter stroke i biståndsbedömt särskilt boende 115 Figur 54. Antal nettosjukdagar under första året efter stroke 116 Figur 55. Antal nettosjukdagar under andra året efter stroke 117 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 11

14 Figurförteckning Figur 56. Andel med ny slutenvårdsinläggning inom en månad efter utskrivning 119 Figur 57. Andel med nytt besök hos läkare och/eller sjuksköterska inom tre månader 120 Figur 58. Andel med uthämtat blodtryckssänkande läkemedel under första året efter stroke 122 Figur 59. Andel med uthämtat blodtryckssänkande läkemedel före respektive efter stroke 123 Figur 60. Andel med uthämtat antikoagulantialäkemedel under första året efter hjärninfarkt, Figur 61. Andel med uthämtat antikoagulantialäkemedel under första året efter hjärninfarkt 125 Figur 62. Andel nöjda eller mycket nöjda med vården tre månader efter stroke 126 Figur 63. Andel mycket nöjda med vården tre månader efter stroke 127 Figur 64. Andel med helt eller delvis tillgodosedda behov tre månader efter stroke 128 Figur 65. Andel med helt tillgodosedda behov tre månader efter stroke 129 Figur 66. Förändring andel registrerade rökare, vid insjuknande respektive uppföljning tolv månader efter stroke 130 Figur 67a. Region Jämtland Härjedalen. Översikt casemix-justerade hälsoutfall och resurser. 132 Figur 67b. Region Östergötland. Översikt casemix-justerade hälsoutfall och resurser 133 Figur 67c. Landstinget Dalarna. Översikt casemix-justerade hälsoutfall och resurser. 133 Figur 67d. Landstinget i Uppsala län. Översikt casemix-justerade hälsoutfall och resurser 134 Figur 67e. Region Skåne. Översikt casemix-justerade hälsoutfall och resurser 134 Figur 67f. Stockholms läns landsting. Översikt casemix-justerade hälsoutfall och resurser. 135 Figur 67g. Västra Götalandsregionen. Översikt casemix-justerade hälsoutfall och resurser. 135 Figur 68. Casemix-justerad avvikelse i andel avlidna och andel återinsjuknade inom ett år efter stroke 136 Figur 69. Casemix-justerad avvikelse i andel med god aktivitetsförmåga efter tre månader och initial slutenvårdsinläggning 137 Figur 70. Casemix-justerad avvikelse i andel med god aktivitetsförmåga efter ett år och total slutenvårdstid under första året efter stroke 137 Figur 71. Casemix-justerade avvikelse i antal öppenvårdsbesök och slutenvårdsdygn första året efter stroke 138 Figur 72. Casemix-justerad avvikelse i antal hemtjänsttimmar och andel i särskilt boende första året efter stroke 139 Figur 73. Beslutsregel för estimering av andel strokerelaterade specialistöppenvårdsbesök 148 Figur 74. Översikt casemix-justerad avvikelse i resurskonsumtion och hälsoutfall första året efter stroke 151 Figur 75. Spridning av observerade värden avseende resurskonsumtion och hälsoutfall inom respektive landsting Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

15 Ordlista ADL BMI DT FK ICD LtD LUL MiDAS mrs MRT NIHSS PAR PAS PEG PUOH RJH RS RÖ SCB SIP SKL SLL SoS Sveus TIA UL UVI VGR VPL Aktiviteter i Dagligt Liv Body Mass Index Datortomografi Försäkringskassan International Classification of Diseases Landstinget Dalarna Landstinget i Uppsala län Mikrodata för analys av socialförsäkringen, Försäkringskassans statistikdatabas Modified Rankin Scale Magnetresonanstomografi National Institute of Health Stroke Scale Patientregistret Patientadministrativa system Perkutan endoskopisk gastrostomi Potentiellt Undvikbara Oönskade Händelser Region Jämtland Härjedalen Region Skåne Region Östergötland Statistiska centralbyrån Samordnad individuell plan Sveriges Kommuner och Landsting Stockholms läns landsting Socialstyrelsen Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården Transitorisk Ischemisk Attack Ultraljud Urinvägsinfektion Västra Götalandsregionen Vårdplanering Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 13

16 Vårdgivare förkortningar Vårdgivare förkortningar RJH ÖSD RÖ LiM RÖ US RÖ ViN LTD AV LTD FL LTD LV LTD ML LUL AS LUL LE RS HBG RS HLM RS CSK RS LKRA RS SUSL RS SUSM RS TBG RS YST RS ÄHLM SLL DS SLL K Hudd SLL K Solna SLL NTS SLL STS SLL C StG SLL SÖS VGR AL VGR KS Östersunds sjukhus (RJH) Lasarettet i Motala (RÖ) Universitetssjukhuset i Linköping (RÖ) Vrinnevisjukhuset i Norrköping (RÖ) Avesta lasarett (LTD) Falu lasarett (LTD) Ludvika lasarett (LTD) Mora lasarett (LTD) Akademiska sjukhuset (LUL) Lasarettet i Enköping (LUL) Helsingborgs lasarett (RS) Hässleholms sjukhus (RS) Centralsjukhuset Kristianstad (RS) Lasarettet i Landskrona (RS) Skånes Universitetssjukhus Lund (RS) Skånes Universitetssjukhus Malmö (RS) Lasarettet i Trelleborg (RS) Lasarettet i Ystad (RS) Ängelholms sjukhus (RS) Danderyds sjukhus (SLL) Karolinska Huddinge (SLL) Karolinska Solna (SLL) Norrtälje sjukhus (SLL) Södertälje sjukhus (SLL) Capio S:t Görans sjukhus (SLL) Södersjukhuset (SLL) Alingsås lasarett (VGR) Kungälvs sjukhus (VGR) 14 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

17 Vårdgivare förkortningar VGR SkaS/L VGR SU/M VGR NU VGR SU/S VGR SkaS/FoM VGR SÄS VGR SU/Ö Lidköpings sjukhus (VGR) Mölndals sjukhus (VGR) Norra Älvsborgs länssjukhus och Uddevalla sjukhus (VGR) Sahlgrenska universitetssjukhuset (VGR) Skaraborgs sjukhus Falköping och Mariestad (VGR) Skene och Borås lasarett (VGR) Östra sjukhuset (VGR) Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 15

18

19 Sammanfattning BAKGRUND Sveus (Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälsooch sjukvården) är ett forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att utveckla förfinade metoder för sjukvårdens ledning och styrning. Arbetet bedrivs i nära samverkan mellan huvudmän, specialitetsföreningar, kvalitetsregister och patientföreningar. Fler än 50 organisationer är idag involverade i Sveus. En central del av Sveus arbete är att utveckla nya värdebaserade uppföljningssystem. Syftet är att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att kontinuerligt följa upp och analysera den vård som bedrivs. De nya upp följningssystemens egenskaper beskrivs nedan. Utvecklade i bred samverkan mellan vårdens aktörer Presenterar en gemensam bild av hälsoutfall och resursåtgång (vårdens effektivitet) Är utformade för att möjliggöra rättvisande jämförelser Ska kontinuerligt inhämta data och återkoppla via web-gränssnitt Som ett led i detta utvecklingsarbete har analyser utförts på historiska data för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning samt för att utveckla algoritmer till de framtida systemen. Denna rapport presenterar delar av de analyser som utförts inom strokeområdet. Rapporten är framtagen av Sveus expertgrupp bestående av medlemmar från deltagande landsting, berörda specialitetsföreningar och patientföreningar. Arbetet har koordinerats av forskningsbolaget Ivbar. Sjukdomsöversikt Stroke är ett samlingsbegrepp för en rad tillstånd med gemensam effekt; försämrad eller helt blockerad cirkulation i hjärnans blodkärl, vilket i förlängningen medför stor risk för död och omfattande nedsättning av kroppsfunktion och aktivitetsförmåga. Enligt WHO utgör stroke den näst vanligaste dödsorsaken i världen och 2008 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 17

20 Sammanfattning uppskattades att 6,2 miljoner människor dog till följd av stroke (1). I Sverige är stroke den vanligaste orsaken till nedsättning i kroppsfunktion och aktivitet hos vuxna och den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer (2). Riskfaktorerna för stroke är delvis ej påverkbara, såsom ålder och kön, och delvis påverkbara genom livsstilsval och medicinskt preventionsarbete som till exempel rökstopp, behandling av högt blodtryck och förmaksflimmer/-fladder samt kirurgiska ingrepp i de blodkärl som leder till hjärnan (3). Förebyggande vård och snabb diagnostik och behandling har förutsättningar att spara lidande och stora resurser för samhället. Stroke kan bero på antingen hjärninfarkt (propp) eller hjärnblödning. Cirka 1 2 % av patienterna med stroke klassas dock som ospecificerad stroke, oftast på grund av att de är för sjuka för att genomgå radiologisk undersökning. I Sveus studiepopulation utgör hjärninfarkt ca 88 % av de specificerade strokediagnoserna, det vill säga då en blodpropp täpper till ett av hjärnans blodkärl, vilket i sin tur leder till lokal syrebrist i det berörda området. Resterande ca 12 % utgörs av hjärnblödning och uppstår då ett blodkärl i hjärnan brister med ökat tryck på och kompression av omkringliggande vävnad som följd (4). Vårdkedjan vid stroke är omfattande och komplex; vård av stroke involverar många specialiteter och inbegriper vårdinsatser under lång tid efter insjuknandet, ofta med livslång uppföljning. Därtill är flera huvudmän involverade. Schematiskt kan vårdkedjan indelas i tre faser: pre-hospital fas, akut fas och post-akut/långsiktig fas. Respektive fas ställer olika krav på omhändertagande, specialistkompetenser och för patienten nödvändiga insatser för att uppnå goda hälsoresultat och minska risken för återfall. Studiens förutsättningar och patientpopulation Denna studie baseras på jämförelser mellan landsting/regioner (landsting) och sjukhus (vårdgivare) avseende patientsammansättning (casemix), hälsoutfall, resursåtgång samt behandlingsprocess och övriga processmått. Rapporten fokuserar framförallt på hälsoutfall och resursåtgång. Analyserna beaktar perioden från två år före stroke till två år efter stroke och bygger på data från landstingens patientadministrativa system (PAS), kvalitetsregister (Riksstroke och WebRehab), Statistiska centralbyråns, Socialstyrelsens samt Försäkringskassans register. Studiepopulationen består av patienter som insjuknade i stroke under För somliga analyser har data för flera år använts, i syfte att visa trender över tid eller där patientunderlaget behövdes utvidgas för mer stabila resultat. Patienterna har identifierats via respektive landstings patientadministrativa system, med stroke som huvuddiagnos inom slutenvård, och vilka även återfinns i Riksstroke. Patienter med ospecificerad stroke samt utomlänspatienter exkluderades ur analyserna. Analyserna har genomförts på en anonymiserad forskningsdatabas efter genomgången etikprövning och jämförelserna justerades utifrån behandlade patienters sociodemografiska och medicinska förutsättningar. I syfte att möjliggöra rättvisande jämförelser har ett omfattande arbete gjorts för 18 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

21 Sammanfattning att justera de statistiska analyserna utifrån behandlade patienters förutsättningar (så kallad casemix-justering). Vid tolkning av analyserna bör dock beaktas att det kan förekomma faktorer som påverkar resultat och som ej kunnat identifieras i underliggande data, till exempel avstånd till sjukhus. Därtill kan skillnader i rapporteringspraxis förekomma vilket ej varit möjligt att identifiera och korrigera för. Samtliga analyser tar utgångspunkt i en kvantitativ ansats baserad på tillgängliga data, och resultaten som presenteras lyfts fram utifrån eventuell statistisk signifikans. Statistisk signifikans och klinisk relevans är dock inte samma sak; statistiskt signifikanta avvikelser är inte med nödvändighet relevanta ur ett kliniskt perspektiv och vise versa. RESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FÖR STROKEVÅRDEN Figurerna nedan illustrerar en sammanställning av de viktigaste skillnaderna i hälsoutfall och resursåtgång på landstings- och regionnivå ur denna rapport. Samtliga analyser har justerats för behandlade patienters förutsättningar för att möjliggöra jämförbarhet. Figurerna representerar ett stort antal analyser och skall ses om en översiktsbild; detaljerade analyser av respektive dimension återfinns i rapporten. Varje figur representerar ett landsting och den gröna linjen representerar genomsnittet av det aktuella nyckeltalet för övriga landsting. Vid tolkning av kontinuerliga variabler motsvarar den inre ringen 50 % under genomsnittet och den yttre ringen 50 % över genomsnittet för respektive nyckeltal. För binära variabler motsvarar den inre ringen en oddskvot om 0,5 och den yttre ringen en oddskvot om 1,5. Brun symbol markerar att landstinget/regionen är signifikant skild från genomsnittet och blå symbol markerar eventuell skillnad som inte är statistiskt signifikant (p < 0,05). Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 19

22 Sammanfattning Region Jämtland Härjedalen Förändrad sjukskrivning år 1 (k) Region Östergötland Förändrad sjukskrivning år 1 (k) Fri från återinsjuknande 1 år God aktivitetsförmåga efter 1 år Fri från återinsjuknande 1 år God aktivitetsförmåga efter 1 år Hälsa (b) (b) (b) (b) Överlevnad 1 år God allmän hälsa efter 1 år Överlevnad 1 år God allmän hälsa efter 1 år (b) (b) (b) (b) Resursåtgång Slutenvårdsdygn år 1 (k) Öppenvårdsbesök år 1 (k) Nettosjukdagar år 1 (k) Andel till särskilt boende år 1 (b) Nya hemtjänsttimmar år 1 (k) Slutenvårdsdygn år 1 (k) Öppenvårdsbesök år 1 (k) Nettosjukdagar år 1 (k) Andel till särskilt boende år 1 (b) Nya hemtjänsttimmar år 1 (k) Landstinget Dalarna Landstinget i Uppsala län Förändrad sjukskrivning år 1 (k) Förändrad sjukskrivning år 1 (k) Hälsa Fri från återinsjuknande 1 år (b) God aktivitetsförmåga efter 1 år (b) Fri från återinsjuknande 1 år (b) God aktivitetsförmåga efter 1 år (b) Överlevnad 1 år God allmän hälsa efter 1 år Överlevnad 1 år God allmän hälsa efter 1 år (b) (b) (b) (b) Resursåtgång Slutenvårdsdygn år 1 (k) Öppenvårdsbesök år 1 (k) Nettosjukdagar år 1 (k) Andel till särskilt boende år 1 (b) Nya hemtjänsttimmar år 1 (k) Slutenvårdsdygn år 1 (k) Öppenvårdsbesök år 1 (k) Nettosjukdagar år 1 (k) Andel till särskilt boende år 1 (b) Nya hemtjänsttimmar år 1 (k) Region Skåne Stockholms läns landsting Förändrad sjukskrivning år 1 (k) Förändrad sjukskrivning år 1 (k) Fri från återinsjuknande 1 år God aktivitetsförmåga efter 1 år Fri från återinsjuknande 1 år God aktivitetsförmåga efter 1 år Hälsa (b) (b) (b) (b) Överlevnad 1 år God allmän hälsa efter 1 år Överlevnad 1 år God allmän hälsa efter 1 år (b) (b) (b) (b) Resursåtgång Slutenvårdsdygn år 1 (k) Öppenvårdsbesök år 1 (k) Nettosjukdagar år 1 (k) Andel till särskilt boende år 1 (b) Nya hemtjänsttimmar år 1 (k) Slutenvårdsdygn år 1 (k) Öppenvårdsbesök år 1 (k) Nettosjukdagar år 1 (k) Andel till särskilt boende år 1 (b) Nya hemtjänsttimmar år 1 (k) Hälsa Västra Götalandsregionen Förändrad sjukskrivning år 1 (k) Fri från återinsjuknande 1 år efter 1 år God aktivitetsförmåga (b) (b) Överlevnad 1 år efter 1 år God allmän hälsa (b) (b) (k)/(b) Observerat genomsnitt Sveus övriga landsting Typ av utfallsvariabel kontinuerlig eller binär Casemix-justerad avvikelse för landstinget i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) Statistiskt signifikant casemix-justerad avvikelse från genomsnittet hos övriga landsting (p < 0,05) Resursåtgång Slutenvårdsdygn år 1 (k) Öppenvårdsbesök år 1 (k) Nettosjukdagar år 1 (k) Andel till särskilt boende år 1 (b) Nya hemtjänsttimmar år 1 (k) De grå ringarna avser landstingets avvikelse från detta genomsnitt om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 0,5 (inre ringen) eller 1,5 (yttre ringen) för binära variabler Figur. Översikt per landsting avseende central hälsoutfalls- och resursmått. Källa: PAS, Riksstroke, SCB, SoL 20 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

23 Sammanfattning Patientsammansättning Cirka personer drabbades av stroke inom Sveus landsting under 2010 utifrån Sveus inklusionskriterier. Den stora merparten, 88 %, utgjordes av hjärninfarkt (propp) och 12 % utgjordes av hjärnblödning. Andelen patienter med hjärnblödning varierade mellan landstingen från 7,9 % i Region Östergötland till 14,1 % i Landstinget i Uppsala län. Studiepopulationens patientegenskaper skiftade i viss mån mellan landsting. Genomsnittsåldern vid insjuknande var 76,2 år. I Region Jämtland Härjedalen var patienterna äldst, i genomsnitt 77,2 år, och i Region Östergötland var de yngst, 75,6 år. Patienter med hjärnblödning var i genomsnitt 73,2 år vid insjuknande jämfört med 76,5 år för patienter med hjärninfarkt. Könsfördelningen var i samtliga landsting jämn. Andelen patienter födda utanför EU och patienter med eftergymnasial utbildning varierade mellan landstingen; Region Jämtland Härjedalen hade minst andel födda utanför EU (0,8 %) och minst andel patienter med eftergymnasial utbildning (10 %). Stockholms läns landsting hade högst andel av dessa två grupper 7,0 % respektive 22,5 %. Hälsoutfall Dödlighet: signifikanta variationer i dödlighet första två åren efter stroke, och särskilt påtagliga variationer identifierade för patienter med hjärnblödning. Casemix-justerade skillnader mellan landsting tyder på förbättringspotential i omhändertagandet av strokepatienten, både under det akuta och det post-akuta skedet. För patienter med hjärninfarkt vårdade i Stockholms läns landsting var dödligheten signifikant lägre än för övriga landsting, medan dödligheten var signifikant högre för patienter som vårdades i Region Östergötland och Landstinget Dalarna. Resultaten från denna analys kan kvantifieras i ett exempel med en typpatient: risken för en 75-årig kvinna född i EU, sammanboende i hemmet och utan hemtjänst, som insjuknade i hjärninfarkt och inkom till sjukhus medvetandesänkt predicerades ha 27 % risk att avlida inom ett år för Sveus landsting som helhet. Samma typpatient predicerades i Stockholms läns landsting ha 26 % risk att avlida medan risken att avlida inom ett år predicerades till 28 respektive 30 % i Region Östergötland respektive Landstinget Dalarna. Variationen i dödlighet efter hjärninfarkt uppkom huvudsakligen inom 90 dagar efter insjuknande. För patienter som vårdades för hjärnblödning i Region Östergötland och Landstinget i Uppsala län var dödligheten signifikant lägre jämfört med övriga landsting, medan dödligheten var signifikant högre för patienter som Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 21

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Statistisk metodik och presentation av resultat inom Sveus

Statistisk metodik och presentation av resultat inom Sveus Statistisk metodik och presentation av resultat inom Sveus 1 Några exempel på hur Sveus presenterar värde utifrån analys av stora datamängder Tabeller som jämför faktiska med förväntade utfall Värdeekvationen

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem Workshop, Västra Götalandsregionen 2015-11-12 Expertgruppens medlemmar

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 2015-06 Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem 2015-10 Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem 2015-10 Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

ARBETSMATERIAL. Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

ARBETSMATERIAL. Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Jämförande analyser i denna presentation är ett led i utvecklingen av uppföljningssystem Forskningsdatabas per

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 2015-05 Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

Agenda. Bakgrund och målsättning. Vad är unikt med Sveus uppföljningssystem. Sveus idag och imorgon

Agenda. Bakgrund och målsättning. Vad är unikt med Sveus uppföljningssystem. Sveus idag och imorgon Agenda Bakgrund och målsättning Vad är unikt med Sveus uppföljningssystem Sveus idag och imorgon 2 Utmaningar: svensk hälso- och sjukvård fungerar väl, men med ett antal övergripande utmaningar Ø God medicinsk

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och

Läs mer

Casemix-justering inom Sveus

Casemix-justering inom Sveus Casemix-justering inom Sveus 1 SVEUS uppföljningssystem möjliggör en rad olika nyttor I Uppföljningssystemen är utvecklade i bred samverkan mellan vårdens aktörer Mer än 5 organisationer involverade i

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Sveus policy för hantering av personuppgifter

Sveus policy för hantering av personuppgifter Sveus policy för hantering av personuppgifter Bilaga 1. Hantering av personuppgifter i Sveus uppföljningssystem Dokumenthistorik Version Författare Beskrivning Datum godkännande expertgrupp 1 Nymark, Wohlin,

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 4: Landstingsprofiler Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement Värdebaserad ersättning som verktyg för innovation och effektivitetsutveckling? CKU 2013-12-10 Johan Mesterton, 1 Vad är värde i sjukvården? Varför utvecklas inte sjukvården som andra sektorer? Vad vill

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret BILAGA 5 täckningsgrad kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

Ersättningsmodeller som stimulerar innovation. Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet

Ersättningsmodeller som stimulerar innovation. Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet Ersättningsmodeller som stimulerar innovation Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet 1 SNS-rapport publicerad april 2014 Syfte och innehåll Vilka olika modeller finns? Hur ersätts vården i Sverige

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag

Uppföljning av utvecklingsuppdrag MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-05-19 Vårt dnr: 1 (6) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Studie av patientrapporterade data kring uppföljningsbesök efter stroke mot vårdproduktionsuppgifter.

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Forskning och verksamhet för bättre strokevård

Forskning och verksamhet för bättre strokevård Forskning och verksamhet för bättre strokevård Gör vi rätt saker? Implementering av forskningsrön och politiska beslut Implementering av forskningsrön och politiska beslut. Är patientnyttan optimal och

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Utvecklingen för dem vi är till för Fler äldre Allt fler med långvariga sjukdomar och med flera samtidigt Ojämlik

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) NRP Strokes arbete: > > Alla patienter ska ha tillgång till bästa möjliga vård,> oavsett var i landet man bor

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Karin Looström Muth Utvecklingschef Alingsås Lasarett Värdebaserad vård och diabetes Kort om sveusprojektet Överväganden

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS- STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepagenter Täckningsgrad c:a 96% 25-26 000 pagenter

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2014 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Framgångsfaktorer i strokevården

Framgångsfaktorer i strokevården Framgångsfaktorer i strokevården EN JÄMFÖRANDE STUDIE AV STROKEVÅRD Framgångsfaktorer i strokevården 1 Framgångsfaktorer i strokevården 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund Utmaningar kvarstår trots

Läs mer

Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016

Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 FÖRORD Under våren 2016 genomförde Riksstroke en användarundersökning i syfte att ta reda på hur registret används i verksamheten.

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8 Webbtabell 1. Jämförelser mellan sjukhus av andelen patienter under 75 år med hjärninfarkt och förmaksflimmer som vid utskrivning från sjukhus behandlas med perorala antikoagulantia (warfarin). Uppgift

Läs mer

NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013

NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013 NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013 STROKE EN FOLKSJUKDOM - Vanligaste orsaken till handikapp - Drabbar årligen 30 000 svenskar - Tredje vanligaste dödsorsaken - Medelålder 73 år för män,

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr Utvecklingsavdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-01-31 1 (5) HSN 2016-4461 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av bröstcancervård. Resultat från jämförande analyser

Värdebaserad uppföljning av bröstcancervård. Resultat från jämförande analyser Värdebaserad uppföljning av bröstcancervård En förstudie inom Sveus i samverkan med Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland Resultat från jämförande analyser Innehåll Sammanställning och slutsatser Bakgrund

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2015 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

5:e rapporten sedan 2006

5:e rapporten sedan 2006 5:e rapporten sedan 2006 134 indikatorer för landstingsjämförelser 41 uppdelade per sjukhus 5:e rapporten Om Statistik 1, otur i ranking Om Statistik 2, statistisk osäkerhet Procent sämre utfall kvinnor

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Syfte: Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Komplement till strokerehab. inom PV/Kommun Tryggare omhändertagande i hemmet Specialistkompetenta team fortsätter rehabiliteringen i hemmet Öka möjligheter

Läs mer

Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården?

Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården? Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården? Pär Myrelid Registerhållare SWIBREG 2014-08-29 Nationellt kvalitetsregister med syftet att öka kunskapen om och förbättra vården av inflammatorisk

Läs mer

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c. Bilaga 4 Uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid medicinkliniker som deltagit i Nationella diabetesregistret. En jämförelse mellan sjukhus i Sverige år 2005 Här redovisas resultaten för alla

Läs mer