Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem"

Transkript

1 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning

2 Citera gärna ur Sveus rapporter, men ange alltid källa. Rapporten finns även publicerad på Beställning av Sveus tryckta rapporter: Sveus Grafisk design och produktion: Les Creatives Sthlm Tryck: TMG Sthlm, Stockholm 2015 ISBN:

3 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning

4

5 Förord Hälso- och sjukvården har genomgått en omfattande utveckling under de senaste decennierna. Såväl nya behandlingstekniker som utveckling av vårdens organisation har möjliggjort att vi kan bota allt fler och att vi lever längre. Samtidigt står sjukvården inför en rad utmaningar. Det finns stora variationer i såväl arbetsmetoder som medicinska resultat. Vidare ökar sjukvårdskostnaderna snabbare än BNP och inom många områden är brist på personal ett stort problem. Många medarbetare i vården vittnar också om otillräckligt koordinerade vårdkedjor, ineffektivt användande av resurser, patienter som inte får optimal behandling och frustrerade medarbetare. Sveus arbete tar sin utgångspunkt i ramverket värdebaserad vård, som innebär att vårdens övergripande mål är att uppnå så god hälsa som möjligt med de resurser som finns tillgängliga. För att arbeta värdebaserat behöver vården i ökad utsträckning organiseras utifrån patienternas behov, tvärs huvudmannagränser, vårdnivåer och medicinska discipliner. Därtill behöver vårdens ledning och styrning, i form av målsättning, uppföljning, ersättning och stöd till vårdgivarna, skifta fokus från produktivitet till effektivitet. Det innebär ett minskat fokus på mängden vård som produceras, samt ett ökat fokus på patientrelevanta medicinska resultat och kostnaden för att åstadkomma dessa. Vi saknar idag verktyg för att på ett rättvisande sätt mäta vårdens effektivitet och ett huvudsyfte med Sveus är att fram sådana. Därtill arbetar Sveus med utveckling av ersättningssystem utformade för att främja innovation som leder till effektivare arbetssätt. Som ett led i Sveus utvecklingsarbete har analyser utförts på historiska data för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning samt för att utveckla algoritmer till de framtida systemen. Denna rapport presenterar delar av de analyser som utförts inom strokeområdet. Sveus-arbetet är omfattande och bedrivs i samverkan mellan drygt 50 organisationer inklusive specialitetsföreningar, kvalitetsregister, ett flertal patientföreningar och sju landsting/regioner. Vår förhoppning är att arbetet ska skapa nya förutsättningar Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 3

6 Förord för en kostnadseffektiv, patientcentrerad och jämlik vård samt en stimulerande arbetsmiljö för de som arbetar i vården. Stockholm Sveus Styrgrupp Mats Brommels, professor, Karolinska Institutet, Carl- Gustaf Elinder, avdelningschef, Stock holms läns landsting, Elisabet Franson, hälso- och sjukvårdsdirektör, Landstinget Dalarna, Nina Fållbäck-Svensson, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Jämt land Härjedalen, Charlotte Karbassi, stabschef ekonomi, Region Skåne, Mattias Lundbäck, handläggare, Sveriges Kommuner och Landsting, Olle Olsson, handläggare, Sveriges kommuner och landsting, Marie Röllgårdh, chef koncernavdelning Data & Analys, Västra Götalandsregionen, Henning Sand, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Östergötland, Jonas Wohlin, vd, Ivbar, Sven-Arne Åsman, chefscontroller, Landstinget i Uppsala län 4 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

7 Innehåll TABELLFÖRTECKNING 8 FIGURFÖRTECKNING 10 ORDLISTA 13 VÅRDGIVARE FÖRKORTNINGAR 14 SAMMANFATTNING 17 Bakgrund 17 Sjukdomsöversikt 17 Studiens förutsättningar och patientpopulation 18 Resultat och förbättringspotential för strokevården 19 Patientsammansättning 21 Hälsoutfall 21 Resursförbrukning 24 Behandlingsprocess och övriga processmått 25 Explorativ analys av sambandsförhållanden mellan hälsoutfall och resurser 26 Slutsatser och rekommendationer 27 Förbättring av strokevårdens organisation 27 Förbättring av strokevårdens uppföljning 28 RAPPORTENS FÖRFATTARE 29 INTRODUKTION 31 SJUKDOMS- OCH BEHANDLINGSÖVERSIKT Sjukdomsöversikt Patofysiologi Epidemiologi 35 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 5

8 Innehåll 2.2 Översiktlig beskrivning vårdprocess/vårdkedja Pre-hospital fas Akut fas Post-akut och långsiktig fas 40 METOD Datakällor och länkning Landstingens patientadministrativa system (PAS) Riksstroke WebRehab Statistiska centralbyråns befolkningsregister Socialstyrelsens läkemedelsregister Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning Försäkringskassans statistikdatabas (MiDAS) Länkningsprocedur Studiepopulation Patientidentifikation för datauttag Identifikation av studiepopulation Definitioner Vårdepisoden Moduler Patientkaraktäristika (casemix-faktorer) Hälsoutfall Resursåtgång Övriga processmått Explorativ analys av sambandsförhållanden Datakvalitet Registreringsrutiner Registrering av vårdkontakter Registrering av hälsoutfallsmått i Riksstroke Statistiska metoder Observerade utfall och prediktion av enhetens utfall givet casemix Casemix-justerade jämförelser mellan enheter 56 RESULTAT OCH DISKUSSION Patientsammansättning Hälsoutfall Överlevnad och dödlighet Återinsjuknande Patientrapporterad aktivitetsförmåga (ADL och beräknad mrs) Patientrapporterad livskvalitet och allmänt hälsotillstånd 78 6 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

9 Innehåll Patientrapporterad nedstämdhet Patientrapporterade språk- och talsvårigheter Bedömd arbetsförmåga enligt Försäkringskassan Hälsa under vårdepisoden Resursåtgång Slutenvård Öppenvård (specialist- och primärvård) Akuta åtgärder (inom 14 dagar) Kommunal omsorg Stöd och ersättning från Försäkringskassan Övriga processmått Ytterligare slutenvårdsinläggningar och öppenvårdsbesök Läkemedelsuthämtning Patientrapporterad nöjdhet och kvarstående behov Rökstopp Sammanställning 132 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 141 Förbättring av strokevårdens organisation 141 Förbättring av strokevårdens uppföljning 142 REFERENSER 143 APPENDIX A 145 Definition av patientkaraktäristika 145 Definition av hälsoutfall 146 Definition av resurser 147 Definition av övriga processmått 148 Definition av strokerelaterade besök 148 APPENDIX B 149 Övriga analysresultat 149 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 7

10 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattning av epidemiologiska nyckeltal (svensk population) 35 Tabell 2. Åldersjusterad mortalitet för stroke (per invånare) 35 Tabell 3. Förekomst av riskfaktorer innan insjuknandet under 2013, fördelat mellan könen 36 Tabell 4. Beskrivning av moduler 48 Tabell 5. Beskrivning av casemix-faktorer 49 Tabell 6. Diagnoser i slutenvård 52 Tabell 7. Diagnoser i specialiserad öppenvård 53 Tabell 8. Diagnoser i primärvård 53 Tabell 9. Registrering av vårdkontakter i PAS Tabell 10. Registrering av hälsoutfallsmått i Riksstrokes uppföljningsformulär 55 Tabell 11. Antal patienter och matchningsgrad gentemot huvudsakligt kvalitetsregister, Riksstroke 59 Tabell 12. Fördelning över strokesubtyper för Sveus studiepopulation 60 Tabell 13. Diagnosöverensstämmelse mellan PAS och Riksstroke 60 Tabell 14. Demografi och socioekonomi 61 Tabell 15. Hälsostatus vid baseline 62 Tabell 16. Patientrapporterad livskvalitet (utility) enligt EQ-5D, Tabell 17. Andel och antal i arbetsför ålder vid insjuknande, per strokesubtyp 86 Tabell 18. Hjärnblödning efter genomförd trombolys, Tabell 19. Insättning PEG under vårdtiden efter stroke 91 Tabell 20. Översikt ojusterad andel med DVT/PE, trycksår, UVI respektive fraktur efter insjuknande 94 Tabell 21. Andel patienter med akut reperfusionssyftande behandling samt hemikranektomi över tid för samtliga strokesubtyper, i procent 105 Tabell 22. Radiologiska avbildningar under initial inläggning, hjärnblödning och hjärninfarkt 107 Tabell 23. Assistanstimmar under första och andra efter stroke, ojusterade värden Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

11 Tabellförteckning Tabell 24. Översikt andel med nytt besök till läkare, sjuksköterska respektive läkare/ sjuksköterska inom tre månader, ojusterad 121 Tabell 25. Översikt andel rökare vid insjuknande respektive uppföljning (tolv månader efter insjuknande) samt uppgivna rökstopp 131 Tabell 26. Definition av patientkaraktäristika 145 Tabell 27. Definition av hälsoutfall 146 Tabell 28. Definition av resurser 147 Tabell 29. Definition av övriga processmått 148 Tabell 30. Studiepopulation fördelat över vårdgivare 149 Tabell 31. Dödlighet ett år efter hjärnblödning, per landsting, ojusterat 150 Tabell 32. Dödlighet ett år efter hjärninfarkt, per landsting, ojusterat 150 Tabell 33. Dödlighet ett år efter hjärninfarkt, per landsting, ojusterat 150 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 9

12 Figurförteckning Figur Översikt per landsting avseende central hälsoutfalls- och resursmått 20 Figur 1. Åldersspecifik incidens av stroke (per invånare) 36 Figur 2. Strokerelaterade vårdfaser 37 Figur 3. Översiktlig beskrivning av den pre-hospitala fasen i vårdkedjan 38 Figur 4. Översiktlig beskrivning av den akuta fasen i vårdkedjan 40 Figur 5. Översiktlig beskrivning av den post-akuta fasen i vårdkedjan. 42 Figur 6. Länkning av datakällor 45 Figur 7. Schematisk illustration av studiepopulation 47 Figur 8. Exempel på grafisk presentation av observerat och predicerat utfall 56 Figur 9. Exempel på grafisk presentation av vårdgivarjämförelse 57 Figur 10. Andel avlidna första året efter hjärninfarkt, per landsting , ojusterat 63 Figur 11. Andel avlidna första året efter hjärnblödning, per landsting , ojusterat 64 Figur 12. Dödlighet efter hjärninfarkt, ojusterad och justerad, per landsting 66 Figur 13. Dödlighet efter hjärnblödning, ojusterad och justerad, per landsting 67 Figur 14. Dödlighet ett år efter stroke. 68 Figur 15. Dödlighet två år efter stroke 69 Figur 16. Återinsjuknande under första året stroke 71 Figur 17. Återinsjuknande under andra året efter stroke 72 Figur 18. Aktivitetsförmåga andel ADL-oberoende vid insjuknande, tre månader och ett år efter stroke 73 Figur 19. Fördelning aktivitetsförmåga (beräknad mrs) tre respektive tolv månader efter stroke. 74 Figur 20. Beräknad mrs tre månader efter stroke 75 Figur 21. Andel med god aktivitetsförmåga (beräknad mrs 0 2) tre månader efter stroke. 76 Figur 22. Beräknad mrs tolv månader efter stroke 77 Figur 23. Andel med god aktivitetsförmåga (beräknad mrs 0 2) tolv månader efter stroke Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

13 Figurförteckning Figur 24. EQ-5D över tid efter insjuknande i stroke; vid inskrivning, utskrivning respektive uppföljning för åren Figur 25. Andel med gott allmänt hälsotillstånd tre respektive tolv månader efter stroke 81 Figur 26. Andel med rapporterat gott allmänt hälsotillstånd tre månader efter stroke 82 Figur 27. Andel med rapporterat gott allmänt hälsotillstånd tolv månader efter stroke 83 Figur 28. Andel med nedstämdhet tre månader efter stroke 84 Figur 29. Andel med talsvårigheter tre månader efter stroke 85 Figur 30. Andel med bedömt återvunnen arbetsförmåga ett år efter stroke 87 Figur 31. Förändring i grad av sjukskrivning, ett år efter stroke jämfört med månaden före insjuknande 88 Figur 32. Andel med bedömt fullständig arbetsförmåga ett år efter stroke 89 Figur 33. Andel med bedömt fullständig arbetsförmåga två år efter stroke 90 Figur 34. Andel med aspirationspneumoni under första månaden efter stroke 92 Figur 35. Andel med djup ventrombos/lungemboli (DVT/PE) under första året efter stroke, per landsting 95 Figur 36. Andel med urinvägsinfektion (UVI) under första året efter stroke, per landsting 96 Figur 37. Resurskonsumtion i öppen- och slutenvård, ett och två år före respektive ett och två år efter stroke. 97 Figur 38. Resurskonsumtion i öppen- respektive slutenvården 98 Figur 39. Längd på sammanhängande initial slutenvårdsinläggning i dygn 99 Figur 40. Sammanlagd slutenvårdstid under första året efter stroke 100 Figur 41. Sammanlagd slutenvårdstid under andra året efter stroke 101 Figur 42. Resurskonsumtion av specialist- och primärvård per månad under första året efter stroke 102 Figur 43. Sammanlagd öppenvårdskonsumtion under första året efter stroke. 103 Figur 44. Sammanlagd öppenvårdskonsumtion under andra året efter stroke 104 Figur 45. Reperfusionssyftande behandling (trombolys och/eller trombektomi) under , per landsting 106 Figur 46. Genomförd karotisoperation inom 14 respektive 90 dagar efter hjärninfarkt. 108 Figur 47. Andel som nybeviljad hemtjänst under första året efter stroke 109 Figur 48. Förändring i antal beviljade hemtjänsttimmar, året före respektive året efter insjuknande 110 Figur 49. Hemtjänsttimmar under första året efter stroke 111 Figur 50. Hemtjänsttimmar under andra året efter stroke 112 Figur 51. Andel som flyttat in i biståndsbedömt särskilt boende under första året efter stroke 113 Figur 52. Andel som tillbringat hela eller delar av första året efter stroke i biståndsbedömt särskilt boende 114 Figur 53. Andel som tillbringat hela eller delar av andra året efter stroke i biståndsbedömt särskilt boende 115 Figur 54. Antal nettosjukdagar under första året efter stroke 116 Figur 55. Antal nettosjukdagar under andra året efter stroke 117 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 11

14 Figurförteckning Figur 56. Andel med ny slutenvårdsinläggning inom en månad efter utskrivning 119 Figur 57. Andel med nytt besök hos läkare och/eller sjuksköterska inom tre månader 120 Figur 58. Andel med uthämtat blodtryckssänkande läkemedel under första året efter stroke 122 Figur 59. Andel med uthämtat blodtryckssänkande läkemedel före respektive efter stroke 123 Figur 60. Andel med uthämtat antikoagulantialäkemedel under första året efter hjärninfarkt, Figur 61. Andel med uthämtat antikoagulantialäkemedel under första året efter hjärninfarkt 125 Figur 62. Andel nöjda eller mycket nöjda med vården tre månader efter stroke 126 Figur 63. Andel mycket nöjda med vården tre månader efter stroke 127 Figur 64. Andel med helt eller delvis tillgodosedda behov tre månader efter stroke 128 Figur 65. Andel med helt tillgodosedda behov tre månader efter stroke 129 Figur 66. Förändring andel registrerade rökare, vid insjuknande respektive uppföljning tolv månader efter stroke 130 Figur 67a. Region Jämtland Härjedalen. Översikt casemix-justerade hälsoutfall och resurser. 132 Figur 67b. Region Östergötland. Översikt casemix-justerade hälsoutfall och resurser 133 Figur 67c. Landstinget Dalarna. Översikt casemix-justerade hälsoutfall och resurser. 133 Figur 67d. Landstinget i Uppsala län. Översikt casemix-justerade hälsoutfall och resurser 134 Figur 67e. Region Skåne. Översikt casemix-justerade hälsoutfall och resurser 134 Figur 67f. Stockholms läns landsting. Översikt casemix-justerade hälsoutfall och resurser. 135 Figur 67g. Västra Götalandsregionen. Översikt casemix-justerade hälsoutfall och resurser. 135 Figur 68. Casemix-justerad avvikelse i andel avlidna och andel återinsjuknade inom ett år efter stroke 136 Figur 69. Casemix-justerad avvikelse i andel med god aktivitetsförmåga efter tre månader och initial slutenvårdsinläggning 137 Figur 70. Casemix-justerad avvikelse i andel med god aktivitetsförmåga efter ett år och total slutenvårdstid under första året efter stroke 137 Figur 71. Casemix-justerade avvikelse i antal öppenvårdsbesök och slutenvårdsdygn första året efter stroke 138 Figur 72. Casemix-justerad avvikelse i antal hemtjänsttimmar och andel i särskilt boende första året efter stroke 139 Figur 73. Beslutsregel för estimering av andel strokerelaterade specialistöppenvårdsbesök 148 Figur 74. Översikt casemix-justerad avvikelse i resurskonsumtion och hälsoutfall första året efter stroke 151 Figur 75. Spridning av observerade värden avseende resurskonsumtion och hälsoutfall inom respektive landsting Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

15 Ordlista ADL BMI DT FK ICD LtD LUL MiDAS mrs MRT NIHSS PAR PAS PEG PUOH RJH RS RÖ SCB SIP SKL SLL SoS Sveus TIA UL UVI VGR VPL Aktiviteter i Dagligt Liv Body Mass Index Datortomografi Försäkringskassan International Classification of Diseases Landstinget Dalarna Landstinget i Uppsala län Mikrodata för analys av socialförsäkringen, Försäkringskassans statistikdatabas Modified Rankin Scale Magnetresonanstomografi National Institute of Health Stroke Scale Patientregistret Patientadministrativa system Perkutan endoskopisk gastrostomi Potentiellt Undvikbara Oönskade Händelser Region Jämtland Härjedalen Region Skåne Region Östergötland Statistiska centralbyrån Samordnad individuell plan Sveriges Kommuner och Landsting Stockholms läns landsting Socialstyrelsen Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården Transitorisk Ischemisk Attack Ultraljud Urinvägsinfektion Västra Götalandsregionen Vårdplanering Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 13

16 Vårdgivare förkortningar Vårdgivare förkortningar RJH ÖSD RÖ LiM RÖ US RÖ ViN LTD AV LTD FL LTD LV LTD ML LUL AS LUL LE RS HBG RS HLM RS CSK RS LKRA RS SUSL RS SUSM RS TBG RS YST RS ÄHLM SLL DS SLL K Hudd SLL K Solna SLL NTS SLL STS SLL C StG SLL SÖS VGR AL VGR KS Östersunds sjukhus (RJH) Lasarettet i Motala (RÖ) Universitetssjukhuset i Linköping (RÖ) Vrinnevisjukhuset i Norrköping (RÖ) Avesta lasarett (LTD) Falu lasarett (LTD) Ludvika lasarett (LTD) Mora lasarett (LTD) Akademiska sjukhuset (LUL) Lasarettet i Enköping (LUL) Helsingborgs lasarett (RS) Hässleholms sjukhus (RS) Centralsjukhuset Kristianstad (RS) Lasarettet i Landskrona (RS) Skånes Universitetssjukhus Lund (RS) Skånes Universitetssjukhus Malmö (RS) Lasarettet i Trelleborg (RS) Lasarettet i Ystad (RS) Ängelholms sjukhus (RS) Danderyds sjukhus (SLL) Karolinska Huddinge (SLL) Karolinska Solna (SLL) Norrtälje sjukhus (SLL) Södertälje sjukhus (SLL) Capio S:t Görans sjukhus (SLL) Södersjukhuset (SLL) Alingsås lasarett (VGR) Kungälvs sjukhus (VGR) 14 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

17 Vårdgivare förkortningar VGR SkaS/L VGR SU/M VGR NU VGR SU/S VGR SkaS/FoM VGR SÄS VGR SU/Ö Lidköpings sjukhus (VGR) Mölndals sjukhus (VGR) Norra Älvsborgs länssjukhus och Uddevalla sjukhus (VGR) Sahlgrenska universitetssjukhuset (VGR) Skaraborgs sjukhus Falköping och Mariestad (VGR) Skene och Borås lasarett (VGR) Östra sjukhuset (VGR) Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 15

18

19 Sammanfattning BAKGRUND Sveus (Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälsooch sjukvården) är ett forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att utveckla förfinade metoder för sjukvårdens ledning och styrning. Arbetet bedrivs i nära samverkan mellan huvudmän, specialitetsföreningar, kvalitetsregister och patientföreningar. Fler än 50 organisationer är idag involverade i Sveus. En central del av Sveus arbete är att utveckla nya värdebaserade uppföljningssystem. Syftet är att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att kontinuerligt följa upp och analysera den vård som bedrivs. De nya upp följningssystemens egenskaper beskrivs nedan. Utvecklade i bred samverkan mellan vårdens aktörer Presenterar en gemensam bild av hälsoutfall och resursåtgång (vårdens effektivitet) Är utformade för att möjliggöra rättvisande jämförelser Ska kontinuerligt inhämta data och återkoppla via web-gränssnitt Som ett led i detta utvecklingsarbete har analyser utförts på historiska data för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning samt för att utveckla algoritmer till de framtida systemen. Denna rapport presenterar delar av de analyser som utförts inom strokeområdet. Rapporten är framtagen av Sveus expertgrupp bestående av medlemmar från deltagande landsting, berörda specialitetsföreningar och patientföreningar. Arbetet har koordinerats av forskningsbolaget Ivbar. Sjukdomsöversikt Stroke är ett samlingsbegrepp för en rad tillstånd med gemensam effekt; försämrad eller helt blockerad cirkulation i hjärnans blodkärl, vilket i förlängningen medför stor risk för död och omfattande nedsättning av kroppsfunktion och aktivitetsförmåga. Enligt WHO utgör stroke den näst vanligaste dödsorsaken i världen och 2008 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 17

20 Sammanfattning uppskattades att 6,2 miljoner människor dog till följd av stroke (1). I Sverige är stroke den vanligaste orsaken till nedsättning i kroppsfunktion och aktivitet hos vuxna och den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer (2). Riskfaktorerna för stroke är delvis ej påverkbara, såsom ålder och kön, och delvis påverkbara genom livsstilsval och medicinskt preventionsarbete som till exempel rökstopp, behandling av högt blodtryck och förmaksflimmer/-fladder samt kirurgiska ingrepp i de blodkärl som leder till hjärnan (3). Förebyggande vård och snabb diagnostik och behandling har förutsättningar att spara lidande och stora resurser för samhället. Stroke kan bero på antingen hjärninfarkt (propp) eller hjärnblödning. Cirka 1 2 % av patienterna med stroke klassas dock som ospecificerad stroke, oftast på grund av att de är för sjuka för att genomgå radiologisk undersökning. I Sveus studiepopulation utgör hjärninfarkt ca 88 % av de specificerade strokediagnoserna, det vill säga då en blodpropp täpper till ett av hjärnans blodkärl, vilket i sin tur leder till lokal syrebrist i det berörda området. Resterande ca 12 % utgörs av hjärnblödning och uppstår då ett blodkärl i hjärnan brister med ökat tryck på och kompression av omkringliggande vävnad som följd (4). Vårdkedjan vid stroke är omfattande och komplex; vård av stroke involverar många specialiteter och inbegriper vårdinsatser under lång tid efter insjuknandet, ofta med livslång uppföljning. Därtill är flera huvudmän involverade. Schematiskt kan vårdkedjan indelas i tre faser: pre-hospital fas, akut fas och post-akut/långsiktig fas. Respektive fas ställer olika krav på omhändertagande, specialistkompetenser och för patienten nödvändiga insatser för att uppnå goda hälsoresultat och minska risken för återfall. Studiens förutsättningar och patientpopulation Denna studie baseras på jämförelser mellan landsting/regioner (landsting) och sjukhus (vårdgivare) avseende patientsammansättning (casemix), hälsoutfall, resursåtgång samt behandlingsprocess och övriga processmått. Rapporten fokuserar framförallt på hälsoutfall och resursåtgång. Analyserna beaktar perioden från två år före stroke till två år efter stroke och bygger på data från landstingens patientadministrativa system (PAS), kvalitetsregister (Riksstroke och WebRehab), Statistiska centralbyråns, Socialstyrelsens samt Försäkringskassans register. Studiepopulationen består av patienter som insjuknade i stroke under För somliga analyser har data för flera år använts, i syfte att visa trender över tid eller där patientunderlaget behövdes utvidgas för mer stabila resultat. Patienterna har identifierats via respektive landstings patientadministrativa system, med stroke som huvuddiagnos inom slutenvård, och vilka även återfinns i Riksstroke. Patienter med ospecificerad stroke samt utomlänspatienter exkluderades ur analyserna. Analyserna har genomförts på en anonymiserad forskningsdatabas efter genomgången etikprövning och jämförelserna justerades utifrån behandlade patienters sociodemografiska och medicinska förutsättningar. I syfte att möjliggöra rättvisande jämförelser har ett omfattande arbete gjorts för 18 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

21 Sammanfattning att justera de statistiska analyserna utifrån behandlade patienters förutsättningar (så kallad casemix-justering). Vid tolkning av analyserna bör dock beaktas att det kan förekomma faktorer som påverkar resultat och som ej kunnat identifieras i underliggande data, till exempel avstånd till sjukhus. Därtill kan skillnader i rapporteringspraxis förekomma vilket ej varit möjligt att identifiera och korrigera för. Samtliga analyser tar utgångspunkt i en kvantitativ ansats baserad på tillgängliga data, och resultaten som presenteras lyfts fram utifrån eventuell statistisk signifikans. Statistisk signifikans och klinisk relevans är dock inte samma sak; statistiskt signifikanta avvikelser är inte med nödvändighet relevanta ur ett kliniskt perspektiv och vise versa. RESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FÖR STROKEVÅRDEN Figurerna nedan illustrerar en sammanställning av de viktigaste skillnaderna i hälsoutfall och resursåtgång på landstings- och regionnivå ur denna rapport. Samtliga analyser har justerats för behandlade patienters förutsättningar för att möjliggöra jämförbarhet. Figurerna representerar ett stort antal analyser och skall ses om en översiktsbild; detaljerade analyser av respektive dimension återfinns i rapporten. Varje figur representerar ett landsting och den gröna linjen representerar genomsnittet av det aktuella nyckeltalet för övriga landsting. Vid tolkning av kontinuerliga variabler motsvarar den inre ringen 50 % under genomsnittet och den yttre ringen 50 % över genomsnittet för respektive nyckeltal. För binära variabler motsvarar den inre ringen en oddskvot om 0,5 och den yttre ringen en oddskvot om 1,5. Brun symbol markerar att landstinget/regionen är signifikant skild från genomsnittet och blå symbol markerar eventuell skillnad som inte är statistiskt signifikant (p < 0,05). Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 19

22 Sammanfattning Region Jämtland Härjedalen Förändrad sjukskrivning år 1 (k) Region Östergötland Förändrad sjukskrivning år 1 (k) Fri från återinsjuknande 1 år God aktivitetsförmåga efter 1 år Fri från återinsjuknande 1 år God aktivitetsförmåga efter 1 år Hälsa (b) (b) (b) (b) Överlevnad 1 år God allmän hälsa efter 1 år Överlevnad 1 år God allmän hälsa efter 1 år (b) (b) (b) (b) Resursåtgång Slutenvårdsdygn år 1 (k) Öppenvårdsbesök år 1 (k) Nettosjukdagar år 1 (k) Andel till särskilt boende år 1 (b) Nya hemtjänsttimmar år 1 (k) Slutenvårdsdygn år 1 (k) Öppenvårdsbesök år 1 (k) Nettosjukdagar år 1 (k) Andel till särskilt boende år 1 (b) Nya hemtjänsttimmar år 1 (k) Landstinget Dalarna Landstinget i Uppsala län Förändrad sjukskrivning år 1 (k) Förändrad sjukskrivning år 1 (k) Hälsa Fri från återinsjuknande 1 år (b) God aktivitetsförmåga efter 1 år (b) Fri från återinsjuknande 1 år (b) God aktivitetsförmåga efter 1 år (b) Överlevnad 1 år God allmän hälsa efter 1 år Överlevnad 1 år God allmän hälsa efter 1 år (b) (b) (b) (b) Resursåtgång Slutenvårdsdygn år 1 (k) Öppenvårdsbesök år 1 (k) Nettosjukdagar år 1 (k) Andel till särskilt boende år 1 (b) Nya hemtjänsttimmar år 1 (k) Slutenvårdsdygn år 1 (k) Öppenvårdsbesök år 1 (k) Nettosjukdagar år 1 (k) Andel till särskilt boende år 1 (b) Nya hemtjänsttimmar år 1 (k) Region Skåne Stockholms läns landsting Förändrad sjukskrivning år 1 (k) Förändrad sjukskrivning år 1 (k) Fri från återinsjuknande 1 år God aktivitetsförmåga efter 1 år Fri från återinsjuknande 1 år God aktivitetsförmåga efter 1 år Hälsa (b) (b) (b) (b) Överlevnad 1 år God allmän hälsa efter 1 år Överlevnad 1 år God allmän hälsa efter 1 år (b) (b) (b) (b) Resursåtgång Slutenvårdsdygn år 1 (k) Öppenvårdsbesök år 1 (k) Nettosjukdagar år 1 (k) Andel till särskilt boende år 1 (b) Nya hemtjänsttimmar år 1 (k) Slutenvårdsdygn år 1 (k) Öppenvårdsbesök år 1 (k) Nettosjukdagar år 1 (k) Andel till särskilt boende år 1 (b) Nya hemtjänsttimmar år 1 (k) Hälsa Västra Götalandsregionen Förändrad sjukskrivning år 1 (k) Fri från återinsjuknande 1 år efter 1 år God aktivitetsförmåga (b) (b) Överlevnad 1 år efter 1 år God allmän hälsa (b) (b) (k)/(b) Observerat genomsnitt Sveus övriga landsting Typ av utfallsvariabel kontinuerlig eller binär Casemix-justerad avvikelse för landstinget i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) Statistiskt signifikant casemix-justerad avvikelse från genomsnittet hos övriga landsting (p < 0,05) Resursåtgång Slutenvårdsdygn år 1 (k) Öppenvårdsbesök år 1 (k) Nettosjukdagar år 1 (k) Andel till särskilt boende år 1 (b) Nya hemtjänsttimmar år 1 (k) De grå ringarna avser landstingets avvikelse från detta genomsnitt om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 0,5 (inre ringen) eller 1,5 (yttre ringen) för binära variabler Figur. Översikt per landsting avseende central hälsoutfalls- och resursmått. Källa: PAS, Riksstroke, SCB, SoL 20 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

23 Sammanfattning Patientsammansättning Cirka personer drabbades av stroke inom Sveus landsting under 2010 utifrån Sveus inklusionskriterier. Den stora merparten, 88 %, utgjordes av hjärninfarkt (propp) och 12 % utgjordes av hjärnblödning. Andelen patienter med hjärnblödning varierade mellan landstingen från 7,9 % i Region Östergötland till 14,1 % i Landstinget i Uppsala län. Studiepopulationens patientegenskaper skiftade i viss mån mellan landsting. Genomsnittsåldern vid insjuknande var 76,2 år. I Region Jämtland Härjedalen var patienterna äldst, i genomsnitt 77,2 år, och i Region Östergötland var de yngst, 75,6 år. Patienter med hjärnblödning var i genomsnitt 73,2 år vid insjuknande jämfört med 76,5 år för patienter med hjärninfarkt. Könsfördelningen var i samtliga landsting jämn. Andelen patienter födda utanför EU och patienter med eftergymnasial utbildning varierade mellan landstingen; Region Jämtland Härjedalen hade minst andel födda utanför EU (0,8 %) och minst andel patienter med eftergymnasial utbildning (10 %). Stockholms läns landsting hade högst andel av dessa två grupper 7,0 % respektive 22,5 %. Hälsoutfall Dödlighet: signifikanta variationer i dödlighet första två åren efter stroke, och särskilt påtagliga variationer identifierade för patienter med hjärnblödning. Casemix-justerade skillnader mellan landsting tyder på förbättringspotential i omhändertagandet av strokepatienten, både under det akuta och det post-akuta skedet. För patienter med hjärninfarkt vårdade i Stockholms läns landsting var dödligheten signifikant lägre än för övriga landsting, medan dödligheten var signifikant högre för patienter som vårdades i Region Östergötland och Landstinget Dalarna. Resultaten från denna analys kan kvantifieras i ett exempel med en typpatient: risken för en 75-årig kvinna född i EU, sammanboende i hemmet och utan hemtjänst, som insjuknade i hjärninfarkt och inkom till sjukhus medvetandesänkt predicerades ha 27 % risk att avlida inom ett år för Sveus landsting som helhet. Samma typpatient predicerades i Stockholms läns landsting ha 26 % risk att avlida medan risken att avlida inom ett år predicerades till 28 respektive 30 % i Region Östergötland respektive Landstinget Dalarna. Variationen i dödlighet efter hjärninfarkt uppkom huvudsakligen inom 90 dagar efter insjuknande. För patienter som vårdades för hjärnblödning i Region Östergötland och Landstinget i Uppsala län var dödligheten signifikant lägre jämfört med övriga landsting, medan dödligheten var signifikant högre för patienter som Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 21

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem 2015-10 Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem 2015-10 Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem 2015-05 Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement Värdebaserad ersättning som verktyg för innovation och effektivitetsutveckling? CKU 2013-12-10 Johan Mesterton, 1 Vad är värde i sjukvården? Varför utvecklas inte sjukvården som andra sektorer? Vad vill

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Ersättningsmodeller som stimulerar innovation. Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet

Ersättningsmodeller som stimulerar innovation. Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet Ersättningsmodeller som stimulerar innovation Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet 1 SNS-rapport publicerad april 2014 Syfte och innehåll Vilka olika modeller finns? Hur ersätts vården i Sverige

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Framgångsfaktorer i strokevården

Framgångsfaktorer i strokevården Framgångsfaktorer i strokevården EN JÄMFÖRANDE STUDIE AV STROKEVÅRD Framgångsfaktorer i strokevården 1 Framgångsfaktorer i strokevården 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund Utmaningar kvarstår trots

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08. VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08. VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08 VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Staten? LandsFngen? Lokal sjukvårds/sjukhusledning?

Läs mer

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Magnus Kåregård Medicinsk rådgivare Koncernkontoret Region Skåne 2012-09-21 1 Vad är det vi inom landstingen/regionerna traditionellt leder och

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

DEN SVENSKA STROKEVÅRDENS KVALITET 2010 VERSION FÖR PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

DEN SVENSKA STROKEVÅRDENS KVALITET 2010 VERSION FÖR PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register R i k s - S t r o k e DEN SVENSKA STROKEVÅRDENS KVALITET 2010 VERSION FÖR PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register TRYCKT AV VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING 2012 ISSN 2001-2314 2 Förord

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Min vård- och rehabiliteringsplan Detta är en sammanfattning av min vårdtid under vistelsen på strokeenheten/medicinsk rehabilitering och den fortsatta

Läs mer

Analyserande rapport från RIKS-STROKE

Analyserande rapport från RIKS-STROKE Analyserande rapport från Riks-Stroke. För helåret 1997 och halvåret 1998 1 Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåret 1997 och första halvåret 1998 STYRGRUPPEN FÖR RIKS-STROKE PO Wester (ordförande)

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Prioriteringskonferensen 2013 22 oktober Gävle Fredrik Westander Presentation Landstingserfarenhet från Värmland

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne. 1 Medverkande: Kristianstad kommun Hässleholm kommun Bromölla kommun Perstorp kommun Ö Göinge kommun Osby kommun ASIH Region Skåne 2014-05-27 Till Ann Danielsson, utvecklingsledare Region Skåne Ledningskraft

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Strokeregister Vilka finns och varför finns det flera?

Strokeregister Vilka finns och varför finns det flera? Strokeregister Vilka finns och varför finns det flera? Väststroke Miriam Kåveryd Holmström Riksstroke Sari Wallin och Åsa Johansson SITS International Veronica Bouvin Frågor? Väststroke ett regionalt register

Läs mer

Sveus konferens 25 november 2014. Jonas Wohlin, IVBAR

Sveus konferens 25 november 2014. Jonas Wohlin, IVBAR Sveus konferens 25 november 2014 Jonas Wohlin, IVBAR 1 Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården Agenda Utmaningar med sjukvårdens lednings- och styrsystem

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

Svar på revisionsrapport från Ernst & Young avseende vårdkedjan för strokepatienter.

Svar på revisionsrapport från Ernst & Young avseende vårdkedjan för strokepatienter. MISSIV 2013-03-07 Medicincentrum, Per-Henrik Nilsson Landstingsstyrelsen Svar på revisionsrapport från Ernst & Young avseende vårdkedjan för strokepatienter. Ernst & Young framför i sin granskning av strokevårdskedjan

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 F1 2354 patienter F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 F3 1033 protesregistreringar F4 684 baseline registreringar F5 675 follow-up/prom-registreringar

Läs mer

ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN. R iks-stroke. För helåren 1999 och 2000. RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden

ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN. R iks-stroke. För helåren 1999 och 2000. RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN R iks-stroke För helåren 1999 och 2000 RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåren 1999 och 2000. 1 UTGIVARE STYRGRUPPEN

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky Sveriges Kommuner och Landsting Felix Krause Sonja Pagrotsky Agenda Uppvärmning Intressebevakning 2014 års nyckeltal Aktuella projekt Uppvärmning SKL:s organisation Vad heter SKL:s ordförande och vd? Landsting

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Vad vården gör för individen och inte vad den är! Vad vården gör för individen och inte vad den är! Bästa tillgängliga kunskap Individens situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Vad? Hur? JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd, information

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård. Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2011 Strokevård. Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen 1 2013-01-18 Jan Carlström Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionkansliet Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Preliminär. Vägledning. För registrering av 3-månadersuppföljningen Version 15

Preliminär. Vägledning. För registrering av 3-månadersuppföljningen Version 15 Preliminär Vägledning För registrering av 3-månadersuppföljningen Version 15 Innehållsförteckning Uppföljnigsformulär 3 månader efter stroke.2 Efter strokeinsjuknandet..5 Stöd Rehabilitering.6 Hälsa 8

Läs mer

Vägledning För registrering av 3-månadersuppföljningen Version 14 2015

Vägledning För registrering av 3-månadersuppföljningen Version 14 2015 Vägledning För registrering av 3-månadersuppföljningen Version 14 2015 Reviderad 2015-06-02 Innehållsförteckning Uppföljningsformulär 3 månader efter stroke 2 Efter strokeinsjuknandet 5 Stöd, Rehabilitering.6

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Verksamhetsanalys 2008

Verksamhetsanalys 2008 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 Presentation Piteå 2010-02-10 Workshop Prioriteras de prioriterade grupperna Marianne Förars Gunbrith O Palo Mer information: marianne.forars@vgregion.se

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer