Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem
|
|
- Ingegerd Marie Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Karin Looström Muth Utvecklingschef Alingsås Lasarett
2 Värdebaserad vård och diabetes Kort om sveusprojektet Överväganden vid uppföljning Kronisk livslång sjukdom Tillför detta något nytt? Kort illustration genom några resultat Resultat- Framtid- Användbarhet Vad gör detta värdebaserat?
3 SVEUS- hämta diabetesrapporten ett forsknings- och utvecklingsarbete Höft och knä, Ryggkirurgi, Obesitas, Förlossning, Diabetes, Stroke, Osteoporos, Bröstcancer Allt arbete har haft etikgodkännande sju landsting/regioner samverkar, Kvalitets register, specialistföreningar, patientföreningar involverade Forskningsmaterial?! utifrån principerna om värdebaserad hälso- och sjukvård. Hälsoutfal Värde l = = Resursåtgån g
4 Sveus diabetes innebär unika möjligheter för uppföljning och utveckling av diabetesvården Casemix-justerade resultat av både hälsoutfall och resurser Syftar till Uppföljningsverktyg för beskrivning av diabetesvården och dess resultat med bred kombination av datakällor Benchmarking rapport framtagen under arbetet Följer aktiviteter över vårdgivargränser Hämtas ur befintliga data. - Resursförbrukning har varit utmanande att fånga upp (inte kunnat se om besöken är direkt kopplade till diabetes) - Analysen har skett på landstingsnivå och inte på vårdgivarnivå (vc/klinik)
5 Casemix-variabler har identifierats och använts i analys-modeller av nyckeltal för att justera för patientsammansättning Sociodemografi Ålder Kön Utbildningsnivå Född utanför EU Civilstånd Patientegenskaper vid episodstart Hälsoprofil Rökstatus BMI egfr HBA1c Diabetesduration Systoliskt blodtryck LDL-kolesterol Hjärtkärl-, ögon-, och fotkomplikation Njursvikt Annan samsjuklighet Förmaksflimmer Depression Psykiatriska diagnoser
6 Expertgruppens medlemmar Arbetsgrupp Mikael Lilja Tobias Dahlström Peter Lindgren Bettina Julin Region Jämtland Härjedalen Landstinget Dalarna Ivbar Ivbar Expertgrupp Gudrun Andersson Ingalena Andersson Mette Axelsen Mats Ek Robert Kristiansson Janeth Leksell Agneta Lindberg Karin Looström Muth Fredrik Löndahl Ann-Marie Svensson Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Dietisternas riksförbund, referensgrupp diabetes Dietisternas riksförbund, referensgrupp diabetes Stockholms läns landsting Landstinget i Uppsala län Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Region Skåne Västra Götalandsregionen Svenska Diabetesförbundet Nationella Diabetesregistret Sakkunnig Mona Landin-Olsson Svensk Förening för Diabetologi
7 Övervägningar vid uppföljning av diabetes 1 år Vårdaktivitet PUOH Specialistvård Initial sjukhusvistelse Fotteam/ Fotterapeut Ögonbottenfotografering Grupputbildning Primärvård Läkarbesök Dietistbesök Grupputbildning Kroniska förlopp; hanteras som flera, 1-åriga episoder efter varandra En episods utfall blir nästa episods start Hälsoutfallen kommer långt in i framtiden och kan påverkas av vad en annan vårdgivare gjort för flera år sedan (exempel: hjärtinfarkt) Två olika sjukdomstillstånd med olika fördelning mellan vårdnivåer Typ 1: I princip enbart specialistvård Typ 2: Övervägande, men inte enbart primärvård
8 Typ 1 ARBETSMATERIAL Endast pat > 18 år inkluderade Typ 2 Modul indelning Nydiagnostiserade Nydiagnostiserade Löpande Vård Löpande Vård
9 Urvalet av patienter bygger på samkörning av NDR och landstingens vårddata NDR Sveus Patientadministrativa system (huvud- eller bidiagnos) individer med diabetes under ingick i analyspopulationen 89 % klassade som typ 2-diabetes och resterande 11% som typ 1-diabetes
10 Dataunderlaget bygger på uttag från ett flertal olika källor Datakällor Användning i analyserna Landsting Identifikation av patientpopulation, demografi, hälsoprofil vid inklusion, hälsoutfall och resursförbrukning av landstingsdriven vård. Nationella diabetesregistret (NDR) Hälsoprofil vid inklusion, hälsoutfall Socialstyrelsen Expedierade läkemedel (Läkemedelsregistret, LMR) Försäkringskassan Sjukpenning och sjuk-/aktivitetsersättning Statistiska centralbyrån Socioekonomi
11 Ett stort antal nyckeltal har definierats och analyserats. Hälsoutfall Hälsoresultat Hjärt-kärlsjukdom Predicerad 5-års risk för hjärt-kärlsjukdom HbA1C egfr Ögonkomplikationer Njursvikt Högt blodtryck Mikroalbuminuri Neurologiska komplikationer Hud- och fotkomplikationer Amputation fot eller ben BMI LDL-kolesterol Andel rökare Oönskade händelser Omedelbara komplikationer: Svår hypoglykemi, ketoacidos, hyperosmolaritet, hyperglykemi, laktacidos Resursåtgång Landsting Mottagningsbesök: diabetessjuksköterska, dietist, läkare, psykolog/kurator, fotterapeut Telefonkontakt: diabetessjuksköterska/sjuksköterska, läkare Stat Sjukpenning/sjuk- och aktivitetsersättning Övriga processmått Nydiagnos Patientupplevelse Behandling HbA1c vid diagnos Läkemedelsbehandling av nydiagnostiserade patienter Diabetesläkemedel Blodtryckssänkande läkemedel Ögonscreening
12 Översikt resultat Fynd från specifika nyckeltal I II III IV Variation i behandlingsresultat Variation i identifikation och behandlingsintensitet Skillnader i resursanvändning Relation mellan resursutnyttjande och hälsa
13 Casemix justering gör skillnad i tolkning av utfall Justerat för: Kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer, diabetesduration, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikationer, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod Typ 2 diabetes löpande vård Justerat för Kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, Rökstatus, Förmaksflimmer, Diabetesduration, Hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikationer, njursvikt, Psykiatrisk diagnos och depressiv episod
14 Översikt resultat Fynd från specifika nyckeltal I II III IV Variation i behandlingsresultat Variation i identifikation och behandlingsintensitet Skillnader i resursanvändning Relation mellan resursutnyttjande och hälsa
15 II ARBETSMATERIAL HbA1c vid episodens start, nydiagnostiserad typ 2-diabetes 65 Medel HbA1c mmol/mol 55,4 55,6 59,8 56,6 56,2 56,9 56,7 56,9 56,5 55,5 56,3 56,4 55,3 55, Avvikelse från genomsnittet, mmol/mol Observerat Predicerat 95 % K.I. n RJH RÖ LTD LUL RS SLL VGR -4 Högre HbA1c vid diagnos i Uppsala kan indikera senare diagnos. Lägre HbA1c vid diagnos i Västra Götaland kan vara ett tecken på mer aktiv screening/diagnostisering. Not: Justerat för kön, ålder (kategorier), utbildningsnivå Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR
16 II ARBETSMATERIAL Läkemedelsbehandling av nydiagnostiserade patienter Metforminanvändning, nydiagnostiserad typ 2-diabetes, RJH RÖ LtD LUL RS SLL VGR Uttag av metformin, typ 2-diabetes, ojusterat Andel i procent som hämtat ut metformin under vårdepisoden, nydiagnosticerade 2009, Variation i hur stor andel av nydiagnostiserade patienter som behandlas med metformin. Olika strategier verkar tillämpas över tid, med ökande förskrivning i Östergötland (RÖ) och Västra Götaland (VGR) och minskande i Uppsala (LUL) och Dalarna (LtD). Källa: Patientadministrativa system, LMR
17 II ARBETSMATERIAL Läkemedelsbehandling av nydiagnostiserade patienter Insulinanvändning, nydiagnostiserad typ 2-diabetes, RJH RÖ LtD LUL RS SLL VGR Uttag av insulin, typ 2-diabetes, ojusterat Andel i procent som hämtat ut insulin under vårdepisoden, nydiagnosticerade 2009, Markant högre insulinanvändning initialt i Uppsala (LUL). En möjlig förklaring är att patienter med högt HbA1c ordineras insulin initialt, men att man sedan byter till andra preparat efter hand. Liten förändring över tid för övriga, men andelen behandlade varierar stort. Källa: Patientadministrativa system, LMR
18 Förändring i Hba1c 1:a året nydiagnostiserad typ 2
19 Översikt resultat Fynd från specifika nyckeltal I II III IV Variation i behandlingsresultat Variation i identifikation och behandlingsintensitet Skillnader i resursanvändning Relation mellan resursutnyttjande och hälsa
20 Antal läkarbesök nydiagnostiserad typ 2
21 III Vårdkontakter under episoden, Nydiagnostiserad typ 2-diabetes ARBETSMATERIAL Genomsnittligt antal vårdkontakter fördelat på personalkategori per landsting Källa: Patientadministrativa system * Ej möjlig att följa Stor skillnad i besök, men det är stora skillnader i rapporteringsmöjligheter (vad som kan rapporteras in) och rutiner (vad som faktiskt rapporteras) mellan landstingen. Det tycks vara så att landsting med få läkarbesök i viss mån kompenserar detta med besök till andra yrkeskategorier och vice versa.
22 PUOH:s Potentiellt undvikbara oönskade händelser Omedelbara komplikationer Indirekt mått på hur väl patienten utbildats för att själv sköta sin sjukdom
23 PUOH:s typ 1 löpande vård Fångar hela vårdkedjan! Tabell 24. Omedelbara komplikationer under vårdepisoden för personer med typ 1-diabetes, löpande vård. Totalt RJH RÖ LtD LUL RS SLL VGR Svår hypoglykemi (%) 0,7 0,2 1,1 0,5 1,0 0,8 0,7 0,5 Ketoacidos (%) 0,9 0,8 0,9 1,0 1,0 1,4 0,8 0,8 Hyperosmolaritet (%) 1,3 1,3 1,1 1,1 1,2 1,8 1,2 1,1 Hyperglykemi (%) 1,0 1,6 1,2 0,9 1,6 1,4 0,9 0,8 Totalt (%) 3,9 4,0 4,3 3,5 4,8 5,4 3,7 3,2 Not: En episod motsvarar ett år (365 dagar); på grund av avrundning kan totalen för respektive kolumn skilja sig från de rader den baseras på.
24 Översikt resultat Fynd från specifika nyckeltal I II III IV Variation i behandlingsresultat Variation i identifikation och behandlingsintensitet Skillnader i resursanvändning Relation mellan resursutnyttjande och hälsa
25 Figur 23. Totalt antal nettosjukdagar under vårdepisoden för personer med typ 2-diabetes. Antal nettosjukdagar, Nettosjukdagar, antal 103,2 90,1 96,8 97,5 98,2 94,0 92,9 86,1 98,0 100,1 95,1 100,8 102,9 94, Avvikelse från landstingens genomsnitt, antal dagar RJ RÖ LtD LUL RS SLL VGR H Observerat Predicerat 95 % K.I. n Alla sjukdagar oavsett orsak
26 Figur 57. Totalt antal nettosjukdagar under vårdepisoden för personer med typ 1-diabetes. Nettosjukdagar, antal 62,4 58,6 51,2 59,8 58,9 60,8 51,6 44,1 62,3 59,2 54,6 47,7 66,5 56, Avvikelse från landstingens genomsnitt, antal dagar RJ R LtD LU R H Ö L S Observerat Predicerat 95 % K.I. n SL L VG R Alla sjukdagar oavsett orsak
27 Vad gör detta värdebaserat? Man ser hela vårdkedjan inkl. slutenvård och komplikationer, Man ser även utfall i förhållande till resurs åtgång. Diabetesrapporten är den enda sveus rapporten hitintills där man ser tendens till korrelation mellan resurser utfall.
28 Rekommendationer för framtidens diabetesvård Förbättring av diabetesvårdens organisation Fokusera på effektivitet, inte produktivitet Utfallsmått Stöd vårdgivarna i kontinuerligt förbättringsarbete och kunskapsutbyte Förbättring av diabetesvårdens uppföljning Fokus på utfallsmått Vården kan organisera sig för bästa utfall utifrån förutsättningar I bred samverkan formulera utvecklingsmål utifrån förbättring av hälsoutfall och minskning av resursåtgång (vårdens effektivitet) Målen bör omsättas i förbättringsprojekt och följas upp på kontinuerlig basis Genomför fördjupad kvantitativ och kvalitativ analys för att identifiera de behandlingsprocesser som är mest kostnadseffektiva och leder till bäst resultat Tillse att fördjupad analys och studiebesök genomförs i nära samverkan med berörda verksamheter Nedbrytning på vårdgivare, och kvalitetsregistret Nationella Diabetesregistret data månadsvis Inför rapportering av patientrapporterade utfallsmått Harmonisera rapporteringsoch kodningsrutiner Skapa juridiska förutsättningar för förenklad uppföljning av vården Möjliggör systematisk uppföljning av patientrapporterade utfallsmått (PROM) Egenvård är en central komponent i diabetesvården och patientens upplevelse av och möjlighet att påverka vården är Patientrapporterade viktig, varför även erfarenhetsmått utfallsmått (PREM) vore relevant krävs, att följa Vid NDR pågår för närvarande ett forskningsarbete som syftar till att utarbeta sådana utfallsmått för diabetesvården sk. Prom och Prem Harmonisera rapporteringsrutiner av resurskategorier genom att definiera vilka tillstånd och behandlingar av tillstånd som Säkerställ rutinmässigt bör registreras att man och följas fångar upp, samt rätt kodmässigt resurser! definiera hur detta skall ske Säkerställ enhetliga kodningsrutiner, särskilt i synnerhet i primärvård inom primärvården för att möjliggöra resursmätning Data hämtas ur befintliga system Automatisk inhämtning av data från journalsystem är en förutsättning för att få större underlag i beräkningarna och på så sätt förbättra framtida jämförelser Möjliggör kontinuerlig tillgång till information om patientrelevanta hälsoutfall och resursåtgång med information från statliga Juridiken och landstingsfinansierade måste insatser vara löst innan övergång Säkerställ tillgång till data om läkemedelsförskrivning för att kunna följa upp denna i realtid och över tid sjukpenning/sjukersättning till förvaltning
29 Relation mellan nyckeltal Resursåtgå ng Hälsoutfall ARBETSMATERIAL Sammanfattning av observationer Observationer I II Betydande variation i behandlingsresultat Variation i identifikation och behandlingsintensitet Hjärt-kärlsjukdom (mått på historisk kvalitet): signifikanta skillnader mellan landsting 5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom (mått på dagens situation): signifikanta skillnader mellan landsting, men inte efter samma mönster som för hjärt-kärlsjukdom Typ 2-diabetes: Tidigare upptäckt (lägre HbA1c vid diagnos) i Västra Götalandsregionen, senare i Landstinget i Uppsala län Högre behandlingsintensitet i Region Jämtland Härjedalen, Region Östergötland och Västra Götalandsregionen; lägre i Landstinget i Uppsala län Variation i behandlingen av nydiagnostiserade patienter Typ 1-diabetes: Variation i behandlingsintensitet även här, men ingen tydlig trend III Skillnader i resursanvändning Läkarbesök: Signifikant fler i Stockholms läns landsting Signifikant färre i Landstinget Dalarna Andra yrkeskategorier: varierande registrering gör dessa svåra att följa I V Tendens till samband mellan resursutnyttjande och hälsa för båda diabetestyper Mer vårdintensiva (t.ex. fler läkarbesök och högre förskrivning av läkemedel) uppnådde bättre hälsoresultat. Framförallt för predicerad 5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom, det utfallsmått där de ingående komponenterna är relativt lätta att påverka på kort sikt. Antalet läkarbesök föreföll vara det resursmått som hade större betydelse för ett bättre hälsoutfall, i synnerhet för typ 2-diabetes.
30 Egna reflektioner Spännande uppföljningsverktyg med möjligheter Ingen ytterligare inrapportering av data krävs, månadsvis uppdatering bidrar till att kunna mäta effektivitet inte bara produktivitet Case- mix justering tar utfallsdata en nivå högre Möjlighet att se på resursutnyttjande Fokus på hela vårdkedjan Fokus på utfall- inte på processmått. Men Vidareutveckling av vad och hur som rapporteras in krävs, Fånga resuser, Prom och Prem mått behövs Nedbrytning på enheter/ kliniker behövs Viktigt att uppföljningssystem stimulerar till rätt saker
31
32 Extra bilder ARBETSMATERIAL
33 Ett stort antal nyckeltal har definierats och analyserats. Hälsoutfall Resursåtgång Övriga process mått Hälsoresultat Oönskade händelser Landsting Stat ( FK) Nydiagnos Patientupplevelse Behandling
34 Rekommendationer för framtidens diabetesvård Förbättring av diabetesvårdens organisation Fokusera på effektivitet, inte produktivitet Utfallsmått Stöd vårdgivarna i kontinuerligt förbättringsarbete och kunskapsutbyte I bred samverkan formulera utvecklingsmål utifrån förbättring av hälsoutfall och minskning av resursåtgång (vårdens effektivitet) Målen bör omsättas i förbättringsprojekt och följas upp på kontinuerlig basis Genomför fördjupad kvantitativ och kvalitativ analys för att identifiera de behandlingsprocesser som är mest kostnadseffektiva och leder till bäst resultat Tillse att fördjupad analys och studiebesök genomförs i nära samverkan med berörda verksamheter och kvalitetsregistret Nationella Diabetesregistret Förbättring av diabetesvårdens uppföljning Inför rapportering av patientrapporterade utfallsmått Harmonisera rapporteringsoch kodningsrutiner Skapa juridiska förutsättningar för förenklad uppföljning av vården Möjliggör systematisk uppföljning av patientrapporterade utfallsmått (PROM) Egenvård är en central komponent i diabetesvården och patientens upplevelse av och möjlighet att påverka vården är viktig, varför även erfarenhetsmått (PREM) vore relevant att följa Vid NDR pågår för närvarande ett forskningsarbete som syftar till att utarbeta sådana utfallsmått för diabetesvården Harmonisera rapporteringsrutiner av resurskategorier genom att definiera vilka tillstånd och behandlingar av tillstånd som rutinmässigt bör registreras och följas upp, samt kodmässigt definiera hur detta skall ske Säkerställ enhetliga kodningsrutiner, i synnerhet inom primärvården för att möjliggöra resursmätning Automatisk inhämtning av data från journalsystem är en förutsättning för att få större underlag i beräkningarna och på så sätt förbättra framtida jämförelser Möjliggör kontinuerlig tillgång till information om patientrelevanta hälsoutfall och resursåtgång med information från statliga och landstingsfinansierade insatser Säkerställ tillgång till data om läkemedelsförskrivning för att kunna följa upp denna i realtid och över tid sjukpenning/sjukersättning
35 Relation mellan nyckeltal Resursåtgå ng Hälsoutfall ARBETSMATERIAL Sammanfattning av observationer Observationer I II Betydande variation i behandlingsresultat Variation i identifikation och behandlingsintensitet Hjärt-kärlsjukdom (mått på historisk kvalitet): signifikanta skillnader mellan landsting 5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom (mått på dagens situation): signifikanta skillnader mellan landsting, men inte efter samma mönster som för hjärt-kärlsjukdom Typ 2-diabetes: Tidigare upptäckt (lägre HbA1c vid diagnos) i Västra Götalandsregionen, senare i Landstinget i Uppsala län Högre behandlingsintensitet i Region Jämtland Härjedalen, Region Östergötland och Västra Götalandsregionen; lägre i Landstinget i Uppsala län Variation i behandlingen av nydiagnostiserade patienter Typ 1-diabetes: Variation i behandlingsintensitet även här, men ingen tydlig trend III Skillnader i resursanvändning Läkarbesök: Signifikant fler i Stockholms läns landsting Signifikant färre i Landstinget Dalarna Andra yrkeskategorier: varierande registrering gör dessa svåra att följa I V Tendens till samband mellan resursutnyttjande och hälsa för båda diabetestyper Mer vårdintensiva (t.ex. fler läkarbesök och högre förskrivning av läkemedel) uppnådde bättre hälsoresultat. Framförallt för predicerad 5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom, det utfallsmått där de ingående komponenterna är relativt lätta att påverka på kort sikt. Antalet läkarbesök föreföll vara det resursmått som hade större betydelse för ett bättre hälsoutfall, i synnerhet för typ 2-diabetes.
36 I ARBETSMATERIAL Uppföljningssystemen är utvecklade i bred samverkan mellan vårdens aktörer Sveus knyter samman relevanta specialister, intressenter och faktakällor för att skapa samsyn kring vårdens uppföljning Diagnosområden Höft och knä Rygg Obesitas Förlossning Diabetes Stroke Osteoporos Bröstcancer Medverkande landsting Stockholms läns landsting Region Skåne Region Östergötland Landstinget Dalarna Västra Götalandsregionen Region Jämtland och Härjedalen Landstinget i Uppsala län Övriga medverkande Karolinska Institutet Försäkringskassan Ivbar Medicinska kvalitetsregister SHPR SKPR BOA-registret SWESPINE Graviditets-registret PNQ MFR SOReg Riksstroke WebRehab NDR Bröstcancerregistret Medverkande patientorganisationer STROKE-riksförbundet Svenska Diabetesförbundet Riksföreningen för osteoporotiker Reumatikerförbundet (tillfrågat) Överviktigas riksförbund Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) Medicinska specialitetsföreningar Svensk Ortopedisk Förening Svensk Ryggkirurgisk förening Svensk Förening för Obstetrik & Gynekologi Svensk Barnmorske-förening Barnläkar-föreningen Svensk förening för anestesi & intensivvård Dietisternas Riksförbund Svensk Förening för Obesitaskirurgi Svensk förening för rehabiliteringsmedicin Fysioterapeuterna Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Svenska Neurologföreningen Svensk Geriatrisk förening Svensk förening för Diabetologi Svensk förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Dietisternas riksförbund Svenska Osteoporos-sällskapet Svensk Onkologisk Förening Svenska Bröstcancergruppen
37 För respektive patientgrupp har analyser på historisk data tagits fram och ett uppföljningssystem utvecklats Expertgruppsarbete inom respektive patientgrupp Denna presentation I I Första sektionen benchmarking på historisk data Benchmarkingrapporter Publikationer II Andra sektionen uppföljningssystem II PAS-data 3 Aggregerad presentation i Sveus uppföljningssystems grafiska gränssnitt (eller verktyg för data exploration) KR-data 1 Integrationsplattform 2 Beräkningsmotor 4 Återkoppling till sjukhusens egna BIverktyg för att i det dagliga arbetet kunna nyttja beslutsstöd Annan (framtida) data Integrationsplattform som regelbundet samlar in och anonymiserar data (t.ex., hämtar data från ett PAS-system och ersätter personid med koder) Beräkningsmotor som räknar fram predicerade och faktiska värden (t.ex., vårddygn under en episod) baserat på den strukturerade datan som Bridge tillhandahåller 5 6 Återkoppling till landstingens egna BIverktyg för att möjliggöra integration med annan data (t.ex., kostnader) Utlämnande av strukturerad (och beräknad) data till forskning Informationsmodell Systemspecifikation Systemspecifikation som beskriver uppföljningssystem (Delvis) heterogen, fragmenterad data Strukturerad Beräknad icke-fragmenterad data data Teknisk plattform Presenterad och återkopplad data
38 II ARBETSMATERIAL Behandling av blodtryck under vårdepisoden, typ 2-diabetes löpande vård 1,9 1,7 1,8 1,7 1,8 1,8 1,5 1,7 1,7 1,8 1,6 1,6 1,8 1,7 2,0 1,5 Uthämtade blodstryckläkemedel, antal klasser 1,0 0,5 0,0 0.2 Avvikelse från genomsnittet, log count Observerat Predicerat 95 % K.I. n RJH RÖ LtD LUL RS SLL VGR -0.2 Variation i intensitet i blodtrycksbehandling mellan landstingen, med färre använda klasser per patient i Uppsala och fler i Jämtland Härjedalen. Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer, egfr vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod). Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR, LMR
39 II ARBETSMATERIAL Behandling av blodtryck under vårdepisoden, typ 1-diabetes löpande vård 1,11 1,11 0,80 0,94 1,03 0,93 0,95 0,88 1,06 1,01 0,99 0,93 1,07 1,03 1,20 1,00 0,80 Uthämtade blodstryckläkemedel, antal klasser 0,60 0,40 0,20 0, Avvikelse från genomsnittet, log count Observerat Predicerat 95 % K.I. n RJH RÖ LtD LUL RS SLL VGR -0.4 Lägre förskrivningsgrad i Östergötland, Dalarna och Uppsala. Högre förskrivning I Stockholm. Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer, egfr vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod). Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR, LMR
40 II Användning av statiner, typ 2-diabetes löpande vård ARBETSMATERIAL 69,8 66,0 73,8 70,6 65,5 66,4 65,4 68,0 66,9 64,7 67,4 66,8 62,3 62, Statinanvändning, % Avvikelse från genomsnittet, log-oddskvot Observerat Predicerat 95 % K.I. n RJH RÖ LtD LUL RS SLL VGR -0.6 Högre användning av statiner i Jämtland Härjedalen och Östergötland. Lägre användning i Uppsala och Stockholm. Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer, egfr vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR, LMR
41 II Användning av statiner, typ 1-diabetes löpande vård ARBETSMATERIAL 80 63,9 55,6 51,9 52,8 55,9 52,5 50,9 52,7 53,4 52,4 48,1 49,8 47,2 49,4 60 Statinanvändning, % Avvikelse från genomsnittet, log-oddskvot Observerat Predicerat 95 % K.I. n RJH RÖ LTD LUL RS SLL VGR -0.6 Betydligt högre statinanvändning i Jämtland Härjedalen. Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer, egfr vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR, LMR
42 Resultat på 1 år för nydebuterad typ 1 Tabell 21. Intermediära hälsoresultat vid episodens slut för personer med nydiagnostiserad typ 1-diabetes. Total RJH RÖ LtD LUL RS SLL VGR BMI (kg/m 2, medel) 25,1 24,3 25,6 25,2 24,4 24, ,6 Förändring BMI sedan vårdepisoden inleddes (kg/m 2, medel) 0,4-0,7 0,7 0,8 0,2 0,1 0,1 0,6 LDL-kolesterol (mmol/l, medel) 2,8 2,5 2,7 2,8 2,8 2,7 2,8 2,8 Förändring LDL-kolesterol sedan vårdepisoden inleddes (mmol/l, medel) -0,2-0,3-0,1 0-0,3-0,3 0-0,3 egfr (ml/min per 1,73 m 2, medel) 89,3 91,7 86,9 85,8 89, ,1 89,8 Andel med egfr < 60 ml/min per 1,73 m 2 (%) 7,1 6,7 8,3 9,4 2,8 7,3 6,4 7,6 Systoliskt blodtryck (mm Hg, medel) 123,9 125,1 122,8 127,8 122,4 124,6 124,6 122,7 Förändring systoliskt blodtryck sedan vårdepisoden inleddes (mm Hg, medel) -0,1 5,6 4,7 2,2-5 -0,1 0,8-1,8 Andel rökare (%) 17,5 0,0 17,8 16,4 23,4 15,9 18,7 17,5 NOT: En episod motsvarar ett år (365 dagar); estimerad glomerulär filtrationshastighet (egfr).
43 Resultat på 1 år för typ 1 i löpande vård Tabell 22. Intermediära hälsoresultat vid episodens slut för personer med typ 1-diabetes, löpande vård. Total RJH RÖ LtD LUL RS SLL VGR Procentuell viktändring sedan vårdepisoden inleddes (procentenhet, medel) 0,4 0,5 0,6 0,4 0,6 0,2 0,3 0,5 BMI (kg/m 2, medel) 26 27,1 26,5 26,7 25, ,8 25,9 Förändring BMI (kg/m 2, medel) 0,1 0,2 0,1 0,1 0,2 0 0,1 0,1 LDL-kolesterol (mmol/l, medel) 2,6 2,7 2,5 2,8 2,8 2,6 2,6 2,6 Förändring LDL-kolesterol sedan vårdepisoden inleddes (mmol/l, medel) 0 0-0,1 0-0,2-0,1 0 0 egfr (ml/min per 1,73 m 2, medel) 82,4 85,9 81,4 84,5 84,1 82, ,1 Andel med egfr < 60 ml/min per 1,73 m 2 (%) 13,7 6,8 12,4 10,1 11, ,1 15 Systoliskt blodtryck (mm Hg, medel) ,1 126,4 128,4 125,7 129, ,2 Förändring systoliskt blodtryck sedan vårdepisoden inleddes (mm Hg, medel) 0,1-0,2 0,3 0,2 1,7 0,5 0 0 Rökare (%) 13,9 10,3 14,7 10,6 15,5 16,3 16,5 11,6 NOT: En episod motsvarar ett år (365 dagar); estimerad glomerulär filtrationshastighet (egfr).
44 Resultat på 1 år nydebuterad typ 2 Tabell 13. Intermediära hälsoresultat vid episodens slut för personer med nydiagnostiserad typ 2-diabetes. Procentuell viktändring sedan vårdepisoden inleddes (procentenhet, medel) Total RJH RÖ LtD LUL RS SLL VGR -1,6-1,3-1,7-1,0 0,2-1,3-1,5-1,9 BMI (kg/m 2, medel) 30,0 29,7 30,2 30,2 29,0 30,3 29,8 30,0 Förändring BMI sedan vårdepisoden inleddes (kg/m 2, medel) -0,5-0,4-0,5-0,4-0,1-0,5-0,4-0,6 LDL-kolesterol (mmol/l, medel) 2,9 2,8 2,6 2,9 2,9 2,9 3,0 2,8 Förändring LDL-kolesterol sedan vårdepisoden inleddes (mmol/l, medel) -0,2-0,2-0,3-0,1-0,2-0,2-0,2-0,3 egfr (ml/min per 1,73 m 2, medel) 76,7 75,8 73,9 74,9 75,6 76,5 79,6 75,3 Andel med egfr < 60 ml/min per 1,73 m 2 (%) 17,4 14,7 20,9 17,9 19,8 18,1 14,0 19,0 Systoliskt blodtryck (mm Hg, medel) 134,9 135,8 132,2 138,2 132,8 135,4 135,3 134,6 Förändring systoliskt blodtryck sedan vårdepisoden inleddes (mm Hg, medel) -2,0-2,1-2,0-0,7-1,1-1,7-1,4-2,6 Andel rökare (%) 18,8 13,8 17,3 13,0 15,3 17,6 24,8 18,1 NOT: En episod motsvarar ett år (365 dagar); estimerad glomerulär filtrationshastighet (egfr).
45 Resultat på 1 år för typ 2 löpande vård Tabell 14. Intermediära hälsoresultat vid episodens slut för personer med typ 2-diabetes, löpande vård. Procentuell viktändring sedan vårdepisoden inleddes (procentenhet, medel) Total RJH RÖ LtD LUL RS SLL VGR -0,3-0,3-0,2-0,5-0,1-0,4-0,3-0,3 BMI (kg/m2, medel) 29,7 29,9 30,0 30,1 29,1 29,8 29,4 29,7 Förändring BMI sedan vårdepisoden inleddes (kg/m2, medel) -0,1-0,1-0,1-0,2-0,1-0,2-0,1-0,1 LDL-kolesterol (mmol/l, medel) 2,6 2,6 2,3 2,7 2,8 2,6 2,7 2,6 Förändring LDL-kolesterol sedan vårdepisoden inleddes (mmol/l, medel) 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 egfr (ml/min per 1,73 m 2, medel) 70,5 69,7 66,6 70,1 72, ,7 69,4 Andel med egfr < 60 ml/min per 1,73 m 2 (%) 28 27,8 34,5 27,2 24,3 29,2 24,4 29,8 Systoliskt blodtryck (mm Hg, medel) 135,6 136,7 132,9 137, ,3 135,9 135,1 Förändring systoliskt blodtryck sedan vårdepisoden inleddes (mm Hg, medel) -0,4-0,8-0,6-0,7-0,8-0,3-0,4-0,3 Rökare (%) 17,1 12,2 14,1 11,7 13,0 16,4 22,4 16,0 NOT: En episod motsvarar ett år (365 dagar); estimerad glomerulär filtrationshastighet (egfr).
46 Resursåtgång Hälsa IV ARBETSMATERIAL Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Region Jämtland Härjedalen och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 2-diabetes, löpande vård Lägre predicerad 5-årsrisk Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård Lägre HbA1c Högre egfr Läkarbesök Andel statinbehandlade Nettosjukdagar Antal klasser blodtrycksläkemedel Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05) Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (yttre ringen) eller 0,5 (inre ringen) för binära variabler.
47 Resursåtgång Hälsa IV ARBETSMATERIAL Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Region Östergötland och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 2-diabetes, löpande vård Lägre predicerad 5-årsrisk Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård Lägre HbA1c Högre egfr Läkarbesök Andel statinbehandlade Nettosjukdagar Antal klasser blodtrycksläkemedel Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05) Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (yttre ringen) eller 0,5 (inre ringen) för binära variabler.
48 Resursåtgång Hälsa IV ARBETSMATERIAL Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Landstinget Dalarna och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 2-diabetes, löpande vård Lägre predicerad 5-årsrisk Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård Lägre HbA1c Högre egfr Läkarbesök Andel statinbehandlade Nettosjukdagar Antal klasser blodtrycksläkemedel Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05) Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (yttre ringen) eller 0,5 (inre ringen) för binära variabler.
49 Resursåtgång Hälsa IV ARBETSMATERIAL Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Landstinget i Uppsala län och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 2-diabetes, löpande vård Lägre predicerad 5-årsrisk Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård Lägre HbA1c Högre egfr Läkarbesök Andel statinbehandlade Nettosjukdagar Antal klasser blodtrycksläkemedel Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05) Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (yttre ringen) eller 0,5 (inre ringen) för binära variabler.
50 Resursåtgång Hälsa IV ARBETSMATERIAL Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Region Skåne och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 2-diabetes, löpande vård Lägre predicerad 5-årsrisk Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård Lägre HbA1c Högre egfr Läkarbesök Andel statinbehandlade Nettosjukdagar Antal klasser blodtrycksläkemedel Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05) Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (yttre ringen) eller 0,5 (inre ringen) för binära variabler.
51 Resursåtgång Hälsa IV ARBETSMATERIAL Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Stockholms läns landsting och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 2-diabetes, löpande vård Lägre predicerad 5-årsrisk Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård Lägre HbA1c Högre egfr Läkarbesök Andel statinbehandlade Nettosjukdagar Antal klasser blodtrycksläkemedel Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05) Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (yttre ringen) eller 0,5 (inre ringen) för binära variabler.
52 Resursåtgång Hälsa IV ARBETSMATERIAL Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Västra Götalandsregionen och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 2-diabetes, löpande vård Lägre predicerad 5-årsrisk Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård Lägre HbA1c Högre egfr Läkarbesök Andel statinbehandlade Nettosjukdagar Antal klasser blodtrycksläkemedel Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05) Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (yttre ringen) eller 0,5 (inre ringen) för binära variabler.
53 Resursåtgång Hälsa IV ARBETSMATERIAL Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Region Jämtland Härjedalen och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 1-diabetes, löpande vård. Lägre predicerad 5-årsrisk Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård Lägre HbA1c Högre egfr Läkarbesök Andel statinbehandlade Nettosjukdagar Antal klasser blodtrycksläkemedel Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05) Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (yttre ringen) eller 0,5 (inre ringen) för binära variabler.
54 Resursåtgång Hälsa IV ARBETSMATERIAL Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Region Östergötland och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 1-diabetes, löpande vård Lägre predicerad 5-årsrisk Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård Lägre HbA1c Högre egfr Läkarbesök Andel statinbehandlade Nettosjukdagar Antal klasser blodtrycksläkemedel Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05) Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (yttre ringen) eller 0,5 (inre ringen) för binära variabler.
55 Resursåtgång Hälsa IV ARBETSMATERIAL Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Landstinget Dalarna och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 1-diabetes, löpande vård Lägre predicerad 5-årsrisk Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård Lägre HbA1c Högre egfr Läkarbesök Andel statinbehandlade Nettosjukdagar Antal klasser blodtrycksläkemedel Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05) Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (yttre ringen) eller 0,5 (inre ringen) för binära variabler.
56 Resursåtgång Hälsa IV ARBETSMATERIAL Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Landstinget i Uppsala län och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 1-diabetes, löpande vård Lägre predicerad 5-årsrisk Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård Lägre HbA1c Högre egfr Läkarbesök Andel statinbehandlade Nettosjukdagar Antal klasser blodtrycksläkemedel Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05) Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (yttre ringen) eller 0,5 (inre ringen) för binära variabler.
57 Resurs-åtgång Hälsa IV ARBETSMATERIAL Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Region Skåne och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 1-diabetes, löpande vård Lägre predicerad 5-årsrisk Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård Lägre HbA1c Högre egfr Läkarbesök Andel statinbehandlade Nettosjukdagar Antal klasser blodtrycksläkemedel Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05) Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (yttre ringen) eller 0,5 (inre ringen) för binära variabler.
58 Resurs-åtgång Hälsa IV ARBETSMATERIAL Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Stockholms läns landsting och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 1-diabetes, löpande vård Lägre predicerad 5-årsrisk Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård Lägre HbA1c Högre egfr Läkarbesök Andel statinbehandlade Nettosjukdagar Antal klasser blodtrycksläkemedel Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05) Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (yttre ringen) eller 0,5 (inre ringen) för binära variabler.
59 Resursåtgång Hälsa IV ARBETSMATERIAL Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Västra Götalandsregionen och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 1-diabetes, löpande vård Lägre predicerad 5-årsrisk Andel utan hjärtkärlsjukdom i slutenvård Lägre HbA1c Högre egfr Läkarbesök Andel statinbehandlade Nettosjukdagar Antal klasser blodtrycksläkemedel Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05) Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant) De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (yttre ringen) eller 0,5 (inre ringen) för binära variabler.
ARBETSMATERIAL. Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem
Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Jämförande analyser i denna presentation är ett led i utvecklingen av uppföljningssystem Forskningsdatabas per
Läs merVärdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem
2015-06 Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning
Läs merVärdebaserad styrning och ledning av hälsooch sjukvården. Upphandlingsdagarna 21 oktober, 2015
Värdebaserad styrning och ledning av hälsooch sjukvården Upphandlingsdagarna 21 oktober, 2015 1 Innehåll IVBAR Intro/bakgrund till värdebaserad vård Introduktion till SVEUS Värdebaserade ersättningsmodeller
Läs merAgenda. Kort om bakgrund och målsättning. Vad är unikt med Sveus uppföljningssystem. Kort om kommande steg
Agenda Kort om bakgrund och målsättning Vad är unikt med Sveus uppföljningssystem Kort om kommande steg 2 Ramverket Värdebaserad vård har utvecklats för att möta hälso- och sjukvårdens utmaningar och definierar
Läs merStatistisk metodik och presentation av resultat inom Sveus
Statistisk metodik och presentation av resultat inom Sveus 1 Några exempel på hur Sveus presenterar värde utifrån analys av stora datamängder Tabeller som jämför faktiska med förväntade utfall Värdeekvationen
Läs merAgenda. Bakgrund och målsättning. Vad är unikt med Sveus uppföljningssystem. Sveus idag och imorgon
Agenda Bakgrund och målsättning Vad är unikt med Sveus uppföljningssystem Sveus idag och imorgon 2 Utmaningar: svensk hälso- och sjukvård fungerar väl, men med ett antal övergripande utmaningar Ø God medicinsk
Läs merDanderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus
Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.
Läs merVärdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem
Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem Workshop, Västra Götalandsregionen 2015-11-12 Expertgruppens medlemmar
Läs merVårdepisodersättning. Pilotinförande 2018 för höft- & knä-, obesitas- och ryggkirurgi 2017-XX-XX
Vårdepisodersättning Pilotinförande 2018 för höft- & knä-, obesitas- och ryggkirurgi 2017-XX-XX Agenda Bakgrund Vårdepisoder Ersättningsmodell Pågående aktiviteter och nästa steg Bakgrund är ett forsknings-
Läs merInformationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem
Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter
Läs merIVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement
Värdebaserad ersättning som verktyg för innovation och effektivitetsutveckling? CKU 2013-12-10 Johan Mesterton, 1 Vad är värde i sjukvården? Varför utvecklas inte sjukvården som andra sektorer? Vad vill
Läs merCasemix-justering inom Sveus
Casemix-justering inom Sveus 1 SVEUS uppföljningssystem möjliggör en rad olika nyttor I Uppföljningssystemen är utvecklade i bred samverkan mellan vårdens aktörer Mer än 5 organisationer involverade i
Läs merVärdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem
2015-05 Värdebaserad uppföljning av strokevård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning
Läs merSveus konferens 25 november 2014. Jonas Wohlin, IVBAR
Sveus konferens 25 november 2014 Jonas Wohlin, IVBAR 1 Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården Agenda Utmaningar med sjukvårdens lednings- och styrsystem
Läs merVärdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem
2015-10 Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar
Läs merVärdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem
2015-10 Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter
Läs merVärdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem
2015-05 Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning
Läs merSammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merSveus policy för hantering av personuppgifter
Sveus policy för hantering av personuppgifter Bilaga 1. Hantering av personuppgifter i Sveus uppföljningssystem Dokumenthistorik Version Författare Beskrivning Datum godkännande expertgrupp 1 Nymark, Wohlin,
Läs merVärldsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;
Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella
Läs merPolitisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen
Läs merInförande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi
1 (7) Tjänsteutlåtande Datum 2017-09-28 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Stefan Bengtsson Telefon: 076-27 68 12 E-post: stefan.bengtsson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merJohan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg
Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merErsättningsmodeller som stimulerar innovation. Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet
Ersättningsmodeller som stimulerar innovation Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet 1 SNS-rapport publicerad april 2014 Syfte och innehåll Vilka olika modeller finns? Hur ersätts vården i Sverige
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3
Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merÅterföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus
Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten
Läs merÅrsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
Läs merDin rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Läs merÖppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen
Läs merKunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström
Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans
Läs merIndikatorer för jämställd hälsa och vård
Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Läs merInledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.
Inledning Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups. Du kommer att få en introduktion till vad ACG är och information om hur den används för att beskriva hälsotillstånd och beräkna framtida
Läs merAtt beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7
Läs merEtablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot
Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot - Identifiering och prioritering av förbättringsområden - Benchmarkstudie för ökad kunskap om framgångsfaktorer Nationella programrådet för
Läs merBilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012.
Bilaga 1. Landstings profiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012. Landstinget Dalarna Dalarnas län INNEHÅLL Landstingsprofil
Läs merBättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?
Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen
Läs merProjektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne
Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan
Läs merUtbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset
Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merBarndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Läs merALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.
ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merRegionala diabetesrådet (RDR)
Regionala diabetesrådet (RDR) Vad har hänt det första året, (efter två möten)? Stefan Jansson, ordförande, med dr, specialist i allmänmedicin Örebro Representanter Stefan Jansson, ordf Jarl Hellman Lars
Läs merEn primär angelägenhet
En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård
Läs merVärdebaserad uppföljning av bröstcancervård. Resultat från jämförande analyser
Värdebaserad uppföljning av bröstcancervård En förstudie inom Sveus i samverkan med Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland Resultat från jämförande analyser Innehåll Sammanställning och slutsatser Bakgrund
Läs merNDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Läs merKartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Läs merVerksamhetsdialog våren 2018
1 (6) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten Verksamhetsdialog våren 2018 Vårdcentral: ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2017 TILLGÄNGLIGHET Läkarbesök inom
Läs merwww.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR
www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?
Läs merGapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård
1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merBilaga 3 Uppföljning av överenskommelsen om hälso- och sjukvård 2014 med områdena Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och områdena inom Universitetssjukhuset Örebro Anvisningar För att åstadkomma
Läs merERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN. Peter Lindgren
ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN Peter Lindgren 1 Syfte med rapporten Vilka olika modeller finns? Hur ersätts vården i Sverige idag? Effekter av de olika modellerna Rekommendationer Metod Genomgång av litteraturen
Läs merAnalysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller
Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej
Läs merDen moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro
Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro Eva Sjögren, verksamhetschef Åsa Tagesson, diabetessjuksköt Stefan Jansson med dr, distriktsläk Nationella programrådet
Läs merHSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Läs merAllmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?
Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merRapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS,
VO endokrin hud reproduktion ögon VE endokrinologi Magnus Löndahl Sektionschef, överläkare 046-172235 Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS, -01-01 -12-31 1.
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17
Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs mer1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET
1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET Lagstadgat krav: Läkarbesök inom 7 dagar, Enligt nationell
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening
Läs merVården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden
Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta
Läs merRegionstyrelsens arbetsutskott
PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 193-217 Tid: 2016-12-12, kl: 10:00-16:40 Plats: Regionens Hus, sal A 201 Angående utlämning av data från kvalitétsregistret Swespine Diarienummer: RJL 2016/3649
Läs merÖkad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017
Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar
Läs merHälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt
Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade
Läs merDiabetesvård i Västerbotten
Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merFrån ekonomistyrning till kunskapsstyrning
Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning Sven Oredsson Medicinsk rådgivare Enh för kunskapsstyrning Region Skåne -Maciej Zaremba Produktivitet - effektivitet RESURSER PRESTATIONER KVALITET VÅRDRESULTAT
Läs merHälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård
juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.
Läs merEtt ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen
Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända
Läs merTyp 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer
Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning
Läs merGrönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014
Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns
Läs merHSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN S 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merGothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal
Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd
Läs merKvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård
Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård Täckningsgradsjämförelser och resultat av sambearbetningar med Socialstyrelsens register Erik Wahlström Kommunalt finansierad hälsooch sjukvård Personer
Läs merJämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn
Jämlik vård Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa Dagens tema, 2016-01-01, Förnamn Efternamn Definition: Jämlik hälso- och sjukvård Med jämlik sjukvård menas att vården ska
Läs merHSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN N 18 okt 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Länk till avsnitt
Läs merViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam
ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt
Läs merLandstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001
Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn
Läs merVårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18
Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2 Dagens agenda 1. Några allmänna
Läs merSkador i vården utveckling
MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården utveckling - REGIONAL OCH LANDSTINGSNIVÅ Skador i vården utveckling - 1 Skador i vården utveckling - Förord De nationella resultaten av den markörbaserade
Läs merPolitisk viljeinriktning diabetes
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare 040-675 30 59 Sven.Oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-20 Dnr 1500885 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Icke-kirurgisk behandling
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merPrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merStyrning av vården i SLL - sjukhusavtal, vårdval och värdeskapande. Tobias Nilsson, Ph.D.
Styrning av vården i SLL - sjukhusavtal, vårdval och värdeskapande Hälso-och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting Stockholms län växer Befolkningen i länet ökar - till 2020 väntas Stockholms
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merGod vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa
God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och
Läs merHSN G 4 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN G 4 okt 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Länk till avsnitt
Läs merFakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c
Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret
Läs merAtt mäta effektivitet i vård och omsorg
Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet
Läs mer