Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Transkript

1 Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

2 Avgränsningar Åren som studerats är i första hand Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island, Färöarna,Grönland och Åland) Den övergripande frågan: Finns det för hinder för bostadsbyggandet i Sverige som övriga länder inte har eller inte har i samma utsträckning? Nordregio:s rapport byggherreperspektiv Sida 2

3 Bostadsbyggandet i Norden bostadsbyggandet bostadsbeståndets utveckling Ländernas bostadstäthet närmare sig varandra Små skillnader i bostadstäthet Färre påbörjade bostäder i Sverige men mindre skillnader mellan huvudstäderna Sida 3

4 Bostadsbyggandet i Norden långivningen för bostäder - t.o.m. 2010!!! Finansiering är inget generellt problem i storstadsregioner Det offentligas roll i själva utlåningen har minskat med tiden Sida 4

5 Bostadsbyggandet i Norden produktionskostnader I en nordisk jämförelse är Sverige inte kostnadsledande Svenska byggkostnader sticker inte ut i ett internationellt perspektiv Produktionskostnader är marknadspriser Att bygga bostäder är ett investeringsbeslut Sida 5

6 Bostadsbyggandet i Norden bostadspolitik Kontinuerlig bostadspolitik (långsiktiga spelregler) har betydelse Staten är aktiv via institutioner i Danmark, Finland och Norge Parallella synsätt i våra grannländer marknadsmässighet parallellt med subvention för vissa Sida 6

7 Bostadsbyggandet i Norden stödsystem Alla fyra länderna har riktade produktionsstöd till nya bostäder Sverige har betalat ut minst i riktade stöd per capita Statens stöd vid utlåning hanteras olika Sida 7

8 Bostadsbyggandet i Norden de nordiska plansystemen Planeringssystem Tydlig planhierarki stärker detaljplaneringen Nationell planeringsnivå stark i Danmark och Norge Regionplaneringen ligger till grund för kommunernas planering En bindande översiktsplan är stöd för detaljplaneringen Den svenska planprocessen Den svenska planprocessen måste bli mer transparent och förutsägbar Kommunal försäljning av mark behöver bli transparent Sida 8

9 Antalet bostäder per invånare - länderna har närmat sig varandra Sida 9

10 Antalet påbörjade bostäder per invånare ger en bild Sida 10

11 Små skillnader i bostadstäthet år 2010 bostäder per 100 inv Sida 11

12 Bostadsbyggandet har följt olika banor antal påbörjade per 1000 invånare Sida 12

13 Antal påbörjade bostäder/1000 inv skillnader främst utanför huvudstäderna Sida 13

14 Kraftigt befolkningsökning i Oslo och Stockholm Sida 14

15 Antal påbörjade bostäder/1 000 inv. i huvudstäderna Sida 15

16 Antalet påbörjade bostäder per ny invånare - minst i Oslo och Stockholm Sida 16

17 Sammanfattning Det är utanför Stockholm som de största skillnaderna i antalet påbörjade bostäder finns jämfört med de andra länderna Byggandet i Sverige ökade ganska snabbt från en låg nivå, men detta bröts Byggandet i Finland har varit ganska oberoende av konjunktur och bostadspriser. I Danmark förefaller det som om man förbyggt sig något Sida 17

18 Sammanfattning Det har inte byggts mycket i Norge i förhållande till befolkningstillväxten Bostadstätheten har fortsatt öka snabbt i Finland I Sverige var antalet bostäder i förhållande till invånarantalet ganska oförändrat över decenniet. Samtliga länder befinner sig idag på ungefär samma nivå, men vi har haft olika vägar dit Sida 18

19 Inte bara Storstockholm Sida 19

20 Antalet påbörjade bostäder i förhållande till befolkningsökningen Sida 20

21 Produktionskostnader

22 Prisnivåindex för bostadsbyggande i de nordiska länderna (EU15=100) Danmark Norge Sverige Finland

23 Prisnivåindex för bostadsbyggande i Europa 2009 (EU15 = 100)

24 Byggkostnads- respektive faktorprisindex i Norden (2000=100) Norge Sverige Danmark Finland

25 Resultat och Slutsatser Produktionskostnader är marknadspriser Svenska byggkostnader sticker inte ut i ett internationellt perspektiv Sverige är inte kostnadsledande i Norden Är en fluktuerande situation normalt? Var borde vi ligga i den europeiska tabellen? Jämförelser bör ske med försiktighet och med jämförbara länder

26 Utbetalade belopp för nybyggnad per capita 2001 till 2010 Sverige har betalat ut Skr per capita (14,3 mdr Skr på 9,5 milj. inv.) Norge har betalat ut Nkr per capita (7,8 mdr Nkr på 4,9 milj. inv.) Finland har betalat ut Skr per capita (9,4 mdr Skr (kurs 9 kr) på 5,4 milj. inv.) Danmark har betalat ut Dkr per capita (20,6 mdr Dkr på 5,5 milj. inv.)

27 Utvecklingen av offentligt produktionsstöd Stöd till nybyggnad per capita kronor per capita Sverige Skr Danmark Dkr Norge Nkr Finland kr kurs 9 Skr Sida 27

28 Nybyggda lägenheter i Sverige Aksetittel Totalt påbörjade (enl. SCB) Totalt färdigställt nybyggt (enl. SCB) Nybyggda bostäder exkl. egnahem (enl. SCB) Nybyggda bostäder med stöd (enl. Boverket) Kreditgarantier (enl. BKN)

29 Nybyggda lägenheter i Norge Studentbostäder Omsorgsbostäder och sjukhem Bostäder för "vanskeligstilte" Totalt med subvention All nybyggnad

30 Nybyggda lägenheter i Finland All nybyggnad Subventionerade lägenheter

31 Nybyggda lägenheter i Danmark Familjebostäder (Allm) Ungdomsbostäder (Allm) Äldrebostäder (Allm) Privata ungdomsbostäder Privata hyresbostäder Andelslägenheter Totalt subventionerat All påbörjad nybyggnad

32 Finansiering lån I huvudsak är finansieringen av bostadsbyggandet inte problematisk i de nordiska länderna. Mindre aktörer har dock svårigheter i de fall man måste ligga ut med kapital under en längre tid innan byggnadsarbetena kan påbörjas. Av de nordiska länderna är det bara i Norge och Finland där staten varit kreditgivare via Husbanken respektive Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA)

33 Finska statens utlåning relativt samtliga räntebidragsberättigade lån (exklusive Kommunfinans Adp) Beviljade lån för nybyggnad av bostäder med statligt stöd Beviljade lån Därav Aravalån

34 Norska Husbankens låneandel av nyproducerade bostäder All nybyggnad Nybyggda bostäder med Husbankslån

35 De nordiska plansystemen

36 Planhierarki

37 Nationell planeringsnivå Finns i våra grannländer Starkast i Norge och Danmark Saknas i Sverige Sida 37

38 Nationell planeringsnivå Danmark Nationellt övergripande ramverk för planering Statliga bestämmelser om den kommunala planeringens innehåll Miljöministeriet har 7 regionala kontor för mark- och miljöfrågor Norge Statens förväntningar med beskrivning av prioriterade områden Statliga riktlinjer Statliga planbestämmelser Statlig arealplan Sida 38

39 Regional planeringsnivå Danmark Rumslig utvecklingsplan kommunernas planering ska följa denna Finland Landskapsplaner styr kommunernas planläggning Regionala miljöcentra Gemensam generalplan för Helsingforskommunerna Norge Regional planeringsstrategi Regional plan - styr kommunernas planläggning Regionala planbestämmelser Sverige Regeringen beslutar om ett regionplaneorgan ska bildas Regionplaneorganet kan anta en regionplan för hela regionen eller del av den Sida 39

40 Översiktsplanenivå Danmark Kommunal planeringsstrategi Kommunplan grund för detaljerad planering och styr byggtillstånd Lokalplan rättsligt bindande Finland Generalplan olika rättsverkan Norge Kommunal planstrategi Kommuneplan med Samfunnsdel Arealdel rättsligt bindande Sverige Översiktsplanen är vägledande för ex. efterföljande beslut enligt miljöbalken Sida 40

41 Tydlig planhierarki ger förutsägbarhet

42 Citat från utredningen: Om man vill öka kommunens egen initiativkraft i planeringen, vilket är lovvärt, är det knappast inom PBL-området man gör störst nytta. Man bör istället närmre studera kommunernas ekonomiska förutsättningar att driva markstrategiskt arbete, hantera ofinansierad utbyggnad/ ombyggnad av infrastruktur och kanske också titta vidare på vad som kan/ ska hanteras inom ramen för avtal. Plan- och bygglovchef i en mellanstor kommun Sida 42

43 Utredningar som kommit Sören Häggroths kartläggning och analys av kommunernas arbete med bostadsförsörjningen i Stockholms län. Redovisas Björn Hedlunds utredning över vissa byggfrågor i syfte att underlätta byggandet. Redovisas Lars Magnussons utredning om bestämmelserna om plangenomförande. Redovisas Statskontoret (Boverket, KTH): beskriva och utvärdera den kommunala markanvisningsprocessen för bostadsbyggande. Redovisas 15 juni Boverket: kommunernas planberedskap. Redovisas 15 juni Boverket: planeringsförenklande åtgärder. Redovisas 31 dec Sida 43

44 Länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden en process Erbjuda regional arena för utbyte av erfarenheter Kvalitetssäkra Bostadsmarknadsenkäten Bidra med statistik och prognoser samt annat underlag Göra årliga regionala bostadsmarknadsanalyser Sida 44

45 Sammanfattning/slutsatser/trender Rapporterna följer modellen. Återkommande frågeställningar mer kraftfullt uttryckta i årets analyser Ett ökat fokus på ungas situation på bostadsmarknaden En fortsatt brist på tillgängliga lägenheter för äldre En fortsatt brist på stora hyresrätter för stora barnfamiljer Ett behov av små och stora lägenheter för flyktingar Sida 45

46 Befolkningsutveckling Största staden växer omgivande kommuner minskar. Fortsatt brist på bostäder framförallt i huvudorterna, oavsett ökande /minskande befolkning. Mindre orter på landsbygden tappar befolkning, främst unga. Många län har en ökande befolkning tack vare invandringen Sida 46

47 Bostadsbestånd/Byggande En fortsatt stor efterfrågan och brist på hyresbostäder. Framförallt brist på små hyresrätter lyfts fram som ett akut problem. Det mesta byggandet sker i största staden/städerna En ökad faktisk och prognostiserad nybyggnation Höga produktionskostnader främsta hindret Litet antal lediga lägenheter i allmännyttan. Minskat överskott. Litet intresse av utförsäljningar i landet som helhet Sida 47

48 Kommunikationer/Arbetsmarknad Behovet av goda kommunikationer. Ökad pendling för arbete och studier. Vikten av sambandet mellan infrastruktursatsningar, verksamhetsetableringar och bostadsutbyggnad. Klimat-/energismart perspektiv Sida 48

49 Arbete med bostadsförsörjning Riktlinjer för bostadsförsörjningen. Fortfarande många kommuner som inte lever upp till kraven i bostadsförsörjningslagen. Ökad samverkan med andra kommuner efterlyses Sida 49