Delområde 2 och 3. Planering och regelverk Second homes. Axplock!

Transkript

1 Delområde 2 och 3 Planering och regelverk Second homes Axplock!

2 Delområde 2 - Planering och regelverk Stora likheter mellan de nordiska länderna - men skillnader finns Synen på landsbygden förändras Ökat fokus på stad-land

3 Övergripande mål inom bostadspolitiken Norge: bibehållet spritt bosättningsmönster. Alla ska ha möjlighet att bosätta sig var de vill. Det må legges til rette for at virkemidler kan brukes ulikt i distrikt og i byområder Landbruks- og matdepartementet, Meld. St. 9, ( ) Sverige: ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö Finland: uppmärksamma tillväxtcentrum och metropolområden. I områden med befolkningsminskning upprätthålla livskraften

4 Starkt kommunalt ansvar Kommunalt planmonopol Alla kommuner ska ha en aktuell kommunplan/öp/generalplan Norges kommunplan innehåller samfunnsdel och arealdel I Finland kan generalplan användas som grund för bygglov i landsbygder. Informell Byplan Sveriges ÖP enbart vägledande

5 Olika regionalt ansvar Norge och Finland har en utvecklad regional planering. Regional planstrategi (FK i Norge). Landskapsöversikt och Landskapsplan samt regionalt utvecklingsprogram (Landskapsförbund i Finland) Sverige saknar i princip regional fysisk planering, med undantag av två regionplaneorgan

6 Strandskydd Finland viss planerad strandbebyggelse, strandgeneralplan eller generalplan Norge differentiering i tre zoner beroende på efterfrågan Sverige LIS områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen)

7 Boplikt Restriktioner/villkor vid köp. Konsesjonsloven och Jordlova Konsesjon/tillstånd krävs för köp av vissa fastigheter Kommuner kan införa strängare bestämmelser Omdebatterat system

8 Summering planering o regelverk Norge kommunplan med sammfunnsdel o arealdel Ej bindande ÖP i Sverige Svagare regionalt planeringsinstrument i Sverige Strandskydd, strandplanering i Finland regionala hänsyn Norge och Sverige Boplikt i Norge Tillgång till kompetens i mindre kommuner?

9 Delområde 3 - Second homes Från fritidshus/sportstuga till second home

10 Sportstuga?

11 Second home?

12 Second home?

13 Second home?

14 Var bor vi egentligen? Befintliga system har allt svårare att fånga var vi faktiskt vistas, uppdelning mellan permanentbostad och fritidshus otidsenlig? Fritidshusägandet tycks allt mer ingå i en strategi som innefattar flera alternativa boenden som tillsammans tillfredsställer ägarnas önskemål. (Kalteborn 1998) Kanske utgör fritidshuset ägarnas verkliga permanenta hem? Stark koppling till ägarna som återvänder hela livet.

15 Bidragande faktorer till ökad efterfrågan på fritidshus under senare år Västvärldens åldrande befolkning, tid, pengar och hälsa Övergången till ett servicesamhälle Utbyggnad av mobiltelefoni och internet

16 Några olika aspekter hot eller möjligheter? Ekonomiska tillskott Folkbokföring Kommunalekonomi + - Demokrati Motstående intressen Miljö Planering

17 Antal fritidshus Antal invånare Antal småhus Varav antal SH Andel SH av småhusbestånd (%) Finland ,4 Sverige ,5 Norge ,4

18 Fritidshusets ursprung Finland Sverige Norge Ursprungligt fritidshus 92% 78% 93% f.d. jordbruk 12% annan f.d. permanentbostad 8% 7% 3% Annat 1% 3% 4% Stora regionala variationer! I zon IV i Norge är >50% f.d. permanentbostad

19 Potentialer till ekonomiska tillskott Boende i fritidshus spenderar 7,4 Miljarder euro (2010). (Finland) Driftkostnad euro/stuga/år, investeringar euro/stuga/år (Sverige) Sysselsättning ca årsarbetskrafter (Finland) Projektet Trygga skärgårdsboendet har räknat

20 Var ägarna bor har betydelse

21 Liksom vistelsekvot Vistelsedygn stora regionala variationer! Genomsnitt dygn/år/sh Genomsnitt personer/sh Genomsnitt dygn/sh Finland Sverige 71 2,6 185 Norge 46 2,9 134

22 Summering SH Det är idag vanligt att ha flera bostäder Betydande ekonomiska (och andra) potentialer Gapet mellan den officiella befolkningsstatistiken och var människor vistas förefaller öka Svårigheter för samhället att hitta träffsäkra system för att fördela resurser mellan kommuner

23 Avslutningsvis Vi hoppas rapporten bidrar till ömsesidigt lärande och inspiration! Ländernas system Exempel Referenser Kontaktpersoner