Locus of control, syskonplacering och kön Finns det några samband?

Transkript

1 Institutionen för samhällsvetenskap Psykologi VT 2007 Locus of control, syskonplacering och kön Finns det några samband? Författare: Fredrik Berg Joakim Kumlemark Handledare: Ulf Stenström Examinator: Judit Lindqvist

2 Abstract The purpose of this study was to examine if there was a relation between birth order, gender and locus of control. There where 162 participants in the study, 44 men, 115 women. Birth order was coded into three levels. There where no significant differences between birth order and locus of control. The result showed that female participants where more external when it came to locus of control. When birth order was coded into two levels, there was a significant difference in locus of control. Only-borns where significant more internal than the other sibling groups. Firstborns/only-borns where significant more internal than both second-born and last-borns. There was no interaction effect between birth order and gender. Adler s sibling theories and Rotter s theory of locus of control helped to explain the significant results found in this study.. Keywords: Locus of control, I-E-scale, birth order, sibling order, gender differences, sex differences.

3 3 Introduktion Det har länge förts en debatt om syskonplacering påverkar vår personlighet. Forsknings-världen är uppdelad i två läger. Det finns de som anser att det är av betydelse och det finns de som är av motsatt uppfattning. Forskningsresultaten är även dessa motsägelsefulla (Sulloway, 1997). Den personlighetsvariabel som prövas i denna studie i relation till syskonplacering och kön är locus of control. Det finns mycket forskning både inom syskonplacering och inom locus of control. Forskningsresultaten från undersökningar där syskonplacering i relation till locus of control prövas, är motstridiga. Det råder ingen konsensus inom detta forskningsområde (Hughes, 2005). Vidare är locus of control en personlighetsvariabel som påverkar människor i olika situationer dagligen. Locus of control är en förklaringsmodell till hur vi människor ser på olika händelser i livet. Enligt olika teorier om syskon och vilken placering individen har i syskonskaran, så finns det utstakade roller. Det kan t.ex. vara att förstfödda är mer konservativa och yngre syskon är i högre utsträckning rebelliska. Individerna förväntas agera utifrån dessa roller. Med ovan nämnda i åtanke, ämnar denna uppsats att försöka besvara om syskonplacering och kön kan ha någon inverkan på locus of control. Syskonplacering Alfred Adler lade tidigt fram sin teori om att syskonplacering påverkar vår personlighet. Teorin innebär att vår personlighet bestäms av om vi är förstfödda, mellanbarn, yngstabarn eller endabarn. Adlers teorier om syskonplacering är väldigt stereotypiska. I verkligheten är det betydligt mer diversifierat. Detta innebär att alla barn som tillhör respektive grupp inte har de egenskaper som är typiska för just den gruppen (Hjelle & Ziegler, 1992).

4 4 Om det skiljer mer än sex år mellan äldstabarn och ett yngre syskon så betraktas äldstabarnet som endabarn. Detta innebär omvänt att det yngre syskonet räknas som äldstabarn. Om syskon, av olika anledningar, inte växer upp med varandra så förändras syskonplaceringen. Två syskon som blir separerade tidigt räknas båda som endabarn. Detta förutsatt att det inte finns några andra barn inom den nya familjen. Förändras familjens sammansättning så kan även syskonordningen påverkas (Sulloway, 1997). De förstfödda/äldstabarnen är, enligt Adler, oftast konservativa, tycker om makt och försöker upprätthålla familjens attityder och värderingar. De försöker vara så lika sina föräldrar som möjligt. Den förstfödda strävar efter att vara oberoende av andra människor. De vill visa för omvärlden att de klarar sig själva (Hjelle & Ziegler, 1992). Förstfödda/äldstabarn har alltid haft en säregen ställning inom familjen. Det är han/hon som ska ta över gården, leda familjen, föregå med gott exempel m.m. (Adler, 1939). Förstfödda/äldstabarn strävar att få sina föräldrars godkännande genom att fungera som extraföräldrar åt sina yngre syskon (Sulloway, 1997). Adler menar att mellanbarnen strävar efter att vara bättre än sitt äldre syskon. De är tävlingsinriktade och försöker att vara bättre än sina syskon. Det kan till exempel röra sig om att ha en dyrare livsstil. Mellanbarn sätter ofta upp orealistiskt höga mål som de misslyckas med att uppfylla. Adler själv var mellanbarn (Hjelle & Ziegler, 1992). Yngstabarn däremot, blir oftast uppassade och bortskämda av både föräldrar och äldre syskon. Dock så kan de ofta känna att de inte räcker till gentemot sina äldre syskon. Detta gör att de strävar efter att utmärka sig och bli bättre inom vissa områden än sina syskon. Det kan t.ex. vara att bli den snabbaste simmaren, den bästa musikern eller den flitigaste studenten i familjen (Hjelle & Ziegler, 1992). Mellanbarn och yngstabarn är i större utsträckning liberala. De är rebelliska och vill ifrågasätta normer och värderingar, vidare vill de upptäcka nya saker genom att t.ex. resa. Yngre syskon utsätter sig för större faror och tenderar att ha en kortare livslängd (Sulloway, 1997). Endabarn är unika i den meningen att de inte har några syskon som tävlar om föräldrarnas uppmärksamhet, de är hela tiden i föräldrarnas centrum. Detta leder i sin tur, enligt Adler, att de har svårt att umgås med kamrater (Hjelle & Ziegler, 1992). Vidare menar Adler att endabarn vänjer sig vid att inte stöta på några svårigheter under sin uppväxt, då eventuella hinder tas bort av föräldrarna (Adler, 1939). För att ytterligare belysa Adlers syn på endabarn redovisas nedan ett utdrag från hans bok (Adler, 1939, s115).

5 5 Sådana barn har svårt för all självständig verksamhet, bli odugliga för livet och lida lätt skeppsbrott. Deras liv liknar ofta parasitens, som endast njuter, medan andra sörja för alla dess behov. Falbos studie från 1978 motsäger Adlers teori om att endabarn vill vara i centrum och att de har svårt för att samarbeta. Resultatet visade att endabarn i högre grad interagerar med sina kamrater och att de inte har behov av att stå i centrum (Falbo, 1978, refererad i Hjelle & Ziegler, 1992). De flesta försök att visa om det finns samband mellan syskonplacering och personlighet har misslyckats, då de inte har kunnat visa på några statistiskt säkerställda samband (Hjelle & Ziegler, 1992). Det finns dock forskning som har hittat samband mellan syskonordning och andra variabler än personlighetsvariabler. Zajonc och Markus studie visade att det fanns ett samband mellan syskonplacering och IQ. De förstfödda hade högre IQ än andrabarnet. Andrabarnet hade i sin tur högre IQ än tredjebarnet och så vidare. Noterbart är att skillnaden i IQ endast handlar om några få poäng men det fanns dock ett signifikant samband (Zajonc & Markus, 1975, refererad i Hjelle & Ziegler, 1992). Frank J. Sulloway menar dock att det finns tydliga samband mellan personlighet och syskonplacering. Sulloway har granskat kända människor från förr för att se vilken placering de hade i syskonskaran. Äldstabarn och endabarn är i högre grad maktorienterade och lever i konsensus med samhällets normer och värderingar. De yngre syskonen är rebelliska och ifrågasätter samhället. Resultatet av Sulloways granskning av syskonplacering och personlighet, visar att det finns tydliga samband mellan syskonplacering och olika mer eller mindre kända människors personlighet. Som exempel kan nämnas att det oftare är äldstabarn som är domare i högsta domstolen i USA, när det är en republikansk president. Detta då republikanerna är konservativa och äldstabarn i högre utsträckning delar ett konservativt synsätt. När det är en demokratisk president består domarkåren, i högsta domstolen, i större grad av yngstabarn. Sulloway har funnit att det oftare är yngre syskon som kommer med revolutionerande idéer. Äldstabarnen är snabba på att förkasta dessa nydanande idéer. En av anledningarna till att syskon får olika personligheter är, enligt Sulloway, evolutionen själv. Chansen till överlevnad ökar om

6 6 syskonen utvecklar färdigheter inom olika områden. Ett exempel som Sulloway ger är att ett syskon specialiserar sig på Asiens geografi medan ett annat syskon specialiserar sig på Sydamerikas geografi. Syskonen behöver inte konkurrera med varandra på samma område. Det kan vara så att syskonen väljer helt olika yrken. Syskon kan många gånger vara mer olika än vad främmande människor är som möts för första gången. Det har visat sig att förstfödda uppvisar större likheter med andra förstfödda, än vad de gör med sina syskon (Sulloway, 1997). Locus of control Under tidigt 1950-tal utvecklade Julian Rotter en teori om social inlärning där han försökte förklara hur beteendeinlärning sker genom interaktioner med andra människor och andra element av miljön. Utifrån denna teori fokuserade Rotter på en personlighetsvariabel, kallad locus of control (Hjelle & Ziegler 1992). Locus of control beskriver en persons uppfattning om ansvarstagande gällande olika händelser i hans eller hennes liv. Locus of control delas in i två olika dimensioner, intern locus of control och extern locus of control (Larsen & Buss 2005). Personer med intern locus of control menar att de själva bär ansvaret för sina handlingar i både med- och motgångar. Personer med extern locus of control tror däremot att deras misslyckanden och framgångar, beror på externa faktorer som de inte själva kan påverka. Externa faktorer är t.ex. ödet, tur, slumpen och andra viktiga människor, powerful others (Hjelle & Ziegler 1992). För att förstå begreppet locus of control och dess två olika dimensioner, intern och extern, blir det enklare om det sätts in i ett sammanhang. Rydén och Stenström (2004) tar upp ett bra exempel som visar tre påståenden gällande vad som är viktigt för en god hälsa. A: Det är ödet, tur eller otur, som i stor utsträckning är avgörande för hälsan. B: Det är vad sjukhuspersonal och andra viktiga personer i min omgivning gör som är viktigt för hälsan. C: Det är vad jag själv gör som är avgörande för mitt hälsotillstånd.

7 7 Detta är tre personers olika svar och uppfattningar om vad som är betydelsefullt för deras hälsotillstånd. Personerna A och B visar på extern locus of control vilket innebär att man lägger kontrollen på yttre, externa krafter som t. ex ödet eller tillfälligheter. Person C däremot visar på en intern locus of control. Detta innebär att person C själv anser sig ha möjlighet att påverka hälsan. Det är väldigt få personer som har extremt intern eller extern locus of control. De flesta människor ligger mellan intern och extern (Hjelle & Ziegler 1992). Intern locus of control är positivt relaterat till ett gott självförtroende och personer med intern locus hanterar stress på ett mer aktivt och problemfokuserat sätt än personer med extern locus of control (Passer & Smith 2004). Det finns skillnader i människors uppfattning gällande vad de uppfattar sig ha kontroll över. Rotter menar att dessa skillnader är inlärda och har sin grund i tidigare livserfarenheter. Genom att ha präglats av stöd, uppmuntran, värme samt att kunna ta egna initiativ så gynnas utvecklingen mot en mer intern kontrolluppfattning (Rydén & Stenström 2004). Lau hittade genom sin studie att personer med en intern locus of control blev mer uppmuntrade av föräldrarna som barn än personer med extern locus of control gällande att träna på olika hälsobeteenden. Det handlade t.ex. om att hålla en god diet och att borsta tänderna ordentligt (Lau, 1982, refererad i Hjelle & Ziegler 1992). Enligt Rotter är det inte framgången eller motgången i sig som är avgörande för individens inriktning mot en intern eller extern kontroll, utan det avgörande skedet ligger i hur individen själv tolkar framgången respektive motgången. Enligt Rotter är det möjligt att ha olika uppfattningar när det gäller inflytandet över positiva händelser samt negativa händelser. En människa kan t.ex. känna en stark känsla av kontroll när det gäller positiva händelser i livet, medan negativa händelser anses ligga utanför ramarna för att kunna kontrolleras (Rydén & Stenström 2004). Rotter utvecklade ett instrument, Intern-Extern (I-E) skalan, för att kunna mäta individers skillnader i locus of control. Anledningen till att Rotter utvecklade instrumentet var att han ville undersöka barns perception (Lefcourt, 1982). Instrumentet har ett antal item med två påståenden att ta ställning till, A eller B, där något av alternativen visar på antingen intern- eller extern locus

8 8 of control (Passer & Smith 2004). Forskning baserad på Rotter s I-E skala visar på att personer med intern locus of control respektive extern locus of control skiljer sig i många avseenden. Flera studier pekar på att personer med intern locus of control, har en större tendens att upprätthålla eller förbättra deras egen hälsa. Det kan t.ex. handla om att sluta röka eller gå på regelbundna hälsokontroller (Hjelle & Ziegler 1992). Studier inom intern- och extern locus of control visar också att personer med extern locus of control tenderar att utveckla psykologiska sjukdomar lättare än personer med intern locus of control. Phares rapporterar i sin studie att externa personer ligger högre i ångest och depression än vad interna personer gör (Phares, 1978, refererad i Hjelle & Ziegler 1992). Vidare finns det studier som har funnit att kvinnor i högre grad har mer extern locus of control än män (Cairns, et al, 1990). Det finns även undersökningar som inte visar på några könsskillnader, som t.ex. Hughes undersökning (2005). Brian M. Hughes (2005) gjorde en studie med 221 studenter, från en högskola på Irland, där han tittade på locus of control och syskonplacering. Hughes kopplade sin studie till teorier som behandlar socialisationens inverkan på syskons olika personlighet. Då könet påverkar hur individer socialiseras in i samhället, gjorde Hughes antagandet att könet på deltagarna samt könet på deras syskon var viktiga faktorer att beakta. Hughes använde sig av Rotters I-E-skala för att få fram en poäng på locus of control. I studien deltog 180 (81 %) kvinnor och 41 (18,5 %) män. Medelåldern var 21,0 år (SD= 6,2 år). Medelvärdet på locus of control var 12,4 (SD= 4,2). Han delade in syskonen i två grupper, förstfödda och övriga. Hughes kunde inte visa på några samband i sin studie, mellan locus of control och syskonplacering. Inte heller några könsskillnader hittades i denna studie. I en studie gjord av Lee och Dengerink (1992) undersöktes locus of control i relation till kön nationalitet. Undersökningen omfattade studenter från USA och Sverige. I studien deltog 142 amerikanska collage studenter, varav 65 män respektive 77 kvinnor. Samt 113 svenska gymnasium studenter, varav 35 män respektive 78 kvinnor. Medelåldern för dom amerikanska studenterna var 18,8 (SD= 0,81) samt 18,3 (SD= 0,50) för dom svenska studenterna. För att mäta studenternas locus of control användes Rotter s I-E-skala (Rotter, 1966). Resultaten visade att det inte var några signifikanta skillnader mellan amerikanska män och kvinnor avseende deras locus of control. Svenska män visade inte heller på några skillnader jämfört med de amerikanska

9 9 deltagarna. Däremot fann de att svenska kvinnor hade signifikant högre poäng (M= 13,65, SD= 3,725) på I-E-skalan jämfört med svenska män (M= 11,66, SD= 3,19), amerikanska män (M= 10,62 SD= 3,49) och amerikanska kvinnor (M= 10,62 SD= 3,43). De svenska kvinnorna var mer externa i sin orientering av locus of control. Syfte Vissa undersökningar gör gällande att förstfödda i högre grad har en intern locus än andra syskon. Andra undersökningar visar på det motsatta förhållandet och det finns även resultat som inte visar på något samband (Hughes, 2005). Det finns även forskare som gör gällande att könet på individen spelar roll för vart personen befinner sig på I-E-skalan (Lee & Dengerlink 1992). En av undersökningarna (Hughes, 2005) delade in syskonen i två grupper, detta innebar att mellanbarn och yngstabarn placerades i kategorin övriga. Förstfödda samt endabarn hamnade i kategorin förstfödda. Teorierna om syskonplacering gör skillnad mellan äldstabarn, mellanbarn, yngstabarn samt endabarn (Hjelle & Ziegler 1992). Syftet med förevarande studie är att undersöka om det finns något samband mellan syskonplacering och individens locus of control samt om kön och locus of control samspelar i ett eventuellt samband. Med anledning av metodiken i Hughes studie (2005) prövas även vissa delar av hans tillvägagångssätt i denna studie. Deltagare Metod Urvalsgruppen utgjordes av studenter vid ett universitet i södra Sverige. Totalt var det 162 deltagare som svarade på enkäten. Det var ett bortfall på tre enkäter Det finns ca 9800 registrerade studenter vid universitetet. Urvalet motsvarar 1,7 % av universitets studentpopulation. Av de besvarade enkäterna (159st) såg fördelningen ut på följande vis: 74 ekonomistuderande, 68 lärarstudenter samt 17 socialpsykologistuderande. Det var 44 män

10 10 (27,7%) och 115 kvinnor (72,3%). Deltagarna var i åldrarna år och medelåldern låg på år (SD 4,59). Bland män var medelåldern 22,18 (SD 2,63) och för kvinnor var den 23,69 år (SD 5,1). Minimumvärdet på I-E-skalan bland deltagarna var en poäng och maximumvärdet var 21 poäng. Det var 154 deltagare som hade syskon, 28 deltagare hade ett eller fler halvsyskon och 146 deltagare hade ett eller fler helsyskon (vissa deltagare hade både hel och halvsyskon). I gruppen halvsyskon ingår även styvsyskon. Det var endast två deltagare som hade styvsyskon. Deltagarna bestod av 66 äldstabarn, 29 mellanbarn och 59 yngstabarn samt fem endabarn. Av deltagarna (n= 159) var det 22 som var sladdbarn. Sladdbarn är någon vars närmast äldre syskon är minst sex år äldre. Åtta deltagare hade inte växt upp med sina syskon. Tabell 1. Fördelning av syskonplacering efter omkodning av sladdbarn (omkodningen presenteras under avsnittet Databearbetning). Syskonplacering Antal Procent Endabarn 11 6,9 Äldstabarn 82 51,6 Mellanbarn 22 13,8 Pro ced ur Yngstabarn 44 27,7 För att få fram vilka föreläsningssalar som var uppbokade granskades flera bokningsscheman på universitetet. Möjligheten att dela ut enkäten till flera studenter på en gång gjorde att valet föll på föreläsningssalar som rymmer många åhörare. Detta innebar att urvalet är ett bekvämlighetsurval. Efter inhämtat tillstånd från berörd lärare, delades enkäterna ut i föreläsningssalar under två dagar. Deltagarna informerades om att enkäten ingår i en C-uppsats i psykologi samt att enkäten skulle ta ungefär tio minuter att fylla i. För ytterligare information hänvisades deltagarna att läsa instruktionerna i enkäten (bilaga 1). Deltagarna ombads att fylla i enkäterna någon gång under pågående föreläsning eller vid rast. När de var färdiga la de enkäterna i en papplåda som var

11 11 placerad vid utgången i föreläsningssalen. Enkäterna samlades senare in under rast eller vid föreläsningens slut. Instrument I-E scale En svensk version av Rotter s (1966) Internal-External (I-E-skala) Scale har använts i denna studie. Instrumentet innehåller 29 stycken frågor med två påståenden att ta ställning till, A och B (bilaga 1). 23 frågor mäter locus of control och sex stycken är kontrollfrågor d.v.s. frågor som inte mäter locus. Anledningen till att kontrollfrågorna är med är att deltagaren inte ska kunna förutse vad enkäten testar. Poängen sträcker sig från noll till 23 poäng, då det är sex kontrollfrågor. Varje fråga ger antingen noll eller en poäng och det är det svarsalternativ som representerar en extern hållning som ger poäng. En person som får 10 poäng på instrumentet har således valt tio externa svarsalternativ. En totalpoäng på noll motsvarar extremt intern locus of control medan en totalpoäng på 23 visar på extremt hög extern locus of control (Forte, 2005). Inget reliabilitetstest genomfördes på grund av att instrumentet i undersökningen var en direktöversättning av Rotters I-E-scale. Förutom locusinstrumentet fick deltagarna besvara frågor gällande ålder, kön, syskonplacering samt syskonförhållanden (bilaga 1). Deltagarna delades in i grupper i enlighet med instrumentets etablerade gruppindelning. Dessa grupper var: låg external (0-4p), normal (5-12p) samt hög external (13-23p). Databearbetning Det var 19 enkäter som inte var korrekt ifyllda. Dessa enkäter saknade några enstaka svar på frågorna som prövade locus of control. På 16 av dessa enkäter saknades svar endast på en eller två frågor. Detta gjorde att de gick att använda i undersökningen då en eller två poäng till inte hade betydelse för deltagarnas grupptillhörighet, enligt I-E-skalan (se ovan). Om en deltagare

12 12 hade tio poäng och saknade ett svar, blev den individens totalpoäng tio. De resterande tre saknade för många svar och föll därför bort. Vid bearbetningen av materialet användes SPSS, version SPSS beräknar inte effektstorleken (Eta squared) vid t-test. För att få fram effektstorleken vid t-test har värdet på Eta squared beräknats för hand. Effektstorleken (Eta squared) kan anta värden mellan noll och ett. Effektstorleken delas in i tre grupper, > 0,01 liten effekt, > 0,06 medelstor effekt och > 0,14 är stor effekt. De deltagare som var sladdbarn och hade växt upp med sina syskon omkodades till äldstabarn. De sladdbarn som inte växt upp med sina syskon omkodades till endabarn. Variabeln kön bestod av två nivåer, man och kvinna. Männen kodades som ettor och kvinnorna kodades som tvåor. Variabeln syskonplacering bestod utav fyra nivåer. Då det endast var två män som var endabarn kodades variabeln Syskonplacering om till tre nivåer. Endabarn och förstfödda/äldstabarn kodades som ettor, mellanbarn kodades som tvåor samt yngstabarn kodades som treor. Variabeln döptes om till Syskonplacering_3. Efter omkodning ändrades fördelningen över syskonplaceringen. Då det visade sig att endabarn hade betydligt lägre medelvärde (tabell 2), på I-E-skalan, än övriga syskongrupper kodades materialet om. Det omkodade materialet bestod av två grupper, endabarn och övriga. Detta innebar att endabarn kodades som en etta och äldstabarn, mellanbarn och yngstabarn kodades som en tvåa (övriga). Variabeln döptes till Syskonplacering_enda. Med anledning av den tidigare redovisade studien av Hughes (2005) omkodades variabeln syskonplacering till endast två nivåer, förstfödda och övriga. I gruppen förstfödda ingick äldstabarn och endabarn, och i gruppen övriga ingick mellanbarn samt yngstabarn. Förstfödda/endabarn kodades som ettor samt mellanbarn och yngstabarn kodades som tvåor. Variabeln döptes till Syskonplacering_H. Variablernas skevhet kontrollerades genom att data togs fram med värden på skewness. Alla variablerna uppfyllde de parametriska villkoren. Signifikansnivån på genomförda analyser är 0.05 om inte annat anges.

13 13 Resultat Männens medelvärde på locusinstrumentet stämde överens med medelvärdet hos samtliga endabarn. Kvinnornas medelvärde stämde överens med samtliga mellanbarns medelvärde. Med anledning av detta fynd, beslutades att variablerna Kön och Syskonplacering skulle testas. För att pröva om det fanns något samband mellan variablerna Kön och Syskon-placering gjordes ett Chi 2-test. Chi 2-testet visade inte på något signifikant samband mellan syskonplacering och kön (Pearson s Chi-Square= 0,265). Tabell 2. Deskriptiv data. Medelvärden samt standardavvikelser för locus of control, uppdelat efter syskonplacering och kön (fördelning efter omkodning av sladdbarn). Locus of control Al Samtliga deltagare Man Kvinna Syskonplacering n M SD n M SD n M SD Endabarn 11 9,36 2,46 2 9,50 0,71 9 9,33 2,74 Äldstabarn 82 11,43 4, ,79 3, ,52 3,87 Mellanbarn 22 12,45 3, ,17 4, ,94 3,36 Yngstabarn 44 12,05 3, ,47 2, ,04 3,94 Total ,60 4, ,36 3, ,45 3,82

14 14 För att pröva om det fanns något samband mellan syskonplacering, kön och locus of control, gjordes en tvåvägs variansanalys (ANOVA). Oberoende variabler var Syskonplacering_3 och Kön. Beroende variabel var den totala poängen från locusinstrumentet. Resultatet visade att det fanns ett signifikant samband mellan syskonplacering och locus of control (F(5, 153)=3,67, p=0,028). Effektstorleken var liten (partial eta squared=0,046). För att undersöka mellan vilka syskongrupper skillnaden i medelvärden var signifikant, gjordes ett post hoc-test (Sheffe). Post hoc-testet visade dock inte på några signifikanta samband mellan de olika syskongrupperna. Detta innebar att det inte fanns något signifikant samband mellan syskonplacering och locus of control. Variansanalysen visade att kvinnor hade i högre grad extern locus of control än männen (F(1, 153)=13,51, p=0,000). Effektstorleken var medelstor (partial eta squared=0,081). Någon signifikant interaktionseffekt mellan syskonplacering och kön kunde inte ges i denna analys. Ett independent samples t-test genomfördes för att testa om det fanns några skillnader mellan endabarn och övriga, gällande locus of control. Syskonplacering_enda. var oberoende variabel och locus of control var beroende variabel. Det fanns ett signifikant samband mellan syskonplacering_enda och locus of control. Endabarn var signifikant mer interna gällande locus of control än övriga (t(157)=-2,95, p=0,01). Effektstorleken var liten (partial eta squared=0,053). Tabell 3. Deskriptiv data efter omkodning till endabarn och övriga. Medelvärden samt standardavvikelser för locus of control, uppdelat efter syskonplacering och kön. Locus of control Syskonplacering n M SD Endabarn 11 9,36 2,46 Övriga ,76 4,05

15 15 En tvåvägs variansanalys (ANOVA) genomfördes, där Kön och Syskonplacering_H var oberoende variabler och locus of control var den beroende variabeln. Resultatet visade att förstfödda hade signifikant starkare intern locus of control än övriga (F(3, 155)=7,27, p=0,008). Effektstorleken var liten (partial eta squared=0,045). Ingen signifikant interaktionseffekt kunde ses i denna analys. Tabell 4. Deskriptiv data efter Hughes (2005) klassificering. Medelvärden samt standardavvikelser för locus of control, uppdelat efter syskonplacering och kön. Locus of control Samtliga deltagare Man Kvinna Syskonplacering n M SD n M SD n M SD Förstfödda 93 11,18 4, ,95 3, ,13 3,88 Övriga 66 12,18 3, ,65 3, ,00 3,69 Total ,60 4, ,36 3, ,45 3,82 Diskussion I denna studie var syftet att undersöka om det fanns några samband mellan syskonplacering, locus of control samt kön. Chi 2-analysen av variablerna kön och syskonplacering visade inte på något signifikant samband. Resultatet av tvåvägs-anovan visade på ett signifikant samband mellan syskonplacering och

16 16 locus of control. Post Hoc-testet (Sheffe) kunde dock inte verifiera ovan nämnda samband. Det fanns således inga signifikanta samband mellan de olika syskon-grupperna och locus of control. Med syskongrupper avses förstfödda/endabarn, mellanbarn samt yngstabarn. Kvinnorna i denna studie hade signifikant högre poäng på I-E-skalan, än männen. Ingen interaktionseffekt mellan kön och syskonplacering erhölls. Vidare visade resultatet att endabarn var mer interna i sin orientering av locus of control, än övriga syskongrupper. Resultatet av klassificeringen enligt Hughes (2005) undersökning visade att förstfödda var mer internt orienterade än övriga syskongrupper, dock fanns det inte någon interaktionseffekt mellan denna syskonklassificering och kön. Tidigare studier vilka undersöker sambandet mellan kön och personlighetsvariabeln locus of control, redovisar olika resultat (se ovan). Det finns studier där forskarna inte hittar några könsskillnader, och studier där det finns signifikanta skillnader (Hughes, 2005). Resultatet, i de studier som redovisar signifikanta skillnader mellan locus of control och kön, visar att det är kvinnorna som är mer externt orienterade (Dengerink & Lee, 1992). Hughes undersökning visade inte på några signifikanta samband mellan kön, syskon-placering och locus of control. Hughes gjorde sin undersökning på studenter vid en högskola på Irland. Som nämnts tidigare undersökte Lee och Dengerink locus of control, i relation till nationalitet och kön, i en studie i Sverige och USA. De förklarade sitt resultat bland annat med att amerikaner i högre grad är individualister och svenskar kollektivister. Svenska män skulle alltså vara mer individualistiska än de svenska kvinnorna (Dengerink & Lee, 1992). En möjlig anledning till att kvinnor skulle vara mer kollektivistiska än män, kan vara familjenormer. Sedan århundraden tillbaka har det varit mer regel än undantag, att kvinnor skall ta hand om barnen och männen skall arbeta och försörja familjen. Denna situation skulle kunna leda till en mer extern orientering, d.v.s. kvinnorna förlitar sig mer på mannen. Kvinnorna ses nu i större utsträckning än tidigare som jämlikar till männen. Att detta inte återspeglas i kvinnornas externa orientering kan bero på att det tar tid att vänja sig av med det gamla förlegade synsättet. Det är mycket möjligt att resultaten skulle se annorlunda ut om denna undersökning upprepades om tio år. Det hade kanske inte längre funnits några könsskillnader på locus of control. En annan

17 17 tänkbar förklaring till resultatet kan vara att kvinnor i högre grad, än män, skulle vara troende. Det behöver inte nödvändigtvis vara Gud, utan någon utomstående kraft. Om en person tror att det är något annat som påverkar personens liv, t.ex. ödet, slumpen, Gud m.m. så är antagligen den personen mer extern i sin orientering. Pojkar har redan från början av sin uppväxt fått lära sig att de ska klara sig själva. De skall försörja sin familj och det är endast de själva som har ödet i sina händer. Detta är givetvis grova generaliseringar men andemeningen kan vara nog så viktig. Pojkar uppfostras till att vara mer interna än flickor. Studier har visat att en positiv självbild är kopplad till intern locus of control (Passer & Smith, 2004). Vidare finns det ett flertal studier som visat att män generellt har bättre självförtroende än kvinnor (Chubb & Fertman, 1997). Detta skulle kunna vara en av förklaringarna till könsskillnaden i locus of control. Lee och Dengerink lyfte även fram att en tänkbar förklaring till skillnaden i locus mellan könen kunde vara svenska kvinnors tro till systemet (Dengerink & Lee, 1992). Det kan mycket väl vara så att kvinnor hyser större tilltro till systemet (med systemet menas staten och andra offentliga myndigheter). Enligt teorin så är en person högre grad extern i sin orientering om personen förlitar sig på andra viktiga personer (powerful others). Powerful others kan vara människor i individens närhet, myndigheter m.m. Genom att koppla teorin till resultatet från förevarande undersökning så kan det mycket väl vara så att kvinnor i högre grad påverkas av powerful others. Det är möjligt att kvinnor har större tilltro till powerful others, än män. En anledning till att det förhåller sig på detta sätt kan vara att kvinnor i högre grad har fått sina rättigheter lagstiftade mycket senare än männen, t.ex. rösträtt. Detta kan bidra till att kvinnor kanske förlitar sig på att staten ska hjälpa dem och finnas där för dem i större utsträckning än männen. Rättstaten har skyldigheter gentemot sina medborgare. En kvinna som blir slagen av sin man har rätt till skydd. Nu är det givetvis inte så att alla män misstror eller föraktar systemet. Det som resultaten från denna undersökning visar är att kvinnor är mer externa i sin orientering än män. Dock så är det viktigt att komma ihåg att kvinnornas medelvärde på I-E-skalan ändå gör att de hamnar i gruppen normal (enligt I-E-skalans gruppindelning). Detsamma gäller för männen. Divergensen mellan män och kvinnor rör sig inom samma grupp men med ett par poängs skillnad. Att utifrån denna undersökning dra för stora paralleller till att kvinnor skulle vara externa i sin orientering är inte meningen. Meningen är att belysa den lilla skillnaden som

18 18 resultatet uppvisar. Värt att poängtera är att Hughes undersökte studenter på Irland utan att finna några samband mellan locus of control och kön. Lee och Dengerink hittade inga skillnader bland amerikanska ungdomar, men däremot mellan svenska kvinnor och övriga deltagare. Att svenska kvinnor är mer externt orienterade än kvinnor från Irland och USA, kan tyda på att skillnaden är kulturellt betingad. Om skillnaderna var beroende av vårt arv så torde alla kvinnor i studierna vara externt orienterade. Utifrån resultatet av analysen går det utläsa att endabarn har det lägsta medelvärdet på I-E-skalan, vilket motsvarar en mer intern locus of control än övriga syskongrupper. Adler (1939) menar att föräldrarna tar bort eventuella hinder som endabarnen möter på vägen. Vilket då skulle betyda att endabarn inte har varit utsatta för några direkta motgångar under uppväxten. Detta innebär att de kan få svårt att hantera motgångar och se sig själva som den avgörande faktorn vid olika livshändelser i vuxenlivet. Det är utifrån Adlers teori inte möjligt att förklara varför endabarn är mer internt orienterade. Däremot är det möjligt att finna stöd för resultatet i Rotters teorier, där han menar att stöd och uppmuntran samt möjlighet att kunna ta egna initiativ från tidig ålder, gynnar en mer intern locus of control (Rydén & Stenström 2004). Slutsatsen av detta blir att endabarn har större möjlighet att få uppmärksamhet och ges mer tid av sina föräldrar. Resultatet av klassificeringen enligt Hughes (2005), visade på ett signifikant samband mellan locus of control och syskonplacering. Förstfödda var i högre grad mer internt orienterade i sin locus of control än övriga. En förklaring till att förstfödda uppvisar en mer internt orienterad hållning, kan härledas från Adlers och Rotters personlighetsteorier. Enligt Adler är det de förstfödda som ska föregå med gott exempel och leda familjen. Utefter detta bygger förstfödda upp ett större ansvarstagande än sina syskon och därmed också en mer intern locus of control. De förstfödda har från första stund båda föräldrars odelade uppmärksamhet. Detta håller i sig tills det första syskonet kommer till världen. Adler benämnde de förstfödda för dethroned monarchs (Hjelle & Ziegler 1992, s.151). Nu tvingas den förstfödda att kliva ned från sin tron och föräldrarnas uppmärksamhet riktas istället gentemot småsyskonet. Detta resulterar i att den förstfödda visar att hon/han inte behöver föräldrarna i samma utsträckning som tidigare, en vilja att visa omvärlden att de klarar sig själva. Att ett barn redan i tidig ålder försöker klara sig själv, skulle kunna förklara varför förstfödda är mer internt orienterade. Den förstfödda kan inte räkna

19 19 med att föräldrarna finns till hands hela tiden, då det finns ett syskon till att ta hand om. Föräldrarna kan i detta exempel kopplas till Rotters begrepp powerful others. En person som förlitar sig på sin egen förmåga tenderar att vara internt orienterad. Slutsatsen blir att de förstfödda i högre grad är internt orienterade då de, enligt teorin, är mer självständiga. Endabarn ingick i gruppen förstfödda. Rotters teori gör gällande att barn som har ett stort stöd hemifrån, i högre grad är internt orienterade. Adlers och Rotters teorier går vitt isär vad det gäller endabarn. Enligt Adlers teori så borde endabarn vara externt orienterade, då föräldrarna alltid tar hand om eventuella hinder som dyker upp. Som nämnts tidigare i förevarande studie, poängterar Rotter att det är hur individen själv tolkar sina olika livshändelser, som avgör vilken orientering individen får oavsett om det rör sig om motgångar eller medgångar. (Rydén & Stenström 2004). Arbetet med denna studie har väckt många nya frågor. Hur skulle resultatet ha sett ut med en jämnare könsfördelning? Hade resultatet blivit annorlunda om det hade varit ungefär lika många deltagare i varje syskongrupp? Jämnas skillnaderna i locus of control ut sig med stigande ålder hos deltagarna? Möjligheten att genomföra en internationell studie? Det har dykt upp fler frågor än dessa under arbetets gång. De som lyfts fram här är de frågor som känns mest relevanta att redovisa i denna uppsats. Då det finns tidigare undersökningar som visar på samma könsskillnader som förevarande uppsats, torde det inte bli ett annorlunda utfall. Det hade dock varit önskvärt att uppnå en jämn könsfördelning, för att kunna minimera denna felkälla. Hade det varit fler män i studien hade skillnaderna i medelvärde kanske minskats. Det skulle också kunna förhålla sig så att skillnaderna ökade. Detta är frågor som tyvärr inte kan besvaras med materialet från denna studie. Det är inte osannolikt att resultatet hade visat på ett signifikant samband mellan syskonordning och locus of control, om det hade varit fler deltagare som var endabarn. Detta vore intressant att studera då materialet till denna uppsats gjorde att det blev tre syskongrupper, istället som avsett fyra. Av 162 enkäter var endast fem endabarn, vilket innebär att 3,1 procent av deltagarna var endabarn. Det hade varit tillfredställande att ha ungefär 20 endabarn. För att få med 20 deltagare som är endabarn hade urvalsunderlaget behövt ökas till ungefär 650 stycken, med nuvarande

20 20 population. Antalet deltagare gör genast att det blir betydligt mer komplicerat att göra en undersökning i större skala. Dock så hade det varit mycket intressant att genomföra en storskalig studie. Vidare hade det varit intressant att se om skillnaderna i locusorientering hade avtagit med ökad ålder hos deltagarna. Rotter menar att människan tenderar att bli mer internt orienterad ju äldre hon blir (Lefcourt, 1982). Då deltagarna i denna studie studerade vid universitetet så ger det en väldigt låg medelålder. Det hade varit intressant att göra en longitudinell studie med samma deltagare, för att se om resultaten på I-E-skalan hade förändrats. Det är mycket möjligt att könsskillnaderna i locusorientering hade förändrats. Det är möjligt att resultatet hade sett annorlunda ut om tillvägagångssättet hade genomförts på ett annat sätt. Istället för att deltagarna fyllde i enkäten i samlad grupp kunde varje deltagare ha givits möjligheten att fylla i enkäten på en internetsida. Detta hade gjort att deltagarna hade kunnat svara på frågorna i lugn och ro. Det är troligt att vissa deltagare kände sig stressade av sina klasskamrater, och inte svarade korrekt på alla frågor, då ifyllandet av enkäten genomfördes i anslutning till rast eller pågående föreläsning. Vid slutet av terminen cirkulerar det många enkäter på universitet. Med anledning av detta kan deltagarnas motivation ha påverkat resultatet. Att ett Cronbach s alpha test inte genomfördes på enkäten kan ses som en svaghet då detta hade kunnat bekräfta den svenska I-E-skalans reliabilitet. Då det är en direktöversättning av Rotters I- E-scale torde reliabiliteten vara hög. Som tidigare nämnts var det 16 enkäter som saknade svar på en eller två frågor. Dessa ofullständiga enkäter togs med i studien, då ett eller två poäng till på deltagarnas totalpoäng inte gjorde någon skillnad på deras grupptillhörighet. Detta förfaringssätt kan till viss del ha påverkat medelvärdena, vilka i sin tur påverkade resultatet. Det är möjligt att medelvärdena skulle ha varit lite högre än vad som redovisas i förevarande uppsats. En invändning mot detta är att det inte är säkert att deltagarna hade fått mer poäng på I-E-skalan även om de hade besvarat alla frågorna. Detta då det interna svarsalternativet inte ger några poäng. Det är alltså möjligt att medelvärdena skulle vara desamma med fullständigt besvarade enkäter. Dock är det en felkälla att beakta. Det hade kanske varit bättre att inte ta med de ofullständiga enkäterna i studien.

21 21 Till sist vore det oerhört intressant att upprepa denna studie internationellt. Visar det sig att svenska kvinnor överlag är mer externt orienterade än kvinnor från andra länder, kan förklaringen eventuellt sökas i den svenska mentaliteten. Vad är det i vår miljö som ger detta resultat? Att jämföra de olika länderna i Skandinavien för att sedan studera frågan utifrån ett globalt perspektiv hade varit oerhört spännande. Växjö den 28 maj 2007

22 22 Referenser Adler, A. (1939). Individualpsykologien. Stockholm: Lindbergs tryckeriaktiebolag. Buss, B. M., Larsén R. J. (2005). Personality psychology: domains of knowledge about human nature. Boston: McGraw-Hill. Cairns, E., McWhirter, L., Duffy, U., Barry, R. (1990). The stability of self-concept in late adolescence: Gender and situational effects. Personality and Individuall Differences, 11, Chubb, N. H., Fertman, C. I. (1997). Adolescent self-esteem and locus of control: A longitudinal study of gender and age differences. Adolescence, 32, Dengerink, H., A. Lee, V. K. (1992). Locus of control in relation to sex and nationality, a crosscultural study. Journal of cross-cultural psychology, 23, Hjelle, L. A., Ziegler, D. J. (1992). Personality Theories, Third edition. Singapore: McGraw Hill. Hughes, B., M. (2005). Birth order and locus of control revisited: Sex of siblings as a moderating factor. Psychological Reports, 97, Forte, A. (2005). Locus of Control and the Moral Reasoning of Managers. Journal of Business Ethics, 58, Lefcourt, H. M. (1982). Locus of control Current trends in theory and Research, 2nd edition. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Inc. Norusis, M. J. (1998). Guide to Data Analysis. New Jersey: Prentice-Hall. Pallant, J. (2006). SPSS Survival Manual, 2nd edition. New York: McGraw-Hill Education.

23 23 Passer, M. W., Smith, R., E. (2004). Psychology The science of mind an behavior, 2nd edition. New York: McGraw-Hill. Rydén, O., Stenström, U. (2004). Hälsopsykologi psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom, andra upplagan. Falköping:Elanders Gummessons. Sulloway, F. J. (1997). Born to Rebel. New York: Vintage Books.

24 24 Bilaga 1 i Hej! Vi är två studenter som läser Psykologi C. Vi behöver Din hjälp för att genomföra en undersökning. Svaren Du lämnar behandlas konfidentiellt och det är endast vi som har tillgång till enkäten. Ditt deltagande i denna studie är av yttersta vikt för oss. Med vänlig hälsning Fredrik och Joakim. 1. Ålder år 2. Kön Man Kvinna 3. Har du några syskon? Ja Nej Om JA fortsätt med fråga 4. Om NEJ fortsätt till sidan 2? 4. Hur många helsyskon har du? 5. Hur många halvsyskon har du? 6. Vilken turordning har du i syskonskaran? Äldst Mellanbarn Yngst 7. Är du ett sladdbarn (sladdbarn innebär att det skiljer mer än 6 år mellan dig och ett äldre syskon)? Ja Nej 8. Har du och dina syskon växt upp tillsammans? Ja Nej

25 25 Bilaga 1 ii Instruktion Detta är ett frågeformulär som syftar till att ta reda på hur vissa händelser påverkar olika människor. Det består av 29 uppgifter med två påståenden i varje, som kallas a eller b. Läs båda alternativen i varje uppgift, välj det påstående Du tror mest på, snarare än det Du önskar skulle stämma, och ringa in bokstaven framför det alternativ som stämmer bäst med Din uppfattning. Det handlar om Din personliga uppfattning och givetvis finns det inga svar som är rätt eller fel. Var noga med att svara på alla. I vissa uppgifter tycker Du kanske att båda eller inget stämmer med Din uppfattning, men försök ändå hitta det alternativ som passar Dig bäst. Försök också att ge svar oberoende av hur Du svarat tidigare. 1 a. Barn får problem därför att föräldrarna bestraffar dem för mycket. b. Problemet med de flesta barn idag är att föräldrarna är för släpphänta. 2 a. Många tråkigheter i människors liv beror delvis på otur. b. Människors motgångar är resultatet av deras misstag. 3 a. En av de viktigaste anledningarna till att det finns krig är att folk inte engagerar sig politiskt tillräckligt mycket. b. Det kommer alltid att finnas krig hur mycket folk än bekämpar dem. 4 a. I det långa loppet får alla det de förtjänar i livet. b. Tyvärr passerar ofta en person obemärkt, hur han än försöker. 5 a. Åsikten att lärare är orättvisa är bara struntprat. b. Många elever inser inte att betyg ofta sätts ganska godtyckligt. 6 a. Utan de rätta tillfällena kan ingen bli en effektiv ledare. b. Kunniga människor som inte blir ledare har inte tagit vara på sina möjligheter. 7 a. Hur Du än anstränger Dig, tycker vissa människor helt enkelt inte om Dig. b. Människor som inte blir omtyckta, förstår inte hur man umgås med andra. 8 a. Det är främst arvet från föräldrarna som formar oss. b. Det är erfarenheterna och miljön som avgör hurdan man blir. 9 a. Vissa saker händer därför att det helt enkelt är meningen att de skall hända. b. Det är bättre att själv ta kommandot över sitt liv, än att lita på ödet.

26 Bilaga 1 iii 10 a. Om en elev är väl förberedd kan man aldrig prata om orättvisa prov. b. I många prov har frågorna så lite med kursen att göra att det är meningslöst att plugga. 11 a. Att lyckas handlar om hårt arbete; tur har inte med det att göra. b. Att få ett bra jobb handlar främst om att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. 12 a. Alla människor kan påverka politiska beslut. b. Världen styrs av några få mäktiga personer och det är inte mycket man kan göra åt det. 13 a. När jag gör upp planer är jag nästan säker på att jag kan genomföra dem. b. Det är inte alltid så klokt att planera i förväg, därför att mycket ändå är en fråga om goda eller dåliga omständigheter. 14 a. Det finns människor som är rakt igenom dåliga. b. Det finns något gott i alla människor. 15 a. Tur har nästan aldrig någon betydelse för om jag får vad jag vill ha. b. Ofta kan man lika gärna bestämma vad man skall göra genom att singla slant. 16 a. Vem som blir chef handlar mest om vem som kom till rätt ställe vid rätt tid. b. Om man får människor att göra bra ifrån sig beror på förmåga. Tur har inget med det att göra. 17 a. I fråga om världshändelser är de flesta av oss offer för makter vi varken kan förstå eller kontrollera. b. Genom att engagera sig i politiska och sociala frågor kan folk få ökad kontroll över vad som händer. 18 a. Många människor inser inte hur mycket deras liv påverkas av tillfälligheter. b. Slumpen är ingenting man skall räkna med. 19 a. Man skall alltid vara beredd att erkänna sina misstag. b. Det är oftast bäst att dölja sina misstag. 20 a. Det är svårt att avgöra om en person verkligen tycker om mig. b. Hur många vänner man har beror på hur trevlig man är. 21 a. I det långa loppet jämnar det onda och goda ut sig, i det som händer. b. Oftast är ett misslyckande ett resultat av bristande förmåga, ointresse, lättja (lathet) eller alla tre. 22 a. Med tillräckliga ansträngningar kan vi få slut på den politiska korruptionen. b. Det är svårt för folk att ha kontroll över vad politikerna gör på sina kontor. 23 a. Ibland förstår jag inte hur lärarna kommer fram till de betyg som ges. b. Vilka betyg jag får beror på hur jag pluggar.

27 Bilaga 1 iv 24 a. En bra ledare väntar sig att folk skall kunna ta självständiga beslut. b. En bra ledare gör klart för alla vad de skall göra. 25 a. Jag känner ofta att jag inte kan påverka vad som händer mig. b. Det är omöjligt att tro att tur eller slumpen spelar någon viktig roll i mitt liv. 26 a. Folk är ensamma därför att de inte kan vara vänliga. b. Det är meningslöst att anstränga sig för att behaga folk. Gillar de mig inte så gör de inte det, bara. 27 a. Det är för mycket tävlingar i skolan. b. Sport är ett bra sätt att bygga upp karaktären. 28 a. Vad som händer beror på mig. b. Ibland känner jag att jag inte har tillräcklig kontroll över vilka vägar mitt liv tar. 29 a. För det mesta förstår jag inte varför politikerna beter sig som de gör. b. I det långa loppet är folk ansvariga för om politiken är dålig. Tack för din medverkan!!! Fredrik & Joakim