SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete

Transkript

1 SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete 2. Mer hypotesprövning och något om rapporten 1 Evidensbaserad behandling Behandling bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. "Beprövad erfarenhet" får alltmer karaktären av att vara dagsfärsk. Ju fler studier som publiceras desto troligare är det att behandlingar förändras. Hierarkin: Systematisk genomgång av flera randomiserade kontrollerade försök (RCT) och så kallade metaanalyser (risk: publication bias ). Enstaka randomiserade kontrollerade försök. Kohortstudier. Fall-kontrollstudier. Åsikter från experter/auktoriteter/sammanslutningar och beskrivande studier. 2 1

2 Statistisk slutledning Kategoridata 2 -test Statistiska test Ordinaldata speciella test: icke-parametriska test Kvantitativa data t-test 3 Egenskaper hos stickprovsmedelvärdet Vi studerar antal barn per hushåll i en population där lika många hushåll har 0, 1 respektive 2 barn. 0 1 Antal barn 2 4 2

3 Egenskaper hos stickprovsmedelvärdet Ta ett stickprov omfattande n hushåll. Räkna ut medelvärdet i stickprovet ( ). Egenskaper? x n = 2 n = Medelvärde (n = 2) 2 0,0 0,5 1,0 1,5 Medelvärde (n = 3) 2,0 5 Egenskaper hos stickprovsmedelvärdet Större stickprov: n = 10 n = 25 0,0 0,5 1,0 1,5 Medelvärde (n = 10) 2,0 0,0 0,5 1,0 1,5 Medelvärde (n = 25) 2,0 Slutsats 1: Större stickprov ger mindre spridning Slutsats 2: När stickprovet är stort kan medelvärdet betraktas som ganska normalfördelat! 6 3

4 Egenskaper hos stickprovsmedelvärdet Om vi beräknar normalgränser för medelvärdet får vi vad som kallas 95% konfidensintervall för populationens medelvärde: x 1, 96 s n s n = SEM (Standard error of the mean) Medelvärdets standardavvikelse 7 Hypotesprövning t-test Exempel: Vi vill jämföra sociala färdigheter (Gresham & Elliott) för pojkar och flickor (barnens egna svar). Formulering av hypoteser H 0 : Ingen skillnad (i medelvärde) H 1 : Skillnad Hypotesprövning av medelvärden görs med t-test. (Kallas ibland Students t-test.) Här: t-test för två oberoende stickprov (independent samples). 8 4

5 Hypotesprövning t-test Resultat (redigerat): Group Statistics Gresham - Sociala färdigheter totalt (barn) Kön Pojke Flicka Std. Error N Mean Std. Deviation Mean Independent Samples Test Gresham - Sociala färdigheter totalt (barn) t-test for Equality of Means 95% Confidence Interval of the Sig. Mean Std. Error Difference t (2-tailed) Difference Difference Lower Upper Normalgränser vs Konfidensintervall 10 5

6 t-test (två oberoende grupper) Testet kräver att vi har slumpmässiga stickprov, två oberoende stickprov, mätvärden på kvot- eller intervallskalenivå, att mätvärdena är normalfördelade (vid små stickprov) och (ungefär) samma variation i de två populationerna 11 Hypotesprövning t-test Ytterligare exempel: Group Statistics Gresham - Sociala färdigheter totalt (barn) Gresham - Sociala färdigheter totalt (lärare) Gresham - Sociala färdigheter totalt (förälder) Kön Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Std. Error N Mean Std. Deviation Mean

7 Hypotesprövning t-test Resultat (fullständig utskrift): Independent Samples Test Gresham - Sociala färdigheter totalt (barn) Gresham - Sociala färdigheter totalt (lärare) Gresham - Sociala färdigheter totalt (förälder) Equal variances assumed Equal variances not assumed Equal variances assumed Equal variances not assumed Equal variances assumed Equal variances not assumed Levene's Test for Equality of Variances F Sig. t df Sig. (2-tailed) t-test for Equality of Means Mean Difference 95% Confidence Interval of the Std. Error Difference Difference Lower Upper KASAM (ur Salutogenes, KASAM och socionomer, Jan Gassne, Lund Dissertation in Social Work 30, 2008.) 14 7

8 KASAM 15 Hypotesprövning Parametriska test Intervall- eller kvotskala Normalfördelning eller stora stickprov Lika spridning Oberoende observationer Icke-parametriska test Ordinalskala Ej normalfördelning och små stickprov Samma fördelning Oberoende observationer Exempel: t-test Exempel: Mann-Whitney 16 8

9 Rapportens rubriker ungefär Bakgrund Inledning där bakgrunden till undersökningen beskrivs. Material och metod Ur vilken population har urvalet gjorts och hur? Hur har olika begrepp definierats? Vilka statistiska metoder har använts? Ibland anges även vilket statistikprogram som använts för beräkningarna. Resultat Resultaten av de statistiska analyserna presenteras i diagram, tabeller och text. Sammanfattande diskussion Detta har vi kommit fram till. 17 Exempel (1) I välfärdssamhällets marginal om socialbidragstagande bland ensamstående mödrar av svensk och utländsk härkomst, Hugo Stranz & Stefan Wiklund, Socialvetenskaplig tidskrift nr Material och metod Studiens population utgörs av samtliga ensamstående mödrar bosatta i någon av storstäderna Göteborg (19 stadsdelar), Malmö (10 stadsdelar) och Stockholm (14 stadsdelar) som uppbar socialbidrag (exklusive s.k. introduktionsersättning, som i första hand utgår till nyanlända flyktingar) någon gång under 2007 (N=8 434). Skälen att begränsa urvalsramen till de tre storstäderna är främst forskningsekonomiska. Urvalet består av 895 slumpmässigt utvalda ärenden, alltså drygt 10 procent av hela gruppen. Slumpningen gjordes utifrån listor över bidragstagare, som statistikproducerande enheter inom respektive stad sammanställde särskilt för studiens vidkommande. I strikt statistisk mening kan resultaten endast generaliseras till landets tre största städer. I urvalet finns emellertid en bred representation av stadsdelar med olika strukturella förutsättningar, varför det är rimligt att anta att resultaten kan ha viss giltighet för förhållanden i andra kommuner. Det gäller framför allt för de kranskommuner som omger storstäderna. Generaliseringar utanför storstadsområdena försvåras primärt av att vissa strukturella förutsättningar demografi, arbetsmarknadsläge, etc. är unika för dessa regioner. 18 9

10 19 Exempel (2) En longitudinell studie av identitet och psykisk hälsa hos en grupp utlandsfödda, Malin Irhammar & Marianne Cederblad, Socialvetenskaplig tidskrift nr Metoder Undersökningsgrupp I undersökningen deltog 42 utlandsfödda adopterade. De utgjorde den äldsta gruppen i en studie av 181 adopterade ungdomar som ägde rum 1991 [...] När den första undersökningen ägde rum var de som ingår i den föreliggande longitudinella studien mellan 18 och 27 år gamla. Vid andra undersökningstillfället 1998, hade deltagarna hunnit bli mellan 25 och 34 år. Alla som var 18 år eller äldre vid första undersökningstillfället, inbjöds att delta i uppföljningen (n=45). Två ville inte medverka i studien och en exkluderades på grund av begåvningshandikapp. En av de medverkande har inte fyllt i självskattningsformulär avseende psykisk hälsa

11 forts. Statistiska analyser För att kunna genomföra relevanta statistiska beräkningar, eftersom undersökningsgruppen är relativt liten, har kvalitativa variabler/kategoridata dikotomiserats. De statistiska analyserna inkluderar Chi2-test, t- test och ANOVA och har genomförts med hjälp av SPSS 11.0 med en signifikans-nivå på 5 procent. 21 Psykisk hälsa Jämfört med en svensk epidemiologisk studie var de adopterades psykiska hälsa, mätt med SCL-90, vid det första undersökningstillfället lika god avseende totalpoäng som jämförelsegruppen. Vid andra undersökningstillfället ökade den totala symtombelastningen enligt SCL-90, men ökningen var bara signifikant för män jämfört med den svenska normgruppen (Tabell 2). När gruppen delades i dem som kommit före respektive efter två års ålder ökade symtombelastningen signifikant för både män (p <.05) och kvinnor (p <.05) i den äldre gruppen, jämfört med normgruppen

12 Exempel (3) Privat och offentlig äldreomsorg svenska omsorgsarbetares syn på arbetsmiljö och politisk styrning, Rolf Gustafsson & Marta Szebehely, Socialvetenskaplig tidskrift nr Statistiska metoder Fanns inget sånt avsnitt???