FaR för barn och unga

Transkript

1 FaR för barn och unga Hur har det gått och vad gör vi nu? Maj 2012 Under hösten 2009 påbörjades en pilotsatsning i Östergötland, med syfte att införa Fysisk aktivitet på recept (FaR) för inaktiva barn och ungdomar mellan sex och 19 år. Metoden utgår från en Östgötsk modell som finns för FaR riktat till vuxna. Den bygger på samverkan mellan individen som ska utöva fysisk aktivitet och de som ska ordinera fysisk aktivitet, de som slussar vidare och till slut de som genomför aktiviteterna. Arbetet ingår numer i ordinarie verksamhet, och sammanställningen ger en bakgrund till projektet, beskriver hur det gått och lämnar några tankar inför framtida arbete. Landstinget i Östergötland Korpen Östergötland Östergötlands Idrottsförbund 1

2 Vill du veta mer hör av dig till: Susanne Stålhammar FHC Landstinget i Östergötland susanne.stalhammar@lio.se Åsa Hjärtstrand Korpen/ÖIF, Landstingets avtalspart asa.hjartstrand@korpen.se 2

3 Inledning Barn och ungas förhållanden under uppväxten har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Att vara fysiskt aktiv 1 bidrar tidigt till god tillväxt, utveckling och har också positiva effekter på exempelvis inlärningsförmåga, motorik, välbefinnande och självförtroende. Samtidigt kan en stillasittande livsstil ha ett starkt samband med ohälsa och sjukdom. Exempelvis har fysisk inaktivitet pekats ut som den största enskilda orsaken till ökningen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar, men även matvanor och arv spelar en viktig roll. Rekommendationer för fysisk aktivitet Sverige ansluter sig till de nordiska rekommendationerna för fysisk aktivitet vilket innebär att barn och ungdomar bör uppnå minst 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Aktiviteten bör vara både måttlig och hård och kan delas upp i flera kortare pass under dagen. Aktiviteterna bör vara så allsidiga som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid och koordination. Detta stämmer väl överens med internationella rekommendationer. Olika strategier och metoder behövs För att främja de hälsosamma effekterna av fysisk aktivitet måste samhället skapa förutsättningar och erbjuda stöd och glädjefulla aktiviteter. Alla som finns runt barnen måste hjälpas åt och arbetet måste göras på olika nivåer; kommunnivå, skolnivå, familjenivå och individnivå. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) publicerade 2007 en systematisk litteraturöversikt, Metoder för att främja fysisk aktivitet. De presenterar tre slutsatser för att öka fysiks aktivitet bland barn och unga. Den första handlar om en utveckling av skolämnet idrott och hälsa och den andra om att man satsar både på skolbaserade interventioner som omfattar flera delar till exempel utbildning av lärare och extra aktivitetspass under lektionstid och/eller raster. Den tredje handlar om att man satsar på skolbaserade interventioner som riktas till grupper med ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Resultaten i översikten visar också på andra metoders förmåga att främja den fysiska aktivitetsnivån hos vuxna. Ett exempel är Fysisk aktivitet på recept (FaR), men den bland andra metoder är inte specifikt utvärderad på barn och unga. FaR en metod för hälso- och sjukvården FaR är ett arbetssätt som innebär att hälsooch sjukvården inte bara arbetar med att behandla utan också förebygga sjukdom. Östergötland deltog i en pilotstudie som startade år 2001 med syfte att utveckla och beskriva arbetsmetoder och struktur för att förskriva FaR. Det fanns ingen bestämd åldersinriktning på pilotprojektet, men de flesta recept som skrevs och som fortfarande skrivs är till vuxna. FaR enligt Östgötamodellen Metoden utgår från Östgötamodellen (se figur 1) som är en beskrivning av hur arbetet med FaR är organiserat inom Östergötlands landsting och vilket ansvar som vilar på de olika aktörerna. Metoden går ut på att legitimerad personal ordinerar patienten fysisk aktivitet som komplement eller ersättning för läkemedel eller annan behandling. 1 Med fysisk aktivitet menas all typ av kroppsrörelse utförd av skelettmuskelatur som ökar energiförbrukningen. 3

4 organiserade arbetssättet, för att även passa barn och unga. Målet med projektet var att öka fysisk aktivitet bland de barn och ungdomar som fått FaR, öka tillämpningen av metoden och att skapa strukturer för att använda den, från förskrivare till aktivitet enligt Östgötamodellen. Under 2011 avslutades projektet och arbetet ingår nu i ordinarie verksamhet. Projektarbetet har resulterat i en del dokumentation och diverse examensarbeten som i denna ligger till grund för följande tankar. Figur 1. Östgötamodellen för beskrivning av FaRarbetet. Till sin hjälp har personalen FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) som är en evidensbaserad sammanställning över i vilken utsträckning fysisk aktivitet kan användas för att förebygga eller behandla olika sjukdomstillstånd. Receptet kan antingen gälla egen aktivitet (exempelvis promenad, cykling) eller aktivitet hos extern aktör (exempelvis anordnad gruppträning). Dessa aktiviteter ordnas av föreningslivet eller privata friskvårdsaktörer där ledarna har särskild utbildning för att ta emot FaR-patienter. Länken mellan hälso- och sjukvården och friskvården är Landstingets avtalspart Korpen Östergötland och Östergötland Idrottsförbund (ÖIF). De kallas friskvårdsaktör och ansvarar för att samordna och erbjuda ett brett utbud av aktiviteter och att se till att utbilda aktivitetsarrangörer. De kontaktar och slussar deltagare vidare till aktiviteter och följer upp följsamheten efter tre veckor respektive tre månader. FaR för barn ett avslutat projekt Eftersom det finns ett behov av att öka den fysiska aktivitetsnivån också för barn och unga bestämdes att FaR skulle testas även i den målgruppen inom hälso- och sjukvården och inom skolhälsovården. Under hösten 2009 påbörjades ett projekt för att utveckla det redan etablerade och Vad har vi lärt oss av projektet? Förankringen kunde ha varit bättre Ett genomtänkt förankringsarbete är av stor betydelse, och den har delvis varit otillräcklig. Det framkommer i all uppföljning av projektet. Förutom en viss avsaknad av förankring har det också framkommit att det inte funnits någon tydlig projektledning. Att ha en tät kontakt mellan projektledning och de som är involverade i projektet är av största vikt. Ekonomiska resurser är nödvändigt Redan från början påtalade projektets arbetsgrupp behovet av en särskild resurs, vilket också är en erfarenhet från införandet av FaR för vuxna. En sådan funktion skulle i större utsträckning kunna jobba mer kontinuerligt med information och dialog med olika målgrupper i projektet. Frågan hänger samman med ett behov av ekonomiskt stöd för projektledare, utbildning av ledare, utveckling av aktiviteter med mera. Vid införandet av FaR för vuxna var Östergötland en pilot i ett nationellt projekt och hade därmed stöttning av Statens Folkhälsoinstitut (FHI) som exempelvis tog fram och spred utbildningsmaterial. Arbetet expanderar Det sker ständigt en ökning av antalet förskrivna FaR-recept, vilket är ett tecken på att arbetet breder ut sig och fortfarande håller på att ta fäste. Under projektets sammanlagda tid på ungefär två år har 4

5 cirka 200 recept kommit till Korpen/ÖIF. Det är fler barn i 7-13-årsåldern som fått recept jämfört med dem som är år, medan antalet recept är relativt jämt fördelade på tjejer och killar. Av dem som fått recept fortsätter ungefär hälften med sina aktiviteter, vilket är fler än bland vuxna. Anledningen till att man hoppar av är oftast att man börjat med en egen aktivitet, till exempel promenader, eller har låg motivation. Men då kan det lika gärna handla om föräldrars motivation eller att det finns ett för begränsat utbud. Orsak till förskrivning är i de flesta fall inaktivitet följt av övervikt och problem i rörelseorgan. Möjligtvis döljer sig andra orsaker bakom dem med inaktivitet som orsak, eller så är det ett bra exempel där insatsen FaR faktiskt kan förebygga symtom och sjukdom. Förskrivande verksamheter varierar i länet men på det stora hela är det främst skolhälsovården som ordinerat FaR. Därmed är det också skolsköterskorna som är den profession som varit mest aktiv. Vad tycker de som förskriver? Samtliga skolsköterskor har varit positiva till medverkan i samarbetsprojektet. Det trots att endast hälften av skolsköterskorna upplevde delaktighet i projektet och att knappt hälften förskrev FaR. Anledningar som angavs till att inte förskriva var brist på delaktighet, kunskap och tid. Andra orsaker som under projektets gång diskuterats i projektets arbetsgrupp är att livsstilsfrågor inte har någon hög prioritet och att det ständigt finns begränsade resurser. Hur hittar friskvårdsaktören bra aktiviteter? När väl ett recept är skickat till friskvårdsaktören (Korpen/ÖIF) uppstår nästa utmaning i arbetet med FaR för barn. Det är nämligen svårt att hitta bra och lämpliga aktiviteter som sker på deltagarnas villkor utan krav på prestationer. Det är svårt att hitta aktivitetsarrangörer som vill, har kompetens och utbildning till att ta emot barn och unga med speciella behov och förutsättningar. Därför arrangerar Korpen/ÖIF de flesta aktiviteterna själva i dagsläget. Därmed är Korpen den aktivitetsarrangör som tagit emot flest barn följt av lokala föreningar som exempelvis en budoförening och privata aktörer såsom Friskis och Svettis. Förutom att budo har varit en uppskattad aktivitet är träning på gym mest populärt med styrketräning och funktionell träning. För att hitta bra aktiviteter har det visat sig positivt att främja lokalt samarbete mellan förskrivare och aktivitetsarrangörer. Ett exempel är en skolsköterska som i en av länets orter har samarbetat med Korpens lokala förening för att matcha behovet av nya gruppaktiviteter för en del av hennes elever med behov av FaR. Behövs speciella aktiviteter innan FaR? Även om aktiviteterna inom ramen för FaR är anpassade finns det många barn som ibland upplever att det är ett för stort steg att komma ut i aktiviteter i föreningsliv eller hos privata friskvårdsaktörer. Kanske finns ett behov av att först erbjuda aktiviteter med likasinnade inom hälsooch sjukvården eller att i väntan på gruppaktivitet börja med egen aktivitet. Att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda aktiviteter som ligger inom sjukvården alternativt ännu mer väl anpassade aktiviteter hos andra arrangörer är något som också diskuteras nationellt. En grupp som skulle behöva mer väl anpassande aktiviteter är funktionshindrade barn med särskilda behov, inom exempelvis Barnhabiliteringen. Många av dessa barn uppfyller inte de kriterier som krävs för att delta i aktiviteter inom FaR. För att delta ska barnet ha förmåga att fungera i grupp, ta emot och förstå lättare instruktioner, vara utan målsman, på egen hand klara av ombyte och dusch och vid vattenaktivitet vara simkunnig. Att ha mindre grupper med fler ledare är vanligtvis mer resurskrävande och ekonomiskt kostsamt. Men om alla barn ska ha likvärdig hälso- 5

6 och sjukvård så är det ett område som är i behov av en framtida strategi. Föräldrarna spelar en avgörande roll Det finns en stor samstämmighet i att föräldrarna har en avgörande roll för att uppnå ett önskat resultat. Det är viktigt att barnet har ett starkt stöd hemifrån för att öka sin fysiska aktivitetsnivå. Vid ordination av FaR till barn är det därför viktigt att få hela familjen motiverad och engagerad. På andra håll i landet påtalar man också vikten av att också inkludera syskon och kamrater. För att öka föräldrarnas delaktighet behöver man kanske ha en tätare kontakt mellan aktivitetsledare och förälder så att föräldrarna får snabbare feedback. Det skulle kanske också vara lönande med större fokus på att informera och motivera föräldrarna vid förskrivningssamtalen. Samtidigt skulle det vara mer tidskrävande och stressande för den som förskriver, vilket en del skolsköterskor upplever arbetet redan idag. Kanske behöver samarbete stärkas med fler aktörer runt barnet, inte bara föräldrar, syskon och kompisar utan exempelvis annan skol- och fritidspersonal. Något som i så fall skulle stämma bra med SBU:s slutsatser om vad som främjar fysisk aktivitet hos barn och ungdomar, det vill säga fler involverade aktörer, hela skolan engagerad och att man ser till fler delar av barnens liv. Inte alltid lika förutsättningar Det är viktigt att komma ihåg att barn och ungas förutsättningar är olika, och när det gäller deras föräldrar handlar det kanske inte om deras motivation, utan förmåga att skapa förutsättningar för deras barns aktiviteter. Många av dem som arbetat i projektet hade en känsla av att familjens socioekonomiska situation var av betydelse för hur föräldrarna såg på att deras barn fått en ordination till fysisk aktivitet. Därför gäller det att jämna ut de skillnader som finns när föräldrar eller ungdomar inte har de ekonomiska möjligheter som krävs. Där kan skolan lyftas fram som en viktig arena med möjlighet att minska skillnader i barns livsvillkor. I figur 2 kan en illustration ses över positiva och försvårande faktorer. De är sammanfattade utifrån ett arbete med syfte att utvärdera hur olika aktörer som har arbetat i projektet har upplevt förändringsprocessen. Positiva faktorer Uppskattade aktiviteter Fortsatt ökning av förskrivning Positiv inställning till projektet Hög följsamhet vid aktivitet Förskrivare Friskvårdsaktör Aktivitetsarrangör Brist på aktiviteter Brist på ledare Föräldrars inställning Otydlig ledning Försvårande faktorer Otillräckliga resurser Figur 2. Schematisk illustration över upplevda hinder och positiva faktorer under projektets gång gjord av Håkan Bengtsson. 6

7 Vad behöver vi nu? FaR för barn ingår numer i ordinarie verksamhet men det finns många utmaningar kvar och fortfarande kvarstår frågan om metoden är lämplig och etisk för barn och unga? För att få svar på dessa frågor behöver vi fortsätta att pröva metoden för att på så vis söka svar om FaR kan vara en del i att bidra till att öka fysisk aktivitet hos barn och unga. För att lyckas behöver vi: Ta vara på den positiva inställningen Gemensam kunskapsgrund Samsyn om hur vi mäter fysisk aktivitet Fundera på etiska aspekter Skapa bra rutiner för uppföljning Vidareutveckla någon form av organisation Informera, kommunicera och utbilda Hitta och utveckla nya aktiviteter Involvera föräldrarna Motivera barn och föräldrar Se FaR som en del i en större helhet Ta vara på den positiva inställningen Att implementera FaR för barn och unga är en utmaning, men med fortsatt arbete finns det goda möjligheter. De som fått FaR har till stor del uppskattat formen för aktiviteter med lite fokus på prestation och mer på social gemenskap, det visar följsamheten av metoden. Professionerna har också en positiv inställning till hälsofrämjande arbete och arbetssättet FaR. Men för att lyckas krävs mer kunskap och kompetens om exempelvis barns utveckling och pedagogik anpassad för barn. Vi måste ta hänsyn till barns olika villkor och förutsättningar som exempelvis skillnader i familjeförhållanden, ålder, kön och etnicitet. Gemensam kunskapsgrund Grunden för ett lyckat fortsatt arbete är att få en gemensam grund med evidensbaserad kunskap. Det vore önskvärt om FYSSEN kunde utvecklas till att handleda ordinationer för barn som för vuxna. Hur ska fysisk aktivitet ordineras i förhållande till sjuka barn med olika diagnoser, funktionsnedsättningar och/eller enbart fysisk inaktivitet? Det måste bli tydligt när FaR ska användas. FaR är en metod med syfte att komplettera eller ersätta läkemedel eller annan behandling för att förebygga eller behandla olika sjukdomstillstånd. Vi är inte ensamma om att söka den gemensamma kunskapen utan bör ta tillfället i akt att lära oss av andra i Sverige som arbetar med FaR och barn. Samsyn om hur vi mäter fysisk aktivitet? För att hitta rätt målgrupp och veta när FaR ska användas behöver vi också en samsyn kring hur vi mäter fysisk aktivitet hos barn och unga, och om vad som är inaktivitet. Hur skiljer vi på barns fysiska aktivitet varje dag, organiserad träning en till två gånger per vecka och helt stillasittande aktiviteter? Med dagens mätmetoder finns risken att barn klassas som inaktiva medan de i själva verket är mer aktiva än vad som speglas i mätningarna och därmed inte alls har behov av FaR. Samma sak gäller barn som kanske är aktiva i organiserad idrott men inte är tillräckligt fysiskt aktiva i vardagen. Fundera på etiska aspekter Det är viktigt att fundera på om det är etiskt att förskriva FaR till barn och unga. Metoden ska vara ett friskvårdande komplement till läkemedel och behandling, och risken finns att barnen upplever sig sjuka om de får ett recept på fysisk aktivitet. 7

8 Skapa bra rutiner för uppföljning För att kunna ge återkoppling om vad vi gör och vad det leder till behöver vi goda förutsättningar för uppföljning. Idag har vi en administrativ utmaning eftersom Landstinget och Korpen/ÖIF följer upp i varsitt system. När det gäller barnen tillkommer dessutom problemet med att skolhälsovården har ett pappersrecept, medan hälso- och sjukvården använder recept i journalsystemet Cosmic. Frågan är hur dessa rutiner kan likställas till en gemensam, för att på så vis få en tillfredställande uppföljning. Vidareutveckla någon form av organisation Utifrån våra erfarenheter bör framtida arbete med FaR för barn ingå i samma arbets- och grupprocesser som FaR för vuxna. Men eftersom det fortfarande finns många utmaningar är det nog bra ha kvar eller vidareutveckla någon form av arbetsgrupp/nätverk. Ett forum för fortsatt utbyte av erfarenheter, gemensamma lösningar av problem och framtida strategier. Informera, kommunicera och utbilda Arbetet behöver en plan för att fortsätta informera om möjligheten att använda metoden och för att kommunicera med dem som på olika sätt arbetar med FaR. Det behövs också utbildning för till exempel de som förskriver och instruktörer och ledare som leder aktiviteter. Nya aktiviteter Utbudet av aktiviteter måste öka, vilket troligtvis innebär att föreningar och företag förstärker arbetet med att alltid ha barnets bästa i fokus, att se till att alla får vara med utifrån behov, intresse och mognad samt bidrar till en utveckling av nya former av aktiviteter. Kanske behövs komplement vid sidan om de mer traditionella aktiviteterna som tyvärr ibland omges av för hög träningsintensitet, selektion, tävlig och prestation. Problem som ledar- och anläggningsbrist och tillgänglighet av miljöer för olika aktiviteter måste också lösas. Involvera föräldrarna Att inkludera föräldrarna är en viktig förutsättning för ett önskat resultat. De behöver ha en tätare kontakt både med den som skriver receptet och den som håller i aktiviteten. Det vore betydelsefullt att ha ett lättillgängligt informationsmaterial på fler språk än på svenska. Och kan FaR för barn involvera hela familjen, med syskon och till och med kompisar? Motivera barn och föräldrar Mer kunskap behövs om vad som ökar chansen till förändring, vilket motstånd som finns och hur det kan övervinnas hos både barnen och föräldrarna. Sannolikt behövs då metodutveckling i samband med samtalet mellan barn och förskrivare. Exempelvis skulle motiverande samtal och pedagogiska verktyg kunna användas för att öka barnets (och föräldrarna) delaktighet, skapa bra diskussioner och fokusera på hur, var och med vad som barnet själv vill förändra sin fysiska aktivitet. Samtalet skulle då också kunna omfatta andra levnadsvanor och det som berör barnet i vardagen. En naturlig plattform för skolhälsovården är de hälsosamtal man har med eleverna 3-4 gånger i grund- och gymnasieskolan. I dessa samtal framkommer många aspekter som skulle kunna ligga till grund för förändringar hos eleven. Här kan återigen poängteras att skolhälsovården har en positiv inställning till sitt uppdrag att arbeta förebyggande och är också intresserade av vidareutbildning inom samtalsmetodik. 8

9 Se FaR som en del i en större helhet FaR är en riktad insats för att främja fysisk aktivitet, men ska inte ses som en isolerad insats utan är en del av samhällets samlade och generella arbete. För att främja barns lika villkor och förutsättningar till en fysiskt aktiv livsstil behövs därmed också andra insatser som exempelvis bra förskole- och skolgårdar. Det behövs också miljöer där barnen tryggt kan cykla eller gå till förskola och skola och möjligheter till spontan rörelse och lek. Det måste också finnas goda förutsättningar till att barnen kan delta i ett rikt utbud av organiserad idrott. Att arbeta med olika insatser för att öka fysisk aktivitet innebär vinster för både individ och samhälle. Referenser: Schäfer-Elinder L, Faskunger J, Fysisk aktivitet och folkhälsa Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Brettschneider WD and Naul R, Study on young people`s lifestyle and sedentariness and role of sport in the context of education and as a means of restoring the balance. Final report. 2004, EU: Paderborn. Becker W, Lyhne N, Pedersen AN, Aro A, Fogelholm M, Thórsdottír I et al. Nordic Nutrition Recommendations 2004 Integrating nutrition and physical activity. Nord 2004:013, Nordic Council of Ministers, Copenhagen. WHO. Annual global Move for health initiative. A concept paper. Genève: World Health Organization; O Donovan G, Blazevich AJ, Boreham C, Cooper AR, Crank H, Ekelund U et al., The ABC of Physical Activity for Health: A consensus statement from the British Association of Sport and Exercise Sciences. Journal of Sports Sciences. April 2010;28(6): SBU: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Metoder för att främja fysisk aktivitet: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: 2007; 7: Asserhed L och Högberg J Skolsköterskors inställning till och erfarenheter av att arbeta med Fysisk aktivitet på recept. Examensarbete 15 högskolepoäng för Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper avdelningen för omvårdnad, Karlstads universitet. Bengtsson H Projektbeskrivning av arbetet med att införa FaR för barn och ungdomar, Upplevelser under projektets gång. Förbättringskunskap 7,5 högskolepoäng, Linköpings Universitet. Nordqvist J Fysisk aktivitet och självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos barn i 9-10 års ålder, En kontrollerad longitudinell studie av experimentell design. Examensarbete 30 högskolepoäng i sjukgymnastik, Hälsouniversitetet, Linköpings universitet. Riksidrottsförbundet Idrotten vill - idrottens idéprogram. Stockholm. Norberg R J och Philblad J. För barnets bästa, en antologi om idrott. Centrum för idrottsforskning 2011:2. Stockholm Illustrationerna i rapporten är hämtade från broschyrer som folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen har tagit fram i samarbete med Partille kommun, Göteborgs universitet och Sahlgrenska akademin. 9

10 10