Projektbeskrivning av arbetet med att införa FaR för barn och ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektbeskrivning av arbetet med att införa FaR för barn och ungdomar"

Transkript

1 Projektbeskrivning av arbetet med att införa FaR för barn och ungdomar Upplevelser under projektets gång Håkan Bengtsson Förbättringskunskap 7,5 hp Linköpings Universitet VT 2011

2 INNEHÅLL Bakgrund... 1 Förebyggande av fetma hos barn och ungdomar... 2 Barnens ålder... 2 Mat och dryck... 3 Fysisk aktivitet... 3 Förbättringsarbete... 3 PDSA cykeln... 4 Fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar... 5 Syfte... 7 Metod... 7 Resultat... 7 Avslutande reflektioner och förslag Referenser... 12

3 BAKGRUND Fetma hos barn och ungdomar blir allt vanligare i såväl Sverige som resten av västvärlden. Vid år 2002 var cirka 3-4 procent av svenska barn i tio årsåldern feta och procent var överviktiga vilket innebär en kraftig ökning under de senaste decennierna. (1) Fetma och övervikt definieras för barn och ungdomar med ett för åldersgruppen korrigerat body mass index(bmi) som kallas IsoBMI. Detta innebär att man jämför förhållandet mellan barnets vikt och längd med barn i samma ålder och av samma kön. (2) Fetma har en komplex orsaksbild och många faktorer tros påverka risken att drabbas. Exempel på dessa faktorer är levnadsvanor, som till exempel matvanor och fysisk aktivitet, och biologiskt arv. Det biologiska arvet tros påverka en individs förmåga att reglera sitt födointag efter nivån av fysisk aktivitet och vice versa. En persons omgivning tros även den vara av avgörande betydelse. Att vara överviktig under barndomen tros orsaka en ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar detta oavsett hur individens vikt är under senare delar av livet. Man har även sett att övervikt under bandomen innebär en kraftigt ökad risk att drabbas av diabetes typ 2. Det finns även tydliga kopplingar mellan övervikt som barn och fortsatt övervikt som vuxen. Risken tycks öka med stigande ålder vilket visas av att överviktiga treåringar inte har ökad risk för övervikt i vuxen ålder jämfört med normalviktiga jämnåriga barn men ju äldre barnet blir, vid fortsatt övervikt, desto större är risken att tillståndet blir bestående.(1) 1

4 FÖREBYGGANDE AV FETMA HOS BARN OCH UNGDOMAR År 2004 publicerades en SBU-rapport om hur fetma kan förebyggas hos barn och ungdomar. I rapporten ingick 10 studier som beskrev vilket resultat som olika preventiva åtgärder mot fetma hos barn och ungdomar kunde uppnå. Av dessa studier var det nio som undersökt en normal population och en hade undersökt en population med ökad risk för fetma och hjärtkärlsjukdom. Tre av de tio inkluderade studierna visade ett positivt resultat av de förebyggande åtgärderna medan övriga sju inte kunde visa någon effekt av interventionerna. Att majoriteten av de inkluderade studierna inte kunde visa några positiva effekter av de införda åtgärderna pekar på att det är problematiskt att uppnå en förändring av denna sjukdomsbild. Att det trots allt finns ett antal studier som har visat på positiva resultat visar att dessa trots allt går att uppnå vissa förändringar. De interventioner och faktorer som enligt SBU-rapporten troligtvis skulle kunna påverka förebyggandet av fetma hos barn och ungdomar är fysisk aktivitet, mat och dryck samt barnens ålder. BARNENS ÅLDER Det tycks vara som så att chansen för lyckade preventiva åtgärder ökar om de införs i en tidig ålder. SBU-rapporten antyder att åtgärderna bör införas redan innan barnen når skolåldern för att maximera chansen för lyckade resultat. Detta förklaras med att det då är lättare att skapa förutsättningar för en hälsosam livsstil. 2

5 MAT OCH DRYCK Gällande mat och drycks lyfts framförallt vikten av att öka intaget av frukt och grönsaker samt att minska intaget av sötade drycker som till exempel saft och läsk. Det är framförallt den explosionsartad ökning av intag av sötade drycker som ses som en stor anledning till den ökade barnfetman som har noterats. Det har visats att konsumtionen av dessa drycker under de senaste 50 åren har ökat med 500 procent vilket innebär att majoriteten av det extra tillsatta socker som ingår i dagens kost kommer från sötade drycker. Rapporten visar även att en begränsning av dessa drycker kan leda till en minskad övervikt FYSISK AKTIVITET Gällande fysisk aktivitet framhåller rapporten att det i första hand är för mycket stillasittande, till exempel vid tv:n eller datorn, som tros orsaka ökad fetma hos ungdomar och barn. Det har till exempel visats att tv-tittande mer än två timmar i veckan leder till en nästan fem gånger ökad risk för övervikt. Enligt rapporten tros en begränsning av stillasittande aktivitet vara tillräcklig för barn då deras inneboende rörelsebehov då tros bidra med tillräcklig energiomsättning. (3) FÖRBÄTTRINGSARBETE Grundinställningen för ett systematiskt förbättringsarbete är att det för varje process och vid varje tillfälle finns utrymme för förbättring (4). Kärnan i ett systematiskt förbättringsarbete är att införa förändringar som leder till en förbättrad slutprodukt, vilket i fallet hälso-sjukvården innebär en bättre vård. Det är med andra ord viktigt att de eventuella förändringar som införs 3

6 inte bara innebär en förändring utan dessutom en förbättring.(5) Ett förbättringsarbete inleds med att en process med sämre än idealt resultat identifieras. Denna process utvärderas med relevanta utvärderingsinstrument vilket sedan analyseras noggrant för att arbeta fram alternativa strategier. Dessa strategier skall sedan testas i den kliniska verksamheten och processen utvärderas sedan på nytt.(4) För att vara säker på att förändringen har lett till en verklig förbättring så krävs adekvata metoder att mäta det resultat som presteras. Det krävs dessutom en stor kunskap om systemet samt om systemets olika delar.(5) PDSA CYKELN En, inom vården, vanligt förekommande metod för att införa förändringar i verksamheten är den så kallade PDSA-cykeln (figur 1). Metoden innebär att de förändringar som implementeras i verksamheten analyseras och utvecklas i flera varv för att förfina och på så vis få ett bättre resultat Det första steget i PDSA-cykeln är en planering av hur förändringen skall gå till. I planeringsstadiet är det viktigt att man skaffar stor kunskap om såväl det system som man planerar att förändra samt alla de i systemet ingående detaljer som kan påverkas av och påverka den förändring som man vill införa. Figur 1. PDSA Cykeln 4

7 Nästa steg I PDSA-cykeln innebär att man testar den förändring som planerades I cykelns första steg. Det kan vara bra att utföra detta test i liten skala i form av en pilotstudie. Denna pilotstudie kan sedan ligga till grund för förslag på små justeringar av den nyligen införda förändringen utifrån hur processen har fungerat och hur förändringen har fallit ut. Projektet skall sedan studeras och hittills uppnådda resultat jämförs med vad man vid projektets start hoppades uppnå. Sista steget i PDSA-cykeln innebär att man tar till vara det man har sett när det initiala arbetet med förändringen har analyserats och utifrån detta förändrar projektet. Projektet snurrar sedan vidare i nya varav i PDSA-cykeln för att ständigt förfina och förbättra verksamheten. (6,7) FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT FÖR BARN OCH UNGDOMAR Sedan hösten 2009 pågår ett pilotprojekt med att införa fysisk aktivitet på recept (FaR) för barn och ungdomar i tre kommuner i Östergötlands län (Linköping, Åtvidaberg och Vadstena). Målgruppen för projektet är inaktiva barn mellan sex och nitton års ålder. Projektets syfte har formulerats som följer: Projekt syftar till att införa FaR som verktyg inom barn och ungdomsklinikerna, ungdomshälsorna, primärvården samt skolhälsovården för att öka den fysiska aktiviteten hos inaktiva barn och ungdomar i skolålder. Arbetet med att införa Far för barn har utgått från den så kallade östgötamodellen som tidigare använts för att införa FaR för vuxna i regionen. Östgötamodellen är en beskrivning av hur arbetet med FaR är organiserat inom Östergötlands landsting och vilket ansvar som vilar på 5

8 de olika aktörerna (figur 2). De förskrivare som ingår i det aktuella projektet är vårdcentraler, skolsjukvården och ungdomsmottagningen. Projektet utvärderas genom självskattad fysisk aktivitet i samband med ett uppföljningssamtal tre månader efter påbörjad aktivitet. Dessutom så utvärderas även omfattningen av förskrivningen av FaR under projektets gång. Utöver dessa utvärderingar planeras en uppföljning av hur projektet har upplevts av de inblandade aktörerna för att på så sätt kunna utveckla projektet. (8) Figur 2. Illustration över östgötamodellen för arbete med FaR 6

9 SYFTE Syftet med denna projektbeskrivning var att utvärdera hur personer från olika instanser som har arbetat med projektet att införa FaR för barn har upplevt förändringsprocessen. METOD När jag började studera det pågående projektet att införa FaR för barn hade det redan införts som ett pilotprojekt i tre kommuner i Östergötland. Inledningsvis träffade jag min kontaktperson för att diskutera hur hon såg på projektet och vad hon ansåg att jag skulle kunna bidra med. Mitt projekt planerades med den välbekanta PDSA-cykeln i åtanke och min projektbeskrivning kan ses som en del av det andra ledet i PDSA-cykeln då jag genom att analysera det utförda pilotprojektet ville identifiera hur projektet skulle kunna förändras och justeras för att förbättra dess resultat. Detta gjorde jag genom att samtala med ett antal personer som har varit involverade i pilotprojektet. De personer som valdes ut för samtal var tänkta att representera de olika aktörer som har varit involverade i projektet. Tanken med detta urval var att det skulle ge en komplett bild av hur projektet har upplevts utifrån de olika aktörernas synvinkel. Samtalen har kretsat kring ett antal öppna frågor om hur projektet har upplevts och vilka förändringar av projektet man har trott skulle kunna underlätta det framtida arbetet. RESULTAT En faktor som vid nästan samtliga samtal nämndes vara av största betydelse för målsättningen att öka barns aktivitet var barnets föräldrar. Ett flertal personer upplevde att föräldrarnas 7

10 inställning till att deras barn fått ett FaR förskrivet var direkt avgörande för huruvida barnet överhuvudtaget skulle ta sig till sin förskrivna aktivitet. En aspekt angående föräldrarnas inställning som kom upp vid ett flertal av samtalen var att det fanns en känsla av att familjens socioekonomiska situation var av betydelse för hur föräldrarna såg på att deras barn fått ett FaR. Enligt en förskrivare upplevdes föräldrarnas inställning till projektet som mycket positiv vid det inledande stadiet men att denna i viss mån försämrats under projektets gång. Känslan var att föräldrarna hade förväntat sig en mer personlig träning för sitt barn och en tätare kontakt mellan ledare och familj efter det att barnet hade fått fysisk aktivitet förskrivet. Ett förslag för att skapa en sådan situation var att försöka få samma person som har kontakt med barnet i samband med träningen att vara den som kontaktar familjen för det uppföljande samtalet för att då kunna beskriva hur träningen har gått och hur barnet har upplevts i träningssammanhanget. En annan upplevd svårighet under projektet har varit avsaknad av lämpliga aktiviteter. Detta har varit särskilt tydligt för de lite äldre barnen upp till femton års ålder. I vissa fall har en aktivitet som önskats på ett antal FaR startats vilket ses som ett mycket positivt exempel på hur samarbetet mellan förskrivare och aktivitetsarrangör kan se ut. I vissa fall då en lämplig aktivitet har saknats har barnet erbjudits ensamaktivitet som till exempel en stegräknare för att uppmuntra aktivitet. Dessa ensamaktiviteter upplevs inte som lika lyckosamma som de gruppaktiviteter som har förskrivits. Friskvårdsaktörerna upplever att de fortfarande sker en ökning av antalet FaR som förskrivs vilket ses som ett positivt tecken på att projektet fortfarande expanderar och fortfarande håller på att slå rot. En svårighet som upplevs från friskvårdsaktörer är att det saknas duktiga ledare 8

11 som är utbildade dels att leda olika typer av aktiviteter och dels har utbildning specifikt riktad mot att leda barn. Såväl förskrivare som arrangörer upplever att arbetet underlättas och bättre resultat uppnås ju tidigare barnen fångas upp och aktiveras. Detta stämmer väl överens med vad som tidigare har visats i vetenskapliga studier (3). Det är även tänkbart att ju tidigare problemet fångas desto större är barnens fysiska förmåga vilket gör det lättare för barnet att inleda en fysisk aktivitet. Något som upplevdes som positivt var att de barn som påbörjat sin förskrivna aktivitet i stor utsträckning upplevdes ha uppskattat och med stor följsamhet fullföljt aktivitet vid de uppföljande samtalen. En liknande känsla återspeglades av en gruppledare som beskrev en mycket positiv och glad stämning vid träningstillfällen. En möjlig förklaring till att träningstillfällen var uppskattade som lyftes vid ett flertal samtal var att barnen i denna miljö kände sig duktiga och på samma nivå till skillnad från skolidrotten då duktiga idrottande barn gjorde att de barn som hade fått fysisk aktivitet förskrivet kände sig sämre och därmed tappade glädjen vid dessa lektioner. Detta tyder på att FaR kan erbjuda en unik möjlighet för dessa barn att på nytt finna glädje kopplat till fysisk aktivitet. 9

12 Figur 3. Schematisk illustration över upplevda hinder och positiva faktorer under projektets gång Något som lyftes i en del samtal var att det för projektet inte hade funnits någon tydlig ledning för projektet. Just tydlig ledning är något som ofta påpekas i vetenskaplig litteratur som viktigt för en lyckad implementering av en förändring i en verksamhet. (4) En ytterligare faktor som är av betydelse för ett projekts framgång är att det finns en tät kontakt mellan projektledning och de medarbetare som är involverade i projektet. (9) Det har även gjorts studier som undersökt vilka egenskaper som förknippas med en bra ledare i samband med förbättringsarbeten. Exempel på sådana egenskaper är att projektledaren skall vara pålitlig och en lagspelare. Det har dessutom visats var av yttersta vikt att projektledaren har tid avsatt för projektet och på så vis vara tillgänglig för de andra aktörerna som är involverade i projektet (10). Även med en stark ledning så kan ett projekt vara svårt att genomföra om dess nytta inte är tydligt för de som arbetar med projektet. (4) Vid samtliga samtal har jag upplevt en stor optimism och iver inför projektet och jag tror inte att bristande motivation hos de involverade aktörerna har varit någon begränsning i detta projekt. En av de absolut viktigaste faktorerna för framgång med ett projekt är att det finns en hög grad av kommunikation mellan samtliga parter som är involverade i projektet (4). Kanske skulle projektet ha tjänat på tätare möten mellan de involverade parterna för att kunna utbyta erfarenheter och lyfta hur olika aktörer inom projektet skulle kunna samarbeta för att underlätta varandras dagliga arbete. En anledning till att det inte har varit tätare kontakt i det aktuella projektet kan vara att projektet inte har haft tillräckligt finansiellt söd och att det därför inte har funnits tid avsatt för sådana möten. Även detta är en faktor som har visats vara av 10

13 betydelse i studier av tidigare förbättringsarbeten. Det har även visats att det är viktigt att känna att förändringen har stöd och är prioriterad från verksamhetens högsta ledning.(4) AVSLUTANDE REFLEKTIONER OCH FÖRSLAG Jag har genom att prata med ett antal personer som har varit involverade i projektet med att införa FaR för barn försökt skapa mig en bild över hur detta projekt skulle kunna utvecklas. Det tycks som att många upplever att det är helt avgörande att lyckas motivera barnens föräldrar för att kunna uppnå ett önskat resultat. Ett sätt skulle kunna vara att försöka öka föräldrarnas delaktighet genom att ha en tätare kontakt mellan aktivitetsledare och förälder så att föräldrarna får en klarare bild av hur det går för dess barn. Det skulle kanske också vara fördelaktigt med ett större fokus på att informera och motivera föräldrarna vid förskrivningssamtalen. Ett annat problem som upplevs är att det saknas lämpliga aktiviteter för barnen. Här har jag sett ett bra exempel på hur ett samarbete mellan förskrivare och arrangör leder till att nya aktiviteter startas. Finns det kanske möjligheter att utöka detta samarbete? Det fins en samstämmighet om att chansen för ett lyckat resultat ökar ju tidigare barnen fångas upp. Skulle projektet möjligtvis tjäna på att utökas till att inkludera även yngre barn? 11

14 REFERENSER 1.) SBU-rapport nr 160. Fetma problem och åtgärder. Interkälla hämtad från 2.) Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ May 6;320(7244): ) SBU. Förebyggande åtgärder mot fetma. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 173. ISBN ) Hughes RG. Tools and Strategies for Quality Improvement and Patient Safety. Internetkälla hämtad från 5.) Batalden P, Davidoff F. What is quality improvement and how can it transform healthcare? Qual.Saf.Health Care 2007; 16; 2-3. Svensk översättning. 6.) Olsson J, Svensson C. Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso- och sjukvården. Sveriges kommuner och landsting Internetkälla hämtad från 7.) Edström A, Wiklund IHandbok i förbättringsarbete - Arbetsbok i förbättringskunskap och förbättringsarbete. 8.) Stålhammar S. Projektplan FAR för barn och ungdomar. Internetkälla hämtad från 12

15 9.) Leape LL, Rogers G, Hanna D, Griswold P, Federico F, Fenn CA, Bates DW, Kirle L, Clarridge BR. Developing and implementing new safe practices: voluntary adoption through statewide collaboratives. Qual Saf Health Care Aug;15(4): ) Thompson J, Wieck KL, Warner A. What perioperative and emerging workforce nurses want in a manager. AORN J Aug;78(2):246-9, 252-6, 258, passim. 13

FaR för barn och unga

FaR för barn och unga FaR för barn och unga Hur har det gått och vad gör vi nu? Maj 2012 Under hösten 2009 påbörjades en pilotsatsning i Östergötland, med syfte att införa Fysisk aktivitet på recept (FaR) för inaktiva barn

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

FaR-manual. för unga

FaR-manual. för unga FaR-manual för unga Vem skall ha FaR? FaR kan ges till patienter som kan uppnå bättre hälsa genom minskat stillasittande och ökad vardagsaktivitet, samt fysisk aktivitet/träning. På mittuppslaget kan du

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs

Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs klinik & vetenskap originalstudie Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs Stora variationer mellan landstingen, visar statistik över förskrivningen Lena V Kallings, med dr, lektor, Gymnastik-

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil.

Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil. Ett manifest från Friskis&Svettis för att öka barns rörelse. Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil. maj 2012 Att barn rör

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och

Läs mer

Utvärdering av arbetet med fysisk aktivitet på remiss i grupp Mullsjö kommun 2004-2007

Utvärdering av arbetet med fysisk aktivitet på remiss i grupp Mullsjö kommun 2004-2007 Utvärdering av arbetet med fysisk aktivitet på remiss i grupp Mullsjö kommun 2004-2007 Inledning och syfte Josefine Björck, Sara Eriksson och Anna Hagström, studenter från Hälsopromotionsprogrammet vid

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 All legitimerad personal verksam inom hälso- och sjukvården i Värmland kan sedan 2005

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Tobaksavvänjning Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Sammanställt av Folkhälsoplanerare Iwona Jacobsson April 2009 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Primärvården Västernorrland

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad

Läs mer

FaR på Hisingen. Innehåll. Verksamhetsberättelse. Arbetssättet Förskrivna recept Inlösta recept Diagnoser Aktiviteter Kommentarer

FaR på Hisingen. Innehåll. Verksamhetsberättelse. Arbetssättet Förskrivna recept Inlösta recept Diagnoser Aktiviteter Kommentarer FaR på Hisingen Innehåll Arbetssättet Förskrivna recept Inlösta recept Diagnoser Aktiviteter Kommentarer Verksamhetsberättelse 212 FaR på Hisingen Anders Esko, Camilla Söderlindh, Karin Valle Bordes 213-4-19

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26 ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf:

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET 2011-2013 LEDAMÖTER 2011: ThomasWerthén Kommunstyrelse (ordf.) Emil Qvarnström Barn- & utb. nämnd Hans Jarstig Socialnämnd Jan-Åke Johansson Kommunled.kontor Åke Lundgren

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Patienters upplevelse av vården vid en cancermottagning. Utvärdering av pilotprojektet CUUS i LiÖ:s. koloncancerprojekt

Patienters upplevelse av vården vid en cancermottagning. Utvärdering av pilotprojektet CUUS i LiÖ:s. koloncancerprojekt Patienters upplevelse av vården vid en cancermottagning Utvärdering av pilotprojektet CUUS i LiÖ:s koloncancerprojekt Moa Yngve Förbättringskunskap 7,5 hp Linköpings Universitet VT 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

Obesitas hos barn och ungdomar ett fysioterapeutiskt perspektiv

Obesitas hos barn och ungdomar ett fysioterapeutiskt perspektiv Forskning pågår Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se sammanfattning Fetma ökar risken för ohälsa och kan förorsaka långsiktiga medicinska och psykosociala konsekvenser. Barnfetma,

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL 2004-12-07 1 (6) 2005 BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL Ersättningen till primärvården består av flera delar där kapiteringsersättningen är den största (53%, exkl läkemedelsersättning).

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? 2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

ÖVERVIKTSSPÅRET En sammanställning av 4 års arbete i skolhälsovården

ÖVERVIKTSSPÅRET En sammanställning av 4 års arbete i skolhälsovården ÖVERVIKTSSPÅRET En sammanställning av 4 års arbete i skolhälsovården Marlene Olsen Öbrink Skolsjukgymnast, Malmö stad marlene@skolsjukgymnasten.se www.skolsjukgymnasten.se 11-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Vårdprogram. mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar

Vårdprogram. mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar Vårdprogram mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar Christina Fåhraeus, distriktsläkare, Hälsan, Jönköping Hans Lingfors, distriktsläkare, Habo Ansvarig för uppdatering och revidering: Christina

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer