Kvalitet. Kvalitet. Kvalitet. Kvalitet. Kvalitet Urklipp från boken Kvalitet - f. Kvalitet

Transkript

1 De flesta är väl eniga om att kvalitet är en viktig konkurrensfaktor både då det gäller varor och tjänster. Dålig kvalitet minskande marknadsandelar -Vad är kvalitet? -Hur garanterar man kvalitet som producent? -Hur mäter man kvalitet? -Hur kontrollerar och förbättrar (styr) man kvalitet? Urklipp från boken - fr rån behov till användning Ordet kvalitet kommer från det latinska ordet qualitas som betyder "av vad" eller "hurudant". Urklipp från bo oken - från behov till användning av Bergman & Kl lefsjö. Olika undersökningar visar att summan av alla kostnader som rör bristande kvalitet uppgår till 2-3% av företagens totala kostnader. Ett kvalitetssystem (kvalitetsledningssystem, kvalitetssäkringssystem, kvalitetsstyrningssystem) är ett system av regler och metoder för hur arbetet med kvalitetssäkring och kvalitetsledning bedrivs i ett företag. sledning: samordnade aktiviteter för att leda och styra ett företag med avseende på kvalitet. (ISO 9). ssäkring: alla planerade och systematiska åtgärder nödvändiga för att ge tillräcklig tilltro till att en produkt kommer att uppfylla givna krav på kvalitet (ISO 9). Formella kvalitetssystem infördes hos många företag inom tillverkande industri under 98- och 99-talet eftersom stora kunder (främst bilindustrin) krävde detta av sina underleverantörer. I kvalitetssystemet beskrivs bl.a. hur förbättringar ska kunna nås. Rutiner utarbetas för t.ex. hantering av styrande dokument, instruktioner, reklamationer, avvikelser, förbättringsförslag. Ett kvalitetssystem är ingen försäkran på att produkterna från ett företag verklighen håller hög kvalitet, det är i grund och botten ett kontrollinstrument. Ofta krävs det att kvalitetssystem skall följa den internationella standarden ISO 9 och för att bevisa detta krävds en certifiering baserad på revision som erbjuds av olika konsultfirmor certifieringsbolag (SIS, DNV, SBSC, ). sarbetet i ett certifierat företag granskas löpande genom internrevisioner och externrevisioner som genomförs av certifieringsbolag. Urklipp från boken - f från behov till användning

2 Urklipp från boken - från behov till användning Urklipp från boken - från behov till användning sutveckling ständiga förbättringar innan, under och efter produktion ssäkring - innan produktion sstyrning under produktion skontroll efter produktion Historik: 9 Taylorism (F. Taylor): Kännetecknas av extrem arbetsdelning där varje arbetare ska vara hårt specialiserad och bunden till en ensidig uppgift. skontroll gjordes av förmän. 92 Bell Thelephone lab: W. Shewart kontrolldiagram. H. Dodge, H. Roming urvals- och inspektionsmetoder. 93 A. N. Kolmogorov lägger grunden till den moderna sannolikhetsteorin. R.A. Fisher, G. Box, teori kring försöksplanering utvecklas. Kontrollavdelningar l med kontrollanter t införs. 9 2:a världdskriget ställer nya krav på militär utrustning (tillförlitlighet) ökad användning av kvalitetsmetoder i industrin. 95 R. Barlow, tillförlitlighetsteorin börjar utvecklas. 9 Statistisk processtyrning börjar användas i Japan (W. E. Demming, J. M. Juran, K. Ishikawa (Toyota)). 97 Japans konkurrensfördelar leder till ökad satsning på kvalitet i USA och Europa. 98 Organiserade rutiner för kvalitetsarbete utvecklas. ISO9 blir en internationell standard för kvalitetssystem. 2 ISO9:2 med mer omfattande krav på ledning och en processyn av verksamheten. SPS - statistisk processtyrning (8.-8.2) Bakgrund och syfte Variation Tillverkade produkter uppvisar variation. sökning - en minskning av dessa variationer. Bakgrund och syfte med statistisk processtyrning Variation Akut variation skapas av urskiljbara orsaker (assignable causes). Kroniska variationen skapas av slumpmässiga orsaker (chance causes). Akut variation Allt som bidrar till att vi kan hitta orsakerna till variationen är värdefullt. SPS hjälper oss att skilja mellan två olika typer variation, nämligen akut och kronisk variation. Kronisk variation 2

3 Bakgrund och syfte med statistisk process-styrning Stabil process När endast kronisk variation finns, har vi en stabil process. En sådan process sägs vara under kontroll. Bakgrund och syfte med statistisk process-styrning Innan processen är stabil eller under kontroll så är den inte förutsägbar. Bakgrund och syfte med statistisk process-styrning Styrning Vi vill bibehålla en stabil process. Vi måste därför följa processen genom mätningar, så att vi snabbt kan upptäcka nya akuta variationer och sätta in lämpliga åtgärder. Bakgrund och syfte med statistisk process-styrning Förbättring När vi fått en process stabil kan vi, om så behövs, gå vidare och förbättra processen genom att minska den kroniska variationen. Detta är betydligt svårare än att ta bort akut variation Sammanfattning Syftet t med SPS är att stabilisera en process och hålla den stabil (styra den) genom att upptäcka och eliminera processens akuta variationer. Resultatet blir en högre och jämnare produktkvalitet. Ytterligare förbättringar kan åstadkommas genom att kartlägga och åtgärda orsaker till processens kroniska variation. Metoder inom SPS Två grundläggande byggstenar i SPS - filosofi och arbetssätt. Filosofi förbättringar och fakta. Vi strävar ständigt efter förbättringar och åtgärderna baseras på fakta. Abt Arbetssätt Arbetssättet karakteriseras av strukturerad problemlösning och målinriktad datainsamling. Ambitionen att basera förbättringsåtgärder på fakta ställer krav på att relevant data samlas in. Målinriktad insamling av data är ett utmärkande drag. Metoder inom SPS Statistisk försöksplanering Vilka parametrar ska vi mäta och använda för att styra processen? Processresultatet kan bero på många faktorer Vi behöver kunskap om sambandet mellan parametrarna och processens resultat. Experiment kan ge oss den kunskapen. Statistisk försöksplanering gger oss lämpliga försöksuppläggningar. g Statistisk försöksplanering kan ge oss kunskap om vilka kroniska variationsorsaker som finns. Statistisk försöksplanering är ett värdefullt hjälpmedel inte bara när man börjar med SPS på en process utan även i det fortlöpande förbättringsarbetet. 3

4 De sju verktygen (7QCT) Datainsamling: För att identifiera grundorsaker till problem är 7QCT-verktygen utprovade och använda inom industrin sedan flera årtionden. Det har visat sig att då mätningar finns eller mätningar kan göras och då verktygen används på ett systematiskt sätt är de oslagbara. datainsamling histogram/stapeldiagram paretodiagram orsak-verkandiagram (Ishikawa-diagram) stratifiering sambandsdiagram kontrolldiagram. Ingen statistik blir bättre än det data man samlar in! Den tid det tar att diskutera vad som skall mätas är därför väl värd tid. Man måste från början ha klart för sig syftet med datainsamlingen. Vilket är kvalitetsproblemet? Vilka fakta behövs för att belysa problemet? Först när dessa frågor är besvarade kan man gå vidare till insamlingen av data. Histogram/stapeldiagram I vissa situationer när man mäter diskreta data, t ex antal defekta enheter per batch, vill man illustrera resultaten i en figur. Stapeldiagram Histogram/stapeldiagram Ofta har man stora datamängder. Man får dela in mätområdet i klasser, och låta antalet mätvärden i klassen representeras av en rektangel. Histogram.,,9,8,7 Density,5 Density,6,5,4,3,,2, Antal def., 3 5 Result 7 Paretodiagram för Orsak Paretodiagram Analys med hjälp av ett paretodiagram är ett effektivt sätt att hitta de största förbättringsmöjligheterna i en process. Hittar man de få väsentliga orsakerna kan man med relativt små insatser åstadkomma stora förbättringar. Paretodiagrammet används när man kan dela upp data i kategorier, t ex reklamationer fördelade på olika feltyper, olika typer av kundklagomål, felkostnader fördelade på olika delsystem. Man talar om "the vital few and the trivial many" eller 8-2 regeln (2% av kategorierna bidrar med 8% av variationen). Count Defect Count Percent Cum % ofullständig 48 4,7 4,7 repor 32 27,8 69,6 sprickor 23 2, 89,6 övrigt 8 7, 96,5 Others 4 3,5, 8 2 Percent 4

5 Orsak-verkan-diagram När man valt att koncentrera sig på ett kvalitetsproblem måste man gå vidare och försöka bena ut orsakerna till detta. Vilka orsaker kan i själva verket ligga bakom den variation som vi ser. Material Mätning Ishikawa-diagram Människan En systematisk analys kan göras med ett Ishikawadiagram, som också kallas ett fiskbensdiagram eller orsak-verkan-diagram. För att komma igång med arbete kan man utgå från att orsakerna till kvalitetsproblem ofta kan hänföras till sex stycken M: Kv alitetsproblem Miljö Mas kin Metod Orsak-verkan-diagram Människan. Har t ex operatören tillräcklig utbildning, motivation och erfarenhet? Förstår användaren hur produkten skall användas. Metod. Finns ordentliga verktyg och ritningsunderlag? Är processparametrarna väl specificerade och styrbarheten tillräcklig? Mätning. Är mätdonen kalibrerade ordentligt? Finns störande miljöfaktorer? Maskin. Utförs ett lämpligt förebyggande underhåll? Är variationen mellan tillverkade enheter tillräckligt liten? Material. Hur är det med kvaliteten på det material som används. Är leverantörens kvalitetsaktiviteter tillräckliga? Miljö. Påverkar miljön produktutfallet? Stratifiering Ett sätt att från data få fram orsaker till variation är genom uppdelning eller stratifiering. Man kanske har två olika maskiner i processen (en ny och en gammal). Om man studerar maskinernas data var för sig och det visar sig att de skiljer sig åt kan man ha funnit en orsak till kvalitetsproblem. Stratifiering kan göras efter flera olika grunder. Exempel är: Material -Leverantör -Lager -Tid sedan inköp Maskin -Typ -Ålder -Tillverkningsställe Operatör -Erfarenhet -Skift -Person Tid -Tid på dagen -Årstid Miljö -Temperatur -Fuktighet Trenddiagram/sambandsdiagram Trenddiagram använder man vanligtvis för att åskådliggöra hur ett förlopp utvecklar sig i tiden. Det sammanfattar ofta många data till en tydlig bild. Sambandsdiagram ger en uppfattning om sambandet mellan två variabler. Den typ av samband som kan utläsas kan också användas för styrning och övervakning av processen. Istället för att mäta en produktegenskap kan man mäta en förklarande parameter. 5

6 Trenddiagram/sambandsdiagram Regression Plot Y = X R-Sq = 8.6 % 6 Styrdiagram/kontrolldiagram Den viktigaste statistiska metoden i SPS är styrdiagrammet. Man kan skilja akut variation från kronisk. X-bar Chart for Result 5 3,SL=58,48 4 Respons 3 2 Sample Mean 55 5 X=52, ,SL=45, Sample Number X Styrdiagrammet används när man i ett inledningsskede vill få en process stabil genom att upptäcka och ta bort de akuta variationerna. Det används också för att styra en stabil process, där målet är att bibehålla stabiliteten och så snabbt som möjligt upptäcka och åtgärda nya akuta variationer. Styrdiagrammen (kontrolldiagram) kan även användas för att följa upp effekten av insatta åtgärder för att minska den kroniska variationen Sammanfattning Metoderna inom SPS är alltså främst hämtade från det statistiska området, och många av dem är enkla att använda. De vilar på en grund bestående av en filosofi och ett arbetssätt. Filosofin innebär, att vi ständigt strävar efter att förbättra våra processer, och att vi i det arbetet baserar våra åtgärder på fakta. Arbetssättet består i att vi går systematiskt tillväga när vi ska lösa våra problem och att vi på ett målinriktat sätt samlar in nödvändiga data. 6