Kontrolldiagram hjälper oss att skilja mellan två olika typer variation, nämligen akut och kronisk variation.

Transkript

1 5. Kontrolldiagram Variation Tillverkade produkter uppvisar variation. Kvalitetsökning en minskning av dessa variationer. Kontrolldiagram hjälper oss att skilja mellan två olika typer variation, nämligen akut och kronisk variation. Akut variation skapas av urskiljbara orsaker (assignable causes). Kroniska variationen skapas av slumpmässiga orsaker (chance causes).

2 5. Kontrolldiagram Stabil process När endast kronisk variation finns har vi en stabil process. En sådan process sägs vara under kontroll, förutsägbar. Innan processen är stabil eller under kontroll så är den inte förutsägbar. Styrning Målet är att behålla en stabil (tillverknings)process. Vi måste därför följa processen genom upprepade för att snabbt upptäcka nya akuta variationer och förhoppningsvis kunna sätta in lämpliga åtgärder.

3 5. Kontrolldiagram Kontrolldiagram används för att styra en stabil process där målet är att bibehålla stabiliteten och så snabbt som möjligt upptäcka och åtgärda nya akuta variationer. Kontrolldiagrammen kan även användas för att följa upp effekten av insatta åtgärder för att minska den kroniska variationen. När man skall konstruera ett kontrolldiagram är det viktigt att man har en process som är under kontroll!

4 5. Kontrolldiagram Iden med styrdiagram är att med jämna tidsmellanrum ta ut ett antal enheter ur produktionen och mäta kvalitetsmåttet på dessa. Denna information vägs sedan samman på lämpligt sätt och prickas in i ett diagram. Med hjälp av diagrammet kan det avgöras om och när en förändring skett i processen.

5 5. Kontrolldiagram 57.5 Xbar Chart of stable 55.0 UCL=56,2 Sample Mean _ X=50, LCL=44, Sample Ett styrdiagram består av en centrumlinje samt en övre- och en undre kontrollgräns (UCL och LCL). Dessa väljs ofta till 3 standardavvikelser från centrumlinjen.

6 5.. I and MR diagram för individuella En vanlig situation är när man endast kan ta en observation vid varje tillfälle. I sådana fall används I-diagrammet där I står för Individual. Eftersom man tar observationerna successivt i tiden blir de beroende. Det innebär att s är en olämplig skattning av σ. Av den anledningen använder man hellre moving range för att uppskatta σ. Moving range mellan observation nr i och i- är X i -X i-.

7 5.. I and MR diagram för individuella Skattningen av σ ges av medelvärdet av moving range dividerat med Hartleys konstant d 2. Denna återfinns i Appendix 2 i boken, för n = 2 har vi d 2 =.2. Övre respektive undre kontrollgränserna (UCL, LCL) bestäms som medelvärdet (alternativt ett eget valt målvärde) plus/minus 3 gånger skattade standardavvikelsen. Se sid 26 i boken. Kom ihåg att processen måste vara under kontroll när gränserna bestäms!!

8 5.. I and MR diagram för individuella 3.90 I Chart of Uppmätt resistans_b UCL= Individual Value 3.0 _ X= LCL= Valet av plus/minus 3 gånger skattade standardavvikelsen betyder att en process under kontroll ger falskt larm i genomsnitt var 370:e tidpunkt. Det antalet kallas Average Run Length.

9 5.. I and MR diagram för individuella I Chart of Uppmätt resistans_b 3.9 UCL= _ X=3.9 Individual Value LCL= Här har vi angett Target-value till 3.9 kohm. I Chart Options Parameters

10 5.. I and MR diagram för individuella 4.00 I Chart of Uppmätt resistans_a 3.95 Individual Value UCL= _ X=3.63 LCL= Ex. Antag att vi har belägg för att processen inte är under kontroll vid observation 2 och 36. Dessa bör då inte vara med vid konstruktion av styrgränserna.

11 5.. I and MR diagram för individuella I Chart of Uppmätt resistans_a Individual Value UCL=3.90 _ X= LCL=3.363 Låt oss bestämma kontrollgränserna utan observationer 2 och 36. I Chart Options estimate

12 5.. I and MR diagram för individuella I Chart of Uppmätt resistans_a 3.9 UCL= Individual Value _ X= LCL= Ett annat sätt att göra det på är utesluta dessa ur grafen genom Data Options Subsets

13 5.. I and MR diagram för individuella När man har bestämt kontrollgränserna skall dessa sedan användas för att kontrollera processen framöver. Ex. Låt oss skapa kontrollgränserna med resistans B (3.9 kohm, %) och sedan använda dem på resistans A (3.9 kohm, 5%). För att göra det måste vi spara undan medelvärde och skattad standardavvikelse vid bestämningen av kontrollgränserna med resistans B. Dessa skattningar används sedan för att fixera gränserna i kontrolldiagrammet.

14 5.. I and MR diagram för individuella 3.90 I Chart of Uppmätt resistans_b UCL= Individual Value 3.0 _ X= LCL= Genom att bocka för means och standarddeviation under I Chart Options Storage sparas skattningarna.

15 5.. I and MR diagram för individuella I Chart of Uppmätt resistans_a Individual Value UCL=3.7 _ X=3.0 LCL=3.75 För att erhålla kontrollgränserna skapade med resistans B, matas skattningarna in under I Chart Options Estimate.

16 5.. I and MR diagram för individuella I Chart of A and B Individual Value UCL=3.7 _ X=3.0 LCL=3.75 Här har vi stackat data!

17 5.. I and MR diagram för individuella Det är inte enbart observationernas genomsnittliga nivå som är intressant utan även om spridningen förändras över tiden Moving Range Chart of Uppmätt resistans_b 0.00 UCL= Moving Range MR= LCL=

18 5.. I and MR diagram för individuella Moving Range Chart of A and B Moving Range UCL=0.006 MR= LCL= Kontrollgränserna är bestämda utgående från resistans B.

19 5.. I and MR diagram för individuella I-MR Chart of A and B Individual Value _ UC L=3.7 X=3.0 LC L= Moving Range UC L=0.006 MR= LC L= Vi kan få båda typerna av diagram i samma graf.