19 BARN FÖRSKOLETEAMET HELIANTHUS SPRÅKPROJEKTET HT-05 VT-06

Transkript

1 19 BARN FÖRSKOLETEAMET HELIANTHUS SPRÅKPROJEKTET HT-05 VT-06 Projekt ansvarig: Leena Lehtinen Utbildning: Förskollärare Ort: Stockholm

2 Innehållteckning: Bilaga 1: Beskrivning av projektet Bilaga 2: Planering av projektet Bilaga 3: Utvärdering av höst terminen Bilaga 4: Planering av vårterminen Bilaga 5: Utvärdering av vårterminen Bilaga 6: Personalens utvärdering av projektet

3 Språkprojektet på Förskoleteamet Helianthus förskolor Ansvarig pedagog: Utbildning: Förskolor: Tid: Tid i barngruppen: Antal barn: Bilagor: Syfte: Mål: Förberedelse: Leena Lehtinen Förskollärare Diamanten, Myran, Regnbågen Ht-05 Vt-06 Diamanten 2 dagar, Myran 1dag, Regnbågen 2 dagar i veckan i barngrupp. 2 / t planering. 19 st. 4 5 barn i 4 grupper Planering och utvärdering av ht-05, Planering och utvärdering av vt-06. Personalens utvärdering. Att ge mer tid med språkstödjande aktiviteter för barnen som behöver stöd i att stärka sitt svenska språk. Att stärka självkänslan, självförtroendet, identiteten, empatiutvecklingen och öka och berika ordförrådet i svenska språket. När språkpedagogen började orientera sig i det nya uppdraget fanns ingen given material eller ramar. Hon studerade böcker och tidningsartiklar om tvåspråkighet och tänkte, vad skulle hennes roll som pedagog bli i det här sammanhanget? Efter en tids funderingar tog hon fasta på de grundläggande värdigheterna som är viktiga i språkutvecklingen. Språkinlärningen går ju i hand i hand med alla andra sidor av barns utveckling. Dessa tankar blev avgörande för projektet. 3 Språkprojektets grundläggande värdigheter: Vi skulle börja arbetet med fin och grovnotoriska övningar eftersom den motoriska utvecklingen är viktig för barns språkinlärning och perceptionen är grundläggande för den motoriska utvecklingen. Med perception avses förmåga att registrera och tolka signaler från sinnesorganen som omfattas av: syn, hörsel, känsel, smak, lukt, balans, rörelse och organ sinnen. Den tidiga samordningen av rörelserna och perception är viktiga beståndsdelar i den första begreppsbildningen och där med avgörande för den vidare kognitiva (intellektuella) utvecklingen.

4 Projektet börjar: Vi började med en två dagars invänjning på de olika avdelningarna i våra förskolor. Invänjningens syfte var att ge barnen, föräldrarna, personalen och språkpedagogen möjlighet att lära känna varandra och byta tankar och information ang. barnen och deras behov av språk stöd. Vi hade också samtal kring det som var viktigt för pedagogerna i den dagliga pedagogiska verksamheten på avdelningen. Målet var att kunna starta arbetet med språkstödjande aktiviteter direkt efter invänjningen i de olika grupperna med bestämd tid och plats. Efter den givande samvaron på de olika avdelningarna började pedagogen planera arbetet. Det kändes viktigt att förankra lärandet till Förskolans läroplan och Förskoleteamet Helianthus mål. Planeringen skulle se enligt personalens önskemål ang. barnens behov av språkstöd. En fortlöpande muntlig och skriftlig information av arbetet i de olika språkgrupperna skulle se till barnens pärmar, ledning, och personalen på avdelningarna så att de kunde medla detta vidare till föräldrarna som pedagogen träffade så sällan. Arbetet skulle vara roligt och lärorikt så att alla barnen fick lust att lära. Glädje, skratt och inspiration skulle vara golvet i vårt vardagsarbete. Hjärnforskarna har upptäckt att glädje och skratt främjar inlärningen. Glädjen stimulerar hjärnan att producera kemiska ämnen som gör det lättare för barnen att lära sig och minnas nytt stoff. Arbetet skulle vara varierande och lustbetonat. Vi skulle varva tema arbeten med fri lek och utevistelse. Det var viktigt att barngruppen skulle få arbeta i lugn och ro och känna frihet från krav och stress. 4 Mina vägvisare i arbetet med språket blev: Gunilla Ladbergs bok, Tvåspråkig, enspråkig eller flerspråkig ( boken Fånga språket av And Loken och Åsa Melkeraaen från Rosenhoffs Flyktingförskolan i Norge. Här följer några tankar direkt ur böckerna. Dessa tankar har varit viktiga i planeringen ur inlärnings synpunkt.

5 Detta gäller alla barn: Alla barn har förmåga att lära sig flera språk. Antalet språk som talas är aldrig något problem. Det har ingenting med begåvning att göra. Begåvning har betydelse för nivån och inte antalet språk som barn lär sig. Barns behov av att kommunicera är drivkraften i språkinlärningen. Om ett barn har svårt att lära sig ett språk eller flera har det nästan aldrig med en bristande förmåga att göra. Hindren är vanligen inte alls språkliga, utan oftast psykiska eller sociala. Inlärningsprocessen: Kärlek och vänskap är viktigt det avgör vad barn lär sig språkligt. Känslan för språket färjas av känslan för människor som barn talar språket med. Trygghet är nödvändigt. Sorg och oro försvårar. Stress motverkar och stör inlärning. Barn lär sig bäst i miljö som är fri från stress och hot. Barn är behov av lugn och rofylld atmosfär för att kunna koncentrera sig och förstå vad som sägs. ( Pedagogen skall skapa detta atmosfär). 5 Vad är språk: Språk är kommunikation först och främst. Genom att kommunicera lär sig barnet. Språket växer ur behovet att berätta vi vill visa vad vi känner och dela våra upplevelser med andra. Vår förmåga att kommunicera varierar mycket med situationer och våra känslor. Barn talar först med människor de känner sig trygga med och kan lita på. Att lära sig språk är att lära sig kultur. Hur man talar till varandra, tex. uttryck för hur man grälar, tillrättavisar, skämtar, visar empati, allmän livskunskap, ordspråk, moraliska och religiösa uttryck, berättelser, barnvisor osv.

6 Hur lär sig barn: Att uppfostra och vägleda ett barn på ett helt ny språk är en grävande uppgift. Barnen växer in i kulturen den vuxne i aktar den kulturen blir barnets egendom. Barn lär med känslan och vill tillhöra den kultur där den lever och har sina vänner. Den vuxne står utanför om hon/han vill inte lära sig språket och ta del av kulturen. Barn lär sig på olika sätt. Det ena barnet börjar tala så fort de har lärt sig några ord, kastar sig genast i samtal. Den andra lyssnar länge och i aktar innan hon/han känner sig mogen att börja använda språket aktivt. Framför allt är risken att de tysta barnen pressas att tala språket innan de känner sig mogna. Med tysta barn kan man ändå kommunicera tex. göra en lek där man ber barnet göra saker. På det sättet kan barnet visa om den har förstått och få uppmärksamhet utan att behöva tala. Barn lär sig utantill fraser. Förståelsen kommer alltid före talet man förstår mer än man kan säga, tex. en ett åring förstår: Gå och hämta nappen, den ligger på bordet, fast hon/han kanske kan inte säga ett begripligt ord. Att lära sig ett nytt språk tar tid. Låt det ta tid. Pedagogens grundläggande hållning: Bekräftelse Inlevelse Mottaglighet Lyssnande förstående 6 Arbete på de olika förskolorna: Med dessa gåvor började pedagogen att planera. Det fanns ingen given material för detta projekt men inspirationen från boken Fånga språket från flyktingförskolan i Oslo, Gunilla Ladbergs bok samt materialet som pedagogen hade samlat under lång yrkesverksamhet var en bra början.

7 Eftersom språkutvecklingen går i hand i hand med andra sidor av barns utveckling var det viktigt att tänka på detta i planeringen. Motorikens och perceptionens grundläggande betydelse för språkinlärningen avgjorde starten till vår språkprojekt. Vi började arbeta med de grundläggande fin och grovmotoriska färdigheterna. Barnen klippte, klistrade, färglade bilder, arbetade med självporträtt, identifierade och benämnde saker. Vi övade olika tekniker med penseln när vi målade. Barnen övade i att skriva sina namn, spelade spel som speciellt tränar språket, lyssnade till böcker, arbetade med språkresan och lekte. Vi började identifiera barnens historia genom att fotografera dem framför sina hem dörr. Barnintervjuerna gav oss viktig information och dokumenterades med barnens bilder. Våra grovmotoriska övningar hade vi på gården och i närliggande parker. Barnen gungade, klättrade, cyklade, åkte rutschkana, linbana och lekte. Alla barnen fick egna pärmar där deras arbeten dokumenterades med planering och utvärdering. I språkprojektets avslutning kommer alla att få ta hem sin egen pärm som ett minne av vårt arbete under det här spännande läsåret. I varje förskola hade vi en speciell plats där vi kunde sätta upp dokumentationen av vårt projekt i bild och skrift, så att barn, föräldrar, personal och besökare kunde ta del av arbetet. Under vårterminen fortsatte vi att arbeta med tema: Kroppen och vår hälsa. Utöver vårens tema arbeten repeterade vi färdigheterna från ht-05. Vi fortsatte med fri lek, utevistelse, måltider, sagor, sånger, spel, pussel osv. (Se bilagorna för höstens och vårens planering och utvärdering.) Viktigt att minnas i arbetet har varit att: Möta barnen där de var och inte där jag skulle ha önskat att det var. 7

8 Planering av språkprojektet HT-05 VT-06 Mål: Ett rikt svenskt språk: Ett rikt svenskt språk, Ett gott självförtroende, Empatisk förmåga. Att arbeta med vardagsnära ting och därmed öka tryggheten, förståelsen och ordförrådet för det som sker i vår vardag varje dag. Ett gott självförtroende: Att öka kunskapen om kroppens möjligheter i lärandet genom grov och finmotoriska övningar. Att känna glädje och stolthet över sitt kunnande när lärandet är uppnått. Empatisk förmåga: Att lära av varandra. Hjälpa, stödja, trösta och förstå våra olika reaktionssätt, och se och acceptera olikheterna som styrka och inte som hot. Läroplanen: Att följa läroplanens mål för utveckling och lärande 2.2, ang. språket och uppdraget : att lägga grunden till ett livslångt lärande och se till att verksamheten är trygg, rolig och lärorik för alla barn som deltar. Metoder: Att arbeta temainriktad där varje tema innehåller: mål, aktiviteter och nyckelord. Aktiviteter: Utevistelse i trafik, natur och i närliggande parker med upptäckter och lärande. Utflykter, sagor, sånger, rim och ramsor, pussel, spel, skapande med olika material, finmotoriska skriftliga övningar m.m. Arbeta med Språkresan och hjälpa barnen med meningsbyggnad, prepositioner och ändelser när de berättar. Den fria leken skall vara en viktig del av språk inlärning. 8

9 Utvärdering av höstens arbete HT-05 Tema arbeten: Finmotorik: Identitet: Höstens grönsaker och frukter: Klippa och klistra Skogens och parkernas frukter och bär: Trafik: Vad händer med djuren på hösten: Kroppen och vår föda: Vem är jag: självporträtt, intervjufrågor, fotografering Finmotorik, form, färg, matematik språk osv. Praktiskt arbete ute och inne, finmotoriska övningar, färg, form, matematik, språk osv. Vi övar inne och ute och sjunger några trafik sånger. Praktiskt arbete med bilder, utflykt, sång, skapande, färg, form språk osv. Kroppspussel, sånger, språkresan, sånglekar, mat jag tycker om osv. 9 Arbete med barnen: Barnen har varit glada för att få komma till mig och arbeta med tema uppgifterna. Den fria leken efter arbetet har gett dem en möjlighet att lära känna varandra i en ny miljö med nytt material. Detta har också gett mig utrymme för att stödja de barn som har behövt arbeta ensam med mig. Vi har genomfört de planerade aktiviteterna och barnen har lärt sig mycket under terminen. Kunskapen, ordförrådet och förståelsen av begreppen har ökat genom upplevelser och aktivitet. Alla barnen har övat i att koordinera öga, hand och håller nu pennan så att de kan rita och färglägga bilder lättare. De kan också klippa och klistra, och alla kan benämna några färger. Barnen känner nu bättre till sin kropp och dess möjligheter och vet vad en del av kroppsdelarna heter. Alla har övat i att koordinera höger och vänster hand genom att äta med kniv och gaffel, och klarar nu av alla moment under måltiderna. Nästan alla kan klä på och av sig och känner stolthet över detta.

10 Arbetsmaterial: Samarbete: Barnen har nu övat i hur man beter sig i trafiken och de känner en del trafikmärken och trafikord. Föräldrarna har fått ta del av undervisningen genom ett trafikbrev. Barnen känner nu till vad som händer med djuren under hösten genom att ha studerat bildmaterial och arbetat praktiskt med temat. Vi har varvat våra arbetspass med lek och utevistelse och fått en god balans på dagarna. Som arbetsmaterial har vi använd: spel, pussel, lego, träklossar, djur, figurer, arbetsblad från aktivitetsböcker, sagoböcker, faktaböcker, språkresan och barnens fantasi mm. Samarbete har fungerat bra. Det verkar som alla har varit nöjda med insatsen, både barn, föräldrar, personal och ledning. Informationen och planering av det dagliga arbetet har skett både mutligt och skriftligt till personal, ledning och till barnens pärmar. Planeringen har sett i samråd med personalen ang. barnens behov av språk stöd. Personalens goda samarbete med språk pedagogen har hjälpt barnen att nå framsteg under läroprocessen och bidragit till en tillåtande attityd till språkgruppen och deras arbete. 10

11 Planering av vårterminen VT 06 Mål: Förskoleteamet Helianthus mål: Förskolans läroplan 2:2 utveckling och lärande. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många yttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar. Utvecklar sitt ord och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner Ett rikt svenskt språk, självförtroende och empatisk förmåga. Se bilaga: Planering av språkprojektet för HT-05 VT-06 Pedagogens mål: Att ge barnen kunskap om att hälsa är mycket mer än näringsrik kost och motion. För att må bra behöver vi att ha: bostad, mat, värme, kläder, vatten, god hygien, kärlek, vänner, beröring, vila, ha roligt och arbeta med det som vi tycker om att göra osv. 11 Målet för vårterminen -06: Att barnen skall lära sig att tycka om sin kropp och får en god kroppsmedvetenhet. Lär sig att förstå näringens betydelse och vart maten tar vägen. Lär sig att skilja vad som är nyttig och onyttig mat. Lär sig att sköta om sin hygien och förstår vikten av detta. Lär sig fakta: hur ser man ut inuti och utanpå. Lär sig vad det är för skillnad på flickor och pojkar.

12 Lär sig sunda rutiner för: vila, måltider, näring, motion, friluftsliv, hygien osv. Lär sig att prata om känslor och vänskap och vet vilka sinnen vi har. Metoder för att nå målet: Aktiviteter som dans, gymnastik, massage, avslappning, tema arbeten med mål, aktiviteter, nyckelord, faktaböcker, skapande, utevistelse, fri lek, måltider, roll lek, repetition av höst terminens färdigheter osv. Tema inriktning: Under HT-05 startade Förskoleteamet Helianthus AB en hälsoprojekt i våra förskolor p.g.a. larmet om fetma bland förskolebarn. I vår språkprojekt hade vi under höst terminen börjat att arbeta med tema: Kroppen och vår föda och det kändes passande att fortsätta med tema: Kroppen och vår hälsa under vår terminen. Fakta underlag i tema arbetet: Boken om urtidsmänniskan, Min kropp hur fungerar den, Titta in kroppen, Så funkar du, Därför ser jag ut så här om våra arvsanlag, Vet du vart maten tar vägen, Vet du varför du borstar tänderna, Vet du vad virus är. Faktablad om gorillan och schimpansen våra största människoapor, arvsanlagen, kroppen, vikt, längd, tänder, tjock eller smal, lättast tyngst, kortast eller längst i verkligheten, lika eller olika långa, kortast eller längst, känslor, att tycka om någon, kompisar, du och jag, kompisar i hela värden osv. 12

13 13 Utvärdering av vår terminen VT 06 Tema arbeten: Arbete med barnen: Kroppen och vår hälsa Känslor Att tycka om någon Kompisar Våra sinnen Den positiva stämningen har fortsatt i våra språkgrupper. Glädje och lärande har präglat vår tillvaro. Vi har genomfört de planerade tema aktiviteterna och barnen har lärt sig mycket om hälsa, hygien och näringsrik kost. Barnen kan nu bättre skilja på nyttig och onyttig kost och förstår vikten av god hygien och vad som händer om virus och bakterier smittar oss. Grupperna har arbetat med kroppsmedvetenhet genom massage, gymnastik, dans, rörelse, dramalek och avslappning. Barnen har övat i att lära känna, uttrycka och förstå sina egna och andras känslor och tankar. De har fått möjlighet att lära känna sina sinnen och deras funktioner. Varje tema arbete har innehållit: mål, aktiviteter och nyckelord. Den fria leken, utevistelse i trafik och naturen, sagor, sånger, måltider och andra vardagsnära aktiviteter har utvecklat barnens trygghetskänsla och språk. Tema arbetet har berikat deras ordförråd, självkänsla och empati utveckling. Vi har arbetat med meningsbyggnad, ändelser och prepositioner. Rums och läges begrepp tex. upp ner, framåt bakåt, över under osv. Tidsbegrepp: nu, sedan, igår, imorgon, före, efter, om en stund i nästa vecka, snabbt långsamt osv.

14 Samarbete: Ordnat i serier och relaterat, jämfört : storlek, vikt, antal, större, kortare, tyngst, sist osv. Det har varit stort intresse från barnen att få lära känna sin egen kropp och dess funktioner både som fakta och genom våra olika kroppsliga aktiviteter. Nu vågar de att använda sin kropp mer i olika sammanhang tex. dansa, gymnastisera, massera, klättra osv. Samarbete med barnen, personalen och föräldrarna har fungerat bra. Vi har bytt information ang. arbetet dagligen. Personalen för de avdelningar som har deltagit i språkprojektet har skrivit en personlig utvärdering av samarbetet och barnens språkliga utveckling under projektet. Utvärderingarna följer med rapporten som bilagor. 14

15 UTVÄRDERING SPRÅKPROJEKT Margitha Gustafsson Regnbågen Storbarn Storbarn, Regbågens förskola Förskoleteamet Helianthus AB Övergripande mål är att stimulera språkutveckling hos barn. Leena har arbetat genom olika teman månad för månad. Varje tema är beskrivet utifrån: mål aktivitet nyckelord Vid projektets början gjorde Leena en inventering över vad de barn som skulle ingå i projektet behövde. De behoven fick sedan styra planeringen. De barn som deltagit från oss har berättat i positiva ordalag om det som de gjort Inne hos Leena. Vi har kunnat följa Leenas läroprocesser genom den dokumentation som funnits på väggen. Planeringen och kommunikationen till oss har varit tydlig och bra. Barnen utvecklas men det är svårt att kunna isolera en utvärdering avskilt från den totala verksamheten. 15

16 UTVÄRDERING SPRÅKPROJEKT under ht.05 och vt. 06 Monika Svanberg, Elena Kors, Grön avd. Myrans förskola, Förskoleteamet Helianthus AB Det var fem barn från var barngrupp, som arbetade med Leena i språkprojektet. Dessa barn behövde extra stöd i sin språkutveckling och behöver fortfarande stöd. Leenas pedagogiska arbete med barnen har stärkt deras självförtroende och en kunskap om att de kan mycket, som Leena vista dem på många olika sätt. Under tisdagarna har de fått mycket värdefulla timmar av lugn, lärande och språkstimulans. Detta har varit ett mycket värdefullt arbete, vilket syns i den utmärkta dokumentationen av barnens arbete, som finns i pärmar. Vi har hela tiden fått information om planeringen, vilket gett oss oerhört mycket i vårt arbete. Samarbetet har fungerat på bästa sätt. 16

17 UTVÄRDERING SPRÅKPROJEKT HT-05 VT-06 Utvärdering gjord av Patricia Gavell och Bitte Kåresjö Nelson På avdelningen Växthuset, Regnbågen Masmo 11/5-06 Syfte: att ge barnen språklig stimulans i en liten grupp. Mål: att ge barnen et rikare språk. Dokumentation av språkprojektet har gjorts kontinuerligt till oss på avdelningen. Invänjningen har gått bra. Varje vecka har vi blivit informerade om vad barnen kommer att göra under dagen. Barnen har även spontant berättat vad dom gjort. Även temaplanering har vi fått tagit del av. Dokumentationen har varit mycket bra både skriftligt och muntligt. Vi tycker att arbetet med språkprojektet, har varit ett bra komplement till den vardagliga verksamheten på avdelningen. Barnen har fått ett rikare språk. 17

18 UTVÄRDERING SPRÅKPROJEKT HT-05 VT-06 Skrivet av Lottie Med vänlig hälsning Stora Diamantens personal Information: Språkprojektet startade sept-05 med 2 dagars invänjning då Leena hörde sig för med personalen på avdelningen angående lämpliga barn till projektet. Leena observerade och lärde känna barngruppen och pojkarna som fick delta i språkprojektet. Dessa fem pojkar i åldern 4 5 år hade då olika språksvårigheter, från ett begränsat ordförråd med uttalssvårigheter till ingen svenska alls. Syfte o mål: Syfte och mål var att utöka pojkarnas ordförråd och stärka språket. Läroprocessen: Läroprocessens innehåll bestod i att arbeta utifrån olika teman t. ex kroppen, känslor osv. Planering: Leena har haft sin egen planerig utifrån gruppens behov och varit mån om att informera personalen på avdelningen. Stora Diamantens utvärdering Pojkarna i gruppen har gjort stora framsteg både språkmässigt och socialt. De har nu mycket lättare i kontakten mede andra barn och vuxna. Många matnyttiga ord och fraser som de lärt sig gör det lättare för dem och oss i vardagsarbetet. De kan be och få och tacka för maten osv. Dessutom är språket nu mycket mer varierat och ordförrådet större. Då gruppen också ritat och berättat, spelat spel, lagt pussel och haft annan skapande verksamhet har finmotoriken också utvecklats i hög grad. Vi tycker att syftet och målet med Leenas arbete är uppfyllt mer än väl. Vi vill också tacka Leena som själv varit en förutsättning för att språkprojektet fallit så väl ut. Tyvärr är det Leenas sista termin inom Helianthus men vi har lärt oss mycket av henne som vi kan arbeta vidare med. 18