LäkemedelsNytt. Nr Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar
|
|
- Georg Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Låt all personal och anhöriga vara delaktiga i diskussioner om patientens medicinering! Vi har nu fått en ny Kloka Listan för Det är en evidensbaserad sammanställning av kostnadseffektiva läkemedel utarbetad av LÄKSAK:s 23 expertgrupper. Det är kloka läkemedelsval använda på rätt indikation till rätt patient och i rätt dos. Vid förskrivning av ett läkemedel ska effekterna noga vägas mot riskerna för eventuella biverkningar. Speciellt viktigt är det att värdera hur stor effekten av den insatta behandlingen är. Vad har patienten för risk och hur stor riskreduktion i absoluta termer kan man förvänta sig? Det kan vara användbart att beräkna numbers needed to treat (NNT), det vill säga hur många som ska behandlas för att man ska undvika en händelse. NNT=absolut riskreduktion/100. Hur kommer det sig då att patienter i äldreboenden till slut ofta har upp till 10 och i många fall 15 eller fler läkemedel samtidigt? I sådana fall vet man ju väldigt lite om sluteffekten. Däremot vet man att risken för biverkningar ökar. En klar mekanism för sådan polyfarmaci är att patienterna går till olika förskrivare och att det är svårt att sätta ut en kollegas medicinering. Speciellt svårt blir det naturligtvis för en allmänläkare med ansvar för äldre boenden att sätta ut en organspecialists förskrivning. Stor omsättning bland läkarna med ansvar för äldreboenden bidrar naturligtvis också till polyfarmaci. Det är svårt att sätta ut föregående doktors förskrivning/ordination. Dåligt fungerande vårdkedjor mellan slutenvård och primärvård bidrar också. Naturligtvis finns i många fall också en önskan från personal och anhöriga att patienten ska påbörja eller fortsätta med viss terapi. Det är därför av största betydelse med läkemedelsfortbildning också för sjuksköterskor och övrig personal. Anhöriga bör också få bättre information om hur läkemedel används på rätt sätt. Detta bör i slutändan underlätta den nödvändiga omprövningen av behandlingen. Vad är indikationen? Finns det någon behandlingseffekt? Hur länge har behandlingen pågått? Är de nya symtomen i själva verket biverkningar från den pågående terapin och inte ny sjukdom? Börjar vi behandla biverkningar av pågående terapi med nya läkemedel? INNEHÅLL Smärtbehandling av barn på... 2 Närakuten/Vårdcentralen Vid magproblem välj Trombyl och... 3 Omeprazol framför Plavix! Läkemedelsutlöst serotonergt syndrom... 4 ett ökande problem? Nätverk för sjuksköterskor inom... 5 klinisk farmakologi Acomplia ingen mirakelmedicin... 6 mot fetma och metabola riskfaktorer Kalendarium NÖLK och NVLK
2 Det skulle underlätta om datajournalerna hade inbyggda check points som kom upp där man med regelbundna intervall tvingas ompröva terapin. I ett projekt stött av LÄKSAK kommer Nordöstra Läkemedelskommittén att studera effekten av vidareutbildning om läkemedel för all personal i äldreboenden i Norrtälje. All vård, även kommunal, är här sammanslagen under en hatt i ett bolag, Tiohundra AB, vilket ger unika möjligheter till förändringsarbete. Målet är att påverka en trolig överförskrivning av antibiotika framför allt urinvägsantibiotika, analgetika (en stor fraktion av boende står på kontinuerlig behandling med paracetamol i höga doser) och psykofarmaka (en stor fraktion står på flera psykofarmaka samtidigt). Den inledande vidareutbildningen ges för läkare med ansvar för äldreboenden och fortsätter med intervention i form av seminarier i smågrupper för övrig personal. Speciellt utbildad sjuksköterska har en nyckelroll i utbildningen av övrig personal. Liknande projekt pågår inom Nordvästra Läkemedelskommitténs område. Jag hoppas att fler sådana projekt initieras som syftar till att förbättra kvaliteten i läkemedelsanvändningen hos äldre. Ompröva alltså läkemedelsterapin och ha en skön vårvinter i fjällen, utomlands eller hemma! Sigurd Vitols Ordf NÖLK Smärtbehandling av barn på Närakuten/Vårdcentralen En tidig negativ upplevelse av smärta påverkar barnets tolerans för smärta. Vuxna kan oftast sätta smärtan i ett logiskt sammanhang och då de vet att det inte är farligt kan de få de egna inhibitoriska (hämmande) systemen att blockera smärtupplevelsen. På grund av mer rädsla och livlig fantasi tappar barnet sin naturliga inhibition och kan uppleva stor smärta trots endast litet stick. Min erfarenhet från Astrid Lindgrens Barnsjukhus är att det är viktigt med tidig smärtlindring. Både barn och föräldrar blir lugnare då barnet har mindre ont. Att försöka få akutbesöket att inte bli en negativ upplevelse för framtiden är viktigt. På Astrid Lindgrens barnakutmottagning samarbetar man med Smärtenheten på ALB och har tydliga riktlinjer för smärtbehandling. Konsensus råder mellan sjukhus och Svenska barnsmärtföreningen. Man ger en större engångsdos av paracetamol ofta i kombination med NSAID-preparat samt använder EMLA innan provtagning och nålsättning. Man vet idag att paracetamol inte bara har en perifer verkan utan också en central verkan vid högre doser, maximal analgetisk effekt uppnås cirka två timmar efter given dos. Om man redan på Närakuten och Vårdcentralen ger barn med sårskador och skelettskador som remitterats vidare till Astrid Lindgrens Barnakutmottagning en smärtdos med paracetamol och eventuellt NSAID så minskar smärtan och barnet blir lugnare. Rädslan är inte lika stor och det blir lättare att samarbeta. Inför eventuell provtagning eller PVK förbereder man med EMLA-kräm. Då barn och föräldrar kommer till akutsjukhuset har man ett bättre utgångsläge eftersom man redan har påbörjat behandlingen med smärtlindring. Ylva Fröman Barnsjuksköterska, Närakuten Jakobsberg 2
3 Har du frågor om läkemedel? Ring Karolic! Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna besvarar kliniska frågeställningar kring läkemedelsbehandling: Klinisk farmakologi, , fax: epost: För farmaceutiska frågor, ring Karolinska apoteket: , fax: epost: Vid magproblem välj Trombyl och Omeprazol framför Plavix! Trombyl övervägs till en kvinna med angina pectoris och claudicatio intermittens. Hon har tidvis haft magkatarr som hon med god effekt behandlat med omeprazol vid behov, och har tidigare fått ont i magen av Trombyl. Bör hon få Trombyl och Omeprazol, eller bör hon behandlas med Plavix (klopidogrel) istället? Protonpumpshämmare har visats minska risken för gastroduodenala lesioner orsakade av acetylsalicylsyra. Omeprazol 20 mg/dag, lansoprazol 15 mg/dag respektive pantoprazol 40 mg/dag skyddade signifikant mot endoskopiskt diagnosticerade lesioner efter 14 dagars behandling av friska frivilliga med 300 mg acetylsalicylsyra dagligen, vilket inte 300 mg ranitidin gjorde. I CAPRIE-studien noterades högre frekvens övre gastrointestinala biverkningar i den grupp som behandlades med acetylsalicylsyra 325 mg/dag jämfört med den grupp som behandlades med klopidogrel 75 mg/dag. Klopidogrelgruppen hade emellertid högre incidens av svåra diarréer. Den använda dosen av acetylsalicylsyra var högre än den dos som rekommenderas (75 mg). I en retrospektiv kohortstudie med 70 patienter med tidigare ulcussjukdom eller acetylsalicylsyrarelaterade magbesvär som behandlades med klopidogrel 75 mg/dag noterades gastrointestinal blödning hos nio patienter efter en medianuppföljningstid på ett år. Blödningarna utgjordes huvudsakligen av reblödningar i gamla lesioner. Författarna drog slutsatsen att profylax med protonpumpshämmare kunde behövas vid klopidogrelbehandling av patienter med hög risk för ulcus. Studien saknar emellertid kontrollgrupp. I en annan studie randomiserades 129 patienter med acetylsalicylsyra-inducerat ulcus som stod på omeprazol 20 mg/dag till byte till klopidogrel (69 patienter) eller att kvarstå på acetylsalicylsyra. Samtliga fick fortsätta med Omeprazol. Ulcusläkningen i de båda grupperna efter åtta veckor var jämförbar 62/66 i klopidogrelgruppen och 57 av 60 i acetylsalicylsyragruppen. Sammanfattning: Protonpumpshämmare har visats skydda mot uppkomst av acetylsalicylsyrainducerade ulcus samt ge läkning av ulcus under pågående behandling med acetylsalicylsyra. Det finns därför ingen anledning att ställa den aktuella patienten på klopidogrel, utan behandling med acetylsalicylsyra och protonpumpshämmare är ett bra alternativ. Eva Wikström Jonsson Sigurd Vitols Referenslista kan erhållas från författarna. Prisuppgift februari 2007 Trombyl 1 tabl à 75 mg cirka 0:60 Omeprazol 1 tabl à 20 mg cirka 4:00 Plavix 1 tabl à 75 mg cirka 16:30 3
4 Läkemedelsutlöst serotonergt syndrom ett ökande problem? Överläkare Mark Personne, giftinformationscentralen, höll den 31 januari ett föredrag om serotonergt syndrom, i samband med en så kallad updateslunch anordnad av Nordöstra Läkemedelskommittén. Förekomsten av serotonergt syndrom är svår att uppskatta och sannolikt underdiagnosticerad, men förfrågningarna till giftinformationscentralen ökar. Serotonerga biverkningar orsakas inte bara av SSRI Serotonergt syndrom utlöses av serotoninaktiva läkemedel exempelvis i samband med inledning av behandlingen, överdosering, kombination av flera preparat eller missbruk. Att antidepressiva läkemedel, såsom MAO-hämmare, tricykliska och SSRI kan ge serotonerga biverkningar är välkänt för de flesta, men information om att även exempelvis johannesört, antibiotika såsom linezolid, smärtbehandlinspreparatet tramadol, och rökavvänjningsmedlet bupropion kan ge sådana effekter är inte lika spridd. Autonoma, neuromuskulära och mentala yttringar Serotonergt syndrom debuterar vanligen inom 24 timmar och har autonoma, neuromuskulära och mentala yttringar. Patogonomona fynd saknas dock. Ett spektrum av mentala symtom förekommer, från oro via hallucinationer, till delirium och koma förekommer. Hyperreflexi, myoklonus och nystagmus är vanliga neuromuskulära symtom, och mydriasis, diarré, bullriga tarmljud, instabilt blodtryck och svettningar hör till tecknen på autonom dysfunktion. Hypertermi är en viktig negativ prognosfaktor. Differentialdiagnoser utgörs av bland annat infektion, malignt neuroleptikasyndrom, metabol sjukdom samt abstinens hos missbrukare. Snabbt förlöpande tillstånd som kräver inläggning Det/de misstänkta utlösande preparaten utsätts. Även i lindriga fall bör patienten därefter observeras på sjukhus. En patient med måttliga symtom, såsom lättare feber, takykardi, trismus och mydriasis, bör helst observeras på intensivvårdsavdelning. Farmakologisk behandling sker med hjälp av benzodiazepiner och cyproheptadin (Periactin ) p.o. Vid allvarliga symtom, såsom generell muskelrigiditet och feber över 39 C, vårdas patienten på intensiv- vårdsavdelning, får vätska och kyls av. Bensodiazepiner ges då intravenöst och cyproheptadin via sond. Olanzapin (Zyprexa ) sublingualt samt dantrolennatrium (Dantrium ) i.v. används ibland. Generell anestesi med muskelrelaxation kan bli nödvändig. Tillståndet går vanligen över på 1-2 dygn och prognosen är oftast god, men rabdomyolys, njursvikt, arytmier, DIC och skador sekundära till hypertermi förekommer. Drygt 20 dödsfall finns beskrivna. Eva Wikström Jonsson Rapportera biverkningar! Vad skall rapporteras? För nya läkemedel Alla misstänkta biverkningar som ej står upptagna som vanliga i FASS. För samtliga läkemedel: dödsfall livshotande reaktioner biverkningar som leder till permanent skada eller långvarig funktionsnedsättning biverkningar som leder till sjukhus vård nya oväntade biverkningar och interak tioner biverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad Mer information om rapportering och biverkningsformulär finns på 4
5 Nätverk för sjuksköterskor inom klinisk farmakologi För de läsare som inte redan känner till det, vill jag passa på att berätta om att det, sedan några år tillbaka, finns ett nätverk i klinisk farmakologi för sjuksköterskor. Man kanske kan tolka benämningen som att medlemmarna uteslutande ägnar sig åt klinisk läkemedelsforskning. Så är det dock inte alls, utan de cirka 85 medlemmarna arbetar inom mycket vitt skilda verksamheter. Det som förenar, är ett starkt intresse för läkemedelsfrågor med fokus på sjuksköterskans roll och ansvar. Nätverket har sitt ursprung i, att en grupp sjuksköterskor, tillika adjunkter, från ett antal sjuksköterskeutbildningar vid olika högskolor och universitet, träffades i syfte att arbeta fram en likvärdig farmakologiundervisning över hela landet. Ganska snart stod det klart att detta inte var möjligt utan medverkan från kliniskt verksamma sjuksköterskor och på den vägen är det. Några prioriterade områden att arbeta med inom nätverket är: framtagande av en kompetensbeskrivning för sjuksköterskans läkemedelshanterande funktion, planering av en magisterutbildning i omvårdnad med inriktning mot klinisk farmakologi, medverkan i vidareutveckling av sjuksköterskans förskrivningsrätt (läkemedel). Förhoppningsvis blir några kolleger som läser detta intresserade av att vara med i nätverket. Sjuksköterskor vid kommunens särskilda boenden efterlyses särskilt. Anmälan sker enklast via nätverkets hemsida Mary Söderholm leg. sjuksköterska, universitetsadjunkt Inst för Laboratoriemedicin 5
6 Acomplia ingen mirakelmedicin mot fetma och metabola riskfaktorer Allt fler svenskar lider av fetma och behovet av effektiva viktreducerande terapier är stort. Nu lanseras Acomplia som en ny farmakologisk behandlingsmöjlighet, men Sveriges Läkemedelskommittéer manar till återhållsam förskrivning. Hjärtinfarkt, stroke, diabetes, ledbesvär, depression och cancer är några av de många diagnoser som förekommer oftare hos feta. Många patienter behöver hjälp av sjukvården att gå ner i vikt och därmed minska risken för följdsjukdomar. Livsstilsomläggning är det primära behandlingsvalet vilket framgår tydligt enligt nationell och internationell konsensus. Läkemedelsbehandling kan vara ett komplement till genomgripande kost- och motionsförändringar, men patient och läkare bör känna till att effekten av en sådan behandling ofta är måttlig. Typisk viktnedgång är 4-5 % efter ett års behandling. Effekterna är inte bestående efter avslutad behandling vilket aktualiserar frågan om livslång läkemedelsterapi. Med få undantag saknas också jämförelser med det primära behandlingsvalet väl genomförd livsstilsterapi i form av kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Blockad av cannabisreceptor Nu lanseras Acomplia (rimonabant), en ny farmakologisk behandlingsprincip vid övervikt. Genom blockad av CB-1-receptorn dämpas det endocannabinoida systemet, vilket ger viktreduktion samt vissa effekter på metabola riskfaktorer. Rimonabant utövar sin effekt via både centralt medierad aptitsänkning och perifera effekter direkt på fettcellen. Kunskap saknas Viktiga pusselbitar saknas ännu innan rimonabants betydelse som effektiv och säker behandling mot fetma fullt kan värderas. Ett av de främsta problemen är osäker effektskattning på grund av stora (35-50 %) bortfall i de kliniska prövningarna. Dessutom saknas studier av kardiovaskulär sjuklighet, mortalitet samt jämförelser med effektiv livsstilsmodifiering eller andra viktreducerande läkemedel. Viktiga frågor är också hur allvarliga de psykiska biverkningarna kommer att te sig i klinisk praxis, samt hur länge patienterna bör behandlas med rimonabant. Acomplia marknadsförs i första hand som ett läkemedel med effekter på kardiometabola riskfaktorer, trots att indikationen gäller viktreduktion och är helt jämförbar med indikationen för Reduktil och Xenical. Inga effekter på totalkolesterol och LDL Subvention gäller vid BMI >35 eller vid BMI >28 om patienten samtidigt lider av diabetes typ II eller höga blodfetter. Vad som menas med höga blodfetter är inte definierat. Rimonabant sänker TG och höjer HDL, men har inga effekter på totalkolesterol eller LDL och det är oklart vilka blodfettesrubbningar som motiverar behandling med Acomplia. Ursprungsvikten återtas efter avslutad behandling Liksom för andra obesitasläkemedel ger rimonabant en relativt måttlig viktnedgång. Efter ett års behandling hade patienterna minskat 4,6 kg i vikt (3,9 kg vid typ II diabetes) när placebogruppens viktreduktion räknats bort. När man upphör att äta läkemedlet försvinner effekten och ursprungsvikten återtas successivt. Metaanalyser har visat att Xenical och Reduktil reducerar vikten med 2,7 kg respektive 4,3 kg efter ett års behandling. Rimonabant kan alltså ha en liten fördel avseende viktreduktion jämfört med tidigare godkända obesitasläkemedel, men direkta jämförelser saknas. Effekterna på HDL, LDL, totalkolesterol, TG och HbA1c studerades som sekundära effektparametrar i RIO-programmet. Rimonabant sänkte i genomsnitt triglyceriderna med 0,22 mmol/l (13 %) och höjde HDL-kolesterol med 0,09 mmol/l (8 %) jämfört med placebo efter ett års behandling. Varken 6
7 Tabell 1. Biverkningar som förekom hos >5% av patienterna (fritt efter tabell 15, EMEA Scientific Discussion). 1-års studier. Placebo Rimonabant % 20 mg, % N=1602 N= 2503 Övre luftvägsinfektion 11,4 12,4 Illamående 4,9 11,9 Influensa 8,6 8,9 Yrsel 4,9 7,5 Diarré 4,8 6,3 Asteni/trötthet 5,0 6,0 Ångest 2,4 5,6 Insomnia 3,2 5,4 Tabell 2. Psykiatriska biverkningar (%). 1-års studier. Placebo Rimonabant 20 mg N=1602 N=2503 Ångest 2,4 5,6 Insomnia 3,2 5,4 Humörsvängningar med 3,1 4,8 depressiva symtom Depression 1,6 3,2 Irritabilitet 0,6 1,9 Parasomni* 0,2 1,5 Nervositet 0,2 1,2 Sömnstörning 0,4 1,0 * Onormalt sömnmönster, t.ex. orolig sömn, sömngång. LDL- eller totalkolesterol påverkades. Hos typ II diabetiker minskade HbA1c med 0,7 procentenheter. I studierna framkom även vissa positiva effekter på nya riskmarkörer som adiponektin, leptin och hscrp. Risk för psykiska biverkningar De vanligaste biverkningarna för rimonabant var gastrointestinala, neurologiska samt psykiatriska (se tabell 1). Åtta procent av patienterna (4,7 % i placebogruppen) drabbades av depression eller depressiva symtom i studierna (se tabell 2). Detta trots att psykisk sjukdom var ett exklusionskriterium i RIO-programmet, vilket innebär att sårbara patienter redan sållats bort. Sveriges läkemedelskommittéer lyfter särskilt fram risken för psykiska biverkningar i sin bedömning av medlet och detta bedöms även av regulatoriska myndigheter som det allvarligaste säkerhetsproblemet med rimonabant. Enligt produktresumén bör patienter med psykiatrisk diagnos, till exempel depression, inte behandlas med Acomplia. Förskriv med försiktighet Under medlets sex första veckor på marknaden steg försäljningen av Acomplia till samma nivå som för Xenical. I Stockholm hämtade 1500 personer ut ett recept under denna tid, majoriteten förskrivet av en privatläkare. Den kraftiga försäljningen av rimonabant speglar behovet av verksamma viktreducerande strategier och de höga förväntningarna på obesitasläkemedel. För en varaktig viktminskning är livsstilsomläggning en självklar åtgärd. Tillägg av viktreducerande läkemedel kan dock förbättra patientens chanser att nå behandlingmålet i vissa fall och i detta perspektiv kan rimonabant bli ett värdefullt tillskott i behandlingsarsenalen. Många frågetecken kvarstår dock, till exempel om Acomplia är bättre eller sämre vid jämförelse med tidigare godkända läkemedel mot fetma? Det är också oklart hur lång tid behandlingen skall fortgå, hur långtidseffekterna ser ut, samt vilka patienter som har mest nytta av behandlingen. Sveriges Läkemedelskommittéer (LOK) samt expertgrupperna för endokrinologi och hjärt-kärlsjukdomar har uppmärksammat dessa nyckelfrågor och manar till återhållsam förskrivning av rimonabant. Rekommendationerna kan givetvis behöva omvärderas i takt med att nya studier publiceras och erfarenheter från läkemedlets kliniska användning insamlas. Framtiden får utvisa om Acomplia är effektivt och säkert vid behandling av övervikt och kardiometabola riskfaktorer. Pauline Raaschou Klinisk Farmakologi Karolinska Solna Referenser kan fås från författaren. 7
8 Kalendarium Nordöstra Läkemedelskommittén Updates om läkemedel på Danderyds Sjukhus, Bofinken Onsdagar kl Olika teman vid varje tillfälle. Tema annonseras på samt utanför restaurang Fontänen. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. Inga Updates 28/2 och 11/4. Terminens sista Update den 30/5. Temamöte Kritisk läkemedelsvärdering och hälsoekonomi 8/3 kl Stockholms golfklubb, Kevinge. Målgrupp: Läkare. Anmälan senast 5/3 på fax: 08/ eller e-post: 19/4 kl Lokal som ovan. 10/5 kl Svenska Läkaresällskapet med möjlighet till efterföljande middag. Inbjudan med program skickas ut separat. Nordvästra Läkemedelskommittén Läkemedelsnytt med lunch Karolinska Solna, Matsalen Varannan tisdag kl /3 Nya riktlinjer vid flimmerbehandling 20/3 Info om TUB-enheten 3/4 Acompliaförskrivning 17/4 Allergenspecifik immunterapi Torsdagsseminarium Karolinska Solna, CMM En torsdag i månaden kl /3 Nyheter inom allergibehandling 26/4 Placebo 31/5 Artrossmärta Distriktsläkarnas fortbildning Nordväst Löwenströmska Sjukhuset Dubblerade heldagar 19/4 Tema Mage-GI blödning 24/4 Tema Mage-GI blödning Med reservation för ändringar i programmet! För anmälningar se även LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna kunskap och kvalitet Ansvarig utgivare SIGURD VITOLS, ordf NÖLK Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Chefredaktör INGVAR KRAKAU, allmänläkare Centrum för Allmänmedicin Korrespondens MARIA SAMUELSSON-ALMÉN informationsläkare NVLK Klinisk Farmakologi, Stockholm tel: maria.samuelsson-almen@sll.se Övriga i redaktionskommittén ANNETTE ARNKIL, sjuksköterska, MAS MARTINA BALDRING, ST-läkare allmänmedicin MARGARETA DENKERT, apotekare SVEN V ERIKSSON, kardiolog LENA FLYCKT, psykiater KERSTIN LINDKVIST, allmänläkare ROLF TRYSELIUS, allmänläkare, ordf NVLK EVA WIKSTRÖM JONSSON, klin farmakolog, sekr NÖLK CATHÉRINE VIOTTI, geriatriker Layout, redigering MARGARETA LINDBORG tel/fax: margareta.lindborg@comhem.se Distribution RANKO SURADIC, Kontorsservice, Sabbatsberg tel ranko.suradic@sll.se LäkemedelsNytt ges ut av Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna i Stockholm. Redaktionen tar tacksamt emot insänt material, men förbehåller sig rätten att förkorta och redigera. Mer information Stockholms läns landsting 8
NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008
NÖLK verksamhetsberättelse 2008 Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 Innehåll Innehåll... 2 Nordöstra läkemedelskommittén... 3 Uppdrag... 3 Mål... 3 Arbetsområden och arbetssätt...
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merNamn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merFörskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit
Läs merÖGAT PÅ LÄKEMEDEL. Drugwatcher kritisk värdering av läkemedel utgiven av Södra läkemedelskommittén
ÖGAT PÅ LÄKEMEDEL Drugwatcher kritisk värdering av läkemedel utgiven av Södra läkemedelskommittén 02 APRIL 2007 NR 137 ÖGAT PÅ LÄKEMEDEL Ansvarig utgivare Eva Andersén Karlsson Vetenskaplig sekreterare
Läs merNordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03. Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009
Nordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03 Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 2 Uppdrag... 2 Kommitténs särprägel/specialområde/styrkor...
Läs merLäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Nya Kloka Listan. Innehåll. Nr 7 2005. Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna
LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 7 2005 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Nya Kloka Listan Ännu ett år har gått och LÄKSAK har beslutat om en ny Kloka
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merProducentobunden läkemedelsinformation. Inhalerbart insulin (Exubera ) säkerhet. osäkerhet i dosering
Producentobunden läkemedelsinformation Ska beskriva vad som är känt om nya läkemedel, vad gäller deras effekt och säkerhet. Även nyheter kring äldre läkemedel såsom LFN-beslut, patentutgångar, indragning
Läs merFORTBILDNINGAR september - oktober 2009
Läksak och Stockholms läkemedelskommittéers FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Obunden evidensbaserad fortbildning inom läkemedelsområdet framtagen av Läksak och Stockholms läkemedelskommittéer Aktuella
Läs merLäkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merMer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket
Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Barn och läkemedel Avsiktlig användning av läkemedel för medicinska ändamål som innebär ett
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merNär ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar
När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar SBU-utredning: Blödande magsår 2012 1. Medicinsk behandling 2. Endoskopisk behandling 3. Kirurgisk och endovaskulär
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merLäkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Läs merLäkemedelsNytt. Nr Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar
LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 5 2005 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Ny stimulans för att följa Kloka Listan Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade
Läs merSeminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi
Seminarium läkemedelsvärdering Klinisk farmakologi 2017-05-02 1) Bifogad reklam för Maxistark (1) illustrerar skillnaden mellan relativ riskreduktion (RRR) och absolut riskreduktion (ARR). a) Hur stor
Läs merHur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare
Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden
Läs merMed Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet
Läs mer3. Skriv tydligt och läsvänligt. Otydlig handstil kan innebära att poängbedömning inte sker.
Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: GSJUK17H 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23 november 2018 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merLäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Vad tycker ni? Nr 5 2008. Innehåll. Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna
LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 5 2008 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Vad tycker ni? Vi har producerat denna tidning i många år och under årens lopp
Läs merFör bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa
Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen
Läs merTill dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga
Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs mer1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland
1015-1200 Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland 1015-1030: Varför är PPI en långlivad gäst på våra medicinlistor och dosordinationer?
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merGuide till Janusinfo. Läkemedelscentrum
Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för
Läs merSömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet
Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,
Läs merSBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04
SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merAtt avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset
Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient
Läs merLäkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera
Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års
Läs merÄldre och läkemedel Landstinget Västernorrland
Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Emelie Fagerberg, apotekare Eva Oskarsson, geriatriker 141030 Smarta råd om läkemedel för äldre Samarbete LVN, SPF och PRO Information till äldre och anhöriga
Läs merÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)
BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är
Läs merSekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.
Läs merUtbildning för psykologer i psykofarmakologi
Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merSKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring
SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda
Läs mer维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Laktulos Meda 670 mg/ml oral lösning flytande laktulos Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merABSTRAL FÖR BEHANDLING AV GENOMBROTTSSMÄRTA VID CANCER. Broschyr till patienten och dennes anhöriga LÄKEMEDEL PATIENTINFORMATION
ABSTRAL LÄKEMEDEL FÖR BEHANDLING AV GENOMBROTTSSMÄRTA VID CANCER PATIENTINFORMATION Broschyr till patienten och dennes anhöriga 1 INLEDNING Syftet med denna broschyr är att ge patienter och deras anhöriga
Läs merUtskicksinformation för läkare och apotekspersonal om Bupropion 150 mg och 300 mg tabletter med modifierad frisättning
Utskicksinformation för läkare och apotekspersonal om Bupropion 150 mg och 300 mg tabletter med modifierad frisättning Läs produktresumén för läkemedlet noga innan du förskriver Bupropion Sandoz till en
Läs merHTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16
HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merFrågeformulär om nyttan med förebyggande behandling
Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig
Läs merKliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)
Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är
Läs merBilaga III Ändringar av produktresumé och märkning
Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merAripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Aripiprazol Stada 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Aripiprazol Stada 5 mg tabletter Aripiprazol Stada 10 mg tabletter
Läs merSAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Orion Pharma AB Box 334 192 30 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merDiane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:
Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de
Läs merPregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merLäkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merSAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nordic Drugs AB Box 30035 200 61 Limhamn Företrädare: Eva Lindqvist SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången
Läs merSmärtbehandling och sedering av barn vid procedurer. Eva Malmros Olsson, BÖl, Smärtbehandlingsenheten Barn, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Smärtbehandling och sedering av barn vid procedurer Eva Malmros Olsson, BÖl, Smärtbehandlingsenheten Barn, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm I sjukvården utsätter vi ofta våra patienter för procedurer
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.
Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.
Läs merFrågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter
Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merTentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30
1/9 Tentamen DX5 161212 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 19 frågor. Skriv svaren efter frågan. MEQ = max 15 p, dina poäng Vid platsbrist fortsätt på baksidan. Lycka till! 2/9 3/9 1. a)
Läs merLäkemedelsNytt. Nr Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Samverkansavtal med Läkemedelsindustriföreningen
I detta nummer: LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 4 2004 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Samverkansavtal med Läkemedelsindustriföreningen I dagarna
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merFörvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller
Läs merLäkemedel och fall - stå pall trots piller -
Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för
Läs merÅrsrapport Regional Biverkningsfunktion
Årsrapport 2012 Läkemedelsverket Uppsala - Klinisk farmakologi US Linköping Under året har vi totalt haft 111 tillfällen i regionen där vi har informerat/undervisat om misstänkta läkemedelsbiverkningar
Läs merDepressionsmöte på Danderyds sjukhus
Information om läkemedel från Nordöstra läkemedelskommittén Depressionsmöte på Danderyds sjukhus Nr 1-1999 Av Sigurd Vitols, Klinisk farmakolog, Sekreterare i Nordöstra läkemedelskommittén En sammanfattande
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merHITTA RÄTT VÅRD DIREKT
RÄTT VÅRD NÄRA DIG HITTA RÄTT VÅRD DIREKT När du eller en närstående blir sjuk är det tryggt att veta att det alltid finns vård nära dig. Det är hur pass medicinskt allvarlig din skada eller sjukdom är
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merApotekets råd om. Mensbesvär
Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns
Läs merAripiprazol Stada , version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Aripiprazol Stada 15.6.2016, version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Aripiprazol Stada 1 mg/ml oral lösning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merLäkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall
1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin
Läs merAtt förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merNeuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås
Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
OLANZAPIN RATIOPHARM Datum: 21.7.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Olanzapin
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt
Läs merPalliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merMETABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas
METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga
Läs merMot feber och smärta med hjärna och hjärta Paracetamol och ibuprofen till barn
Mot feber och smärta med hjärna och hjärta och ibuprofen till barn Karin Rydenman Specialist i Barn och smedicin, NU sjukvården Representant i Terapigrupp Barn och och ibuprofen vid feber och värk 1.Ska
Läs mer